Nr 13 2006

Kultur

En vetenskapligt sann resa genom människans inre

Lennart Nilssons nyutgivna fotobok »Livet« bjuder in till en storslagen och annorlunda presentation av människans inre universum. Boken är – med sina över 300 bildsidor – den största bok som Lennart Nilsson har givit ut och presenterar ett brett urval av det bästa i hans medicinskt vetenskapliga fotoproduktion. Boken är redigerad som en episk bildsvit […](0 kommentar)

Om fördelen med att inte vara påläst

Sedan en tid har jag använt en kanske udda strategi i mötet med nya patienter: Jag undviker att läsa igenom deras journal innan vi möts. Vid de tillfällen jag berättat om detta för kolleger har jag ofta mötts av en starkt kritisk reaktion. Vi är så vana att vara pålästa, kunniga, förberedda, att min teknik […](0 kommentar)

Grattis Lund!

Efter några timmars trevlig sträckläsning av »Anestesiologi« från anestesikliniken i Lund kan jag kort sammanfatta: Grattis Lund och, kanske ännu viktigare, grattis alla medicinstuderande, AT-läkare, ST-läkare i kirurgiska discipliner inklusive anestesi. Här har ni en lättläst, trevlig, uppdaterad, heltäckande, enkel svensk »lärobok« i perioperativ anestesi. Boken är basal men helt adekvat som baslitteratur inom området […](0 kommentar)

Känsla av sammanhang ger motståndskraft – tes i klassiker om hälsa

Patogenes (sjukdomsorsaker) finns i ordböcker. Salutogenes (hälsans orsaker) däremot lyser med sin frånvaro, trots att hälsan är oss kär. Professorn i medicinsk sociologi Aaron Antonovsky (1923–1994) präglade begreppet salutogenes år 1979 i »Health, stress, and coping«, som visade hur stress kan bemästras. »Unraveling the mystery of health«, år 1987, blev hans nästa betydande verk, nu […](0 kommentar)

Lättillgänglig lärobok i psykiatrisk etik

Arbeten om medicinsk etik har en tendens att hålla sig på en hög abstraktionsnivå; i den mån resonemang om etiska principer utgår från fall, handlar det gärna om tillspetsade, i praktiken mycket sällsynta situationer som väljs som exempel därför att de från principiell synpunkt är belysande. Ottosons lärobok, däremot skiljer sig från detta mönster. Den […](0 kommentar)

»Första hjälpen« för oerfaren medicinjour

»Akutmedicin« är en handbok utvecklad via medicinkompendium från Uppsala. Boken har fyra huvuddelar: symtom, diagnoser, intoxikationer och en mycket kortfattad medicinsk intensivvårdsdel. Den vänder sig i huvudsak till yngre läkare som handhar akut sjuka medicinpatienter. Tanken med boken är att den bl a skall fungera som »första hjälpen« för oerfaren medicinjour på akutmottagningen, den är […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Medicinsk kommentar

Hypofyskirurgi kräver samarbete

Framgångsrik kirurgisk behandling av en patient med hypofystumör är resultatet av samarbete mellan endokrinolog, oftalmolog, radiolog och neurokirurg. Enbart radiologisk diagnos av en hypofystumör är inte tillräckligt underlag för operation [1]. Endokrinologisk utredning ger information om eventuella hormonbristtillstånd, som kan behöva substitueras före operation, och huruvida tumören är hormonproducerande eller ej. Resultatet av neurooftalmologisk undersökning […](0 kommentar)

Nya Rön

Ökat ecstasy-missbruk bland ångestfyllda

Individer som använder drogen ecstasy (MDMA, 3,4-metylendioximetamfetamin) har i ökad utsträckning lidit av depression och ångest som barn eller i tonåren. Det visar en studie från Nederländerna som presenteras i BMJ. Forskarna intervjuade närmare 2500 slumpvis utvalda holländska barn och ungdomar i åldrarna 4–17 år samt deras föräldrar. Intervjuerna genomfördes 1983, innan ecstasy började användas […](0 kommentar)

Sidorök giftigare än huvudrök

Vi vet nu att rökare inte bara äventyrar sin egen hälsa utan också utsätter sin omgivning för risker. Passiv rökning är associerad med sjukdomar som astma, lungcancer, plötslig spädbarnsdöd och hjärt–kärlsjukdomar. Schick och Glantz har nyligen presenterat en undersökning som klargör varför passiv rökning är så hälsovådlig. Källan till deras data är nästan lika spännande […](0 kommentar)

Infliximab indicerat även vid ulcerös kolit

Behandling med biologiska preparat vid inflammatoriska sjukdomar har under senare år väckt stort intresse. Inom gastroenterologin har fokus i första hand riktats mot Crohns sjukdom, där infliximab, en chimerisk antikropp mot TNF-a, sedan ett antal år ingår i behandlingsarsenalen. Farmakologisk behandling vid ulcerös kolit har hittills baserats på sulfasalazin/5-aminosalicylater (5-ASA), kortikosteroider och tiopuriner. Internationellt används […](0 kommentar)

Glukosamin hjälper inte mot smärta vid knäartros

Knäledsartros är en vanlig ledsjukdom, som ger symtom i form av smärta, stelhet och minskad rörlighet. Röntgenologiska fynd, som dock uppträder sent i förloppet, är reducerad ledspringa, subkondral skleros och osteofyter. Patientens symtom kan således uppträda innan röntgenfynd är synliga, vilket försvårar tidig diagnos. Artros karakteriseras patofysiologiskt av dynamiska förändringar av både nedbrytning och nybildning […](0 kommentar)

Kvinnor som opereras för bråck utsätts för onödiga risker

Ljumskbråckoperationen är den vanligaste operationen inom allmänkirurgin, med ca 20000 operationer per år i Sverige. De tre typerna av bråck man skiljer på är direkta och indirekta ljumskbråck samt femorala bråck. Skillnader i kvinnlig och manlig anatomi predisponerar för utveckling av olika bråcktyper. Direkta bråck är hos kvinnor extremt ovanliga, medan femorala bråck är klart […](0 kommentar)

Endast på webben

Ingen Läkarutbildning i Örebro

Att få läkarutbildning är ingen lätt process. Jens Schollin poängterar att detta är första gången en sådan ansökan prövas. – Utbildningarna i Umeå och Linköping kom båda till efter politiska beslut. Men vi har egentligen en bättre bemanning och infrastruktur än de hade när de startade. Jens Schollin är ändå inte besviken på Högskoleverkets beslut. […](0 kommentar)

Hälften skyddade av vaccin mot fågelinfluensa

Studien utfördes av en grupp amerikanska forskare från bl a universitetet i Rochester och University of Maryland school of medicine, Baltimore (N Engl J Med 2006;354:1343-51). Den omfattar 451 friska individer i åldrarna 18 till 64 år som vaccinerats vid två tillfällen. Vaccinet, som producerats med standardteknik med odling i hönsägg, har getts i doserna […](0 kommentar)

Kan cytostatika ha effekt vid svår fågelinfluensa?

Det första dokumenterade humana utbrottet av fågelinfluensa (subtyp H5N1) skedde 1997 och drabbade 18 patienter i Hongkong, varav sex avled (33 procent). Fortfarande är dödligheten hög, och nyligen (24 mars 2006) hade 105 (56 procent) av de 186 patienter som rapporterats till WHO avlidit http://www.who.int/csr/disease/avian_influenza/en . Behandling av fågelinfluensa innefattar antiviral terapi, såsom neuraminidashämmarna oseltamivir […](0 kommentar)

Vinnarna i frågetävling på AT-stämman

A. Vad är orsaken till sjukdomen neurocysticerkos? 1. Virusinfektion X. Bandmaskinfestation 2. Mutation B. Vad står bokstaven B för i ABCD-regeln vid diagnostik av melanom? 1. Boundary X. Border 2. Brownish C. Vilket vanligt tillstånd med fetma och mental retardation har en epigenetisk förklaring? 1. Prader-Willis syndrom X. Dariers sjukdom 2. Downs syndrom D. Hur […](0 kommentar)

Hypofyskirurgi kräver samarbete

Läs artiklarna Hypofyskirurgi kräver samarbete Utvärdering av hypofyskirurgi(0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Utvärdering av hypofyskirurgi

Hypofystumörer utgör cirka 10 procent av intrakraniella tumörer [1]. Den största andelen är prolaktinom och hormonellt inaktiva adenom. Symtom på hypofysadenom beror på dels eventuell hormonrubbning, dels tumörens lokala utbredning och växtsätt. Makroadenom (tumörer >1 cm i diameter) med suprasellär växt kan ge upphov till synfältspåverkan, visusnedsättning och i mer allvarliga fall optikusatrofi. Förstahandsbehandling är […](0 kommentar)

Spontan ruptur av utero- ovariala vener under graviditet

Spontan ruptur av utero-ovariala kärl beskrivs som en mycket allvarlig akut bukåkomma under graviditet. De flesta fallen uppstår under tredje trimestern. Situationen beskrivs nästan alltid som akut påkommen buksmärta, cirkulatorisk kollaps, frånvaro av vaginal blödning samt akut påverkade fosterljud. Att barnets hjärtljud påverkas uppfattas som en reaktion på mammans plötsliga blodtrycksfall. Det är dock mycket […](0 kommentar)

Internationell Balintkonferens i Stockholm

Den 14:e internationella Balintkonferensen hölls i Stockholm 23-27 augusti 2005. Arton länder representerades av 130 deltagare, och under konferensen hölls 32 föredrag omväxlande med intensiva workshops. Så gott som genomgående under kongressen betonades vikten av att redan tidigt i läkarutbildningen låta studenterna bekanta sig med Balintgrupparbete. Under ledning av välutbildade Balinthandledare bör de få möjlighet […](0 kommentar)

Demensvården behöver reformeras

Under de senaste åren har några av oss författare till denna artikel – en grupp forskare och kliniker som arbetar med demenssjukdomar – fördjupat sig i den evidensbaserade grunden för diagnostik och behandling av dessa tillstånd, vilken har sammanfattats i en SBU-rapport [1]. De medicinska framstegen under de senaste tio åren har underlättat diagnostiken av […](0 kommentar)

ABC om Djup ventrombos

Djup ventrombos (DVT) drabbar ca 150–200 per 100000 invånare och år. Risken att drabbas ökar kraftigt med stigande ålder. Sjukdomen har obehandlad en allvarlig prognos, och dessutom är behandlingen inte riskfri, varför noggrann diagnostik är viktig. Denna artikel bygger till stor del på Socialstyrelsens riktlinjer för venös tromboembolism [1] och SBU-rapporten om ventrombos [2]. I […](0 kommentar)

Läkemedelsfrågan

Enbrel och hjärtsvikt

Etanercept är en rekombinant löslig receptor för tumor necrosis factor alfa (TNF-a) och fungerar som en hämmare av denna proinflammatoriska cytokin. Det är godkänt för aktiv reumatoid artrit hos vuxna, allvarlig Mb Bechterew och allvarlig psoriasis med eller utan artrit [1]. TNF-a har ansets vara inblandat i patogenesen vid hjärtsvikt. Studier har därför genomförts med […](0 kommentar)

LT debatt

HDs dom i Kalmarfallet kan få stora konsekvenser för säkerhetsarbetet

Högsta domstolen har på sitt bord ett mål av principiell betydelse för hur misstag i vården skall hanteras i framtiden. Göta Hovrätt dömde en sjuksköterska till dagsböter och villkorlig dom för vållande till annans död sedan hon av misstag blandat en xylocaininfusion tio gånger för stark till ett spädbarn som därav avled. Rättsförfarandet i detta […](0 kommentar)

Debatt och brev

Bristen på försäkringsskydd ett problem

Hanna Åsberg tar upp den viktiga frågan om studenters situation i samband med sjukdomar som påverkar deras möjlighet att följa studierna. Hennes inlägg fokuserar på testning mot multiresistenta stafylokocker (MRSA), men hinder mot fortsatta studier på grund av sjukdom eller smitta gäller ju inte enbart läkarstuderande utan i princip alla studerande vid universitet och högskolor. […](0 kommentar)

Handlingsprogram behövs för studenter som smittats med MRSA

Under 2005 fick Medicine studerandes förbund uppgifter från flera studieorter om att läkarstudenter screenas för meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA). MSF skrev till de medicinska fakulteterna och frågade vilka riktlinjer som finns för screening och handläggning av den student som visar sig vara MRSA-bärare. MSF har också lokalt haft kontakt med utbildningsansvariga vid de medicinska fakulteterna […](0 kommentar)

Där innovationer prissätts mot generika minskar investeringsviljan

Nu har Werkö sällat sig till Jeppson (Läkartidningen 11/2006, sidan 857). Något förvånande med tanke på den tankeskärpa som annars tidigare präglat Werkös inlägg. Kan någon av herrarna berätta vem som ska ta fram framtida läkemedel? Att kasta lort är enkelt, men vem tar fram lösningarna? Ska vi slänga ut framtidens alla patienter och medicinska […](0 kommentar)

Fass 2006 – en överviktig 40-åring

Fass fyller i år 40. När den första utgåvan kom 1966 hälsades den välkommen av läkarkåren, eftersom den ersatte en hyllmeter av kataloger och broschyrer med högst heterogent upplagda preparatbeskrivningar från skilda läkemedelsföretag. De flesta svenska och utländska läkemedelsföretag medverkade i den första gemensamma läkemedelsförteckningen. De hade ansträngt sig att harmonisera preparatbeskrivningarna, så att intrycket […](0 kommentar)

En viktig signal om bättre läkemedelsanvändning

Behandling med läkemedel är det vanligaste sättet att bota, lindra eller förebygga sjukdom. Statistiskt sett använder Sveriges befolkning 17 miljoner dygnsdoser varje dag, och denna behandling sköts till stor del av patienterna själva, ofta utan professionellt stöd mellan läkarbesöken. Trots att denna användning är bristfällig på många sätt har intresset för en förbättring varit svagt. […](0 kommentar)

Läkemedelsstentar är läkemedel och bör granskas som sådana

Är det inte dags att DES (drug eluting stents) granskas lika hårt som andra läkemedel på lokal nivå? Skall inte läkemedelskommittéerna vara med om denna bedömning? På ACC (American College of Cardiology) 2006 presenterades flera studier som visade tvivelaktiga resultat av läkemedelsstentar avseende hårda slutmätpunkter såsom död och hjärtinfarkt. Det presenterades studier där metallstentar utan […](0 kommentar)

»Armar-uppåt-sträck« bättre än »Grassets test«

A confused and equivocal terminology is the fruitful parent of confused and equivocal thinking. Sir Francis Walshe 1947. Joseph Grasset föddes 1849 i Montpellier. Hans medicinska karriär tycks ha varit framgångsrik som »Professor of therapy« 1881, professor i klinisk medicin 1886 och professor i patologi 1909. Han pensionerades 1915 och dog 1918 i samma stad […](0 kommentar)

Varför ska inte allmänläkare åka på kongresser?

Våra ögonbryn höjdes till hårfästet när vi läste slutet av referatet i LT 11/2006 (sidan 822) om »Bättre relation med industrin med nytt avtal – men färre åker på kongresser«. Alla verkar – med rätta – glada över att de industrisponsrade utbildningsmomenten minskat. Gladast är antagligen industrin som kan stoppa vinsterna i aktieägarnas fickor istället […](0 kommentar)

B-vitaminer i primärvården – behov, brist, biverkningar

B-vitaminernas eventuella biverkningar vid långtidsbehandling har varit föremål för debatt, senast i ett inlägg av docent Hans Liedholm i Malmö (LT 8/2006, sidorna 570-1). En del av de frågor som rests har nu fått sitt svar genom att resultaten av två stora studier publicerats, NORVIT och HOPE 2 [1]. Tillsammans med tidigare studier tycks det […](0 kommentar)

Upptäckten av Helicobacter pylori – en revolution för gastroenterologin

Åke Danielsson ger en högst personlig kommentar i Läkartidningen 6/2006 (sidorna 359-60) om Helicobacter pylori. På slutet redovisas i sju punkter »återstående frågor«, som här bemöts i tur och ordning. 1 och 2. H pylori-infektioner minskar i hela västvärlden men ej i ett globalt perspektiv. Parallellt minskar ulcussjukdom och troligen magcancer i vår del av […](0 kommentar)

Notiser

Samarbete i läkemedelsindustrin

Åtta stora läkemedelsbolag har bestämt sig för att dela med sig till varandra av tidiga testresultat. Samarbetet gäller framförallt substansers toxikologoska egenskaper. Syftet är att företagen ska slippa utföra test som andra företag redan gjort och på så sätt snabbare och billigare komma framåt i sin läkemedelsforskning. I de följande stegen av forskningen pågår konkurrensen […](0 kommentar)

Internet kan begränsas i tvångsvården

Regeringen vill att det ska bli möjligt att begränsa kommunikationsmöjligheterna för patienter som vårdas med stöd av Lagen om psykiatrisk tvångsvård eller Lagen om rättspsykiatrisk vård. Lagförslaget är tänkt att främst omfatta mobiltelefoni och Internet, men det kan också enligt vård- och äldreomsorgsministern Ylva Johansson handla om fast telefoni och postala försändelser. – Vården måste […](0 kommentar)

Lönekomplettering

Läkarförbundet har nu kompletterat uppgifterna i Sacos lönesök med överläkarna i yrkes- och miljömedicin. De är 23 stycken och hade i november 2005 en medianlön på 52 000 kr.(0 kommentar)

Aktuellt

Mer pengar till äldrevård

Läkartidningen rapporterade redan i februari om propositionen som nu alltså lagts fram officiellt (se LT nr 6 2006). Bland annat vill regeringen satsa på mer läkarmedverkan i hemsjukvård och särskilda boenden för äldre och bättre möjligheter att följa upp läkemedelsförskrivningen, men också ökad kvalitet i demensvården. Dessutom måste allmänläkare och företagsläkare bli bättre på att […](0 kommentar)

Läkaren – patientens advokat eller myndighetsutövare

– Att lägga på läkarna myndighetsansvar är inte särskilt svårt med den tradition vi har i Sverige, sa AT-stämmans upphovsman, familjeläkaren Göran Sjönell, när han inledde debatten inför ett 70-tal AT-läkare på fredagseftermiddagen. Som motpol tog han exemplet Holland där läkaren endast har rollen av advokat, aldrig domare. Något som verkade tilltala panelens ena flank, […](0 kommentar)

Förbundets åsikter borgerliga

– Jag är lite förvånad att vi drar så starkt åt det borgerliga hållet. Det säger Läkarförbundets ordförande Eva Nilsson Bågenholm sedan hon å förbundets vägnar svarat på Läkartidningens sjukvårdspolitiska valkompass. Igår presenterade Läkartidningen sin valkompass på Internet. Kompassen avslöjar hur dina åsikter stämmer överens med de olika riksdagspartiernas. Upphovsmännen bakom det politiska självtestet är […](0 kommentar)

Otillräckliga kunskaper i trafikmedicin hos AT-läkare

Det framgick av en enkät som alla deltagare vid förra veckans AT-stämma i Stockholm hade svarat på, drygt 500 AT-läkare från hela Sverige. Många AT-läkare har dåliga kunskaper i trafikmedicin, enligt enkäten. – Även om man bibehåller nuvarande lagstiftning behövs mer kunskap, sa Linda Olsen, en av de AT-läkare som presenterade resultatet. Över hälften av […](0 kommentar)

AT-läkare fick inblick i framtidens rättsmedicin

Rättsmedicin är en liten specialitet med omkring 25 rättsläkare i landet. Men på AT-stämman var intresset stort. Den lilla salen var fullsatt när Ingemar Thiblin berättade om yrkets historia, nutid och framtid. Första svenska läroboken i ämnet kom 1776. Idag görs i landet 5500 dödsorsaksundersökningar och 1800 kroppsundersökningar om året. Av de 5500 misstänkt onaturliga […](0 kommentar)

Fetmaforskare som förordar måttband framför våg

Intresset för forskning var från början inte så stort trots påbrå av disputerade i släkten. Pappa är professor i kirurgi, en faster och farbror är också läkare. – Det var nog mycket pliktkänsla först. Jag kände mig tvungen att också ägna mig åt forskning och började på endokrinlabbet på KS med tyreoidea-forskning, men de var […](0 kommentar)

Ledare

Drömmedicinen som blev en mardröm

Prövningen av en ny, lovande monoklonal antikropp fick den 13 mars ett katastrofalt slut. Sex försökspersoner utvecklade svår multiorgansvikt efter en testdos av ämnet TGN1412. Substansens terapeutiska potential för bl a leukemibehandling sammanhängde med att den kunde kringgå T-cellens normala aktiveringsmekanismer. Den utnyttjade enbart cellens viktiga ytreceptor CD28. TGN1412 hade inga biverkningar i djurförsök men […](0 kommentar)

Se över antagningssystemet till läkarutbildningen!

Till helgen samlas medicine studerandes förbund, MSF, till fullmäktigemöte. Ett aktivt studerandeförbund är avgörande för rekrytering av nya medlemmar till Läkarförbundet, men framförallt en kontinuerlig förnyelse av det fackliga arbetet. En viktig fråga som kommer att debatteras är det som först möter de blivande läkarna, d v s svårigheten att antas till läkarutbildningen. Det har […](0 kommentar)

Begränsad vinstutdelning

Så kom äntligen (?) fortsättningen efter stopplagen, departementspromemorian »Begränsad vinstutdelning vid privat drift av offentligt finansierade sjukhus« är på remiss. I stopplagen, som trädde i kraft vid årsskiftet, står att om landstinget överlämnar driften av något sjukhus till privat ägare, måste verksamheten drivas utan syfte att ge vinst åt ägaren. I höstas antogs därför en […](0 kommentar)