Nr 10 2006

Kultur

En fattigläkares kamp för hemlösa män i Stockholm

Andrew Alfvén (1870–1960) växte upp i en frikyrklig miljö. Han var bror till tonsättaren Hugo Alfvén. Under några år studerade han till präst men sadlade om och började läsa medicin. Som en av Stockholms fattigläkare ägnade han större delen av sitt liv åt att hjälpa hemlösa män i Stockholm. Alfvén och ytterligare en läkare, med […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Medicinsk kommentar

Hål i välfärden

Folkhälsoinstitutet presenterade i oktober 2005 en rapport som dokumenterar Sveriges folkhälsopolitik. Rapporten bygger på en rikstäckande enkätundersökning som genomfördes 2004 och upprepades 2005. Totalt deltog 33000 respektive 40000 personer i undersökningarna. I rapporten anges att tandhälsa är en viktig bestämningsfaktor för god folkhälsa. Dålig tandhälsa sänker livskvalitet, försämrar sociala relationer och är ett hinder för […](0 kommentar)

Nya Rön

Intensivt stöd – av professionell behandlare – kan förebygga postpartumdepression

Postpartumdepression drabbar cirka 13 procent av alla nyblivna mödrar. Det är en åkomma som inte bara drabbar den enskilda kvinnan utan även påverkar det lilla barnet och familjerelationen. Postpartumdepression varierar i svårighetsgrad. Orsaken är fortfarande oklar. Epidemiologiska studier och metaanalyser talar dock för att depressionen beror på en kombination av flera psykosociala och biologiska riskfaktorer. […](0 kommentar)

Litet intresse för egenvård bland astmapatienter

Orsaken till att den aktuella studien genomförts är astmapatienters låga deltagande i egenvårdsutbildningar. Författarna anser att tidigare forskning, som sökt förklaringar till detta, främst fokuserat på demografiska och kliniska faktorer. Syftet med studien var att öka förståelsen för vad patienternas tankar om utbildningen har för betydelse för deras deltagande. Data till studien samlades in genom […](0 kommentar)

Barn med neurologisk sjukdom bör vaccineras mot influensa

Det har länge varit känt att flera kroniska sjukdomar utgör en risk för luftvägskomplikationer vid insjuknande i influensa, och tidigare rekommendationer för vaccination har inkluderat astma, kronisk lungsjukdom, hjärtsjukdom, immunsuppression, hemoglobinopatier, kronisk njursjukdom, metabola och endokrina tillstånd, långtidsanvändning av salicylater samt graviditet. Keren och medarbetare visar nu i en retrospektiv studie, omfattande 745 barn sjukhusvårdade […](0 kommentar)

Patienter med svåra skallskador bör snarast föras till neurointensivvårdsavdelning

Svåra skallskador (RLS 4–8, GCS 3–8) är förenade med höga mortalitets- och morbiditetssiffror. Den medicinska utvecklingen av framför allt icke-kirurgisk behandling och högspecialiserade neurointensivvårdsavdelningar (NIVA), med nära tillgång till neurokirurgi, har medverkat till att förbättra prognosen hos patienter med sådana skador. Nyligen publicerades en artikel i Lancet där man undersökt trender i överlevnad hos traumapatienter […](0 kommentar)

Genmodifierade sädesslag – alternativ för patienter med celiaki

Det är mer än 50 år sedan den holländske barnläkaren WK Dicke publicerade sina rön att tarmskadan vid celiaki orsakas av spannmålsproteinet gluten i kosten. Tillsammans med möjligheten att ta slemhinnebiopsi från tunntarmen på levande individer var detta ett epokgörande genombrott i celiakiforskningen. Gluten i vete är en blandning av två slags proteiner, gliadiner och […](0 kommentar)

Endast på webben

E-hälsa inom EU

En EU-strategi för stöd till införande av e-hälsosystem i Europa finns i dag antagen. Bakom strategin ligger 17 år av forsknings- och utvecklingsarbete, med stöd från EU med 650 miljoner euro till ca 450 EU-projekt, tillsammans med såväl nationella insatser, finansierade av EUs medlemsländer, som internationella. De EU-finansierade projekten har sin bas i EU-forskningens temaområde […](0 kommentar)

Forskningsfusk, felsteg eller något mittemellan?

På senare tid har nyhetsmedierna fyllts av anklagelser om forskningsfusk. Ett internationellt uppmärksammat fall rör den norske cancerforskaren Jon Sudbø, vars studier om munhålecancer nyligen drogs tillbaka av Lancet och New England Journal of Medicine [1, 2]. Ett annat omskrivet fall gäller den sydkoreanske forskaren Hwang Woo Suk, vars fabricerade resultat publicerades i Science [3]. […](0 kommentar)

H5N1 har spridit sig till ett nytt däggdjur

Läs mer på WHOs webbplats http://www.who.int/csr/don/2006_03_09a/en/index.html Stenmård(0 kommentar)

Apolipoproteiner starkare riskmarkör för hjärtinfarkt än traditionella lipider

Läs mer: Kvoten apoB/apoA-I starkare markör för hjärtinfarkt än lipider Bättre mäta apolipoproteiner än traditionella lipider i klinisk rutin(0 kommentar)

Neuraminidashämmarna har bra effekt vid influensa

Nästan varje år insjuknar 2–15 procent av befolkningen i influensa. Under några veckor är vårdavdelningar på medicin- och infektionskliniker överfyllda när äldre patienter måste tas om hand för svår influensa eller dess komplikationer. Under vinterveckor med hög influensaaktivitet dör 3000–4000 fler personer än under motsvarande veckor andra år utan influensa. Alltför få vaccineras mot influensa […](0 kommentar)

Stort utbrott av chikungunya på Réunion

Sjukdomen chikungunya är känd från den afrikanska kontinenten sedan 1950-talet. Men förra året började även invånare på öar i Indiska oceanen insjukna av viruset, som sprids via myggor. Sedan flera månader tillbaka pågår en kraftig epidemi på den franska ön Réunion. Sedan mars förra året har man (enligt WHO och Observatoire Régional de la Santé […](0 kommentar)

Ta ansvar för din förskrivning av Tamiflu!

Förra året hämtades 32 579 förpackningar ut på svenska apotek, att jämföra med 1 402 förpackningar 2004. Något som enligt Lars Rönnbäck, chef för Apotekets läkemedelsenhet, tyder på överförskrivning. – Jag vill uppmana förskrivare att ta ansvar för sin förskrivning av Tamiflu och anpassa den för dem som verkligen har ett behov och inte i […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Kvoten apoB/apoA-I starkare markör för hjärtinfarkt än lipider

Tidskriften Journal of Internal Medicine anordnade den 8–9 september 2005 ett vetenskapligt symposium i Lidingö om apolipoproteiner (apo) som nya starka riskfaktorer för hjärtinfarkt och kärlsjukdom. Flera svenska grupper, kolleger från Danmark, Norge och Finland, och ledande internationella forskare från USA, Kanada, Australien, England och Nederländerna deltog i symposiet. Man presenterade för första gången i […](0 kommentar)

Bättre mäta apolipoproteiner än traditionella lipider i klinisk rutin

Kvoten mellan S-apolipoprotein B och S-apolipoprotein A1 (S-ApoB/S-ApoA1) anses som ett bra prognostikum för hjärt– kärlsjukdom [1-6]. Vi har nyligen [7] redovisat hur komponenterna i ett traditionellt lipidstatus överensstämmer med S-ApoB/S-ApoA1 i ett material ur laboratoriets databas. Ingen enstaka komponent gav god överensstämmelse, medan S-LDL/S-HDL identifierade praktiskt taget alla patienter med förhöjda S-ApoB/S-ApoA1-värden. I föreliggande […](0 kommentar)

Laryngomalaci – vanligaste orsak till inspiratorisk stridor hos barn

Laryngomalaci är en medfödd anatomisk missbildning i larynx. Det är en ovanlig sjukdom med ungefär dubbelt så många drabbade pojkar som flickor [1, 2]. Det karakteristiska symtomet är inspiratorisk stridor, vilket brukar uppträda under barnets första levnadsmånader. Ofta ökar de stridorösa besvären vid ansträngning, gråt, amning eller luftvägsinfektioner. Vanligtvis stegras symtomen under ett par månader, […](0 kommentar)

Vävnadsdonation – en verksamhet i skymundan

Donation av organ och vävnader diskuteras ofta i medierna. Mestadels tilldrar sig då organdonation, och den brist på organ för transplantation som råder, nästan all uppmärksamhet. Vävnadsdonation med tillvaratagande av hjärtklaffar, hornhinnor, hud, benpreparat och material för forskning får ofta en undanskymd roll. Vävnadsdonation utgör dock en viktig och komplex verksamhet som har sina särskilda […](0 kommentar)

Patientsäkerhet

Flicka hade morbus Crohn – inte bara bronkit
Kvinna hade smärtsyndrom – inte kärlkramp

Den 16-åriga flickan insjuknade i mitten av oktober 2004 med halsont, snuva, huvudvärk och diarréer. Den 15 november undersöktes hon av kardiologen, som fann tecken på infektion i bronker. Provtagning visade CRP 105, Hb 104 och vita blodkroppar 11,9. Hon fick recept på Kåvepenin på misstanke om bronkit. Två dagar senare fick hon ett krampanfall […](0 kommentar)

Kvinna ordinerades utan indikationen behandling som inte är riskfri

Den 30-åriga kvinnan kom efter remiss till akutmottagningen vid sjukhus på grund av misstänkt allergisk reaktion efter behandling med trimetoprim med sulfadiazin, som hon ordinerats mot en urinvägsinfektion. ST-läkaren journalförde att patienten efter medicineringen drabbats av svullnad och utslag i ansiktet, klåda och utslag på kroppen samt svullnadskänsla i halsen och svårigheter att andas. Fick […](0 kommentar)

Receptet skrevs ut på fel patient samt i fel styrka och fel dosering

En 50-årig man som tidigare haft bältros med svåra smärtor kom till vårdcentralen med blåsor på höger höft och skinka. Distriktsläkaren ställde diagnosen herpes zoster. Patienten fick recept på Geavir 200 mg fem gånger dagligen i fem dagar. Fel patient … På apoteket visade det sig att receptet var utskrivet på en annan patient. Dosen […](0 kommentar)

Skrev ut Tryptizol i fem gånger för hög styrka – stress i arbetet gör inte felet ursäktligt

Den 26-åriga kvinnan anmälde doktorn för att ha skrivit ut läkemedlet Tryptizol till henne i fel styrka. Hon gick med doktorn på vårdcentralen igenom sina besvär och mediciner samt vilka mediciner hon behövde förnya recepten på. Hon hade tidigare varit på denna vårdcentral, varför alla uppgifter om besvär, mediciner och doser fanns i deras datasystem. […](0 kommentar)

Läkares misstag med läkemedel stort hot mot patienternas säkerhet

Där finns en rad missgrepp i hanteringen av läkemedel som begås av tandläkare, farmaceuter och sjuksköterskor. Men mest är det läkare som fälls. I en del fall skrivs fel medicin ut, i andra fall till fel patient eller så blir styrkan eller doseringen fel. I åter andra fall handlar det om överförskrivningar som skapar eller […](0 kommentar)

Debatt och brev

Behandlande läkares ansvar att bedöma arbetsförmågan

Husläkare bör kunna ta hjälp av fristående läkare för bedömning av svåra sjukskrivningsärenden efter 1–3 månader, skriver Kjell Nyman, Ann Sofi Björin och Per Guterstam, alla distriktsläkare i Stockholm, i ett debattinlägg på sidan 733 i detta nummer. Att jag som förbundets ordförande uttalat mig emot förslaget anser de förvånande. I vilket sammanhang uttalandet gjorts […](0 kommentar)

Orwells »1984« i svensk sjukvård?

På SvD Brännpunkt 16/12 2005 [1] skriver Karolinska Universitetssjukhusets styrelse att man inte kan se att sjukhusledningen försökt dämpa medarbetarnas möjligheter att öppet debattera hälso- och sjukvårdssystemet. Sjukvårdsledningen har tvärtom ansett sig ha ansvaret för att stimulera och driva denna debatt framåt. Yttrandefriheten för sjukhusets anställda har enligt styrelsen inte beskurits. Är det nu så? […](0 kommentar)

Diskussionen om »kundstyrd sjukvård« obegripligt grund

Artikeln »Primärvårdsmodell i Halland …« i LT 7/2006 (sidorna 438-9) ger stöd för misstanken om att allt modelltänkande från den borgerliga alliansens sida rörande förnyelse och utveckling av svensk sjukvård fortfarande bygger på tanken att samhällsindividen, och i detta fall speciellt den som drabbats av sjukdom, egentligen är »Kund« och därför bäst hanteras av »Marknadsaktörer«. […](0 kommentar)

Dålig forskning stödjer antroposofisk medicin

Peter Andersson hyllar antroposofisk medicin (AM), främst genom att nämna ett antal studier som sägs stödja AM. I vanlig ordning framhåller han undersökningar som visar på minskad förekomst av allergi bland antroposofer [1]. Jag kan bara upprepa att sådana studier inte säger något om AM. Andersson skriver att välgjorda studier av mistelpreparatet Iscador visar positiv […](0 kommentar)

Växande dokumentation för antroposofisk medicin

I debattartikeln »Miljöpartiet vilse i vetenskapen« i Läkartidningen 38/2005 (sidorna 2671-5) kommer Jesper Jerkert med påståenden om den antroposofiska medicinen (AM) som ter sig okunniga och ovederhäftiga utifrån min mångåriga erfarenhet med arbete inom denna medicin. AM är en utvidgning av den konventionella medicinen och praktiseras idag i alla världsdelar och endast av legitimerade yrkesutövare. […](0 kommentar)

Nya böcker

Vissa kapitel kan användas som en praktisk manual i presentationsteknik

Denna bok riktar sig , enligt författarna, till läsare som »vill bli bättre på att kommunicera, påverka och övertyga samt nå längre i karriären med moderna och effektiva bildspel«. Nyckeln till detta beskrivs vara den praktiska retoriken. Det är inte en bok som förklarar hur man från start skapar presentationer i Microsofts PowerPoint. Tvärtom förutsätts […](0 kommentar)

Roman med detaljerad neurokirurgisk beskrivning

Det är speciellt att i skönlitteraturen hitta en mening som »… häftigt humör, vilket tyder på reducerade nivåer av GABA vid receptorerna i striatum«. Två sidor senare hittar man ord som apraxi, agnosi och demens i författarens koncisa beskrivning av Huntingtons korea, eller »en gen på kromosom fyra upprepat av sekvensen CAG«. Det är den […](0 kommentar)

Aktuellt

Stort utbrott av chikungunya på Réunion

– Chikungunyainfektion ger mycket hög feber och kraftiga ledsmärtor. En del patienter har så ont att vi knappt kan röra vid dem, berättar Jean-Luc Yvin, chef för den internmedicinska avdelningen på sjukhuset i Réunions huvudstad Saint-Denis. Sedan mars förra året har man (enligt WHO och Observatoire Régional de la Santé de la Réunion) beräknat att […](0 kommentar)

Arbetsmiljökunnig slutar på förbundet

– Jag har fått nytt jobb som jurist på Arbetsmiljöverket, som är en viktig aktör inom arbetsmiljöområdet, som är det jag brinner för, säger Ragnar Kristensson. Han har arbetat på förbundets kansli i drygt sju år med rådgivning och stöd till lokalföreningar, skyddsombud och enskilda medlemmar i arbetsmiljöfrågor. Ragnar Kristensson är också sekreterare i förbundets […](0 kommentar)

Vårdministern räknar med samma post efter valet

Det vikigaste vi gjort under den gångna mandatperioden är att vi fortsatt kunnat öka resurserna till vården. Nu går nästan alla landsting runt! Det säger vård- och äldreomsorgsminister Ylva Johansson (s). Men det enskilt viktigaste beslutet menar hon är det om vårdgarantin. – En stor strukturutveckling har skett tack vare den, nu måste vi vårda […](0 kommentar)

Två mindre med stort inflytande

– Jag tycker inte det finns något egenvärde i att öka kostnaderna i sjukvården. Ingen strävar ju efter att vara sjuk, målet måste vara att vi ska bli friskare och inte sjukare. Det säger Jan Lindholm som sitter i riksdagens socialutskott och är miljöpartiets talesperson i hälso- och sjukvårdsfrågor. Han säger att miljöpartiet vill lägga […](0 kommentar)

Privatläkare redovisar inte sina inkomster

Skatteverket genomför sedan i höstas en specialgranskning av privata sjukgymnaster och privatläkare, i första hand med landstingsavtal. Redan i februari stod Alf Oskarsson, projektledare för granskningen, i TV och berättade om den kommande granskningen. Genom att berätta i förväg ville Skatteverket ge företagarna möjlighet att rätta till eventuella fel.Trots det hittade man alltså grava felaktigheter […](0 kommentar)

Cancervården på Karolinska får kritik

Bristande kapacitet inom röntgen och patologisk service skapar flaskhalsar och långa väntetider på onkologkliniken på Karolinska Universitetssjukhuset, Solna. Det konstateras i en konsultrapport av företaget Helseplan, som på uppdrag av Stockholms läns landsting studerat verksamheten vid sjukhusets onkologklinik ur en rad aspekter, apropå höstens ifrågasättande av kvaliteten på kliniken. Bristen på eftervårdsplatser skapar också problem. […](0 kommentar)

Notiser

Utomlänsoperererade ofta från Västra Götaland

Landstingens totala antal utförda knä- och höftledsoperationer ökade med runt 40 procent mellan år 1998 och 2004, enligt Sveriges Kommuner och Landsting. Utomlänspatienterna blev också fler, även om utomlänsoperationernas andel har minskat de två senaste åren, ett tecken på förbättrad tillgänglighet. 8 procent av alla knäoperationer, 5 procent av alla höftledsoperationer och 7 procent av […](0 kommentar)

Fågelvirus nu i Sverige

Ett aggressivt fågelvirus har kommit till Sverige. Fågelinfluensa börjar som vanlig influensa och övergår i mycket svår lunginflammation med andnöd. Njure och lever kan påverkas. Även hjärninflammation har förekommit. Är det något svenska läkare nu bör tänka på? – Om man får in någon som exponerats för sjuka tamfåglar eller som tagit hand om smittade […](0 kommentar)

Ledare

Bättre läkemedelsanvändning

Läkemedel används vid behandling av de flesta sjukdomar. Vi vet att behandlingen kan förbättras genom individualiserad dosering, ökad följsamhet till rekommendationer och via samsyn mellan patient och läkare. Sveriges läkarförbund och Svenska Läkaresällskapet arbetar gemensamt kring frågor som rör läkemedel och IT i vården och har tillsammans formulerat krav på framtidens beslutsstöd för läkemedelsförskrivning, grundat […](0 kommentar)

Varför bli allmänläkare?

Inför valet i höst talar de flesta partier om vikten av att satsa på hälso- och sjukvården, och inte minst äldrevården. En viktig del är en utbyggd primärvård, men ändå har bara ett parti ett förslag på familjeläkarsystem. Varför? Bra med familjeläkare, men absolut inget nationellt system? Varför skulle de unga läkarna vilja satsa på […](0 kommentar)

Evolutionsmedicin för kropp och själ

Veckans ledarskribent i tidskriften Science är Gilbert Omenn, professor i medicin och genetik samt ordförande i amerikanska vetenskapsakademin (AAAS). Omenn och hans två medförfattare vill att evolutionsbiologi skall bli ett nytt kärnämne på medicinska fakulteter. Att ett utvecklingsbiologiskt perspektiv är nödvändigt för att förstå och medicinskt tillämpa kunskapsutvecklingen inom molekylär- och cellbiologin styrks med ett […](0 kommentar)

LT debatt

Husläkare behöver stöd för bedömning av problematisk långtidssjukskrivning

Svenska patienters och läkares sjukskrivnings(o)vanor har stått i fokus under det senaste året. Problematiken är delvis ny. För 10–15 år sedan var volymen sjukskrivningsärenden hos en allmänläkare betydligt lägre än idag. Internationellt ligger vi nu på en alarmerande hög nivå sjukskrivna och förtidspensionerade, framförallt i relation till den välfärd och hälsonivå vi länge haft. Från […](0 kommentar)