Nr 04 2006

Kultur

»Sjukdom är självförstörelse«

Israel Hwasser är en av den svenska medicinhistoriens mest färgstarka personligheter. Men kan han knytas till en medicinsk upptäckt? Eftermälet torde förmodligen bli negativt i detta avseende. Men Hwasser ansåg sig ha gjort vad som närmast kan beskrivas som en upptäckt, nämligen att sjukdom är självförstörelse. Innan jag går vidare i att försöka förklara vad […](0 kommentar)

Underhållande läsning om statsmäns bräcklighet

Att många av maktens män (och kanske någon kvinna) har varit kroppsliga vrak, ibland också psykiskt störda, är ett förhållande som får sin belysning i Christer Nilssons senaste bok. Författaren är inte läkare, utan historiker. Hans historieskrivning är dock i mycket upptagen av hälsotillståndet hos de tio statsmän – Napoleon, Woodrow Wilson, Hitler, Churchill, Franklin […](0 kommentar)

Kvalificerat state of the art-dokument om biopsykosocial medicin

1977 publicerade invärtesmedicinaren George Engel en artikel i Science, i vilken han pläderade för en utvidgning av det biomedicinska synsättet till att omfatta även den kliniska betydelsen av samverkande psykosociala faktorer. Han kallade denna ansats för Den biopsykosociala modellen. Artikeln sammanfattade utvecklingen av den psykosomatiska diskussionen vid den tiden och angav en ny startpunkt, vilket […](0 kommentar)

Genteknologi och sport för en smal krets av specialintresserade

Genteknologi och idrott är ett aktuellt ämne, och nyligen hölls i Stockholm det andra internationella mötet kring denna problematik. Med stor nyfikenhet kastade jag mig därför över boken. Den innehåller ett flertal kapitel av experter inom olika områden med anknytning till ämnet. Flera av dessa är utmärkta, andra är mindre bra och mindre genomtänkta. Det […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Medicinsk kommentar

Komjölkshydrolysat till riskbarn ger lika bra allergiskydd som bröstmjölk

I en artikel i Archives of Pediatrics and Adolescent Medicine har Hays och Wood presenterat en granskning av alla prospektiva kontrollerade studier som jämfört hydrolyserad komjölk med vanliga komjölksbaserade tillägg och bröstmjölk [1]. Granskningen omfattar studier som publicerats från 1985 till och med 2003. Syftet har varit att utröna huruvida den hydrolyserade mjölken hos riskbarn […](0 kommentar)

Nya Rön

Vårdens säkerhet och osäkerhetens kostnad

Rubrikens teman har diskuterats ingående i Läkartidningen under 2005. Det är svårt att ur officiell statistik få en uppfattning om skadornas antal, omfattning och konsekvenser, men Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF) har kunskap att förmedla. På LÖFs uppdrag undersökte Institutet för hälsoekonomi (IHE) kostnaderna för sjukvård, omsorg och produktionsbortfall för ca 50 patienter som skadades i […](0 kommentar)

Styrketräning motverkar muskelförtvining

Människan har genom evolutionen utvecklats för regelbundet muskelarbete. Om musklerna inte får arbeta förtvinar de, och deras funktion försämras. Detta kan ske efter en skada eller sjukdom men även efter stillasittande och inaktiv livsföring. Liknande förändringar ses hos astronauter som vistas i tyngdlöshet. Framför allt drabbas de muskler som arbetar mot gravitationen och håller oss […](0 kommentar)

Borrelios ser annorlunda ut hos kvinnor

Borrelios är den vanligaste vektorburna infektionen på norra halvklotet. Den tidiga och icke-spridda manifestationen erythema migrans är den vanligaste formen av borrelios och representerar över 70 procent av fallen. Den yttrar sig som en hudrodnad som sakta expanderar under dagar till veckor efter ett bett från en Borreliasmittad fästing. Endast ca 0,5 procent av fästingbetten […](0 kommentar)

Smakförändring – orsak till ätproblem hos barn med cancer

Barn som insjuknar i cancer har i regel ett normalt näringstillstånd när de får sin diagnos. Den intensiva behandlingen med kemoterapi medför ofta biverkningar, som leder till ätsvårigheter. Barnet riskerar undernäring, vilket påverkar behandlingen negativt. Åtgärder för att förebygga och behandla undernäring kräver ökad kunskap om barnens faktiska energiintag och om orsakerna till deras ätproblem. […](0 kommentar)

Hög intelligenskvot ger inte lyckligare liv

Vad utgör det goda åldrandet? Livskvalitet hos äldre tycks bero på en vital, aktuell kognitiv förmåga. Denna i sin tur är avhängig av tidigare kognitiv förmåga i livet samt i den utsträckning den försämras från sin topp i ungdomen. Kognitiva förändringar under livet är viktiga indikatorer för kognitiv vitalitet hos äldre. I en nyligen publicerad […](0 kommentar)

Framförhållning bättre än efterkontroll vid rapportering av komplikationer?

Författarnas frågeställning var om prospektiv rapportering av komplikationer är effektivare än retrospektiva journalgenomgångar, och resultaten antyder att det kunde vara tvärtom. Bakgrunden är att det i Holland sedan 1998 finns en rutin inom kirurgi där läkarna fortlöpande rapporterar »adverse events«. Studien undersökte 149 patienter som var slumpvis utvalda bland tre riskgrupper utskrivna under år 2002. […](0 kommentar)

Det finns ingen nedre gräns för att få nackskada

Frågan om det finns en nedre gräns för när ett trauma kan förorsaka skada i nacken är föremål för omfattande studier och diskussioner. Således finns det studier som visar att bakifrånpåkörning med 15 G inte förorsakar skada (Society of Automotive Engineers; 1996. p. 295– 315). Det är stora metodproblem förenade med att belysa denna fråga, […](0 kommentar)

Endast på webben

Influensa hos barn – rejält hälsoproblem

Läs artiklarna som pdf Barn blir lika sjuka av influensa som äldre och Influensa hos barn orsakar vårdtopp(0 kommentar)

Varje läkare måste kunna diagnostisera en Borreliainfektion

Läs artiklarna Borrelios ser annorlunda ut hos kvinnor Alla läkare måste kunna diagnostisera en Borreliainfektion(0 kommentar)

Nya läkemedel eller inte?

Läs artiklarna Därför bör patentskyddade läkemedels kostnadseffektivitet jämföras med generika Nu ska inga nya läkemedel utvecklas!(0 kommentar)

Debatt och brev

Utredningskö inom neuropsykiatrin

Jag ser fram emot en livlig debatt kring de angelägna frågeställningar som Filipe Costa tar upp i sin artikel i Läkartidningen 3/2006 (sidorna 111-2). Vår enhet, Neuropsykiatriska diagnosteamet, Psykiatriska kliniken sydväst, Stockholms läns landsting, arbetar sedan fem år tillbaka med utredningar och diagnostik för vuxna där utvecklingsrelaterade neuropsykiatriska störningar befaras. Till uppdraget hör bl a […](0 kommentar)

Därför bör patentskyddade läkemedels kostnadseffektivitet jämföras med generika

Läkemedelsförmånsnämnden (LFN) bedömer om nya läkemedel är kostnadseffektiva och därmed berättigade att ingå i subventionssystemet för läkemedel – läkemedelsförmånen. Socialstyrelsen använder kostnadseffektivitetsresultat i arbetet med medicinska riktlinjer och prioriteringar och i arbetet med effektivitet och kvalitet. Frågan som diskuteras här har aktualiserats i och med LFNs genomgång av läkemedel i förmånssystemet samt Socialstyrelsens arbete med […](0 kommentar)

Nu ska inga nya läkemedel utvecklas!

S G Morgan och medarbetare visar i en artikel [1] att största läkemedelsanvändningen och största kostnaden för betalaren/samhället ligger i användningen av »me-too«-produkter (produkter med snarlik behandlingsprincip som för redan existerande läkemedel). Morgan och medarbetare verkar förvånade, men borde inte vara det. Det verkar som om de tror att en »me-too«-produkt, som kommer ut på […](0 kommentar)

Låt överskottet av läkemedelsannonserna i Läkartidningen gå till forskningsstiftelse

Chefredaktör Jonas Hultkvist anser i debutnummer 1–2/2006 att ett ansiktslyft inte förändrar Läkartidningens inre karaktär. Det hoppas jag verkligen. Jag tar emellertid fasta på uppmaningarna att reagera och utgår från den nya slogan »Läkartidningen – utmanande saklig«. Vad krävs för att uppnå det målet? Jag vill diskutera tidningens relation till läkemedelsindustrin och den indirekta kopplingen […](0 kommentar)

Ett orealistiskt förslag

Bengt Järhult vill diskutera Läkartidningens relation till läkemedelsindustrin och indirekt kopplingen till Läkarförbundet. Att diskutera relationen är viktigt men vi håller inte med om Järhults mycket långtgående slutsatser att Läkarförbundet skulle ha hamnat i en beroendeställning till läkemedelsbolagen. Läkartidningen har två sorters annonser, produkt- och platsannonser. För läkemedelsbolag är läkare en given målgrupp och Läkartidningen […](0 kommentar)

Ett olycksfall i arbetet

Nej, det finns ingen uppgörelse mellan läkemedelsbolagens annonsering och den redaktionella texten i Läkartidningen. Självfallet inte. Bengt Järhult har hittat ett exempel som är ett rent olycksfall i arbetet. Vi är i vanliga fall mycket noggranna med att placera annonser på ett sådant sätt att misstankar av den typen inte ska kunna uppstå, men i […](0 kommentar)

Forskning – en obetald fritidssysselsättning?

Långt efter det att sjuksköterskorna frigjort sig från sitt eget Florence Nightingale-koncept och dess anda av ständig uppoffring och självutplåning har vi läkare i vissa avseenden fortfarande inte kommit särskilt långt. Trots en modern arbetslagstiftning kräver arbetsgivaren, framför allt på universitetssjukhusen, att man ska ägna fritid åt forskningsarbete. Att forska är naturligtvis för många oerhört […](0 kommentar)

Läkarnas kunskaper om örtmediciner är vissna

Josef Milerad skriver i sin replik på min debattartikel i Läkartidningen 49/2005, sidorna 3816-20) att »Läkarkåren kan nog för lite om örtmediciner«. Jag delar den uppfattningen efter många års flitigt föreläsande för alla kategorier av vårdpersonal om naturläkemedel. Läkarna vet alldeles för lite för att ens kunna diskutera med sina patienter. Det märks också på […](0 kommentar)

Stridsyxan är nedgrävd

Jag har grävt ned stridsyxan. Så i stället för att träta om vem som kan vad bäst – låt oss enas kring rekommendationer för vilka naturmedel, naturläkemedel och vilken mat som gagnar hälsan bäst. Och ge nutrionisterna en röst i dessa frågor.(0 kommentar)

Nobelpris till den som förklarar varför bärare av Helicobacter inte får magsår

Medicinske chefredaktören Josef Milerad har i Läkartidningen 50/2005 (sidan 3855) skrivit en kommentar till 2005 års Nobelpris. Med viss entusiasm för aktuellt pris manar han där till självkritisk begrundan av psykosomatiska förklaringsmodeller till många sjukdomar med utgångspunkt i en överrepresentation av fynd av Helicobacter vid magsårssjukdom. Det vanliga vid de flesta sjukdomstillstånd är att de […](0 kommentar)

Finnålscytologi som komplement vid tyreoideautredning

Vid utredning av förstorad sköldkörtel ingår finnålscytologisk (fine-needle aspiration cytology, FNAC) undersökning som rutin, bland annat för uteslutande av malignitet. I Stockholm tillämpas, till stor del genom Torsten Löwhagens insatser, FNAC på vida indikationer vid diagnostik av även icke förstorad sköldkörtel. Allmän enighet råder om autoimmunitet som dominerande orsak till de vanliga sköldkörtelproblemen. Överfunktion är […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Examination på nätet – inlärning och kunskapskontroll samtidigt

Villkoren för läkarutbildningen har förändrats avsevärt de senaste åren, och det är dags att nyttja informatikens möjligheter även på läkarutbildningen. Antalet medicinstudenter är större än någonsin samtidigt som antalet patienter som vårdas inneliggande på sjukhus har minskat. Detta har medfört att den kliniska undervisningen måste spridas till sjukhus utanför universitetssjukhusen. Den pedagogiska utvecklingen går i […](0 kommentar)

Alla läkare måste kunna diagnostisera en Borreliainfektion

Jag tillhör de människor som varit gynnade av en mycket god hälsa. Mina sporadiska besvär har begränsat sig till olika attacker av lumbago, någon nackspärr, hälseneruptur samt navelbråck och dubbelsidigt ljumskbråck, som opererats. Under sommaren och tidighösten 2004 fick jag för första gången pröva på att vara riktigt sjuk och hade i samband härmed ett […](0 kommentar)

Restless legs – vanligt
sjukdomstillstånd som ofta missas

I början av 1940-talet lyckades Karl-Axel Ekbom på neurologiska kliniken vid Serafimerlasarettet i Stockholm isolera en dittills praktiskt taget okänd men i själva verket mycket vanlig sjukdom, som kännetecknades av oro och »krypningar« djupt inne i benen [1]. Krypningarna uppträdde när benen var i vila, de lindrades av rörelser och var karakteristiskt värst på kvällar […](0 kommentar)

Patientsäkerhet

Rutinerna ändras för att hindra en upprepning

Vi vill därför dela med oss av våra erfarenheter från en händelse på onkologiska kliniken som inträffade nyligen. En ung man med T-lymfoblastlymfom skulle behandlas med regim Euro LB02, dag 5. Detta innebär att han denna dag skulle få pegaspargase (Oncaspar, ett licenspreparat) 2 000 E intramuskulärt och metotrexat 12 mg intratekalt. Beställning av pegaspargase […](0 kommentar)

Epiduralblödning missades när vårdprogram inte följdes

Den 35-årige mannen cyklade, onykter och utan hjälm, omkull den 2 oktober och ådrog sig en vänstersidig nyckelbensfraktur. I fallet slog han sig också på vänster sida av huvudet. Efter att först ha undersökts på ett närsjukhus skickades han vidare till ett länssjukhus för omhändertagande av nyckelbensfrakturen och för observation. Där konstaterade kirurgen att patienten […](0 kommentar)

Rektalcancerdiagnoser fördröjdes kraftigt

I det första fallet (HSAN 467/05) sökte en 55-årig kvinna den 21 mars 2003 akut på sjukhus på grund av att hon hade blod i avföringen. Efter rektalpalpation bedömde underläkaren att besvären orsakades av hemorrojder eller annan liknande anledning och kunde utredas vidare av primärvården. Under år 2004 sökte patienten hos en annan vårdgivare för […](0 kommentar)

Operatören alltid ansvarig för att rätt linsprotes används

Den 65-åriga kvinnan opererades för grå starr. Operationen utfördes av ögonläkaren. Vid operationen användes en linsprotes av fel optisk styrka på grund av ett förväxlingsfel. Detta medförde att en omoperation blev nödvändig och utfördes följande dag. Patienten anmälde ögonläkaren. Hon hänvisade till att omoperationen vållade smärta, förlängd läkningstid och merkostnader. Ansvarsnämnden läste patientens journal och […](0 kommentar)

Ledare

Indelningen klar, nu gäller att slå vakt om kvaliteten i ST

Det är med stor tillfredsställelse vi konstaterar att regeringen på sitt sista sammanträde före jul tog ett beslut i frågan om läkarnas specialiseringstjänstgöring. Beslutet innebär att vi får 56 specialiteter varav 31 är basspecialiteter och 23 grenspecialiteter. Vidare tillkommer tilläggsspecialiteterna akutsjukvård och smärtlindring. För att få bevis om specialistkompetens i en gren- eller tilläggsspecialitet krävs […](0 kommentar)

Dyrt med syndabockar

Den allmänna opinionen, såsom den tolkas av massmedier eller politiker, tycks anse att misstag i sjukvården beror på slarv och nonchalans. Om bara de skyldiga bestraffas resolut blir det säkrare att vara patient. Vad den allmänna opinionen sällan får veta är att detta synsätt är en viktig orsak till den bristande säkerheten i vården. Misstag […](0 kommentar)

Notiser

Karin Malmqvist avgår ur SLFs styrelse

Karin Malmqvist har avgått ur Läkarförbundets centralstyrelse. Anledningen är att hon från den första januari har blivit länsverksamhetschef för allmänmedicin i Värmland. Karin Malmqvist har suttit i CS i nästan tre år och har fram tills årsskiftet varit verksam som distriktsläkare i Skoghall. Hon har också varit ordförande i Värmlands läkarförening sedan 1997. Även det […](0 kommentar)

FN kritiserar svensk vård

Samer, asylsökande och psykiskt sjuka får inte den vård de har rätt till. Kritiken levereras av FNs särskilda rapportör om rätten till hälsa, Paul Hunt, som nyligen avslutat tio dagars studier i Sverige. FN-rapportören är också bekymrad över hur de så kallade apatiska barnen behandlas. Sveriges sjukvård må höra till den bästa i världen men […](0 kommentar)

Maj-Len Sundin ny VD på Vidarkliniken

Maj-Len Sundin är ny VD för antroposofiska Vidarkliniken i Järna från den 1 januari 2006. Hon har senast varit sjukhusdirektör på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna med tidigare samma befattning på Aker Universitetssjukhus i Oslo. LT(0 kommentar)

Högskoleprov istället för lottning

Som första läkarutbildning i Sverige ändrar Läkarprogrammet vid Umeå universitet urvalsprincipen för sökande som konkurrerar i betygskvotgruppen. Istället för lottning ska resultat på högskoleprovet användas som skiljekriterium bland alla de som har 20,0 i betyg. Under förutsättning att Universitetsstyrelsen beslutar i enlighet med förslaget från rektor och universitetets Antagningsråd införs nyordningen från och med antagningen […](0 kommentar)

Aktuellt

Elektrokemoterapi kan bota hudtumörer

Vid EU-konferensen »Communicating european research« i Bryssel i november presenterade Dr Lluis M Mir från Institute Gustave-Roussy i franska Villejuif nya siffror från en tvåårig klinisk studie. I studien har man behandlat kutana och subkutana cancertumörer, som Kaposis sarkom, malignt melanom, basalcellskarcinom eller lokala, återkommande bröstcancertumörer med bleomycin, som transporteras in i cellerna med hjälp […](0 kommentar)

Högre stressnivåer hos anestesiologer

För snart fyra år sedan presenterades en studie som påvisade högre dödlighet bland anestesiologer än bland andra läkare (se bl a LT nr 3/2000). Det föranledde läkarna på anestesikliniken i Lund att kontakta yrkes- och miljömedicinska kliniken i Lund för en stressfysiologisk undersökning av anestesiologerna. Undersökningen utgår från narkosläkarnas upplevelse av sin arbetsmiljö i allmänhet […](0 kommentar)

Få läkare utnyttjar stöd av kolleger

Läkare söker ogärna vård för sina egna hälsoproblem, se LT nr 1–2 och 3 i år. Läkarförbundet har försökt möta problemet dels via det kollegiala nätverket, dels genom listan över läkare som behandlar läkare. Kollegialt nätverk består av läkare som ideellt står till förfogande för kolleger i behov av tillfälligt råd och stöd i en […](0 kommentar)

Hög tröskel för att söka hjälp

Hälften har aldrig blivit uppsökta av någon kollega, trots att de står på listan. Av listans läkare är Anna Sallin den enda i Göteborg. Hon är helprivat allmänläkare och har funnits med i två år. Under den tiden har hon haft väldigt få läkarpatienter. – Jag kan räkna dem på ena handens fingrar och de […](0 kommentar)

Så bör kollegan bemötas som patient

Det menar Reidar Tyssen, psykiater och forskare i medicinsk beteendevetenskap vid Universitetet i Oslo, i en artikel (1). När en kollega vänder sig till en annan angående egen sjukdom ska det alltid tas allvarligt. Och kunskap om att behandla kolleger bör förmedlas redan i grundutbildningen, anser han. Solveig Klingberg Larson är privatpraktiserande psykiater i Karlstad […](0 kommentar)

Händelseanalys efter patientskada ger vinst

Villkoret är att skadan är anmäld till patientförsäkringen och att det upprättas en risk- och händelseanalys på ett strukturerat sätt. Helst enligt den nyutgivna handboken som bland annat finns tillgänglig på LÖFs hemsida. Men genomarbetade analyser efter annan välkänd metod accepteras också. Kurser i analysförfarandet kommer under året att arrangeras ute i landstingen. LÖF har […](0 kommentar)

Inga ekonomiska skäl för generisk förskrivning

För drygt tre år sedan infördes möjlighet till generiskt utbyte av läkemedel på apotek. I diskussionen inför den reformen förekom också alternativet generisk förskrivning. Att regeringen fastnade för alternativet med utbyte berodde bland annat på att ett system med generisk förskrivning ansågs krångligt, bland annat på grund av generikans många gånger trassliga beteckningar. Trots det […](0 kommentar)

Norsk professor avslöjade forskningsfusk

Det säger professorn i epidemiologi, Lars Vatten, vid NTNU i Trondheim, som häromveckan avslöjade en av de största forskningsskandalerna någonsin. Artikeln som publicerades i The Lancet i oktober förra året bygger på påhittade resultat och låtsaspatienter. Den norske cancerforskaren, verksam vid Radiumhospitalet i Oslo, erkände bluffen sedan Lars Vatten konfronterat honom med sina upptäckter. – […](0 kommentar)

Spanien bäst i Europa på organdonationer

Genom en centralt styrd organisation och utan storvulna satsningar på reklamkampanjer eller organregister sparar Spanien både pengar och liv på sitt donationssystem. Och chefen för den spanska nationella organdonationsstyrelsen (Organización Nacional de Transplantes), ONT, Rafael Matesanz, drar sig inte för att kritisera svensk donationspolitik. – Det är inte klokt att ett land som Sverige har […](0 kommentar)

LT debatt

De apatiska barnen – politik och etik

Under de senaste två åren har de apatiska flyktingbarnen varit ett återkommande debattämne både i dagspressen och i Läkartidningen. Över 400 fall har registrerats i Sverige, och diskussionen om orsakerna har varit livlig och delvis infekterad . Läkarförbundets etik- och ansvarsråd (EAR) har vid flera tillfällen diskuterat frågan, senast i december 2005. Rådet konstaterade då […](0 kommentar)