Nr 12 2006

Kultur

Skrivandet – en överlevnadsstrategi

Skrivandet blev en överlevnadsstrategi för deckarförfattaren Karin Wahlberg – gynekolog och förlossningsläkare på Universitetssjukhuset i Lund – när det var en hård stämning framför allt gentemot kvinnliga läkare på kvinnokliniken i Lund. Flera av hennes kolleger stod inte ut, och några slutade efter kort tid. Själv flydde hon in i skrivandet på lediga stunder, och […](0 kommentar)

Att söka mening i det meningslösa

Med upptäckarlust kastar jag mig över Georg Kleins nya essäbok och finner snabbt att den är lika sträng och infallsrik som hans tidigare böcker. Tankar om existensens villkor, den mänskliga historiens grymhet, vetenskapens sanningssökande och konstens meningssökande återkommer i nya former. Det är inte många medicinska forskare i vårt land som med ett sådant intentionsdjup […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Medicinsk kommentar

Endovaskulär teknik vid aortaaneurysm

EVAR2-studien genomfördes för att se om endovaskulär teknik jämfört med ingen åtgärd alls kunde förlänga livet hos patienter som av hälsoskäl bedömdes som olämpliga att genomgå öppen kirurgi [2]. EVAR1 – inga omtumlande resultat Av 4799 patienter med aneurysm som identifierats vid 34 centra i Storbritannien rekryterades 1423 som lämpliga till studien. Sedan de patienter […](0 kommentar)

Livslång hjärngymnastik kan förhindra alzheimer

Alzheimers sjukdom är den vanligaste demenssjukdomen. Den är starkt korrelerad till ålder, och vi räknar med att det finns cirka 100000 alzheimersjuka i Sverige. Under den senaste tioårsperioden har symtomatisk farmakologisk behandling funnits tillgänglig; dock saknas fortfarande kurativ behandling, även om många intressanta farmakologiska interventioner är möjliga och en hel del kliniska prövningar med nyare […](0 kommentar)

Nya Rön

Medicinsk etik får inte göras till vetenskap

Christopher Cowley, författare till den aktuella studien, är filosof och undervisar i etik inom medicinsk fakultet. Han har i ett annat sammanhang skrivit att han hellre ser sig som filosof än etiker, vilket bottnar i hans syn på vad etik respektive filosofi är. Han tar avstånd från vad han kallar dåliga filosofer, som hårklyvare och […](0 kommentar)

Hjälm skyddar utförsåkare

Användning av hjälm minskar risken för skid- och snowboardåkare att drabbas av skallskador. Den föga förvånande slutsatsen dras efter en studie från Norge som presenteras i tidskriften JAMA. Forskarna har slagit samman data från åtta norska skidorter från vintern 2002. 3277 skid- och snowboardåkare rapportades ha skadats i samband med åkningen, enligt sjukvårdspersonal på skidorterna. […](0 kommentar)

Natalizumab fick gräddfil – för detta kritiseras FDA

Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA kritiseras för att ha godkänt den monoklonala antikroppen natalizumab för snabbt. Natalizumab godkändes i februari 2005 för behandling av multipel skleros men drogs tillbaka efter bara tre månader, då tre av patienterna som ingått i de studier som låg till grund för godkännandet utvecklat biverkningar i form av multifokal leukoencefalopati. Två […](0 kommentar)

Cannabinoidreceptorblockerare bra mot fetma

Cannabinoid 1-receptorblockeraren Rimonabant kan reducera vikten, minska midjemåttet och dessutom ha en gynnsam påverkan på kardiometabola riskfaktorer hos överviktiga individer. Det visar en studie som presenteras i JAMA. Det är känt sedan tidigare att det endocannabinoida systemet påverkar ämnesomsättningen via cannabinoid 1-receptorn, men Rimonabant är det första preparatet som prövas i fas II. Den randomiserade, […](0 kommentar)

Diagnos och trombolys redan i ambulansen ger god hjärtinfarktprognos

Vid akut hjärtinfarkt gäller det att så fort som möjligt återställa blodflödet för att minska skadan på hjärtmuskeln och förbättra prognosen. Den vanligaste, enklaste och mest spridda metoden att göra detta är med propplösande (trombolytiska) läkemedel. Trots framgången med införandet av trombolysbehandling varierar risken att dö till följd av akut hjärtinfarkt högst påtagligt. Tidig risk […](0 kommentar)

Bräckliga bevis för att kostfiber minskar risken för kolorektal cancer

Kostfiber har antagits kunna reducera risken för att utveckla kolorektal cancer. Möjliga mekanismer skulle kunna vara utspädning/bindning av karcinogena ämnen, minskad transittid av feces och bildning av korta fettsyror (skyddande effekt). Resultaten från epidemiologiska studier har dock varit motsägande. Park och medarbetare har därför genomfört en sammanslagen analys (The Pooling Project of Prospective Studies of […](0 kommentar)

Brister i remisshanteringen äventyrar patientsäkerheten

Mycket och delvis komplex information måste förmedlas när vårdansvaret förflyttas mellan öppen och sluten vård. Mer än hälften av alla undvikbara negativa händelser som inträffar i nära anslutning till utskrivning från sluten vård kan relateras till bristande kommunikation [1]. I en studie vid två amerikanska universitetssjukhus [2] har försök gjorts att kvantifiera och riskbedöma laboratorie- […](0 kommentar)

Endast på webben

Vårdpolitik på Centralstationen

Eva Nilsson Bågenholm var på plats tillsammans med Lärarnas riksförbunds ordförande Metta Fjelkner under ett par timmar på eftermiddagen för att kunna svara på frågor om de båda förbundens ställning i frågor som berör sjukvård och skola. I samma monter kunde de som ville även pröva var de själva står politiskt, allmänt men också i […](0 kommentar)

Behandling av långvarig smärta – en systematisk litteraturöversikt

SBU har genomfört en systematisk översikt som sammanfattar det vetenskapliga underlaget för behandling av långvariga smärttillstånd. Smärta vid cancer innefattas inte. Smärtlindrande effekter, liksom biverkningar och andra negativa konsekvenser av behandling berörs samt hälsoekonomiska aspekter. Smärta är en upplevelse som är förenad med emotionella och psykologiska reaktioner och som inte kan mätas objektivt. För att […](0 kommentar)

Medicinsk kontrovers: Natriuretiska peptider för diagnostik av hjärtsvikt

Läs artiklarna Pro: Natriuretiska peptider som diagnostiskt hjälpmedel Analysen bör vara rutin vid diagnostik av hjärtsvikt Kontra: Natriuretiska peptider som diagnostiskt hjälpmedel Ännu finns hinder för rutinmässig användning vid hjärtsvikt(0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Analysen bör vara rutin vid diagnostik av hjärtsvikt

Doust och medarbetare publicerade nyligen en översikt över kardiella natriuretiska peptiders förmåga att identifiera hjärtsvikt [1]. Arbetet utgår från Centre for General Practice och Division of Epidemiology and Social Medicine, University of Queensland, Brisbane, Australien. Översikten baseras på genomgång av artiklar registrerade i Medline och Embase mellan åren 1994 och 2002. I huvudsak berörs natriuretiska […](0 kommentar)

Ännu finns hinder för rutinmässig användning vid hjärtsvikt

»When you can measure what you are speaking about, and express it in numbers, you know something about it; but when you cannot measure it, when you cannot express it in numbers, your knowledge is of a meager and unsatisfactory kind; it may be the beginning of knowledge, but you have scarcely, in your thoughts, […](0 kommentar)

Neurocysticerkos som orsak till epileptiskt anfall

Vår patient är en 30-årig kvinna, 1-para, som studerar på högskola. Hon är född i Latinamerika och kom till Sverige vid 5 års ålder. Därefter har hon varit bosatt i Sverige men har upprepade gånger vistats i sitt hemland. Senaste gången patienten var i Latinamerika var två år före det aktuella insjuknandet. Vid 9 års […](0 kommentar)

Kort om kohort

BMJ har under våren 2005 haft en artikelserie om kohortstudier [1-3]. Man påpekar att kohortstudien kan ge värdefull information men att det gäller att se upp med brister i studiens design. I seriens första artikel [1] beskrivs de principiella skillnaderna mellan kohortstudien och den randomiserade prövningen, vidare kommenterar man olika typer av jämförelsegrupper i kohortstudien […](0 kommentar)

Epigenetik – cellens minne – påverkar utvecklingen av sjukdom

Det är ett oomstritt faktum att epigenetiken är i färd med att i grunden förändra många av våra hemvanda perspektiv inom alla former av biologi, särskilt medicin. Anledningarna till detta konstaterande är många. Exempelvis kontrollerar epigenetiken när, var och hur ett arvsanlag uttrycks under tex fosterutvecklingen [1]. Eftersom dessa cellminnen kan nedärvas stabilt från en […](0 kommentar)

Patientsäkerhet

Två psykiatrer varnas för att inte ha gjort personliga bedömningar av bälteslagd patient

Den 54-årige mannen led av paranoid schizofreni och hade sedan 1980-talet vårdats inneliggande vid ett flertal tillfällen. Den 25 november 2002 sökte han akut vid sjukhus. Han blev psykotisk, ett vårdintyg utfärdades och han blev inlagd på ett annat sjukhus (fem mil från det första sjukhuset). Den 30 november försämrades han med tilltagande irritabilitet och […](0 kommentar)

Missade epiglottit respektive hydrocefalus

Den 66-årige mannen uppsökte den 29 maj 2005 akutkliniken vid sjukhus på grund av halsont, som blivit värre, sedan tre dagar och feber. Doktorn bedömde att det rörde sig om en retrofaryngeal abscess. Patienten ordinerades penicillin och fick åka hem. Han återkom dock en timme senare till samma doktor med andningssvårigheter och remitterades akut till […](0 kommentar)

»Med de symtomen är det förvånande att man inte ombesörjde borrerliaserologi tidigare«

Den 41-årige mannen hade under sommaren i fjol vistats i östra USA, bland annat i New Jersey och New York. Han hade blivit mycket myggbiten, vilket medfört kraftiga reaktioner. Den 25 juli, dagen efter hemkomsten, insjuknade han med hög feber, huvud- och nacksmärtor samt värk i leder och muskler. Den 1 augusti uppsökte han vårdcentralen, […](0 kommentar)

ABCD-regeln ger kriterier vid diagnostisering av malignt melanom

En 39-årig kvinna undersöktes den 11 juli på vårdcentral för flera födelsemärken. Ett på utsidan av vänster lår hade ökat i storlek till 4 x 4 mm, fått oregelbunden form och struktur samt börjat klia. Hon remitterades till hudspecialist och bedömdes den 22 september under frågeställning malignt melanom. Hudläkaren fann inga tecken på malignt melanom. […](0 kommentar)

Födelsemärke som ändrar karaktär eller blöder ska utredas vidare

En 50-årig kvinna kom till vårdcentralen för en blödning som uppstått i ett födelsemärke på låret. Doktorn bedömde att det var ett godartat tillstånd och punkterade blödningen. En utredning på lasarett fem månader senare visade hudcancer. Patienten anmälde doktorn. Hon hade gått till honom för att fläcken på låret förändrats och börjat blöda. Hon frågade […](0 kommentar)

LT debatt

Hälsoekonomi på liv och död

Ingvar Gustafson pläderar i ett debattinlägg i Läkartidningen 7/2006 (sidan 432) återigen för en mer aktiv akutvård av svårt hjärnskadade, särskilt patienter med stor hjärnblödning. Han menar att detta kommer att ge »bättre kliniska resultat«, men ett huvudsyfte är också att fler patienter ska dö på intensivvårdsavdelning under kontrollerade former, dvs utveckla en total hjärninfarkt […](0 kommentar)

Debatt och brev

Uppsala är inte hela Uppland

Inte oväntat undviker SBUs representanter (Lars von Knorring, Mats Fredrikson och Agneta Pettersson) i sitt svar på vår kritik i LT [1, 2] att ge sig in på den viktiga diskussionen om vad psykoterapi är – en standardiserad behandling analog med en medicin eller en öppen interaktion mellan en patient och en terapeut, lika bra […](0 kommentar)

Vi måste ta ställning till nya forskningsfynd!

Vi tackar för Catarina Canivets tänkvärda inlägg! Syftet med vår artikel var att uppmärksamma de möjligheter som finns att ytterligare minska antalet fall av plötslig spädbarnsdöd och som delvis tas upp i nya rekommendationer från American Academy of Pediatrics [1]. Av de råd vi lyfter fram är ett par okontroversiella. Ryggläge är säkrare än sidoläge, […](0 kommentar)

Samsovning med spädbarn – modifiera råden en aning!

I den intressanta LT-artikeln om nya rön avseende plötslig spädbarnsdöd (SIDS) [1] blir man tyvärr inte riktigt klok på följande: En kvinna som ammar och varken röker, är uttröttad, full eller medicinpåverkad – får hon sova ihop med sitt spädbarn eller inte? Hur stora var riskerna? I den stora ECAS-studien (European Concerted Action on SIDS) […](0 kommentar)

Gemensam förklaringsmodell för sjukdomar kopplade till inomhusmiljön finns inte

I ett debattinlägg i Läkartidningen 9/2006 (sidan 662) ifrågasätter Robert Wålinder användningen av »sjuka hus-syndromet« som klinisk diagnos för enskilda patienter och efterfrågar Socialstyrelsens synpunkt på detta. Begreppet »sick building syndrome«, SBS, växte fram i början på 1980-talet efter det att man noterat en ökande rapportering av vissa typer av innemiljörelaterade besvär. De besvär som […](0 kommentar)

Inte ett dugg konstigt att bristande förtroende är grund för uppsägning

I Läkartidningen 10/2006 (sidorna 773-4) för Jan Halldin ett märkligt resonemang om kopplingen mellan yttrandefrihet och chefskontrakt under rubriken »Orwells ´1984´ i svensk sjukvård?´ Självklart gäller normala regler för yttrandefriheten såväl inom Karolinska Universitetssjukhuset som övriga sjukhus i Stockholms läns landsting. Det gäller självklart också för alla personalkategorier. Men chefer har en speciell position. Den […](0 kommentar)

Tack till läkaren på tåget!

Tack till den läkare, som såg mig tuppa av på X2000 den 12 januari och ringde efter ambulans, som tydligen väntade på Gävle järnvägsstation. Jag vaknade upp på Gävle sjukhus. Tack också för den information, som min mötande svärson i Stockholm fick!(0 kommentar)

Ledare

Bonus till doktorn

Jobbar doktorn bättre med bonus? Frågan är aktuell när patologen på Karolinska inför ett nytt lönesystem och det samtidigt i medierna diskuteras skyhöga bonusar till chefer i näringslivet. I vårt kollektivavtal står att lönen ska stimulera till förbättring av verksamheten och att lönen därför ska vara individuell och differentierad, det finns alltså ett positivt samband […](0 kommentar)

Dags att axla chefskapet för AT-läkarna!

Denna vecka samlas Sveriges yngre läkares förening till fullmäktigemöte. Ett ämne som är angeläget för den yngre generationens läkare och som också väckt debatt under vintern är frågan om sjukvårdens chef- och ledarskap. Denna fråga kommer på Sylfs fullmäktigemöte att belysas ur ett helt annat perspektiv, nämligen AT-läkarens. Det har satsats mycket kraft och energi […](0 kommentar)

Rikas yrkesträning på fattigas budget

Påståendet att personalbrist och besvärliga arbetsförhållanden i hälsovården är ett hot mot folkhälsan kommer inte från fackförbunden i sjukvården utan från WHOs generaldirektör Lee Jong-wook. På världshälsodagen den 7 april vill WHO göra oss uppmärksamma på att välutbildad personal är vårdsektorns viktigaste resurs och en förutsättning för att bedriva meningsfulla hälso- och sjukvårdsinsatser. Detta exemplifieras […](0 kommentar)

Aktuellt

Maxgräns för sjukskrivning föreslås

Sverige behöver en maximal tidsgräns för hur länge det ska gå att få sjukersättning, föreslår Socialförsäkringsutredningen och utredaren Anna Hedborg i utredningens senaste skrift Sjuk eller ledsen. Ytterligare en rad förändringar diskuteras, bl a om läkarna bör befrias från ansvaret att bedöma arbetsförmåga. Företagshälsovården eller Försäkringskassan kan ta över mer av detta ansvar. Uttryckliga metoder […](0 kommentar)

Kvinnliga AT-läkare tjänar mindre än sina manliga kollegor

– Vi är inte förskonade från det mönster som allmänt gäller på arbetsmarknaden och som gynnar männens löner. Det säger Charlotta Sävblom, ordförande i Sveriges yngre läkares förening, Sylf. Hon tycker att det är mycket olyckligt att de finns så tydliga könsskillnader redan från början av karriären. – Man vet att sådana skillnader består, säger […](0 kommentar)

Garanti för löneökning ingen succé för specialiteter med lägst lön

– Vi ville ha en jämställdhetsrevision i fjolårets centrala förhandlingar, men det gick inte arbetsgivaren med på. Det säger Eva Nilsson Bågenholm, ordförande i Sveriges läkarförbund. Överenskommelsen blev till slut ett garanterat utrymme på 2 procents lönehöjning för specialiteter med minst hälften kvinnor i kåren. Garantin omfattade specialister inom psykiatri inklusive barn- och ungdomspsykiatri, geriatrik, […](0 kommentar)

Stora skillnader inom specialiteterna

Spridningen mellan de olika specialiteternas överläkarlöner är drygt 10000 kronor räknat på medianlönerna i november 2005. Allra bäst tjänar överläkarna i klinisk cytologi som har en medianlön på 59100 kronor. Klinisk cytologi, och även andra labbspecialiteter, dras med rekryteringsproblem, något som bidrar till att höja lönenivån i gruppen. De överläkare som har lägst medianlön är […](0 kommentar)

Socialstyrelsen kritisk till dimensionering av ST-utbildningen

Det är landstingsledningarnas sak att se till att antalet ST-tjänster motsvarar landstingets framtida behov inom varje specialitet. Det regleras i Hälso- och sjukvårdslagen 15 § andra stycket. – Men jag upplever inte att dimensioneringen utgår från landstingens bedömning av hur behovet ser ut. Landstingsledningarna måste ta ett helhetsgrepp och det saknas, säger Klas Öberg, utredare […](0 kommentar)

Valproinsyra vid schizofreni – epigenetik i praktiken

I mitten av 1900-talet ansågs schizofreni bero på svagheter i personligheten eller på störd relation mellan mor och barn. Samtidigt letade forskarna efter ärftliga faktorer bakom sjukdomen. Man letade i generna efter specifika mutationer, som man hoppades skulle revolutionera diagnostiken och behandlingen. Det finns en stark genetisk faktor för schizofreni; individer med en nära släkting […](0 kommentar)

Här fungerar handledningen

Klockan är ett och AT-läkaren Mattias Hartwig träffar eftermiddagens första akutpatient, Liam Karlsson, sju månader, som inte blivit riktigt pigg efter en öroninflammation. Han har tjock grön snuva. Mattias vill ta en bakterieodling. Eftermiddagens handledare Bengt Nilsson kommer in och stöttar beslutet och visar hur man tar en odling i näsan. Sedan ser Bengt Nilsson […](0 kommentar)

Notiser

Bråckregister öppnas för allmänheten

Det nationella kvalitetsregistret Svenskt bråckregister har öppnat en webbplats, www.svensktbrackregister.se, där resultat för alla deltagande kliniker redovisas för allmänheten. Klinikerna kan jämföras ur följande aspekter: väntetider, andel akutoperationer, andel omoperationer på grund av återfallsbråck, operationsmetoder, andel dagkirurgi samt kumulativ omoperationsincidens. Webbplatsen förklarar dock inte vad skillnader kan bero på. Det poängteras därför att slutsatser bör […](0 kommentar)

Läkares sjukintyg ifrågasätts

Sjukintyg saknar ofta tillräcklig information om varför en person ska vara sjukskriven. Det skriver Socialstyrelsen i en rapport till regeringen. Många läkare har inte heller tillräckliga förutsättningar för att göra en objektiv bedömning av arbetsförmågan. Bedömningen baseras oftast på patientens berättelse. Istället behöver läkare samverka mer med andra aktörer inom och utom vården. Sjukskrivningen bör […](0 kommentar)

Christopher Gillbergs medarbetare dömda

Tre medarbetare till Christopher Gillberg, professor vid Göteborgs universitet, dömdes förra veckan av Göteborgs tingsrätt för att i maj 2004 ha förstört professorns omdebatterade forskningsmaterial rörande adhd/damp, i syfte att förhindra att detta utlämnades enligt domstols dom. De tre dömdes för grovt undertryckande av urkund till villkorlig dom och 50 dagsböter.(0 kommentar)

Förbundsnytt

Förbundsnytt

(0 kommentar)