Nr 07 2006

Kultur

Är doktor Jansson läkare?

Läkartidningen är medlemsorgan för Sveriges läkarförbund. Du som läser detta är med stor sannolikhet läkare. När du tituleras med namn är du inte längre läkare utan doktor. Du råkar ut för samma titelbyte i andra stora språk som engelska, tyska, franska mfl. Men nu håller vi oss till svenskan. Enligt beprövad erfarenhet, väl dokumenterad i […](0 kommentar)

Hyfs och stil i sättet att skriva om lobotomi

År 1944 gjordes, av den dåtida kunnigaste staben av hjärnkirurger och psykiatrer i Stockholm, de första lobotomierna i Sverige. Medierna var snabba med att presentera nyheten. Nyheten om »två märkliga operationer« på sinnessjuka från Beckomberga sinnessjukhus nådde den lilla dagstidningen Gotlänningen den 2 september 1944. Operatör var hjärnkirurgen Gösta Norlén, och som initiativtagare uppgav tidningen […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Medicinsk kommentar

Barn blir lika sjuka av influensa som äldre

Astrid Lindgrens barnsjukhus i Stockholm är ett föredöme när det gäller att »bokföra« inneliggande barn med infektioner, vilket ger möjlighet till viktiga epidemiologiska data när det gäller vårdtyngd. Ett exempel i detta nummer av Läkartidningen är artikeln av Gordana Bogdanovic och medarbetare om influensa hos barn. Vintern 2003–2004 påvisades influensa hos 96 (varav 55 under […](0 kommentar)

Nya Rön

Maze vid klaffkirurgi ger bra resultat

Mazekirurgi har visats kunna återställa regelbunden förmaksrytm hos över 90 procent av patienter med kroniskt förmaksflimmer. Användningen har dock begränsats av kravet på öppen hjärtkirurgi. Hos patienter med kroniskt förmaksflimmer, som av annan anledning ska genomgå öppen hjärtkirurgi, har det länge varit möjligt att utföra en modifikation av den ursprungliga Cox II, begränsat till vänster […](0 kommentar)

Studenter vill ha barn sent och överskattar fertiliteten

I västvärlden blir det allt vanligare att kvinnor senarelägger sitt barnafödande, och det är särskilt vanligt bland kvinnor med hög utbildning. Samtidigt saknas det kunskap om hur mycket kvinnor och män vet om förmågan att bli gravid och få barn i olika åldrar. Därför genomfördes en enkätstudie om intentioner och attityder till att få barn […](0 kommentar)

Genetiken kan förklara blodtrycksfall vid ryggbedövning

En sänkning av blodtrycket är en vanlig följd av den kärlvidgning som uppkommer när ryggbedövning anläggs. Om hudkänseln förloras över hela buken behöver oftast vasokonstriktor (helst fenylefrin) injiceras akut. Detta scenario är särskilt känsligt när ryggbedövning ges före kejsarsnitt. Bedövningen behöver då sträcka sig ändå upp till bröstkorgen med stor risk för blodtrycksfall, som måste […](0 kommentar)

Genetisk forskning ger stöd för fyra judiska urmödrar

Studier av mitokondriellt DNA, som ärvs endast från modern, ger stöd för att det funnits fyra »urmödrar« för alla så kallade ashkenasiska judar, som är judar från Central- och Östeuropa. Det är forskare från ett flertal forskningsgrupper, bland annat i Haifa och Tel Aviv i Israel, som analyserat mitokondriellt DNA från 121 personer. Rönen presenteras […](0 kommentar)

Antioxidanter ger skydd mot makuladegeneration

Personer som i kosten får i sig mycket betakaroten, vitamin C, vitamin E och zink minskar risken för att drabbas av åldersrelaterad makuladegeneration (AMD). Det visar en kohortstudie på 5836 personer över 55 års ålder från Rotterdam. Studien, som presenteras i JAMA, har genomförts mellan 1990 och 1993. Flera uppföljningar har därefter gjorts, den senaste […](0 kommentar)

Alkohol ökar risken för kriminellt våld

Kunskapen om vad som utlöser våld är bristfällig. Syftet med studien var att undersöka betydelsen av alkohol, droger och psykofarmaka för kriminellt våld bland psykiskt störda lagöverträdare. En ny epidemiologisk design, case– crossover, användes, där varje individ fungerar som sin egen kontroll, vilket därmed kontrollerar för individspecifika, stabila effektmodifierare. Strukturerade intervjuer genomfördes i ett konsekutivt […](0 kommentar)

Hellre midazolam i munnen än diazepam i stjärten

Att ge diazepam rektalt till barn som har pågående epileptiska anfall är sedan länge etablerat i och utanför sjukhusmiljön. Det erbjuder en effektiv och snabb behandling var än barnet befinner sig. Problemet är administrationssättet, som kan vara både krångligt och integritetskränkande. Alternativ är därför viktiga att finna. I en multicenterstudie vid fyra engelska sjukhus gjordes […](0 kommentar)

Bröstbevarande kirurgi bra alternativ till mastektomi vid central bröstcancer

Kirurger har tidigare varit tveksamma till bröstbevarande kirurgi vid centralt belägna bröstcancrar. Skälen har varit en hög frekvens av infiltration i centrala gångar, ökad risk för multicentricitet och osäkerhet angående resektionsmarginalerna. Det kosmetiska resultatet har ibland varit dåligt. En prospektiv studie har utförts för att fastställa om bröstbevarande kirurgi inkluderande excision av bröstvårta och vårtgård […](0 kommentar)

Autoantikroppstest – lovande metod för prostatacancerscreening

Prostataspecifikt antigen (PSA) i blodet som screeningtest för tidig upptäckt av prostatacancer [N Engl J Med. 1991;324:1156-61] har kritiserats allt mer på senare år på grund av otillräcklig specificitet [J Urol. 2004;172:1297-301]. Med ny teknologi (genomics, proteomics) kan man idag utveckla kombinerade test för olika biomarkörer och skapa specifika profiler som kännetecknar olika tumörer (sk […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Influensa hos barn orsakar vårdtopp

Influensa hos barn har under senare år ägnats ökande uppmärksamhet, i synnerhet i USA där influensavaccination av alla barn i åldrarna 6 till 23 månader rekommenderas sedan 2003 [1]. Efter epidemin vintern 2003–2004, vilken i stor utsträckning drabbade barn, har en diskussion om att förebygga influensa hos friska barn förts också i Sverige. I denna […](0 kommentar)

Stöd i litteraturen för GI-modellen som kostråd till högriskindivider

Glykemiskt index (GI) och glykemisk belastning (GL) har varit svårt att studera i relation till sjukdom. Signy Reynisdottir berör flera frågeställningar, såsom variation i beräknade GI-värden, bristande noggrannhet i kostanalys, blandningen av livsmedel i magen (som därmed kan komma att ändra deras GI-värden), och det faktum att många av studierna är små och kortsiktiga. Emellertid […](0 kommentar)

Klinisk evidens saknas för GI mot övervikt och diabetes

Under de senaste åren har en mindre industri vuxit upp kring begreppet glykemiskt index (GI). Denna involverar allt från veckopressen till livsmedelshandeln. Nyttan av en kostomläggning till lågt GI har spridits från att vara tänkt som kompletterande kostråd för patienter med diabetes till att vara universallösningen på allehanda sjuklighet, inte minst viktproblem. Begränsning i GI-tabellers […](0 kommentar)

Glykemiskt index – relevant i behandling av övervikt och diabetes

Under de senaste årtiondena har det rekommenderats att kostens fettinnehåll minskas och ersätts med kolhydrater för att sänka farligt höga kolesterolnivåer och minska den påföljande risken för för tidig död. En fettsnål kost rekommenderas även för att förebygga och behandla övervikt. Att ersätta fett med kolhydrater har dock visat sig inte vara det universella botemedel […](0 kommentar)

Aktuella behandlingsprinciper vid pseudocystor i pankreas

Pankreaspseudocystor utgörs av ansamling av vätska från bukspottkörteln. Vätskan, som är rik på amylas, lipas och trypsin, omges av icke-epitelialiserad granulationsvävnad eller fibrös vävnad, till skillnad från »äkta« cystor som har epitelbeklädnad. Genesen är inflammation, ruptur eller obstruktion i pankreasgången, och cystorna uppstår efter akut pankreatit, trauma mot pankreas (»externt« eller i samband med operation) […](0 kommentar)


Traumavård i fattiga länder
– en bys kollektiva angelägenhet

Lågteknologiska traumasystem på landsbygden i fattiga länder har visat sig signifikant minska mortaliteten bland minskadeoffer. Behandlingen på skadeplatsen är krävande och komplex. Studien undersöker icke-kvantitativa överlevnadsfaktorer under dessa förhållanden. Traumasystem för fattiga Trauma är en av de vanligaste globala dödsorsakerna. Nio av tio traumaorsakade dödsfall sker i medel- och låginkomstländer [1]. De modeller för traumasystem […](0 kommentar)

Akut nekrotiserande esofagit – allvarlig och ovanlig esofagitform

Akut nekrotiserande esofagit är ett sannolikt ischemiskt betingat tillstånd med svart, nekrotisk slemhinna i esofagus. Två fall, båda med hematmes och alkoholöverkomsumtion, beskrivs nedan. Fall 1 En 83-årig man, tidigare höftprotesopererad och opererad på grund av en högersidig femurfraktur samt med några års anamnes på AV-block II, inkom den 10 oktober 2004 till akutmottagningen efter […](0 kommentar)

Demens – vanlig, svårbehandlad komplikation vid parkinson

Parkinsons sjukdom är – i likhet med Alzheimers sjukdom – en kronisk, progredierande, neurodegenerativ sjukdom. I Sverige är prevalensen för parkinson 15000–20000 och 120000 för alzheimer [1]. Därtill är demens associerad med Parkinsons sjukdom en inte ovanlig demensvariant, den står för 1,2–3 procent av alla demensfall [2, 3]. I tvärsnittsstudier finner man att ungefär 40 […](0 kommentar)

LT debatt

»Nollvision« kan öka antalet organdonatorer till ca 300 per år!

Artikeln i Läkartidningen 4/2006 (sidorna 192-4), »Spanien bäst i Europa på organdonationer«, beskriver ett sedan många år välkänt faktum. Fortfarande har Spanien mellan två och tre gånger fler donatorer per miljon invånare än Sverige, och skillnaden visar ingen tendens att minska. Därför måste vi fortsätta att analysera vad skillnaderna beror på och fokusera på de […](0 kommentar)

Debatt och brev

Kräver sjukvården Ledare av Guds nåde – eller räcker det med för uppgiften dugliga?

Den problemställning som den nuvarande debatten om ledarskapet i hälso- och sjukvården inte når fram till, handlar om att två synsätt kolliderar – ett hierarkiskt konservativt och ett öppet demokratiskt. Läkarkåren är delvis förblindad efter att länge haft tolkningsföreträde inom sjukvården. Man uppfattar att läkarnas långvariga medicinska kunskapsöverläge skulle garantera dem ledningen av sjukvården i […](0 kommentar)

Dags att vaccinera späda och små barn mot pneumokocker

Invasiv pneumokocksjukdom (IPS) är en fruktad sjukdom bland barn. Det finns nu tillgång till ett konjugerat pneumokockvaccin som i USA efter införande av allmän spädbarnsvaccinering kraftigt minskat förekomsten av IPS [1]. Smittskyddsinstitutets referensgrupp för vaccinationsfrågor, REFVAC, föreslog för ett år sedan en riskvaccinationsstrategi där barn som löper hög risk för pneumokocksjukdom bör rekommenderas vaccination med […](0 kommentar)

Hur skall stolpiller användas korrekt?

Enligt Fass skall stolpiller föras in med den trubbiga änden först, vilket även är det svar man får generellt av svensk sjukvårdspersonal. Anledningen anges vara att annars skaver stolpillet på ringmuskeln från insidan och dessutom minskar risken att stolpillret åker ut. Jag tror att detta är en myt som uppstått inom svensk sjukvård. Att föra […](0 kommentar)

Inget samarbete kring barn med uppgivenhetssyndrom?

Det är med stor besvikelse som Svenska barnläkarföreningens arbetsgrupp för flyktingbarn har tagit del av Socialstyrelsens svar på vår kritik mot Meddelandebladet om barn med uppgivenhetssymtom (LT 3/ 2006, sidan 146). Trots att meddelandebladet och Socialstyrelsens agerande kring det har mött hård kritik från ett flertal professionella grupper, inklusive Svenska barnläkarföreningen, Svenska föreningen för barn- […](0 kommentar)

Slutreplik: Professionen skyldig uppmärksamma om asylsökande barn manipuleras

I inbjudan till experthearingen i juni 2005 om asylsökande barn med uppgivenhetssymtom framgick det mycket tydligt att hearingen skulle utgöra grund för Socialstyrelsens vägledning. Skälet till att arrangera en experthearing var framför allt att vetenskapligt grundad kunskap om denna specifika problematik saknades avseende avgränsning, orsakssamband och effektiv behandling. Under hearingen skulle experterna bidra med sina […](0 kommentar)

Sverige bör följa Norges exempel och införa vaccination mot pneumokocker

Under år 2005 insjuknade tio barn i invasiv pneumokockinfektion i region Skåne, två små barn dog. Det innebär för Sveriges del att sannolikt 50–60 barn under 2 års ålder årligen insjuknar i denna infektionssjukdom med komplikationerna blodförgiftning och hjärnhinneinflammation. År 2000 godkändes i USA ett konjugerat pneumokockvaccin. Detta täckte cirka 85 procent av de serotyper […](0 kommentar)

Livsstilsåtgärder är fortsatt viktiga för att förebygga hjärt–kärlsjukdom

De senaste dagarnas uppmärksammande av att en stor amerikansk behandlingsstudie på kvinnor [1] inte kunnat påvisa att ett minskat intag av totalfett verkar kunna skydda mot hjärt–kärlsjukdom bör sättas in i ett större perspektiv. Aktiva åtgärder för att förbättra livsstilen hos friska individer som har en ökad risk att insjukna i hjärt–kärlsjukdom, t ex på […](0 kommentar)

Läkemedelsfrågan

Gynnsam biverkningsprofil för lågdosdiuretika

Tiaziddiuretika, som är det rekommenderade förstahandsvalet vid behandling av hypertoni [1], ökar utsöndringen av natrium i njurarna. Vid behandling av högt blodtryck leder detta till en övergående minskning av blodvolymen och natriumhalten i olika celler, inklusive blodkärlens glatta muskelceller. Den minskade natriumhalten i kärlväggens celler förklarar sannolikt det sänkta kärlmotståndet och kärlens minskade retbarhet. Den […](0 kommentar)

Ledare

När små risker blir stora larm

Förra veckans mest uppmärksammade medicinska larm, sambandet mellan SSRI-behandling av gravida och pulmonell hypertension hos nyfödda, illustrerar riskerna med okritisk rapportering av risker. När data från internationella studier presenteras utan att resultaten sätts in i ett svenskt sammanhang kan riskerna få orimliga proportioner. Pulmonell hypertension (PPHN), »lungkärlsspasm« hos nyfödda, kan behandlas med inandad kväveoxid men […](0 kommentar)

Bra vård nära patienten!

Svensk hälso- och sjukvård står inför stora utmaningar. Den demografiska och medicinska utvecklingen gör att efterfrågan på vård ökar i snabbare takt än både skatteunderlag och produktivitet. Stora omorganisationer med nedläggningar och sammanslagningar av akutsjukhus har hos många medborgare inneburit oro för att få sämre vård vid sjukdom. Läkarförbundet presenterade 2004 programmet Framtidens sjukvård – […](0 kommentar)

Buggning av läkarmottagningar?

I förra veckan överlämnade regeringen ett kontroversiellt förslag om att ge polisen rätt att bedriva hemlig rumsavlyssning, s k buggning. Huvudregeln är att det inte ska vara tillåtet att avlyssna läkarmottagningar men förslaget öppnar ändå för den möjligheten. Däremot ska advokatkontor och plats för enskild själavård aldrig få avlyssnas. Justitieminister Tomas Bodström säger till Dagens […](0 kommentar)

Aktuellt

Högspecialiserad vård ska samordnas

Den föreslagna rikssjukvårdsnämndens uppdrag blir att definiera vilken typ av vård som ska samordnas nationellt. Utan tillstånd från nämnden ska sådan vård inte få drivas. Hur många ställen som ska utföra samma typ av vård blir en fråga för nämnden. Tänkbara exempel på högspecialiserad rikssjukvård är hjärttransplantationer, intensivvård i helikopter eller neuromuskulära sjukdomar hos barn. […](0 kommentar)

Semmelweis sanning högaktuell än idag

Pjäsen Doktor Semmelweis – en smutsig historia, är snart slut. Några hundra av sjukhusets anställda har bevittnat underläkaren Ignaz Semmelweis fåfänga strävan för 160 år sedan att minska den höga dödligheten på barnbördshuset i Wien. Det är den tredje av amatörteatergruppen Teaterkängans fyra föreställningar på sjukhuset och en del av Akademiska sjukhusets hygienarbete det senaste […](0 kommentar)

Distriktsläkare som spelar teater

Lennart Holmquist är till vardags distriktsläkare på Nykvarns vårdcentral utanför Södertälje. Tidigare bodde han i Örebro. Det är där amatörteatergruppen Teaterkängan håller till och han har tillhört gruppen sedan starten 1976. I uppsättningen av Semmelweis – en smutsig historia spelar Lennart Holmquist tre av de tolv rollerna, dock ej doktorn själv. Däremot har han varit […](0 kommentar)

Primärvårdsmodell i Halland ska minska »läkarfixering«

Halland är först i landet med den här typen av listning, som man tror bättre ska nå målen: en god hälsa, nöjda invånare, god vård, stark ekonomi och engagerade medarbetare. – Vi vill rigga något inför morgondagen. Vi tror att vi är lite pionjärer, säger landstingsstyrelsens ordförande Mats Eriksson (m). Förslaget som har bred politisk […](0 kommentar)

»Stor risk att svaga grupper missgynnas«

– Det är ett experiment som kommer att falla dåligt ut. Det är risk för att man slår sönder en fungerande organisation. Jag vill inte ta ansvar för detta, säger Lars Larsson. Risken är stor att svaga grupper missgynnas genom att den vårdenhet som inte prioriterar den patient som skriker högst förlorar pengar, hävdar han. […](0 kommentar)

DLF kritisk till delar av förslaget

Han jämför Hallands-modellen med Läkarförbundets förslag till familjeläkarsystem, Protos. – Att förslaget bygger på en kundvalsmodell utan upphandling och att det är lika villkor oavsett driftsform är positivt. Men jämfört med Protos väljer man en vårdenhet, inte en läkare, medan vårt system bygger på en personlig familjeläkare och det saknas i förslaget. Därför innebär förslaget […](0 kommentar)

Framtidens närsjukvård uppdelad i primär, specialiserad och samverkan

Den öppna remissrundan där, förutom delföreningarna, även enskilda medlemmar kan tycka till, inleddes i slutet av förra veckan. På aprilmötet räknar Centralstyrelsen, CS, med att kunna fastställa det sjukvårdspolitiska programmet, som också ska debatteras i samband med Almedalsveckan. Förslaget om Framtidens närsjukvård är en vidareutveckling av de tankar och idéer som presenterades i Framtidens sjukvård […](0 kommentar)

Notiser

Gillbergs vägran

Hovrätten för Västra Sverige har fastställt den tingrättsdom, se LT nr 28–29/05, som fällde professor Christopher Gillberg och rektorn för Göteborgs universitet, Gunnar Svedberg, för tjänstefel. De döms för att inte ha följt en tidigare kammarrättsdom som slog fast skyldigheten att lämna ut Gillbergs forskningsmaterial rörande ADHD/damp.(0 kommentar)

Fler allmänläkar-ST i Stockholm

Antalet ST-läkartjänster i Stockholms läns landsting ska öka med 11 procent under 2006, från 360 till 400. Närsjukvården ska utvecklas och behovet av specialister i allmänmedicin är stort, meddelar landstinget. – Det är bra, men det är svårt att säga om det är tillräckligt, säger Caroline Asplund, Stockholms läkarförening.(0 kommentar)

SLF kritiskt mot buggningsförslag

Regeringen föreslår att polisen i vissa fall ska få använda hemlig rumsavlyssning. I undantagsfall ska även läkarmottagningar kunna avlyssnas. – Vi är helt emot att man buggar läkare i patient–läkarrelationen, för patienten omfattas av sekretess, säger Läkarförbundets ordförande Eva Nilsson Bågenholm. I lagförslaget, som förra veckan lämnades på remiss till Lagrådet för granskning, är vissa […](0 kommentar)

Endast på webben

Nya rön om plötslig spädbarnsdöd

Sedan magläge under sömn och rökning under graviditeten identifierades som riskfaktorer för plötslig spädbarnsdöd (SIDS [sudden infant death syndrome]) har vi sett en avsevärd minskning av incidensen av plötslig spädbarnsdöd – i Sverige från 1,1 per 1000 levande födda år 1991 till 0,28 per 1000 år 2004 [1, 2]. Liknande framgångar har setts i flera […](0 kommentar)