Nr 36 2006

Kultur

Läkares klädsel viktig faktor i patient–läkarmötet

Traditionellt har läkarutstyrseln utgjorts av vit rock över civil formell klädsel, samt eventuellt ett stetoskop som accessoar. Denna utstyrsel har i ett antal studier funnits signalera trovärdighet och kompetens. Dock har klädseln ifrågasatts av olika anledningar. Ett argument mot den vita rocken och formella klädseln har varit att denna utstyrsel bidrar till ökad distans i […](0 kommentar)

Vården som motkultur?

Merete Mazzarella har skrivit en bok om kropp, hälsa, vård och litteratur med det övergripande syftet att försvara vårdens värden. Hennes arbetsmaterial är skönlitterära texter, privata minnen och kunskaper om vårdens verklighet idag, och nog tycker jag att hon lyckas framställa vården som potentiell motkultur i ett samhälle som i största utsträckning präglas av ekonomiskt […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Medicinsk kommentar

HIV/aids i vetenskapligt fokus

Eftersom »ingen bild eller text kan uttrycka den förödelse som HIV/aids orsakat under det gångna kvartsseklet« har JAMA i sitt temanummer om HIV/aids avstått från såväl omslagsbild som ledare. Tidningen innehåller emellertid viktiga original- och översiktsartiklar samt behandlingsrekommendationer från International AIDS Society – USA Panel. Mer än tjugo år efter det att smittämnet och smittvägarna […](0 kommentar)

Klinisk forskning lönar sig

I USA kanaliseras merparten av de offentliga anslagen till medicinsk forskning via National Institutes of Health (NIH), som har en årlig budget på 28 miljarder US-dollar. De amerikanska offentliga anslagen till medicinsk forskning skiljer sig från motsvarande europeiska inte bara i storlek utan också i inriktning. En betydande del, över 10 procent, satsas på kliniska […](0 kommentar)

Nya Rön

Högre propprisk hos män

Män löper ökad risk att drabbas av tromboembolism efter att ha avslutat antikoagulantiabehandling jämfört med kvinnor. Det visar en studie från Australien. Forskarna har slagit samman data från 15 olika studier där man av olika anledningar avbrutit behandling hos patienter som fått antikoagulantia i minst en månads tid. Sammantaget ingick drygt 5000 patienter i de […](0 kommentar)

Pleiotropa statineffekter – var är ni?

Strax efter det att statinerna kommit i bruk som förebyggande läkemedel mot aterosklerossjukdom stod det klart att dessa substanser utövade effekter på kärlsystemet, som inte var relaterade till kolesterolsänkningen. Effekterna var flera och gynnsamma och omfattade förbättrad endotelfunktion samt antitrombotisk och antiinflammatorisk effekt. De experimentellt registrerbara effekterna på djur och människa var omedelbara och har […](0 kommentar)

Ökad suicidrisk för utsläppta fångar

Interner som friges från fängelse löper ökad risk att ta sitt liv under året som följer efter frigivningen. Detta enligt en studie från Storbritannien som presenteras i Lancet. Forskarna har tittat på samtliga fall av självmord i England och Wales under perioden 2000–2002 och fann närmare 400 fall bland personer som släppts ut från fängelse […](0 kommentar)

Genterapi botar ännu en medfödd immunbristsjukdom

I aprilnumret av Nature Medicine beskrivs två unga män med X-kromosombunden kronisk granulomatös sjukdom (X-CGD) med livshotande infektioner som behandlats med genterapi. Efter genterapin läkte bägges svåra infektioner. X-CGD orsakas av en mutation i den gen som kodar för gp91phox. Mutationen leder till defekt superoxidproduktion och hämmad avdödning av fagocyterade bakterier genom att antimikrobiella enzymer […](0 kommentar)

MRT otillräcklig för diagnostik av multipel skleros vid debutsymtom

Multipel skleros (MS) är en kronisk, inflammatorisk, autoimmun, demyeliniserande sjukdom i centrala nervsystemet, där demyeliniseringsprocessen också medför astroglios och axonskador. I 85 procent av fallen debuterar MS med fokala neurologiska symtom, tex synnervsinflammation, dubbelseende, balansbesvär eller motoriska symtom som går över inom 1–3 månader. Debutåldern är i regel mellan 18 och 50 år. För klinisk […](0 kommentar)

Färre onödiga dödsfall på sjukhus i USA

Ett omfattande och mycket uppmärksammat amerikanskt initiativ för att minska antalet onödiga dödsfall på sjukhus med 100000 under den 18-månadersperiod som slutade den 30 juni 2006 blev en rejäl framgång. Det meddelar initiativtagaren US Institute for Healthcare Improvement. Kampanjen, som går under namnet »100000 Lives Campaign«, bygger på sex programpunkter med riktlinjer som bla omfattar […](0 kommentar)

Fetma ökar risken för infektion

Att fetma ökar mortaliteten och morbiditeten genom påverkan på i princip alla organsystem kommer givetvis inte som någon överraskning. Men nu visar forskare från Grekland och USA i en studie som presenteras i Lancet att fetma i sig även verkar påverka risken att drabbas av infektion. Forskarna har slagit samman data från ett flertal studier […](0 kommentar)

HPV-vaccination ger långvarigt och brett cancerskydd

Humant papillomvirus (HPV) är etablerat som orsak till ett flertal cancerformer, i synnerhet livmoderhalscancer och övriga anogenitala cancrar. Förebyggande vacciner mot HPV baserade på tomma viruspartiklar utan viralt DNA (virus-lika partiklar) har tagits fram av två olika tillverkare. Bägge vaccinerna har visat sig ha gynnsamma biverkningsprofiler och ge mycket högt skydd mot infektion. Harper och […](0 kommentar)

Myt att mellanmål ger bättre viktnedgång

Ät mindre och oftare! Det har varit ett allmänt råd till dem som behöver gå ner i vikt. Men det blir ingen skillnad i viktnedgång om man rekommenderar fetmapatienter att äta flera mellanmål eller att utesluta mellanmål. Länge har man ansett att det är en fördel att fördela kaloriintaget över dagen genom att äta lite […](0 kommentar)

Lätt att felbedöma laboratorievärden hos dehydrerade barn

Gastroenterit med åtföljande dehydrering är en av de vanligaste diagnoserna på barnakutmottagningar. Den kliniska undersökningen kompletteras ofta med kontroll av elektrolyter och ibland även med blodgasanalys. Författarna till den aktuella artikeln som är verksamma vid akutmottagningen vid Childrens´ Hospital, Denver, USA har värderat rutinmässig analys av S-Na, S-K, S-urea, S-bikarbonat och blodglukos hos barn som […](0 kommentar)

LT debatt

Efter Toronto:Dags ifrågasätta mål och metoder för »aidsindustrin«?

Jag har just kommit hem från den 16:e världskonferensen om HIV/aids, som hållits i Toronto med över 20000 deltagare, och där Sverige via UD och Sida varit en av huvudsponsorerna. Vid avslutningsceremonien fredagen den 18 augusti överträffade talarna varandra i beröm över vad som åstadkommits och i spekulationer om vad som skall åstadkommas innan samma […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Mötet mellan läkare, patient och anhörig – två fallbeskrivningar

Läkarprogrammet skall utbilda oss blivande läkare inför vår framtida yrkesroll, där kunskaper, färdigheter och personlighet skall kombineras till ett professionellt förhållningssätt. I Högskoleförordningens krav för läkarexamen står följande: »(studenten skall ha) utvecklat sin självkännedom och förmåga till inlevelse och därigenom, med beaktande av ett etiskt förhållningssätt och en helhetsbild av människan, utvecklat sin förmåga till […](0 kommentar)

Hypereosinofilt syndrom – svårfångad diagnos

Hypereosinofilt syndrom är en ovanlig sjukdom, som obehandlad har ett snabbt, letalt förlopp. Sjukdomsbilden är ospecifik och varierande, vilket gör differentialdiagnostiken svår. Det finns dock ledtrådar i laboratoriefynd och klinisk bild som bör föranleda hematologremiss och som för en hematolog bör leda till diagnos. Sedan 2003 finns möjlighet till ny molekylär diagnostik och terapi, vilket […](0 kommentar)

Utredning av forskningsfusk

Vetenskapen tycks stå stark i dag. Fler forskare angriper vetenskapliga problem än någonsin tidigare, och deras resultat publiceras i fler tidskrifter än tidigare, eller elektroniskt (ett viktigt forum för vetenskapligt informationsutbyte). Ändå är situationen inte tillfredsställande. På många håll saknas tillräckliga resurser, och tidigare generösa offentliga instanser håller igen i hopp om stöd från företag […](0 kommentar)

Tidig omoperation för luxation av primär höftprotes ökar

Incidensen av reoperation inom två år efter insättning av primär höftprotes är en viktig indikator på sjukvårdskvalitet. En orsak till ny kirurgisk intervention i tidigt skede är höftledsinstabilitet eller luxation. Orsaken är multifaktoriell men domineras av bristfällig kirurgi i form av felaktigt positionerade proteskomponenter. Under de senaste 13 åren har vi i svenska höftprotesregistret observerat […](0 kommentar)

Fyra fall av laktatacidos vid metforminbehandling

Metformin är idag förstahandsbehandling vid diabetes typ 2. Totalt sett är behandlingen säker och ger få biverkningar, men laktatacidos är en livshotande komplikation som kan uppkomma under vissa förutsättningar. Erfarenheter från metforminintoxikationer säger att om metforminkoncentrationen i blod blir hög ökar risken kraftigt för laktatacidos. Den vanligaste orsaken till förhöjd metforminkoncentration i blod är nedsatt […](0 kommentar)

Patientsäkerhet

Diagnos och behandling av hjärnabscess fördröjdes – patienten avled

Den 37-årige mannen insjuknade den 18 juni med svår huvudvärk. Den 22 juni sökte han akut vid ett universitetssjukhus. En akut datortomografi visade en oklar förändring i hjärnan. Han blev inlagd och behandlades med kortison. Nästa dag kände han sig bättre och skrevs ut på egen begäran. Den 28 juni beslutades om undersökning med magnetkamera. […](0 kommentar)

Patienten saknade klassiska symtom på begynnande hjärtinfarkt – fälld läkare friades

Den 57-årige mannen kom (vi berättade om fallet i nr 42/2005) till jourcentralen på kvällen sedan han under eftermiddagen hade drabbats av buksmärtor i epigastriet, som tryckte upp bakom bröstbenet. Han berättade att han för tio år sedan hade haft ett duodenalsår och läkaren bedömde att mannens besvär kom från magsäcken. Hon ordinerade magsårsmedicin och […](0 kommentar)

»Risken för en upprepning måste minimeras«

Socialstyrelsen, dit fallet anmäldes enligt Lex Maria, påpekade bland annat att icke traumatiska eller postoperativa hjärnabscesser hos individer utan predisponerande sjukdomstillstånd utgör en väl känd differentialdiagnos till de incidensmässigt betydligt vanligare primära eller sekundära intraaxiala tumörsjukdomarna. Följderna vanligen katastrofala Differentialdiagnostiken är ofta svår. Detta till följd av dels likartade kliniska och neuroradiologiska bilder och dels […](0 kommentar)

Debatt och brev

Läkare bör lära mer om munhåla och tänder

Trots att ett stort antal medicinska sjukdomar tidigt manifesteras i munhålan undersöks munnen och tänderna bristfälligt om alls inom sjukvården. Beror det ensidiga kunskapsutbytet mellan tandvård och sjukvård på olika betalningssystem eller på att olika yrkesgrupper är specialister? Tandvården kan en hel del om medicinska sjukdomstillstånd, men sjukvården, med undantag för öronläkare, har alldeles för […](0 kommentar)

Det går att öka andelen hembesök i primärvården

Slutsatserna i Gösta Eliassons och Elisabet Linders inlägg om hemsjukvården i LT 26–27/2006 (sidorna 2025-6) var ganska uppgivna. Jag vill därför berätta om vår mottagning, Kvartersakuten Serafen, en läkarledd entreprenad på Kungsholmen i Stockholm med husläkarmottagning, BVC, hemsjukvård, särskilt boende (sjukhem, servicehus). Totalt är vi åtta husläkare och två–tre utbildningsläkare, som har ansvar för 19000 […](0 kommentar)

Mer vårdcentralstid på studentens önskelista

Omfattningen av ämnet allmänmedicin i läkarnas grundutbildning varierar. Ämnet finns som en egen kurs men allmänläkare medverkar också i kurser i klinisk propedeutik och konsultationskunskap [1-6]. I Göteborg är allmänläkarna med i de fyra första terminernas kurser »Tidig yrkeskontakt« [5] och i »Konsultationskunskap« under termin 5 [6]. Specifikt allmänmedicinskt innehåll ges därefter på en kurs […](0 kommentar)

Klinisk forskning måste baseras på team av både kliniker och forskare

Läkartidningen har i många artiklar berört den kliniska forskningens problematik [1-5]. I dessa och även i många andra sammanhang har vittnats om att den kliniska forskningen är på tillbakagång i Sverige, och att kliniker i allt mindre grad arbetar med forskning. Detta är en allvarlig utveckling. Det är nu viktigt att vi formar en strategi […](0 kommentar)

Han hade kunnat få om det funnits …

Professor Nils Sjöstrand har helt rätt i att Brown-Séquard dog (1894) innan Nobelpriset började utdelas (1901). Hur det felaktiga påståendet om att Brown-Séquard skulle ha fått Nobelpriset smugit sig in i min medicinska kommentar kan jag inte förklara. Men hade Nobelpriset funnits redan under Brown-Séquards krafts dagar (innan han försökte att föryngra sig själv) skulle […](0 kommentar)

Homocystein inte uträknat än!

Jag accepterar invändningen att homocystein inte är alldeles dött som kausal riskfaktor för hjärt–kärlsjukdom (Johan Lökk, LT 23/2006, sidan 1868) – men nog är det uträknat enligt konstens regler [1, 2]. »HOPE-2 gives no hope«. Rehabiliteringen efter hjärnskakning beräknas ta minst tre–fem år. Först får de som återstår av den första generationens kliniska prövningar bli […](0 kommentar)

Brown-Séquard fick aldrig Nobelpriset

En gammal universitetslärare blir lätt gnetig. Här två kommentarer angående Läkartidningen 32–33/2006. På innehållssidan (sidan 2272) och på sidan 2317 finns en rolig teckning av Johan Tobias Sergel som sägs föreställa barnmedicinens fader Nils Rosén von Rosenstein. Men den korpulente mannen är inte barnläkaren utan hans son statssekreteraren, titulärlandshövdingen, Svenska Akademiens förste ständige sekreterare mm […](0 kommentar)

Bröderna Backman fuskade inte med sin utbildning!

Den flitige Stephan Rössner drar en gammal skröna i sin Citat-artikel om Gaston Backman i Läkartidningen 32– 33/2006 (sidan 2319). Det är allvarligt att tillvita vetenskapsmän fusk även om de sedan länge är bortgångna. Gaston Backman bodde som emeritus i Uppsala och besökte då och då sin gamla nation (Kalmar), där jag en gång frågade […](0 kommentar)

Försäkringskassan och arbetsgivarna orsakar onödiga långtidssjukskrivningar

Debatten om långtidssjukskrivningarna har huvudsakligen fokuserat på patientens och den sjukskrivande läkarens ansvar. Arbetsgivarnas och Försäkringskassans ansvar har sällan debatterats eller utvärderats. Årligen betalar Försäkringskassan ut drygt 100 miljarder kronor i sjuk- och pensionsersättningar och för olika rehabiliteringsåtgärder mot arbetsoförmåga. Det är ungefär lika mycket pengar som den offentliga sjukvården disponerar totalt för utredning och […](0 kommentar)

Ledare

Vårdköerna bort inom ett år!

Nu är det hög tid att få bort vårdköerna i Sverige. Väntetiderna är på alldeles för många områden alldeles för långa. Särskilt besvärligt är läget för patienter med psykiska besvär, hörselnedsättningar, nedslitna knä- och höftleder samt för alla äldre och handikappade som behöver vård i hemmet. Även vid akuta sjukdomstillstånd är väntetiderna vid sjukhusen eller […](0 kommentar)

God valuta för pengarna

Hur mycket vi egentligen får tillbaka i livslängd och hälsa för de resurser vi lägger ned på sjukvården är en lika aktuell som kontroversiell fråga. David Cutler, ansedd hälsoekonom vid Harvard, har försökt att analysera detta ur ett nordamerikanskt perspektiv (NEJM 2006;355:920-7). USAs sjukvård är dyrare och mer inriktad på högteknologisk intervention än den svenska […](0 kommentar)

Aktuellt

Fler yngre gör höftledsoperationer

Förutom patientdemografin med en allt mer åldrande befolkning har operationstekniken blivit säkrare. Det menar Göran Garrellick, en av de ansvariga för Svenska höftprotesregistret samt överläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. När sjukvården klarar av att utföra fler operationer har människor blivit mer varse om de kan bli hjälpta. – Indikationerna blir allt mer glidande och folk accepterar […](0 kommentar)

Allt fler svenskar ett problem i Danmark

Svenskarna blir allt fler på läkarutbildningen i Danmark. 1995 upptog de en dryg procent av platserna. I höst är 27 procent av de antagna svenskar. Alldeles för mycket, tycker många i Danmark som oroar sig för en framtida läkarbrist. Opinionen blev ännu starkare sedan det, enligt svenska Socialstyrelsens undersökning, visade sig att 80 procent av […](0 kommentar)

Stor läkarbrist kan hota 2015

De nordiska läkarförbundens Samnordiska arbetsgrupp för prognos- och specialistutbildningsfrågor presenterar arbetsmarknadsprognoser vartannat år. I den senaste Snaps-rapporten ges två scenarier för Sveriges del. I Scenario A förutsätts att sjukvårdens andel av BNP blir 9,5 procent och att antalet läkartjänster ökar med 1,8 procent årligen. Sverige kommer i så fall att sakna 3600 läkare år 2015. […](0 kommentar)

Sämre utbildningskvalitet större hot än läkarbrist

Läkarförbundets ordförande Eva Nilsson Bågenholm låter sig inte skrämmas. Hon tror inte på en läkarbrist om 3600 läkare år 2015. – Jag tror att vi kommer att ha en relativ balans på läkararbetsmarknaden. Hon tror snarare på ett läge mittemellan de två scenarierna. Det skulle ändå betyda en brist på omkring 1500 läkare? Ja, men […](0 kommentar)

Privatklinik lockar patienter till Polen

– Förra året sökte sig en del utländska patienter till vår klinik i Stettin, bland annat från Sverige och Danmark. Här är väntetiderna långa till specialistläkare och genom att etablera oss i Malmö hoppas vi locka fler patienter från båda sidor av Öresund, säger Jacek Lyko, chef för Thomas Lowerton Läkarhuset AB. Kliniken har både […](0 kommentar)

Broskceller transplanteras till höften

En av de hoppfulla är patienten och före detta elithockeyspelaren Torbjörn Cardell, 44, som ska opereras i höften. Han haltar lite när han kommer gående in i entrén till kliniken Gothenburg Medical Center. Belastningsskadan i höger höft fick han i samband med en hockeymatch med Djurgårdens juniorer i början av 1980-talet. Sedan dess har den […](0 kommentar)

Notiser

Framgång för svenskt HIV-vaccin

De första resultaten kring ett HIV-vaccin presenterades i förra veckan. Vaccinet aktiverade immunförsvaret hos 90 procent av de 40 försökspersoner som ingick i fas 1-studien. De svenska forskarna har utvecklat ett s k genetiskt vaccin med korta bitar av arvsmassan från flera olika HIV-virusstammar som sätter igång immunförsvaret.(0 kommentar)

Aktieutdelning från Salus

Salus Ansvars styrelse har beslutat att dela ut pengar ut till aktieägarna, bland annat Läkarförbundet, som får 14 miljoner. Anledningen är att bolagets soliditet är högre än de finansiella målen. Men pengarna är inte avsedda för något speciellt ändamål ännu, enligt Johan Bohman, förbundets ekonomichef. – Pengarna går in i vår normala finansbudget och används […](0 kommentar)

Genterapi botade cancersjuka

För första gången har cancersjuka kunnat botas med genterapi, enligt en studie publicerad på tidskriften Sciences webbplats 31 augusti. Det är en forskargrupp under ledning av professor Steven Rosenberg vid National Cancer Institute i USA som med hjälp av injicerade genmodifierade T-celler från patienternas blod fått tumörer att gå tillbaka hos två av patienterna i […](0 kommentar)