Nr 37 2006

Kultur

Strävan att finna ord gemensam för poesin och psykoanalysen

Det här är roligt och viktigt. Det vill jag prata med andra om. Det var min första reaktion efter läsningen av Åsa Beckmans bok »Jag själv ett hus av ljus. 10 kvinnliga poeter«, som kom på Bonniers förlag 2002. Medan jag läste gick associationerna till mitt eget kliniska arbete. Jag tyckte mig se beröringspunkter mellan […](0 kommentar)

Anders Anderson – bortglömd ledamot av Svenska akademien

Överallt i världen har läkare ofta förekommit som författare av poesi och annan skönlitteratur. Några har blivit berömda men få tycks ha fått plats i akademier och motsvarande litterära eliter. På de aderton stolarna i Svenska akademien har sedan den grundades i slutet av 1700-talet invalts åtta naturvetare, av vilka fyra varit medicinare. Två, Gustav […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Medicinsk kommentar

Högt blodsocker hos diabetiker
riskfaktor vid akut hjärtinfarkt

Såväl tidigare känd som nyupptäckt diabetes är vanligt hos patienter med akut kranskärlssjukdom. Drygt 20 procent av infarktpatienterna har känd diabetes, och hos ytterligare cirka 20 procent demaskeras/diagnostiseras sjukdomen i samband med infarkten. Hos diabetiker med akut kranskärlssjukdom är behandling med betablockerare och glykoprotein IIb/IIIa-blockerare särskilt gynnsam. Trombolytisk behandling verkar vara det bästa alternativet hos […](0 kommentar)

Nya Rön

Magnetkameraundersökning ger prognos vid för tidig födsel

Undersökning med magnetkamera (MR) är en bra prediktiv faktor för att avgöra om för tidigt födda barn har drabbats av bestående hjärnskador. Detta visar en studie från Nya Zeeland som presenteras i tidskriften New England Journal of Medicine. Studien omfattar 167 för tidigt födda barn (före vecka 30). Vid MR-undersökningen i samband med födseln noterades […](0 kommentar)

Ny princip för behandling av jästsvampsinfektioner

En ny princip för behandling av invasiva jästsvampsinfektioner (orsakade av olika Candida-arter) består i tillförsel av en monoklonal antikropp (Mycograb), riktad mot cellväggsbeståndsdelen »heat shock protein 90« (hsp90), tillsammans med konventionell antifungal behandling med amfotericin B (amB) i liposomal beredning. En dubbelblind studie utfördes för att avgöra om amfotericin B plus fem dagars behandling med […](0 kommentar)

Vaskulärt aktiva läkemedel till diabetiker ger antidiabetiska effekter

För att öka överlevnaden hos patienter med typ 2-diabetes har övertygande visats att det inte räcker att enbart sänka blodsockret. Flera andra riskfaktorer måste angripas samtidigt, tex hypertoni, albuminuri, dyslipidemi mm. Detta har medfört att polyfarmaci är vanligt hos välbehandlade diabetespatienter, dvs samtidig behandling med antidiabetika, statiner och ACE-hämmare eller A2-receptorantagonister. Läkemedlen är inte bara […](0 kommentar)

Rökning bidrar kraftigt till för tidig död i utvecklingsländer

WHO bedömer i en färsk rapport att rökning är en kraftigt bidragande orsak till för tidig död i utvecklingsländer. 15 procent av de män som dör i utvecklingsländerna gör det i komplikationer relaterade till tobaksrökning. Motsvarande siffra för kvinnor är 9 procent. Rökning bidrar också kraftigt till skillnader i mortalitet bland olika socioekonomiska grupper. I […](0 kommentar)

Neurologi negligerat i Afrika

Neurologiska sjukdomar i afrikanska länder, särskilt de som ligger söder om Sahara, är ignorerade. Det skriver tidskriften Lancet Neurology. Trots att 26 miljoner människor i regionen lever med HIV/aids, som kan leda till opportunistiska infektioner med neurologiska komplikationer, finns i princip inga neurologer att tillgå för de drabbade i dessa länder. Lancet Neurology pekar på […](0 kommentar)

Hjärt-kärlsjukdom vanligare hos invandrare

Invandringen till Sverige har ökat de senaste decennierna, och andelen utlandsfödda i befolkningen utgör 12 procent. Faktorer som kan medföra försämrad hälsa är psykosocial utsatthet i det nya landet och en förändring av olika livsstilsfaktorer i samband med migration. Tidigare studier har visat motsägelsefulla resultat, men dessa studier har oftast varit metodologiskt begränsade, ofta med […](0 kommentar)

Laboratoriefel uppkommer oftast utanför laboratoriet

Medicinska fel är ett aktuellt ämne, inom vilket laboratoriemedicinen har en lång tradition av kvalitetsarbete. I den här refererade översikten ger författaren en grundlig genomgång av de vanligaste laboratoriemedicinska felen och förslag på åtgärder för att mäta och minimera dessa. Laboratoriemedicinska fel delas traditionellt in i pre-, intra- och postanalytiska beroende på uppkomst (före/under/efter analysen). […](0 kommentar)

Lancet applåderar HIV-initiativ

Tidskriften Lancet ägnar ett helt nummer åt HIV/aids i samband med det globala HIV-möte som hölls i Toronto den 13–18 augusti. Den prestigefyllda tidskriften lyfter fram att priset för antiviral behandling nu fallit till runt 1000 kronor per patient och år, vilket möjliggör användning av de fram till nyligen så dyra preparaten i tredje världen. […](0 kommentar)

Fetmaepidemi bland nyfödda i USA

Överviktiga mödrar föder i ökad utsträckning överviktiga barn. Det visar en studie som presenteras i tidskriften Obesity. Studien, som genomförts vid det prestigefyllda Harvard-universitetet i USA, bygger på data från drygt 120 000 barn som följts med löpande kontroller av längd och vikt från födelsen och fram till 6 års ålder. Därtill har forskarna samlat […](0 kommentar)

Amyloid beta-peptid markerar demens

Amyloid beta-peptider är centrala komponenter i de amyloida plack som orsakar Alzheimers sjukdom. Nu har forskare från Holland studerat olika typer av amyloid beta-peptider för att utröna deras respektive roll i sjukdomsutvecklingen. Man har studerat drygt 1 700 individer som betraktades som högriskindivider vad gäller att utveckla alzheimerdemens men som inte led av sjukdomen vid […](0 kommentar)

Läkemedel mot alkoholberoende har effekt och kan användas i primärvården

Alkoholberoende är ett av vårt samhälles allra kostsammaste hälsoproblem men kan i hög grad påverkas genom prevention och behandling. Två läkemedel har effekt mot återfall vid alkoholberoende: akamprosat och naltrexon [1, 2]. Till detta kommer disulfiram, som dock har något lägre grad av evidens, och olika typer av psykosocial behandling, tex kognitiv beteendeterapi (KBT). Eftersom […](0 kommentar)

Endast på webben

Vrinnevilistan avgör i Östergötland

Östergötland: Oklart. Lokala Vrinnevilistan kommer in och får en vågmästarroll med 12 mandat. Regerande s, v och mp har 44 och de borgerliga tillsammans 45. Dalarna: Dalarnas sjukvårdsparti kommer in i landstinget, får 3 mandat och kan få en vågmästarroll. S, v och mp har tillsammans 41 mandat. M, c, fp och kd tillsammans 39. […](0 kommentar)

Artiklar om klamydia tidigare publicerade i LT

Det är dags för en ny klamydiastrategi. Test och smittspårning räcker inte – ändrat sexualbeteende krävs också Klamydia ökar kraftigt också i Sverige. Bättre kunskaper och en nationell handlingsplan behövs Apotek säljer osäkert självtest för klamydia Ökar klamydia i Sverige, och är det dags för en ny klamydiastrategi? För prevention av sexuellt överförda sjukdomar krävs […](0 kommentar)

Fallbeskrivning: Läkemedelsstent orsakade hjärtinfarkt

Läs artiklarna Indikationer tyder på ökad risk med läkemedelsstent Läkemedelsavgivande stent kan öka risken för sen stenttrombos Artiklarna publiceras i Läkartidningen nr39/2006(0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Ännu oklart om nyttan med perioperativ betablockad

Perioperativa kardiella komplikationer (PCM – perioperative cardiac morbidity) är en av de viktigaste orsakerna till kirurgisk morbiditet och mortalitet [1-3]. Under senare år har farmakologisk profylax till riskpatienter diskuterats allt mer. Det finns ett flertal studier av perioperativ profylax med betaadrenerga blockerare [4], calciumantagonister [5] och alfa-2-adrenerga agonister [6]. Dessa studier har dock olika metodologiska […](0 kommentar)

Benartärsjukdom i primärvården

Benartärsjukdom (BAS) är ett tecken på en allmän aterosklerotisk process och uppvisar ett starkt samband med rökning, men även med hypertoni och diabetes [1, 2]. Den aterosklerotiska sjukdomen leder till en tre gånger ökad risk för kardiovaskulär sjukdom jämfört med åldersmatchade kontroller utan benartärsjukdom [3]. Förekomsten av benartärsjukdom i Sverige är ofullständigt beskriven, men i […](0 kommentar)

Åskknallshuvudvärk
– oftast ett godartat tillstånd

Att drabbas av åskknallshuvudvärk (ÅHV) är en skrämmande händelse som för tankarna till hjärnblödning. Hos en del är den ett viktigt symtom på en livshotande subaraknoidalblödning, men hos många kan inte någon bakomliggande sjukdom diagnostiseras [1]. I Fakta 1 listas tänkbara orsaker till ÅHV. I en tidigare artikel i Läkartidningen rekommenderades termen åskknallshuvudvärk för plötsligt […](0 kommentar)

Viruslika partiklar som cancervaccin

Sedan 1970-talet har den moderna molekylärbiologin utvecklats snabbt och gett oss fördjupad insyn i vad DNA, RNA och proteiner gör och vilka biologiska effekter de har. Initialt fanns begränsat med molekylärbiologiska tekniker, och det fanns ingen automatik eller storskalighet i de då tillgängliga teknikerna. Det var därför både nödvändigt och enklare att forska på små […](0 kommentar)

Traumatisk trakeobronkialruptur hos barn
– en ovanlig och livshotande skada

Trakeobronkial (TB)-ruptur efter trauma mot torax är en ovanlig men potentiellt livshotande skada. Skador mot torax förekommer i ca 5 procent av alla pediatriska traumafall orsakade av trubbigt våld [1, 2]. Huvuddelen av dessa är trafikolyckor, men även andra skadeorsaker förekommer [1]. Incidensen av TB-ruptur hos barn efter trubbigt toraxtrauma varierar i litteraturen mellan 0,17 […](0 kommentar)

Läkemedelsfrågan

Stilnoct och sömngång

Vid en sökning i Svenska biverkningsregistret återfanns sex rapporter om sömngång i samband med behandling med zolpidem. I fyra av dessa beskrevs också nattliga maträder eller tillredning av mat. Rapporterna är korta och kliniska data är därför till största delen okända [2]. Första fallet gäller en kvinna i 50-årsåldern där behandling med zolpidem inleddes på […](0 kommentar)

Patientsäkerhet

Urinvägsinfektion var appendicit

Den 28-åriga kvinnan uppsökte den 6 oktober 2005 akut primärvården på grund av smärtor långt ned i buken. Sedan urinprov tagits misstänkte man att smärtorna orsakats av en urinvägsinfektion, varför hon ordinerades antibiotika. Dagen därpå mådde hon sämre och fick på samma vårdcentral ett nytt recept på ett annat antibiotikum. Trots detta steg febern, och […](0 kommentar)

Den ene barnmedicinaren fick sin påföljd mildrad, den andra friades

Vi berättade om fallet i Läkartidningen nummer 38/2005. Ansvarsnämnden konstaterade att pojken drabbats av epilepsi och ordinerats Ergenyl. Normal dosering är 20–40 mg/kg, vilket för pojken innebar en maximal dygnsdos på ca 500 mg. Medicineringen inleds med låg dos som successivt ökas tills biverkningar uppstår eller anfallsfrihet uppnås. Om biverkningar uppstår eller anfallen kvarstår justeras […](0 kommentar)

»Samstämmighet inom medicinska expertisen fordras för disciplinpåföljd«

En 70-årig kvinna utreddes för buksmärtor (vi berättade om fallet i Läkartidningen nummer 44/2004). På röntgen hittades förstorade lymfknutor, som skulle kunna bero på tumörsjukdom i buken. Därför gjordes en provtagning från en sådan lymfknuta i buken samtidigt som tarmarna genomletades. Det utfördes med laparoskopisk teknik av bland annat kirurgen. Nästa dag blev kvinnan dålig. […](0 kommentar)

»Utlokalisering en påtaglig risk för patientsäkerheten«

Det framhöll Socialstyrelsen i ett yttrande som fick länsrätten att fria en tidigare varnad kardiolog. (Vi berättade om Ansvarsnämndens fällning i nummer 44/2005.) En 33-årig man fick på kvällen i liggande ställning plötsligt svår smärta i nedre delen av halsen åtföljt av andfåddhet. Han tuppade av en halv minut och var gråblek och kallsvettig. Vid […](0 kommentar)

Debatt och brev

Uttrycket »elchock« hör inte hemma i Läkartidningen

I slutet av augusti noterade jag etermediernas och dagspressens rapporter om »Fördubbling av elchocker i psykiatrin«, och fnös än en gång trött åt att de aldrig lär sig rätt terminologi. Men det är klart, »elchocker« låter ju dramatiskt och är därmed massmedialt intresseväckande. Redan under mina medicinstudier på 1970-talet fanns termen »elektrokonvulsiv terapi« – med […](0 kommentar)

En fråga om internationell solidaritet

Tomas Seidal är ense med oss om att han inte kan övertygas i sin syn på abort, och han inser nog också att det är fruktlöst att söka få oss att gå med på inskränkningar av den svenska abortlagen. Han medger gärna att osäkra aborter i världens fattiga länder är ett hälsoproblem, men är inte […](0 kommentar)

Abortturism och människovärde

Mitt kritiska inlägg om Läkarförbundets extremt kortfattade yttrande över utredningen Abort i Sverige (Läkartidningen 26–27/2006, sidan 2067) har kommenterats av några av de verkliga veteranerna i svensk abortdebatt (Läkartidningen 30–31/2006, sidorna 2238-9). Deras ståndpunkt är välkänd liksom deras ointresse att diskutera abortfrågan utifrån människovärdesaspekter. De säger sig inte vilja »fastna i ändlösa diskussioner med abortmotståndare […](0 kommentar)

Den etiska diskussionen är bristfällig

Det är glädjande att Bergström och medförfattare i sin replik visar en smula självkritik när det gäller det abortförebyggande arbetet i Sverige. Däremot känns det närmast genant att de, som trots allt har en ledande ställning inom svensk kvinnosjukvård, inte kan se potentiella problem om Sveriges gränser öppnas för abortsökande kvinnor. Dessa problem berörs också […](0 kommentar)

Underskatta inte brottsbalksprinciperna!

Det eventuella behovet av reformering av brottsbalkens regler för bedömning och hantering av psykiskt störda lagöverträdare har diskuterats i Läkartidningen på sistone. Jag vill gärna lägga fram min syn, som bygger på mångårigt rättspsykiatriskt arbete på klinik och i central administration. Den kriminalpolitik som brottsbalken är uttryck för tillkom inte genom en nyck utan var […](0 kommentar)

Smittskyddsinstitutet startar register för uppföljning av vaccination mot humant papillomvirus

Vaccin mot humant papillomvirus (HPV) förväntas bli godkänt av Läkemedelsverket under det närmaste året, det första kanske redan i oktober 2006. Vaccinerna har visats minska risken för anogenital cancer orsakad av HPV, främst livmodershalscancer [1, 2]. Två vacciner är aktuella, och bägge har visats ge skydd mot HPV typ 16 och 18, som orsakar cirka […](0 kommentar)

Typ av alkolås kan förklara resultatet

Bo Bjerre hävdar att Vägverkets alkolås är specifika för analys av etanol, men tyvärr saknas referens till litteratur som kan styrka påståendet. Vad tillverkarna påstår är en sak och vad experiment och vetenskaplig publikation visar är något helt annat. Det vetenskapliga underlaget för tröskelvärdena 0,25 mg/l aceton respektive 0,05 mg/l isopropanol, som nämns av Bjerre, […](0 kommentar)

Brist på kontrollerbara mätdata i debattartikel om alkolås

I debattartikeln »Helnykterist nobbad av alkolåset« i LT 35/2006 (sidorna 2487-8) ges exempel på en man som fått utslag på mer än 0,2 promille alkohol vid blåsning i alkolås. Detta förklaras med att mannen ifråga hårdbantat enligt den sk VLCD-metoden, som finns att tillgå i en av författarnas (Stephan Rössner) läroböcker. Genom det låga kaloriintaget […](0 kommentar)

LT debatt

Vilseledande om brosktransplantation

Omslaget på Läkartidningen 36/2006 har den sensationella rubriken »Brosk i stället för protes«. Rubriken illustreras med en operationsbild. I ett reportage under vinjetten »Aktuellt« (sidorna 2532-4) beskrivs hur en förhoppningsfull patient skall genomgå brosktransplantation i höftleden för en broskskada. I artikeln redogör metodens uppfinnare för ingreppet – och redovisar stora förhoppningar. Längre fram i artikeln […](0 kommentar)

Kritiken berättigad

Olle Nilsson har rätt i sin kritik av att Läkartidningen gav den nya metoden för höftledsoperation alltför stor uppmärksamhet. I reportaget framgick att det är en kontroversiell metod, att det bara genomförts sju operationer i hela världen och att det inte finns några randomiserade studier kring sådana höftledsoperationer. Kritiska synpunkter framfördes också. Men det sammanlagda […](0 kommentar)

Vem är bäst lämpad att bli läkare?

Bakgrunden är att söktrycket till svenska läkarutbildningar dessbättre är högt, men man kan ifrågasätta om vi med nuvarande system väljer de studenter som har bäst förutsättningar och om studenterna behandlas korrekt i denna process. Läkaryrket har många dimensioner, varför frågan inte är enkel. Från politiskt håll önskas fler studerande från hem utan studietraditioner och med […](0 kommentar)

Ledare

I skuggan av den 11 september

Kring årsdagen av terrorattacken mot World Trade Center publiceras varje år uppföljningsstudier av attentatets hälsokonsekvenser. Tidigare år rörde flertalet rapporter de akuta problem som räddningstjänstens och sjukvården ställdes inför. Tre procent av brandmännen i New Yorks brandförsvar dog i samband med det akuta räddningsarbetet. Åtta procent blev arbetsoförmögna till följd av en svår lungfunktionsnedsättning, vars […](0 kommentar)

Visioner för psykiatrin

Var står svensk psykiatri idag? Vilka är problemen och hur ser framtidens möjligheter ut? Den allmänna debatten har på senare tid sällan handlat om sådana aspekter – när psykiatrin diskuterats har det ofta haft en grund i uppmärksammade och tragiska våldshändelser. Ingen förefaller att bry sig om psykiatrins vardag och den stora betydelse som denna […](0 kommentar)

Läkemedelsförteckning med förhinder

Sveriges läkarförbund har länge pläderat för inrättandet av en gemensam läkemedelsjournal i sjukvården, som ett verktyg för den behandlande läkaren i mötet med patienten. Målet är att åstadkomma en god och säker läkemedelsanvändning genom insyn i patientens samlade medicinering. En statlig utredning föreslog i stället införandet av en läkemedelsförteckning i Apotekets regi, med motiveringen att […](0 kommentar)

Aktuellt

Gör marknadsföring av läkemedel mer skada än nytta?

Några frågor till … … den australiensiske allmänläkaren Peter Mansfield, VD för organisationen Healthy Skepticism, som vill förbättra folks hälsa genom att motverka vilseledande marknadsföring av läkemedel. Just nu är Peter Mansfield på internationell föreläsningsturné. Han ger fyra föreläsningar i Sverige, varav en på Läkaresällskapet i Stockholm den 12 september och tre i Göteborg, den […](0 kommentar)

Genterapi möjlig väg att reparera hörselsinnet

– Forskningen bedrivs enligt flera huvudlinjer, berättar Mats Ulfendahl, professor vid Institutionen för klinisk neurovetenskap och föreståndare för Centrum för hörsel och kommunikationsforskning, Karolinska institutet. Närmast klinisk tillämpning är sannolikt tillväxtfaktorer i kombination med kokleaimplantat. Djurexperiment har klart visat att resultaten av kokleaimplantat kraftigt förbättras om man även tillför nervtillväxtfaktorer (exempelvis neurotrofiner som BDNF och […](0 kommentar)

Underskott i ekonomin vid många universitetssjukhus

Flera av landets stora sjukhus går back att döma efter årets resultat till och med juli. Karolinska Universitetssjukhuset Solna/Huddinge uppvisar –265 miljoner kronor, som förklaras med en överproduktion. – Vi har ett allt större patientflöde främst i öppenvården, men även i slutenvården på grund av vårdavtalet. Vi har till exempel fler beställningar på levertransplantation, säger […](0 kommentar)

HPV-vaccin kan godkännas i EU inom kort

Humant papillomvirus, HPV, orsakar idag 95 procent av all livmodershalscancer. Mot några av de aggressivaste virusvarianterna har läkemedelsbolaget Merck Sharp & Dome framställt vaccinet Gardasil, som fick ett s k förhandsgodkännande av EUs läkemedelskommitté i slutet av juli. Nästa anhalt är EU-kommissionen som kommer med sitt utlåtande i oktober. – Eftersom kommittén har rekommenderat ett […](0 kommentar)

Kokleaimplantat ger allt bättre resultat

Implantat i hörselsnäckan (koklea) tillhör de hittills mest framgångsrika metoderna när det gäller att med medicinsk teknik ersätta ett förlorat sinne. Med denna metod, som började utvecklas i slutet av 1960-talet, sätts avancerad elektronik i direkt förbindelse med hörselnerven och hjärnan. Tekniken har nu blivit så förfinad att barn som föds döva och som opereras […](0 kommentar)

Notiser

Nyheter i veckan

Måndag 4/9 Rapporteringen från den psykiatriska öppenvården till Socialstyrelsens patientregister visar varierande och stora brister, enligt en rapport från Socialstyrelsen. Bland annat saknas uppgifter om diagnos i 40 procent av de inrapporterade besöken. En vanlig anledning är att läkare inte vill sätta diagnos inom barn- och ungdomspsykiatrin. Landstingen Norrbotten, Gävleborg och Stockholm rapporterade i princip […](0 kommentar)