Nr 06 2006

Kultur

Män – och kvinnor – är djur

Arv eller miljö – ständigt föremål för forskning, diskussion, åsikter och tolkningar när vi talar om människans beteende och förutsättningar i livet. Arv och miljö, menar numera de flesta, bär skulden för resultatet. Med en alltmer avancerad genteknikforskning föds förhoppningar att vi ska kunna hitta nyckeln till »det mänskliga« sedan vi kartlagt det mänskliga genomet. […](0 kommentar)

Makabra studier bakom Géricaults mest kända verk

I en våldsam blandning av realism och romantik kämpar de sista överlevande på skeppet Medusas räddningsflotte mot stormen och de höga vågorna. Redan vid första anblicken känner man av den fasa och förtvivlan som måste ha rått bland de skeppsbrutna. Sjuka och döende trängs om utrymmet på den illa tilltygade farkosten. Bland dem ligger avlidnas […](0 kommentar)

En bok för beslutsstöd inom akutmedicin

Att skriva en lärobok eller en bok för beslutsstöd inom akutmedicin är en svår och nästan omöjlig uppgift. Oavsett omfattning eller förenkling kommer olika användare utifrån sin erfarenhet och kompetens att uppfatta den som antingen för detaljerad eller alltför förenklad. Redaktionen med Johan Hulting, Inger Gretzer Qvick, Ulf Ludwigs och Stefan Sjöberg har verkligen gjort […](0 kommentar)

»Årets thriller« för den som är intresserad av världen

Den här boken griper läsaren som en riktigt bra deckare. Den handlar om hur världen skulle kunna utvecklas de närmaste 50 åren – ett inte alldeles oväsentligt ämne för oss själva, våra barn och barnbarn. Författaren har en unik bakgrund. Som makroekonom har han under 1980- och 90-talen kallats som rådgivare åt ett antal regeringar […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Medicinsk kommentar

Allergitermer ställs på sin spets

I veckans nummer av Läkartidningen presenterar en grupp allergiexperter från olika berörda specialiteter en svensk version av en internationell rapport om terminologin vid allergiska och närliggande sjukdomar. Rapporten har föregåtts av arbete inom en europeisk arbetsgrupp, i vilken SGO Johansson varit drivande, med syfte att samordna och revidera nomenklaturen. Specialiseringen inom medicinen i flera skilda […](0 kommentar)

Helicobacter pylori
gav paradigmskifte

Att 2005 års Nobelpris i fysiologi eller medicin tilldelades Robin Warren och Barry Marshall, som identifierade »magsårsbakterien« Helicobacter pylori, är både logiskt och efterlängtat. Deras artikel i Lancet 1983 [1] om påvisande av bakterier vid kronisk gastrit passerade ganska spårlöst förbi bland kliniker. Artikeln året därpå, i vilken nära association till magsår visades, skapade dock […](0 kommentar)

Nya Rön

Testosteronhalten olika i olika etniska grupper

De senaste 10–20 årens forskning har visat att det finns en stor variation i förmågan att metabolisera läkemedel både inom och mellan etniska grupper. Forskningen om motsvarande genetiska variation i omsättningen och utsöndringen av endogena steroider har inte fått samma uppmärksamhet men kan ha betydelse för vissa endokrina sjukdomstillstånd och läkemedelsbiverkningar. Inom idrotten har kontroll […](0 kommentar)

Operationer av ljumskbråck och värdet av register

Danska kirurger konstaterar i artikeln att laparoskopisk bråckteknik, trots ett smidigt postoperativt förlopp, inte blivit allmänt accepterad på grund av höga kostnader, krav på generell anestesi, tekniska svårigheter med åtföljande lång inlärningskurva och sällsynta men potentiellt allvarliga komplikationer. Men hur är det med risken att behöva en ny operation för återkommande ljumskbråck? Inom det danska […](0 kommentar)

Varnade läkare oproffsiga även under utbildningen

Läkare som varnas eller straffas för misstag de utfört i arbetet har i ökad utsträckning varit oprofessionella redan under läkarutbildningen. Det visar en studie från University of California. Fall–kontrollstudien bygger på data från 235 amerikanska läkare som utbildats vid tre olika universitet, University of Michigan Medical School i Ann Arbor, Jefferson Medical College och UCSF […](0 kommentar)

Google förändrar medicinen

Sökmotorn Google har förändrat sättet vi söker information på. Nästa logiska steg är att starta en Google Medicine. En sådan skulle kunna göra enorma insatser för att underlätta sökandet efter medicinsk information och i förlängningen förbättra mänsklig hälsa. Det menar Dean Guistini vid University of British Columbia i en artikel i BMJ. Google, som är […](0 kommentar)

Tidig behandling av stamning hos barn visar goda resultat

Stamning är en störning av talrytmen där besvären kan variera från lätta upphakningar till svår kommunikationsstörning med avvikande tal och/eller undvikande av tal. Stamning är relativt vanligt hos barn (ca 5 procent av alla förskolebarn) men läker ut spontant i 75 procent av fallen. Ett problem är att metoder och kriterier för närvarande saknas för […](0 kommentar)

T-cellslymfom – modell för hur retrovirus påverkar arvsmassan

Humant T-cellslymfotropt virus typ I (HTLV-1) är ett retrovirus som orsakar adult T-cellsleukemi (ATL). De maligna cellerna är CD4-positiva T-lymfocyter. Sjukdomen uppkommer 20–50 år efter infektionen, och endast 5 procent av patienterna utvecklar symtom. Vissa fall av mycosis fungoides, ett T-cellslymfom i huden, är även associerade med HTLV-1. En nyligen publicerad artikel från Israel redovisar […](0 kommentar)

Spretigt om värdet av rektopexi

Patienter med rektalprolaps har ofta kolondysmotilitet och dysfunktion i bäckenbotten. Det är dock oklart vilka patogenetiska mekanismer som är förknippade med utveckling av rektalprolaps. I ett flertal studier har man tidigare undersökt anorektal funktion före och efter rektalprolapsoperation för att utröna om operationen i sig medför förändringar i anorektal funktion. Fynden har inte varit entydiga, […](0 kommentar)

Lönsamt med implanterbar defibrillator

Profylaktisk behandling med implanterbar defibrillator (ICD) förbättrar överlevnaden hos patienter med hög risk för plötslig hjärtdöd till följd av markant nedsatt systolisk vänsterkammarfunktion. Kostnaden i samband med ICD-implantation kan vara en tröskel för att tillämpa metoden. En amerikansk forskargrupp har nu visat att primärprofylaktisk ICD-behandling uppfyller gängse kriterier för kostnadseffektivitet. Analysen baseras på åtta randomiserade […](0 kommentar)

SSRI-preparat kan lindra kronisk yrsel och ångest

Trots nya neurovestibulära testmetoder och avancerad bildframställning vilar diagnostiken av patienter som söker för yrsel ofta på anamnes och klinisk undersökning. Genom en adekvat anamnes kan klinikern oftast differentiera mellan symtom som skiljer perifert från centralt orsakad yrsel. Olika balanstest kan sedan användas för att bekräfta eller förkasta den specifika diagnosen. Bland olika yrseldiagnoser kan […](0 kommentar)

Endast på webben

Livets salt – eller …?

Läs artiklarna Salt och blodtryck – ett hundraårigt stridsäpple Läkartidningen nr 40 2003 sid 3142–7 och Salt, njurfunktion och högt blodtryck – reflektion kring ett aktuellt tema Läkartidningen nr 47 2002 sid 4736–40(0 kommentar)

SSRI och graviditet

Hur man bör väga riskerna för fostret mot riskerna med att inte behandla en depression under graviditeten har tidigare diskuterats i två översiktsartiklar i Läkartidningen: dels av Ulf Högberg och Mingde Wang, dels av Olav Spigset och Staffan Hägg. En av slutsatserna: Följ läkemedelskoncentrationen och ge minsta möjliga dos. Läs mer: Nya antidepressiva läkemedel under […](0 kommentar)


Entydiga allergitermer ger klarhet

Läs artiklarna Allergitermer ställs på sin spets Entydiga termer skapar klarhet och undanröjer missförstånd(0 kommentar)

Debatt: Bara ett rabatterat läkemedel per terapiområde?

Läs artiklarna Rabattering av endast ett läkemedel per klass ger sämre vård Bergström bemöter en påhittad åsikt(0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Värt ge symtomlindrande läkemedel vid Alzheimers sjukdom

Omkring 90 000 individer i Sverige lider av Alzheimers sjukdom, som är den vanligaste formen av demenssjukdom. Av dessa är ca 10 000 under 65 år, vilket kan jämföras med hälften av det totala antalet parkinsonsjuka i Sverige. Antalet alzheimerpatienter beräknas öka i Sverige till nästan det dubbla år 2050, dvs till 170 000 individer. […](0 kommentar)

Entydiga termer skapar klarhet och undanröjer missförstånd

Allergiska sjukdomar, som är ett av de vanligaste folkhälsoproblemen, kan uppträda i alla åldersgrupper och i många olika organ. Prevalensen av dessa sjukdomar ökar sedan flera decennier, i Sverige liksom i övriga västvärlden. Det medför att fler och fler patienter med allergi måste tas om hand. För att underlätta samarbetet och undvika missförstånd bör alla […](0 kommentar)

Akut behov av skaderegistrering efter ambulanskrascher

Trafikskador utgör idag ett globalt folkhälsoproblem med ett flertal intressanta och viktiga skadeperspektiv [1-3]. Folkhälsoproblemet omfattar och drabbar även personal inom prehospital och akutmedicinsk verksamhet i hälso- och sjukvård. Riskutsatta grupper är akutläkare, ambulansläkare, ambulanssjuksköterskor, patienter, anhöriga, medtrafikanter och medicine studerande som under olika utbildningsmoment får följa med vid utryckningar. Krascher med utryckningsfordon i vägtrafiken […](0 kommentar)

Hälsoremiss – effektiv i primärvården

Förekomsten av övervikt och fetma har ökat i befolkningen. Preliminära resultat från Stockholms diabetespreventiva program visar att bland stockholmare i åldrarna 45–65 år är fler än 70 procent överviktiga (BMI >25 kg/m2) och cirka 20 procent är feta (BMI >30). Folkhälsorapport 2003 i Stockholms län visar att mellan 1990 och 2002 ökade andelen överviktiga vuxna […](0 kommentar)

Patientsäkerhet

»Enormt lyft för öronkirurgin – viktigt för utbildningen i generationsskiftet«

– Vi använder Practicums wetlab för undervisning om temporalbenets anatomi och kirurgi, berättar han. Han påpekar att temporalbenet är kroppens kanske mest komplicerade ben, med en mängd livsviktiga nerver och blodkärl förutom hörselsinnet och balanssinnet. För att man ska kunna bli öronkirurg behöver man, innan man opererar människor, en gedigen kunskap om anatomin. Det viktigaste […](0 kommentar)

Ett ytterligare led i satsningen på att förbättra patientsäkerheten

Practicum, som är ett eget verksamhetsområde inom Universitetssjukhuset i Lund, är skapat med hjälp av stora donationer och genom samverkan inom regionen. Verksamhetschef är Ingemar Ihse, tidigare chefläkare vid sjukhuset. Utbildningsansvarig är Anneli Sundberg, universitetsadjunkt och sjuksköterska i grunden. Ännu mer en högriskverksamhet Ingemar Ihse pekar på att det skedde stora förändringar i sjukvården runt […](0 kommentar)

Journalen avgörande när patientens ord står mot doktorns

Den 39-årige mannen föll på en gräsmatta under badmintonspel den 24 juni 2005 och slog i vänster axel. Han åkte till en jourmottagning den 28 juni, där han togs emot av distriktsläkaren. Hon noterade i journalen att hon fann normal konfiguration både i axelleden och överarmen, ett stort blåmärke på insidan av överarmen samt palpationsömhet. […](0 kommentar)

LT debatt

Den nonchalerade barnadödligheten

Fram till år 2015 är målet att dödligheten bland barn under fem år ska minska med två tredjedelar från 1990 års nivå. Samtidigt ska mödradödligheten reduceras med tre fjärdedelar (FNs Utvecklingsfond, Millennium Development Goals 4 & 5) [1]. »Child survival – countdown to 2015« ‹www.childsurvivalcountdown.com› samlade i mitten av december 2005 runt trehundra deltagare i […](0 kommentar)

Debatt och brev

Rabattering av endast ett läkemedel per klass ger sämre vård

En av de viktigaste frågorna i Läkemedelsförmånsnämndens (LFN) genomgång av läkemedelssortimentet är hur man skall hantera terapigrupper där det finns både billiga generiska och dyrare patenterade läkemedel. Tack vare generikareformen 2002 faller priserna efter patentutgång ofta med upp till 90 procent, varför prisskillnaderna inom en klass kan bli stora. Berggren, Lundin och Ramsberg ger sin […](0 kommentar)

Bergström bemöter en påhittad åsikt

Låt oss klargöra vår uppfattning med ett exempel. Ska AstraZenecas blodfettssänkare Crestor vara ett första- eller ett andrahandsalternativ? Om man anser att det är fel att jämföra ett patentskyddat läkemedels kostnadseffektivitet med generikas ska Crestors pris jämföras med Zocords pris när det hade patent, ca 10 kr. Eftersom Crestor också kostar ca 10 kr men […](0 kommentar)

Pengarna och medlemmarnas fackliga och yrkesmässiga intressen

Förändringarnas vindar blåser genom Läkarförbundet. Inte nog med att Läkartidningen har gjorts om till en solidariskt finansierad medlemstidning, fakturan för medlemskapet kommer numera tre gånger om året. Nydaningarna innebär en sänkt avgift för majoriteten av medlemmarna enligt Läkarförbundets ordförande Eva Nilsson Bågenholm [1], dock inte för undertecknads hushåll som med två medlemmar numera betalar närmare […](0 kommentar)

Vi har minskat våra kostnader med 30 procent

År 2005 betalade en familj med två läkare, och där en var prenumerant, 756 kr för Läkartidningen. År 2006 betalar familjen 1 000 kr men erhåller flerexemplarrabatt med 200 kr, vilket innebär att de erhåller ett exemplar av papperstidningen istället för två. Skattereduktionen med 25 procent motsvarar ytterligare 200 kr, dvs det kostar 600 kr. […](0 kommentar)

Barnen som världen väljer att inte se

I december 2005 publicerade Unicef sin årliga rapport »The State of the World’s Children«. Årets rapport handlar om de hundratals miljoner barn som utsätts för svår exploatering och diskriminering och som världen har valt att inte se. Det handlar om de mest utsatta barnen, såsom gatubarn, barn i fängelse, barn som prostitueras eller som på […](0 kommentar)

Givandet större än någonsin

Anders Nystrand tar upp angelägna frågor när han kommenterar de ideella organisationernas marknadsföring. Eftersom Cancerfonden tidigare varit Nystrands uppdragsgivare har han god insyn i det marknadsföringsarbete som på fem–sex år ökat Cancerfondens årliga insamlingsbelopp från nivåer runt 260 miljoner till dagens nivåer på cirka 340 miljoner kronor. Cancerfondens ambition att öka insamlingsvolymerna har sitt ursprung […](0 kommentar)

Sympati för våra budskap

Vi på Barncancerfonden är de första att understryka att frågan om med vilken ton och ansats man skall kommunicera om barncancer till givare och allmänhet är mycket viktig. Löpande utvärdering av vår externa kommunikation ger inga fakta som stödjer den uppfattning som Anders Nystrand ger uttryck för i sin artikel i Läkartidningen. Tvärtom uttrycker den […](0 kommentar)

Om det behövs dramatiserar vi budskapet

Det som Anders Nystrand syftar på gällande Hjärt–Lungfonden är ett informationspaket om kolesterol som en viktig riskfaktor för hjärtsjukdom. Det är alltså inte frågan om en insamlingskampanj som man kan få intrycket av när man läser Nystrands artikel i Läkartidningen 5/2006 (sidorna 306-7). Det är ytterst få som hört av sig till oss och som […](0 kommentar)

Ledare

Bättre äldrevård – en valfråga?

Att våra äldre medborgare skall ha rätt till god hälso- och sjukvård borde vara en självklarhet. Men ändå brister det idag på flera sätt. Andelen äldre med flera medicinska åkommor har ökat, men deras behov av kvalificerad sjukvård tillfredsställs inte på optimalt sätt. Under 1990-talet fick kommunerna ett utökat ansvar för vården och omsorgen av […](0 kommentar)

Sömnapnéer kan tränas bort med musik

Symtomgivande sömnapnéer är vanliga hos män. De påverkar livskvaliteten (och samlivet) och ökar dessutom risken för hjärt–kärlsjukdom. Den hittills effektivaste behandlingsmetoden med övertrycksandning (CPAP) lämpar sig bara för de svåraste fallen. Fler metoder behöver därför utvecklas. Att träning i att spela det australiska musikröret didgeridoo skulle vara en effektiv terapi låter väl fantasifullt, men resultaten […](0 kommentar)

Aktuellt

70 000 par i studie om risker med äldre pappa

Över 70 000 par i en dansk fertilitetsdatabas ingår i den största epidemiologiska studien någonsin i vilken pappans ålder jämförts med förekomsten av missbildningar hos det förstfödda barnet. (Human Reproduction 2005:20;3173–7). Studien innefattar endast par där kvinnan är i åldern 20–29 år. Resultatet visade att det inte fanns några skillnader i antalet medfödda missbildningar generellt […](0 kommentar)

AT-läkare vill ha bättre handledning

Det visar en sammanställning som Läkarförbundet har gjort av utvalda enkätsvar från tio Spur-inspektioner. Inspektionerna gjordes under 2004 och 2005 på uppdrag av sjukhusen för att belysa huruvida utbildningen leder till att målbeskrivningen för AT kan uppfyllas. Sexton frågor har valts ut för att särskilt belysa AT-läkarnas arbetsmiljö. – Sammanställningen ger en indikation på vad […](0 kommentar)

Thomas Lundeberg avvisar påståenden om forskningsfusk

– Att jag blir uppringd av dagspressen två dagar innan jag får rapporten i min hand, är en anmärkningsvärd tågordning, säger Thomas Lundeberg. Jag känner en total maktlöshet och rättslöshet över att inte få möjlighet att korrigera uppenbara felaktigheter och att sedan bli uthängd som fuskare i medierna. Flera kolleger till Thomas Lundeberg har också […](0 kommentar)

»Det är en fördel om chefen är läkare«

På kursen undervisade två konsulter i kommunikation och grupputveckling, och två representanter från Läkarförbundets chefsförening berättade om sina erfarenheter. Hur var det? – Jätteintressant, vi är oerhört nöjda. Det var första gången, vi har aldrig gjort det förut. Varför höll ni kursen? – Ledarskap är jätteviktigt eftersom det är en så stor del av läkaryrket […](0 kommentar)

Äldrefrågor på dagordningen när vårdministern träffade Läkarförbundet

Under våren kommer den socialdemokratiska regeringen att lägga en proposition om äldrefrågor. Förutom redan remissbehandlade frågor innehåller propositionen också en del av regeringens visioner på området. Detta är ett väldigt ovanligt tillvägagångssätt. För att få veta om visionerna stämmer överens med verkligheten bad vård- och äldreomsorgsminister Ylva Johansson om ett möte med Läkarförbundet. – Vi […](0 kommentar)

Risk för missbildningar inte skäl för sänkt ålder på spermadonatorer

Risken att ett barn föds med Downs syndrom är fyra gånger högre, om pappan är över 50 år jämfört med om pappan är 20–29 år. Det visar en ny epidemiologisk studie som innefattar drygt 70 000 danska par (se artikel intill), vilket är den största studie i sitt slag någonsin. Riskökningen är 30–40 procent redan […](0 kommentar)

Notiser

Upplands ordförande blir anestesiologchef

Torbjörn Karlsson, anestesiolog i Uppsala, slutar som ordförande i Upplands allmänna läkarförening den 28 februari och blir dagen därpå verksamhetschef för anestesikliniken på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Torbjörn Karlsson lämnar också sitt uppdrag som ledamot i Läkarförbundets centralstyrelse, men inte förrän vid förbundets fullmäktigemöte i juni. Däremot lämnar han direkt förbundets förhandlingsdelegation i samband med […](0 kommentar)

Ändrad ledning av Novum-stiftelser

De landstingsägda Novum-stiftelserna, som professorn vid Karolinska institutet Jan-Åke Gustafsson varit vd för, ombildades vid årsskiftet till en centrumbildning inom KI, efter en granskning som Stockholms läns landsting gjort. Anledningen är professorns dubbla roller. Jan-Åke Gustafsson hade tidigare uppdrag från stiftelsernas styrelser att se till att verksamheterna utvärderades samtidigt som hans egen forskning var del […](0 kommentar)