Nr 24 2006

Kultur

Ohälsa – och hypokondri – präglade Verner von Heidenstams liv

Verner von Heidenstam debuterade som författare år 1888 med »Vallfart och vandringsår«. Han representerade ett nytt synsätt, 90-talismen, med skönheten som ideal i motsats till den rådande vardagsgrå naturalismen. Därefter följde »Dikter« och böcker med historiska teman, t ex »Karolinerna« och »Folkungaträdet«. Han blev hedersdoktor i Stockholm, ledamot av Svenska Akademien 1912 och fick Nobelpriset […](0 kommentar)

Siamesiska tvillingar med extra trilling föddes i småländsk torpstuga år 1847

Den som släktforskar umgås inte bara med förfäderna, deras namn, födelsetider och relationer. Han eller hon får också del av vårt gemensamma kulturarv och kan fascineras av armod lika väl som av välstånd, glädjerika och sorgesamma händelser och ibland dramatik utöver det vanliga. Den som är intresserad av medicinhistoria kan grubbla över vad alla uppgivna […](0 kommentar)

Läkare i skönlitterär gestaltning

Det nära sambandet mellan medicin och litteratur har sina rötter i det antika Grekland, där guden Apollon hade såväl litteraturen som medicinen inom sitt fögderi. Ett stort antal läkare har också haft litteraturen som bisyssla, eller helt övergått till författarskapet och lämnat den medicinska professionen. Läkaren har sannolikt oftare än någon annan yrkeskategori förekommit i […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Medicinsk kommentar

Kruxet att utvärdera icke-farmakologisk terapi

Metoder för behandling kan indelas i farmakologiska och icke-farmakologiska. Vid introduktion av nya farmakologiska metoder i Sverige fungerar Läkemedelsverket som reglerande myndighet. Införandet av nya läkemedel är strikt reglerat och måste godkännas av myndigheten. Preklinisk effektivitet och säkerhet bedöms liksom kliniska prospektiva dubbelblinda randomiserade studier för att påvisa att ett nytt läkemedel har bättre effektivitet […](0 kommentar)

Nya Rön

Subklinisk tyreoideasjukdom predicerar förmaksflimmer men inte annan hjärtsjukdom

Det har länge varit oklart om subklinisk tyreoideafunktionsrubbning är en riskfaktor för kardiovaskulär sjukdom [Läkartidningen. 2005;102:30-5]. En aktuell rapport i JAMA redovisar en prospektiv populationsstudie med start år 1989– 1990 av 3233 personer i åldern 65 år eller över. Syftet var att värdera kardiovaskulära riskfaktorers roll hos äldre. Utvärdering skedde till och med 2002, dvs […](0 kommentar)

Restless legs kopplat till flera allvarliga tillstånd

Restless legs syndrome (RLS) är ett vanligt sjukdomstillstånd som röner allt större uppmärksamhet. Den amerikanska epidemiologen Barbara Phillips och medarbetare har nyligen publicerat data från en årlig återkommande telefonintervjuundersökning av slumpvis uttagna amerikaner, »Sleep in America 2005 Poll«, som är sponsrad av National Sleep Foundation. Av undersökningen framgår att tidigare redovisade epidemiologiska data i USA […](0 kommentar)

Akupunktur bättre placebo än piller för smärtlindring

Det finns flera sätt att fastställa huruvida placeboeffekter förekommer i terapisituationer vid olika åkommor. I den här studien utförd på Harvard Medical School deltog 270 vuxna patienter med armsmärtor (ansträngningsorsakade) av minst tre månaders duration. De randomiserades till två parallella studier: den ena med amitriptylinbehandling (en kapsel dagligen), den andra med akupunktur (två gånger per […](0 kommentar)

Dilaterade venoler i retina markör för strokerisk

Blodkärl i ögats retina kan ge viktig information om eventuell cerebrovaskulär patologi; detta då retinakärlen har flera likheter med kärlen i hjärnan. Kvoten av diametern mellan arterioler och venoler i retina har sedan tidigare visat sig vara korrelerad med risken att drabbas av stroke. En låg kvot innebär ökad risk. Det är dock inte känt […](0 kommentar)

Hollywood ger felaktig bild av koma

I en mängd storfilmer visas patienter som befinner sig i koma. Men den bild som förmedlas, och som kraftigt påverkat allmänhetens bild av komapatienter, är felaktig. Forskare i USA har undersökt vilken bild Hollywood ger av komapatienter. De har gått igenom 30 filmer från perioden 1970–2004. Neurologer och intensivvårdssjuksköterskor med lång erfarenhet av komapatienter har […](0 kommentar)

Barn vars mödrar fått cancerdiagnos bör ha tillgång till specialtränad personal

Det bör finnas medicinsk personal som är speciellt tränad på att ta hand om barn vars föräldrar diagnostiseras med en livshotande sjukdom, som cancer. Det konstaterar forskare från Storbritannien i en studie som presenteras i BMJ. Forskarna har gjort djupintervjuer med 37 mödrar som nyligen diagnostiserats med bröstcancer och fått behandling för sin sjukdom samt […](0 kommentar)

Metabola syndromet har klinisk relevans

Aktuella europeiska och amerikanska riktlinjer för prevention av hjärt–kärlsjukdom uppmanar till diagnostisering av det metabola syndromet. Det är oklart om detta lönar sig, dvs om förekomst av det metabola syndromet ger prognostisk information utöver den som redan är känd när man tagit hänsyn till patientens traditionella riskfaktorer för hjärt–kärlsjukdom. I klinisk praxis utvärderar man ju […](0 kommentar)

Hjälp mot rodnad

Att rodna i ansiktet vid emotionell stress kan vara pinsamt och socialt handikappande för individer som drabbas ofta. Forskare från Storbritannien har i tidskriften Lancet sammanställt metoder för att behandla rodnad. Först gäller det att utesluta att det skulle röra sig om »icke-emotionella« orsaker som exempelvis hudsjukdomen rosacea. Därefter kan kognitiv beteendeterapi vara bra att […](0 kommentar)

Självrapporteringstest bra för identifiering av skadlig alkoholkonsumtion

För att genomföra alkoholscreening av skadlig och riskabel alkoholkonsumtion inom sjukvården krävs markörer som är sensitiva, specifika, snabba, enkla och billiga. Med avseende på dessa krav jämfördes vanliga biologiska markörer (GGT, ASAT, CDT och MCV) med Alcohol Use Disorder Identification Test (AUDIT), som är ett självrapporteringstest på tio frågor [1]. Patienter vid sex primärvårdsmottagningar i […](0 kommentar)

Endast på webben

Ny myndighet föreslås: Forensiska institutet

Rättsmedicinalverket, RMV, och Statens kriminaltekniska laboratorium, SKL, bör slås samman till en ny myndighet, Forensiska institutet, från och med 1 juli 2007. Det föreslår den statliga så kallade RMV/SKL-utredningen. Bärande skäl är att de analyser som dagens två myndigheter gör är av likartad karaktär och att myndigheternas roller i rättsväsendet är desamma. Förslaget innebär också […](0 kommentar)

Kronobergs medicinska resultat i topp

– Internationella jämförelser är inte särskilt sporrande för oss längre, för vi ligger så bra till! Det sa Roger Molin, biträdande avdelningschef på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), som tillsammans med Socialstyrelsen i förra veckan presenterade jämförelser mellan de svenska landstingen. Han menar att det nu är dags att göra inhemska jämförelser. Landstingen har jämförts […](0 kommentar)

ST-läkare i Stockholm fastanställs

Stockholms ST-läkares visstidsanställningar omvandlas den 1 oktober till fasta tjänster med placering på moderkliniken. Och från samma datum kan ST-läkare i Stockholm bara anställas med tillsvidareanställning. Det kom landstinget och Stockholms läkarförening överens om 22 juni. Förändringen rör 800-900 personer. – Det är underbart. Det är en fantastisk facklig framgång, vi har jobbat med frågan […](0 kommentar)

Orättvis miljöstart för barn i Stockholm

Nästan 30 procent av barnen i Stockholms län har någon form av allergi; pojkar drabbas i högre grad av allergisnuva och astma medan eksem är vanligare bland flickor. Det visas i en rapport, Barns hälsa och miljö i Stockholms län 2006, från Stockholms läns landsting. 7000 barn i åldrarna 8 månader, 4, 8 och 12 […](0 kommentar)

Webb-TV

Läs mer om Läkartidningens länkar till medicinsk video(0 kommentar)

Allmänmedicin med samtalet i centrum

Läs artiklarna UNG SPECIALITET MED ANTIKA VANOR DEN SVENSKA ALLMÄNMEDICINENS HISTORIA LÄR LÄKAREN ATT SAMTALA RÄTT I GRÄNSLANDET MELLAN BERÄTTELSE OCH BEVIS TILLIT ÄR MEDICINENS GRUNDÄMNE NYA MÅL FÖR ST-LÄKAREN ALLMÄNMEDICINSK FORSKNING VÄXER – MEN TILLRÄCKLIGT SNABBT?(0 kommentar)

EECP effektiv vid refraktär angina

Läs artiklarna Kruxet att utvärdera icke-farmakologisk terapi EECP – ny behandling vid refraktär angina(0 kommentar)

Debatt och brev

Ett undermåligt beslutsunderlag för flyktingpolitik

Empirin förefaller i förstone vederhäftig. Men de slutsatser som presenteras i utredningen [1] undermineras av generaliseringar av typen »Kulturen i barnens hemländer kan betecknas som holistisk«, trots att dessa länder utmärks av påfallande många och olikartade kulturella, etniska, religiösa och socioekonomiska grupper. Bortfall försvagar också generaliseringarna. I både denna och den första rapporten [2] kan […](0 kommentar)

Läkemedelsföretag måste få göra vinst

Jeppson skriver [1] att me-too-preparat inte är innovativa, och att de skiljer ut sig från företagens »originalläkemedel«. Jag har tidigare försökt förklara för Jeppson i dessa spalter att utvecklingskostnaderna för företagen är lika stora, oavsett om man blir först eller kommer ut senare på marknaden. När Jeppson nu tar till orda på samma tema igen […](0 kommentar)

En sjuksköterskas misstag och det juridiska ansvaret

En sjuksköterska som av misstag ställt i ordning en infusionslösning med 40 mg/ml Xylocard, i stället för den ordinerade koncentrationen 4 mg/ml, har av Högsta domstolen (HD) dömts till ansvar för brottet vållande till annans död. Den tre månader gamla baby som fick lösningen dog till följd av förgiftning av lidokain, den verksamma substansen i […](0 kommentar)

Psykiatrisk slutenvård – en kvarleva från mentalsjukhusens tid

Var och varannan dag framförs kritik av psykiatrins förmåga att ta hand om sina patienter. Kritiken riktar sig främst mot psykiatrins arbete med psykiskt långtidssjuka patienter i öppenvård. Innan Psykiatrireformen genomfördes 1995 fick psykiatrin ensam klä skott för alla konstaterade missförhållanden. Nu får socialtjänsten ta emot en större del av kritiken, exempelvis för bristen på […](0 kommentar)

Etiska regler för politiker och sjukvårdsadministratörer

Dagens trängda situation inom sjukvården är en svår nöt att knäcka för Läkarförbundet, som inom sig rymmer starka grupperingar och särintressen. En tilltagande polarisering tycks kunna förmärkas i det att öppenvården och slutenvården slåss om samma ekonomiska kaka. Resultatet drabbar patienten, som hamnar i bakvatten. Varför detta? Jo, naturligtvis därför att patienten är beroende av […](0 kommentar)

Prelansering av läkemedel – exemplet RLS

Ingen läkare kan ha undgått Boehringer Ingelheims (BI) kampanj mot myrkrypningar i benen. Den har pågått länge trots att företagets preparat Sifrol (pramipexol) först nu blivit registrerat och det är förbjudet att marknadsföra läkemedel innan de är godkända. Men det är i praktiken just det som skett i Dagens Medicin, Läkartidningen och andra medicinska tidskrifter. […](0 kommentar)

Kihlboms psykiatriska aspekter räcker inte som förklaring

I slutet av år 2004 fick jag i uppdrag av den nationella samordnaren för barn i asylprocessen med uppgivenhetssymtom att tillhandahålla »en analys av förekomsten av asylsökande barn med svåra stressreaktioner som uppgivenhet, avskärmning och regression«. Inom ramen för detta uppdrag har hittills tre rapporter presenterats: »Asylsökande barn med uppgivenhetssymtom – kunskapsöversikt och kartläggning« (rapport […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

EECP – ny behandling vid refraktär angina

Refraktär angina pectoris karakteriseras av att patienterna inte svarar optimalt på medikamentell behandling och att revaskularisering med bypass-operation eller ballongvidgning inte är möjlig, oftast på grund av svår kärlanatomi, hög operationsrisk och tidigare multipla ingrepp. Patienter med svår angina har dålig livskvalitet och konsumerar mycket sjukvård. Incidensen uppskattas till cirka 2000/år i Sverige [1], och […](0 kommentar)

Sexuell dysfunktion vanligt bland patienter med refraktär angina pectoris

De flesta patienter med angina pectoris kan idag få tillfredsställande symtomlindring med konventionella behandlingsstrategier. Konservativ antianginös medikamentell terapi består av kort- och långverkande nitrater, betareceptorblockerande medel och kalciumantagonister. I de fall där tillfredsställande resultat av den farmakologiska behandlingen inte kan uppnås brukar perkutan koronarintervention (PCI) eller bypass-operation ge symtomlindring. Det finns dock en grupp patienter […](0 kommentar)

Spanska sjukans virus uppväckt från de döda

Influensa är en återkommande akut respiratorisk infektionssjukdom som följt mänskligheten under lång tid. Sjukdomen orsakas av virus ur familjen Ortomyxoviridae [1]. Influensa A-virus uppvisar, till skillnad från influensavirus B och C, en mycket stor variabilitet, och en mängd subtyper är kända. Influensa A-virus har återfunnits hos en rad däggdjur och fåglar men är till allra […](0 kommentar)

Qigong har stressdämpande effekt

Välkända icke-farmakologiska behandlingsformer vid stress är diverse avslappnings- och avspänningstekniker samt fysisk träning. Qigong är en kombination av båda dessa och kan ha effekt vid stressutlösta besvär [1-3]. Dock har endast ett fåtal kliniska prövningar av qigong som behandlingsmetod vid stressrelaterade besvär utförts, där som regel effekten av qigong jämförts med effekten av ingen åtgärd […](0 kommentar)

Tema Allmänmedicin

UNG SPECIALITET MED ANTIKA VANOR

Från Hippokrates fram till våra dagar kan nästan alla läkare sägas ha varit allmänmedicinare: de kunde alltid trösta, stundom lindra, och vid enstaka tillfällen till och med bota. Dock, även om målsättningen var att inte skada, så var nog boten många gånger värre än soten, och huruvida patienterna verkligen kunde lita på sina läkare kan […](0 kommentar)

DEN SVENSKA ALLMÄNMEDICINENS HISTORIA

Allmänmedicin är idag den största specialiteten inom medicinen, med en utbildning jämförbar med övriga specialiteters. Allmänmedicinska avdelningar finns vid alla sex universitet som bedriver läkarutbildning och forskning. Samtidigt är det endast 25 år sedan allmänmedicin blev en egen medicinsk specialitet. Vägen dit var omvälvande, fylld av förhoppningar, besvikelser och konflikter (med olika specialister, politiker och […](0 kommentar)

LÄR LÄKAREN ATT SAMTALA RÄTT

Läkare samtalar inte bara med patienter utan också med många andra, inte minst med arbetskamrater, framför allt sjuksköterskor, men också administratörer och andra yrkesgrupper. I det följande avser begreppet »det professionella läkarsamtalet« enbart samtalet mellan patient och läkare i sjukvårdsarbete. Grundläggande för detta samtal är att det förs mellan två ojämlika parter. Patienten kan visserligen […](0 kommentar)

I GRÄNSLANDET MELLAN BERÄTTELSE OCH BEVIS

Det tål att sägas många gånger: Sjukvården är ett moraliskt, humanistiskt projekt, vars grundläggande uppdrag inte har förändrats på något avgörande sätt sedan Hippokrates´ dagar för cirka 2500 år sedan [1, 2]. Fortfarande gäller maximen att inte skada, stundom bota, ofta lindra och alltid trösta. Det som främst skiljer våra dagars sjukvård från Hippokrates´ är […](0 kommentar)

TILLIT ÄR MEDICINENS GRUNDÄMNE

Tillit är medicinens grundämne, eller »God particle« för att låna Leon Lendermans ord. I scweiziska Cern, i den enorma europeiska anläggningen för elementarpartikelfysik, fick Nobelpristagaren Leon Lenderman den 19 september år 2000 en glimt av the God particle. Detta »Gudsämne« kan ge svar på ett av vetenskapens största mysterier: Vilken princip är det som håller […](0 kommentar)

NYA MÅL FÖR ST-LÄKAREN

I januari 2005 presenterade Socialstyrelsen i en rapport sin nya målbeskrivningsmodell för läkares specialiseringstjänstgöring (ST). Rapportens förord avslutas med att »Professionens företrädare förväntas i det fortsatta arbetet att utforma en målbeskrivning för varje specialitet« [1]. Svensk förening för allmänmedicin (SFAM) välkomnar detta uppdrag. Vår nuvarande målbeskrivning är målstyrd och innehåller mål inom de kompetensområden som […](0 kommentar)

ALLMÄNMEDICINSK FORSKNING VÄXER – MEN TILLRÄCKLIGT SNABBT?

Den patientnära kliniska forskningen och dess framtid har på senare år diskuterats livligt i Sverige [1-5], så också på ledarplats i denna tidning [6-8]. Internationellt har man dragit igång en kampanj för att blåsa nytt liv i den akademiska medicinen, såväl vetenskapen som pedagogiken [9, 10], och på Läkaresällskapets senaste riksstämma fanns två symposier med […](0 kommentar)

Patientsäkerhet

»Väl känt att testistorsion kan börja med buksmärtor, illamående och kräkningar«

Den 14-årige pojken sökte den 12 december 2004 vid ett barnsjukhus på grund av akuta smärtor i nedre delen av buken. Underläkaren bedömde tillståndet som en virusinfektion och pojken blev hemskickad med råd att återkomma om han blev sämre. Två dagar senare sökte han igen på grund av smärtor i pungen. Han blev opererad och […](0 kommentar)

Patienten utsattes för fara när patologiskt provsvar inte följdes upp

ST-läkaren anmäldes av Socialstyrelsen. Den 66-årige mannen med blod och slem i avföringen remitterades av ST-läkaren i november 2003 till ett sjukhus för röntgenundersökning av tjocktarmen. Den utfördes den 15 januari 2004 och visade en ca 3 x 1,5 cm stor tumör i sigmoideum. Svaret på röntgenundersökningen kom till vårdcentralen den 21 januari. Enligt vårdcentralens […](0 kommentar)

Ledare

Doktorn och körkortet

Vägverket har haft i uppdrag från regeringen att i samråd med Socialstyrelsen se över om det går att förbättra dagens system för läkares skyldighet att anmäla medicinskt olämpliga bilförare. En rad förslag har lagts fram av verket i ett betänkande tidigare i år. En väsentlig förändring som föreslås är att läkare ska kunna anmäla till […](0 kommentar)

Cosmic stort problem

UsersAward har tillsammans med Vårdförbundet, Läkarförbundet, SKTF och Kommunal kompletterat sin tidigare utgivna Vård-IT-karta med en undersökning av journalsystemet Cambio Cosmic. Cosmic har ett delvis nytt koncept, med ett gemensamt IT-system för primärvård och sjukhusverksamheter, men med utbytbara komponenter. Införandet av Cambio Cosmic har dock medfört stora problem för verksamheterna, användarna och patienterna. Undersökningen visar […](0 kommentar)

Hillary Rodham Clinton och patientsäkerhet

I New England Journal of Medicine (2006;354:2205-8) beskriver de två senatorerna Hillary Rodham Clinton och Barack Obama ett lagförslag, som de lägger fram i opposition mot Bushadministrationens planer på ett tak för ersättning till patienter som drabbas av en undvikbar patientskada. Senatorerna pekar på att mer än 90 procent av undvikbara skador orsakas av brister […](0 kommentar)

Läkemedelsfrågan

Litium och dysartri

Litium används i stor utsträckning inom psykiatrin. Akuta neurologiska symtom är kända biverkningar vid litiumbehandling. Dessa kan komma närsomhelst under behandlingen, vid underhållsbehandling eller på grund av oavsiktlig eller avsiktlig överdos. Utlösande faktorer kan vara somatisk sjukdom med feber, dåligt födointag, dehydrering eller kombinationsbehandling med exempelvis neuroleptika [1]. Sambandet mellan litiumnivåerna och utvecklandet av neurotoxicitet […](0 kommentar)

Förbundsnytt

Läkarförbundets fullmäktigemöte 2006

Ladda ner pdf ovan om du vill läsa förbundsnytt.(0 kommentar)

Notiser

KI utvärderar sjukskrivningsåtgärder

Kristina Alexanderson, professor i socialförsäkring vid KI, får 700000 kronor av regeringen för att samla kunskap om hur landstingsledningarna ser på och arbetar med att förbättra hanteringen av patienters sjukfrånvaro. Syftet är att via intervjuer med bl a landstingsdirektörer och ansvariga chefer för sjukvård respektive primärvård få ett underlag för att i nästa skede kunna […](0 kommentar)

Långa sjukfall minskar – men inte bland läkare

Antalet nya fall av sjukskrivning som varar mer än 90 dagar eller leder till aktivitets- och sjukersättning har minskat med 20 procent jämfört med 2002. Det visar ny statistik från AFA Försäkring. Läkarna går dock åt motsatt håll med en ökning på 14 procent mellan åren 2002 och 2004. Läkarna har emellertid fortfarande mycket låga […](0 kommentar)

Fattigas infektionssjukdomar får egen forskningsfond

Världsinfektionsfonden, en forskningsfond med fokus på den fattiga världens infektionssjukdomar som luftvägsinfektioner, malaria och HIV/AIDS, invigs i Svenska Läkaresällskapets lokaler i Stockholm den här veckan. Fonden syfte är att stimulera forskning som inte är tillräckligt lönsam för den kommersiellt styrda forskningen men som kan motverka sjukdomar som orsakar stort lidande bland världens fattiga. Initiativtagare är […](0 kommentar)

Läkare anmäld för korruption

En läkare i Halmstad skulle få 2,4 miljoner i ersättning från läkemedelsföretaget Serono för behandling av patienter med den nya psoriasismedicinen Raptiva. Under 2005 och i början av 2006 stod läkaren i Halmstad för näst intill hälften av alla Raptivarecept i Sverige. Landstinget Halland har nu anmält fallet till Riksenheten för korruption. Det skriver tidningen […](0 kommentar)

Måns Rosén ny chef för SBU

Professor Måns Rosén, chef för Epidemiologiskt centrum vid Socialstyrelsen, blir ny direktör för Statens beredning för medicinsk utvärdering, enligt beslut av regeringen. Han efterträder professor Nina Rehnqvist, som den 1 juli blir ordförande för SBUs styrelse. Nina Rehnqvist i sin tur efterträder professor Kerstin Hagenfeldt, vars förordnande löper ut. Måns Rosén är sedan 1992 chef […](0 kommentar)

Aktuellt

»Läkare kan hjälpa politiker i hela världen att rädda liv«

Dr Dorothy Shaw är lågmäld, men mycket tydlig: – Kvinnor lider av samma brister när det gäller mänskliga rättigheter som män. Men kvinnor är dessutom utsatta för könsbaserat våld kopplat till deras reproduktiva funktion och det sätt som samhället begränsar kvinnans potential på. Anledningarna till att kvinnor dör i samband med graviditet och barnafödande är […](0 kommentar)

Långverkande astmamedicin oroar inte Läkemedelsverket

Men Läkemedelsverket vill tona ner problemet för Sveriges del. – Det har lyfts fram med en larmkaraktär som myndigheterna inte upplevt, säger Jane Ahlqvist Rastad vid Läkemedelsverket. Riskerna är kända sedan tidigare genom den amerikanska så kallade SMART-studien, som nu aktualiseras i en metaanalys i tidskriften Annals of Internal medicine, [Ann Intern Med. 2006;20;144 (12)]. […](0 kommentar)

RFSU har fem krav om sex

Det är ett krav som Göran Berg, ordförande i Svensk förening för obstetrik och gynekologi (SFOG), inte har några svårigheter att skriva under på. Däremot ställer han sig tveksam till RFSUs problembeskrivning. Enligt RFSU kan väntetiden för en abort ibland vara flera veckor, något som medför att alternativet med medicinsk abort försvinner då tidsgränsen för […](0 kommentar)

Bioteknikbolag allt viktigare vid läkemedelsutveckling

Termen bioteknik är bred och betyder i princip »tekniskt utnyttjande av biologiskt material«. Här kan man tänka sig allt från livsmedels- och jordbruksindustriella användningar till läkemedelsutveckling. En majoritet av bioteknikbolagen sysslar dock med just läkemedelsutveckling. Att utveckla ett läkemedel är extremt dyrt, totalkostnaden ligger i genomsnitt runt 8–12 miljarder kronor per godkänd medicin. Dessutom är […](0 kommentar)

LT debatt

Bättre rik och frisk än fattig och sjuk

T illfälligheter gjorde att jag så gott som samtidigt – inom en period av sex timmar – läste korrektur på min översikt om mycket tal och mindre aktivitet i fråga om global hälsa, Michael Marmots glänsande presentation av vad han kallar statussyndromet [1] och såg Janne Josefssons reportage i SVT om Göteborgs rika och fattiga […](0 kommentar)