Nr 40 2006

Kultur

Psykosomatiska besvär – Darwins 150 år retrospektiva diagnos

Att söka bevis för och utforma teorin om arternas uppkomst och utveckling skulle ställa Charles Darwin inför intellektuella och emotionella svårigheter som var mer påfrestande och på sitt sätt farligare än dem han mött under sin upptäcktsresa runt jorden med fartyget HMS Beagle. Hans skapelseberättelse skulle inte vara i överensstämmelse med den som människor i […](0 kommentar)

Citatet: Jan Waldenström

Jan Waldenström (1906–1996) är ett av de verkligt stora svenska namnen i internationell medicinhistoria. Han hör till generationen klassiska internister, som hade encyklopediska kliniska kunskaper inom den då föga subspecialiserade invärtesmedicinen. Få svenskar har fått en sjukdom uppkallad efter sig, men macroglobulinaemia Waldenström är ett för hematologer välkänt begrepp med hyperviskositet i blodet, som ger […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Medicinsk kommentar

Att ge vätska under kirurgi

Intravenös adminstration av vätska under anestesi och kirurgi styrs av grova tumregler. Brist på effektmått och bra metoder har länge hämmat forskningen inom området. Men spännande kunskap kommer nu genom komplikationsstudier, målstyrd vätsketerapi, farmakokinetik och metaanalyser. Den vätska som ges under kirurgi är avsedd att kompensera för olika typer av förluster. Mängden vätska som avdunstar […](0 kommentar)

Nya Rön

Krav på strängare regler vid kliniska studier

Den uppmärksammade brittiska läkemedelsstudien som i mars resulterade i att sex män blev mycket svårt sjuka som en biverkan av antikroppsläkemedlet TGN1412 håller på att få sitt efterspel. Det rapporterar tidskriften BMJ. Läkemedlet prövades i en fas I-studie vid Northwick Park Hospital i London, och det var första gången som det gavs till människor. Den […](0 kommentar)

Neurostimulering av hjärnan bra vid parkinson

Neurostimulering av subtalamiska kärnor minskar de motoriska symtomen vid Parkinsons sjukdom mer effektivt än enbart farmakologisk behandling. Det visar en multicenterstudie från Tyskland, som presenteras i tidskriften New England Journal of Medicine. Neurostimulering innebär att ett hål borras i skallbenet, varefter elektroder opereras in i hjärnan. I studien har forskarna utgått från 156 patienter under […](0 kommentar)

Har konsensusmöten någon betydelse?

I en nyligen publicerad artikel har Vernacchio och medarbetare i en enkät studerat öppenvårdsläkares kunskap om och hur otitrekommendationerna i USA följs. De har frågat 480 barn- och allmänläkare, som ingår i ett nätverk för forskning och utvärdering, om deras kunskaper om otitrekommendationerna [Pediatrics. 2004;113:1451-65] och i vilken utsträckning dessa rekommendationer ändrat deras diagnostik och […](0 kommentar)

Datortomografi – alternativ till skintigrafi vid njurdonationsutredning

Akademiska sjukhuset i Uppsala är ett av fyra centra i Sverige där njurtransplantationer utförs. Preoperativ kartläggning inför levande njurdonation för transplantation är en speciell klinisk situation, såtillvida att den innebär att en frisk donator frivilligt utsätter sig för en rad undersökningar och ingrepp. Njurarnas anatomi inklusive kärlförsörjning och avflödessystem måste detaljerat utredas, liksom fördelningen i […](0 kommentar)

Klent besked om torr lunga eller inte vid akut lungsvikt

Lungsvikt kan utlösas av och förvärras av vätskeutträde i lungan. Experimentella och kliniska studier talar för att vätskerestriktion vid lungsvikt är av godo avseende gasutbyte, medan effekten på överlevnad är mer oklar. I en multicenterstudie har 1000 patienter med ALI (acute lung injury) med mindre än 48 timmars duration randomiserats till konservativ respektive liberal vätskebehandling. […](0 kommentar)

Kognitiv terapi per telefon fungerar

Kognitiv terapi för patienter med tvångssyndrom är lika effektivt per telefon som vid möte mellan terapeut och patient. Det visar en studie från Storbritannien som presenteras i tidskriften BMJ. I studien har 72 patienter med tvångssyndrom fått genomgå kognitiv beteendeterapi under tio veckor med en session per vecka. Hälften av patienterna fick sin beteendeterapi per […](0 kommentar)

MRT kostnadseffektiv vid viss bröstcancer i viss ålder

Magnetisk resonanstomografi (MRT) påvisar viss bröstcancer som inte syns på mammografi och är ett komplement till mammografi och ultraljud. I Sverige används MRT sparsamt i bröstcancerdiagnostiken. Technology Evaluation Center Criteria [1] används av de amerikanska sjukförsäkringsjättarna Blue Cross och Blue Shield för att i evidensbaserade rapporter utvärdera ny medicinsk teknologi. MRT rekommenderas som screeningmetod till […](0 kommentar)

Nytt preparat mot för tidig utlösning

För tidig utlösning beräknas drabba mellan 20 och 30 procent av alla män. Vissa läkare har använt sig av antidepressiva preparat av typen SSRI för att behandla tillståndet, vars patofysiologi inte är helt känd. Ännu har dock inget SSRI-preparat godkänts specifikt för indikationen. Men nu har ett nytt SSRI-preparat, dapoxetin, testats specifikt mot för tidig […](0 kommentar)

ADHD inget tillstånd som växer bort

I New England Journal of Medicine kommenteras den ökade diagnostiseringen av vuxen-ADHD [1]. I USA har förskrivningen av läkemedel ökat med 90 procent mellan åren 2002 och 2005. Från att ha betraktats som en »barnsjukdom som växer bort« ses det nu som ett tillstånd som kvarstår i 50 procent av fallen. Många barn med hög […](0 kommentar)

Endast på webben

Nye socialministern kan tänka sig sälja ut akutsjukhusen

Att det blev en kristdemokrat som fick socialministerposten var väntat. Själv är han nöjd med den drömroll han eftertraktat. Varför ville han ha den posten? – Därför att jag ser stora möjligheter till förbättringar inom vården. Det är frågor som många människor bedömer så viktiga, säger Göran Hägglund. Den allra första frågan han tänker ta […](0 kommentar)

Humant papillomvirus viktig faktor i tonsillcancerns ökade incidens

Då preventiva vacciner mot humana papillomvirus (HPV) är på väg in i kliniken [1] riktas särskilt stort intresse mot infektioner med HPV och virusets koppling till uppkomsten av cancer. Mest känt är sambandet mellan HPV-infektion och risken för utveckling av cervixcancer, där HPV påvisas i nästan 100 procent av fallen [2]. Det finns också ett […](0 kommentar)

Tema osteoporos

Benskörhetsfrakturer

Tänk tanken att en patient med stroke eller hjärtinfarkt skulle sändas hem från sjukhuset utan någon utredning och behandling av blodtryck, lipider, koagulation, livsstilsfaktorer m m! Det skulle bli en pyramidal skandal! Men det är vad vi ortopeder har gjort och fortfarande på många håll gör efter fragilitetsfraktur – trots att en fragilitetsfraktur är en […](0 kommentar)

Epidemiologin för frakturer

Över 200 miljoner individer beräknas lida av osteoporos [1, 2], totalt sett. Cirka 30 procent av postmenopausala kvinnor i USA och EU har osteoporos. År 1990 uppskattades 1,3–1,7 miljoner höftfrakturer ha inträffat i världen, och av dessa drabbade drygt hälften individer i i-länderna [3, 4]. År 2025 beräknas antalet till 2,6 miljoner [4], och 2050 […](0 kommentar)

Manlig osteoporos – Ett växande problem

Osteoporos och osteoporosrelaterade frakturer har länge betraktats som ett kvinnligt problem, men även män drabbas. Risken för en medelålders svensk kvinna att under sin livstid drabbas av en eller flera osteoporosfrakturer är ca 50 procent, medan risken för män är ca 25 procent. Livstidsrisken för en 50-årig svensk man att drabbas av en höftfraktur är […](0 kommentar)

Osteoporos i Hälsoekonomiskt perspektiv

Hälsoekonomi handlar om hur man kan få ut största möjliga hälsa för tillgängliga resurser. Hälsoekonomiska utvärderingar har blivit ett allt viktigare verktyg i beslutsfattandet vad gäller subventionering av nya läkemedel i Sverige. För att ge vägledning om vilka behandlingar som bör väljas i en viss patientgrupp måste kostnader och hälsoeffekter ställas mot varandra. Ofta är […](0 kommentar)

Frakturpanoramat i Umeå

Benskörhet är varken en nödvändig eller sällan ens en tillräcklig faktor för att få en fraktur. Vid nästan alla frakturer finns det ett utlösande trauma, som dock kan vara obetydligt. Möjligen är kotkompressioner ett undantag, eftersom de kan uppkomma redan vid fysiologiska belastningar. Kotkompressioner är dock svåra att definiera epidemiologiskt, eftersom många av patienterna inte […](0 kommentar)

Osteoporos – en ärftlig sjukdom

Ärftligheten är den viktigaste faktorn som avgör om en individ utvecklar osteoporos (benskörhet) eller inte. Tvillingstudier har visat att bentätheten, mätt med bendensitometri, varierar avsevärt mindre mellan enäggstvillingar än mellan tvåäggstvillingar. Familjestudier har också visat på en hög grad av ärftlighet gällande bentäthet. Döttrar till kvinnor med osteoporos har lägre benmassa än döttrar till kvinnor […](0 kommentar)

Benvävnadens omsättning

Huvuddragen i benvävnadens reglering har under de senaste åren kartlagts, och nu utvecklas läkemedel för att minska nedbrytningshastigheten eller till och med återskapa ben [1]. Benvävnaden omvandlas ständigt genom modellering, i vilken benets storlek och grövre morfologi ändras remodellering – en process som svarar för omsättning av skelett och frisättning av kalcium och fosfat. Det […](0 kommentar)

D-vitaminbrist bakom osteoporos

D-vitamin bildas via fotosyntes i de flesta växter och djur som exponeras för solljus. Den huvudsakliga uppgiften för D-vitamin hos däggdjur är att öka absorptionen av kalcium och fosfat i tarmen och tillgodose mineraliseringen av skelettet. Utan D-vitamin absorberas bara 10–15 procent av dietärt kalcium; detta ökar till över 30 procent vid adekvata D-vitaminnivåer. Mängden […](0 kommentar)

Daglig gymnastik stärker skelettet

Under de senaste 50 åren har antalet frakturer i Sverige närmast fördubblats. En möjlig förklaring till denna ökning är att vi i övergången från industrisamhälle till kunskapssamhälle rationaliserat bort stora delar av den dagliga fysiska aktiviteten. Larmrapporterna duggar tätt: trappor har förvandlats till nödutgångar, bollspel och lek har bytts mot TV- och dataspel, varannan bilresa […](0 kommentar)

Riskfaktorer för fraktur och osteoporos

Den kliniska betydelsen av osteoporossjukdom ligger i ökad risk för fraktur i höft, kotor, handled och överarm. Många andra frakturer, som revben och bäcken, är ofta relaterade till osteoporos. Det har länge varit känt att osteoporossjukdom är relaterad till vissa riskfaktorer som låg vikt, ärftlighet för fraktur och rökning. Dessa riskfaktorer för skört skelett har […](0 kommentar)

Screening för osteoporos kräver samarbete

Osteoporos ger en med åldern ökad frakturincidens, och i Skandinavien har vi den högsta incidensen i världen [1], där cirka hälften av kvinnorna och en fjärdedel av männen drabbas av en fragilitetsfraktur under livet. Om man med screening identifierar riskpatienter kan behandling förebygga framtida frakturer. Screening av riskpatienter är svår, eftersom osteoporos i sig är […](0 kommentar)

Mätmetoder i forskning och vardag

Det finns idag flera metoder att mäta benskörhet. Forskningen inom området är lovande, flera intressanta metoder är under utveckling och några kan snart bli tillgängliga för kliniskt bruk. Nedan följer en kort presentation av de olika metoderna och deras betydelse inom diagnostik och forskning. Vid benskörhetsdiagnostik är den vanligast använda metoden DXA (dual energy X-ray […](0 kommentar)

Höftfrakturer – ett enormt folkhälsoproblem

Höftfraktur är en av de allvarligaste effekterna av osteoporos. Vid 50 års ålder är risken att framöver få en höftfraktur 23 procent för kvinnor och 11 procent för män. Enligt Socialstyrelsens registreringar uppkommer 18000 höftfrakturer årligen i Sverige; detta är säkra data, eftersom så gott som alla patienter opereras, och höftfraktur är en av de […](0 kommentar)

Osteoporosfakturer

För att få stabilitet som tillåter tidig mobilisering och för att underlätta patientens rehabilitering måste kirurgin vid osteoporotiska frakturer vara atraumatisk, befrämja benets egen läkningstendens och inte förstöra benets biologiska aktivitet. Återställande av anatomi och stabilitet är osteosyntesens hörnstenar. En snabb mobilisering är vital för de gamla och multisjuka frakturpatienterna och minskar riskerna för generella […](0 kommentar)

Fall och höftfraktur hos äldre går att förebygga

I Sverige dog år 2000 drygt 1000 äldre personer i fallolyckor – dubbelt så många som i trafikolyckor – och 40700 skadades i fallolyckor så allvarligt att de behövde sjukhusvård; antalet lindrigt skadade kan uppgå till 100000 [1]. Fallolyckor är den vanligaste orsaken till skada hos personer över 60 år. En tredjedel av personer 60 […](0 kommentar)

Särskilt vårdprogram för Patienter med höftfraktur

Höftfraktur är en av de allvarligaste frakturerna sett i termer av morbiditet, mortalitet och kostnader. Eftersom antalet patienter med höftfraktur har ökat konsumerar patientgruppen fortfarande 25 procent av samtliga vårddagar inom ortopedin, trots att Ädelreformen flyttat över ansvaret för eftervården till kommunerna – även om det numera kallas boende. Patienter med höftfraktur är gamla och […](0 kommentar)

Lyckat samarbete mellan ortopeden och öppenvården

Andelen äldre i befolkningen ökar, och utvecklingen inom hjärt–kärlmedicinen har dessutom gjort att fler multisjuka överlever längre. En fraktur blir ofta det som stjälper hela systemet. De etiska frågorna kring dessa patienter ligger nu hos ortopederna – som måste ta ett större ansvar för patientgruppen. Behandlingen av benkvalitet måste följa med den medicinska utvecklingen;den åldrande […](0 kommentar)

Behandling av osteoporos kräver samarbete

Läs artiklarna Benskörhetsfrakturer Epidemiologin för frakturer Manlig osteoporos – Ett växande problem Osteoporos i Hälsoekonomiskt perspektiv Frakturpanoramat i Umeå Osteoporos – en ärftlig sjukdom Benvävnadens omsättning D-vitaminbrist bakom osteoporos Daglig gymnastik stärker skelettet Riskfaktorer för fraktur och osteoporos Screening för osteoporos kräver samarbete Mätmetoder i forskning och vardag Höftfrakturer – ett enormt folkhälsoproblem Osteoporosfakturer Fall […](0 kommentar)

LT debatt

Åter till den ideologiska skyttegraven

Jag instämmer i Cullbergs analys vad gäller psykiatrins utvecklingspotential (Läkartidningen 39/2006, sidorna 2885-6). Mycket arbete ligger framför oss när det gäller insatser, bemötande, behandling och rehabilitering av våra patienter. I frågan om behovet av en ny vårdform, »öppen vård med särskilda villkor«, har jag och sannolikt många kliniskt verksamma och erfarna kolleger en till Cullberg […](0 kommentar)

Den världsberömde professorn plagierade och förfalskade

I juni 1998 åkte jag till europeiska perinatalmedicinska kongressen i Zagreb, Kroatien. Kongressen leddes av Asim Kurjak, professor i gynekologi, en kraftfull, medelålders man som utstrålade självförtroende och handlingskraft, en av världens främsta inom obstetriskt ultraljud. Här hemma i Östersund har obstetriker och barnmorskor länge samarbetat med det också internationellt framstående Nasjonalt Senter for Fostermedisin […](0 kommentar)

Läkemedelsfrågan

Behandling av sömnproblem under graviditet och amning

Frågan om vilken behandling av sömnproblem som är att rekommendera under graviditet och amning har kommit upp ett flertal gånger tidigare. Anledningen till att frågan återkommer kan vara att det utifrån dagens knapphändiga dokumentation om många sömnmedel under graviditet och amning är svårt att göra en riskbedömning. Rent allmänt kan man säga att varje tillförsel […](0 kommentar)

Debatt och brev

Sjukvård som produkt omöjliggör demokratiska prioriteringar

Den ersättningsmodell som Kåre Jansson beskriver har jag inga större invändningar emot. Kanske kan det lilla och välorganiserade Sverige klara det som inget annat land hittills har lyckats med. Möjligen förutsätter detta en så hög grad av nationell samordning att den nuvarande landstingsindelningen måste skrotas. Om jag tolkar honom rätt antyder också hans svar att […](0 kommentar)

Orimliga jämförelser och sammanblandning finansiering/drift

Bertholds jämför till att börja med äpplen med päron, eller det blir snarare något slags fruktkompott. Kvinnan med UVI möter ju en svensk offentligt anställd allmänläkare, och i utlandet en privatanställd organspecialist. Den sistnämnda verkar dessutom agera utan någon form av kontroll, styrning eller kvalitetskontroll från den som finansierar verksamheten. Det finns inte något politiskt […](0 kommentar)

Det socialistiska kösamhället

Eric Bertholds skriver att vinstdriven vård inte löser sjukvårdens problem. Dessa problem är f n väntetider och svårighet att få läkarkontakt. Men köer är ju det socialistiska samhällets signum. I Sovjetunionen och dess lydstater var det alltid kö i affärer och för att få kapitalvaror, t ex en bil. I en liberal stat reglerar efterfrågan […](0 kommentar)

Det är inte vinsten som är problemet!

I Läkartidningen 38/2006 (sidorna 2712-3) pekar Eric Bertholds på en rad nackdelar med att öka inslaget av prestationsbaserade ersättningssystem i vården – något jag argumenterade för i en ledare nyligen. Istället för en god vård med hög tillgänglighet menar Bertholds att mer prestationsersättning kommer leda till överbehandling, många återbesök och onödiga undersökningar. Jag delar bedömningen […](0 kommentar)

Rapport om rekryteringsläget kommer snart

Lars Hetta efterlyser i Läkartidningen 38/2006 (sidan 2764) en landsomfattande analys av rekryteringsläget för alla specialiteter. Socialstyrelsen har ett löpande regeringsuppdrag att analysera tillgången och efterfrågan på legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal. Arbetet bedrivs inom ramen för nationella planeringsstödet, NPS, främst genom årlig publicering av arbetsmarknadsstatistik samt en årsrapport som publiceras i januari varje år. Både […](0 kommentar)

Kolhydratsnål kost minskar behovet av statinbehandling

Det är statiner som gäller vid kardiovaskulär prevention av typ 2-diabetes, skriver Peter Båvenholm och medförfattare i Läkartidningen 35/2006 (sidorna 2462-6). Har de inte observerat de många lovande resultaten av att reducera födans innehåll av kolhydrater hos diabetespatienter? Minst ett halvt dussin kliniska studier har visat att en kost med mindre än 20–25 procent kolhydrater […](0 kommentar)

Statinbehandling kan rekommenderas till högriskindivider utan kända kontraindikationer

I sin replik till vår artikel [1] ifrågasätter Uffe Ravnskov statinbehandling som kardiovaskulär prevention vid typ 2-diabetes. Den kliniska nyttan saknas i det närmaste helt och hållet och risken för allvarliga biverkningar är hög, enligt Ravnskov. Ravnskov inleder med att berätta att kostens sammansättning har betydelse för viktkontrollen och lipid- och glukosprofilen i blodet. Av […](0 kommentar)

Berzelius var inte bara kemist, han var läkare också

Med risk för att ytterligare en gång framstå som en gammal gnet framlägger jag här en komplettering till inledningen i docent Sven Nilssons utmärkta artikel om Anders Anderson i Läkartidningen 37/2006 (sidorna 2678-9). Nilsson anger att åtta naturvetare suttit i Svenska Akademien, varav fyra varit medicinare. Jag tar dem i utnämningsordning: Israel Hwasser, Anders Anderson, […](0 kommentar)

God läkaretik saknas i debattinlägg

I Läkartidningen 38/2006 (sidan 2764) går Martin Sandelin till hårt personangrepp mot Tomas Seidal, som skrivit debattinlägg angående Läkarförbundets remissvar på utredningen »Abort i Sverige« (LT 26–27/2006, sidan 2067). Martin Sandelin kopplar ihop Tomas Seidal med »den extrema kristna högern« och, såsom ordförande i föreningen JA till Livet, med »den globala ’pro-life’-rörelsen, vars rabiata inställning […](0 kommentar)

Homocystein dräpt men inte dött!

Mitt inlägg om homocystein (Läkartidningen 36/2006, sidan 2576) fick dessvärre en olycklig rubrik (»Homocystein inte uträknat än!«), som krockar med texten. Homocystein är troligen inte uträknat för gott – rollen som markör för brist på vitamin B12 och folat väntas exempelvis få ökande betydelse – men homocystein blir aldrig vad det varit som riskfaktor för […](0 kommentar)

Ledare

Alarmerande arbetsmiljöresultat!

En ny undersökning från Karolinska institutet som stöds av Läkarförbundet visar att arbetsmiljön på Karolinska Universitetssjukhuset är mycket dålig. Denna studie är ytterligare en indikation på att läkare har en pressad arbetssituation med små möjligheter att påverka sina arbetsvillkor. Flera studier har visat hög grad av arbetsrelaterad stress och ohälsa bland läkare, och till detta […](0 kommentar)

Viktig debatt om läkares utlåtanden

TV-programmet »Uppdrag granskning« visade nyligen ett reportage om den statliga utredningen rörande de apatiska flyktingbarnen. Programmet har följts av en omfattande debatt, även inom läkarkåren. Bl a diskuteras vilken roll som läkare spelat som uppgiftslämnare till utredningen, och om deras utlåtanden tillkommit på ett korrekt sätt. Programmet i sig ger knappast underlag för att bedöma […](0 kommentar)

Dags att återinföra skampålen

På sidan 2929 i veckans nummer redogör Inge Axelsson för fuskanklagelserna mot den kroatiske gynekologen Asim Kurjak. Kurjak, en internationell auktoritet på obstetriskt ultraljud, har i åratal plagierat andras resultat och presenterat andras rön som egna data. Den artikel i BMJ där Kurjak explicit utpekas kan få stora politiska konsekvenser i Kroatien. Kurjak är nära […](0 kommentar)

Förtroendet tryter!

Arbetstidslagens nya delar med bl a elva timmars dygnsvila ska vara införda för läkarna senast vid årsskiftet. Tyvärr har alltför lite hänt. Varför går det så trögt? Läkarförbundets lokalföreningar och många läkare på enskilda kliniker/vårdcentraler arbetar intensivt med att ta fram arbetstidsmodeller, som utgår från en patientsäker och högkvalitativ verksamhet där läkarna har god arbetsmiljö […](0 kommentar)

Aktuellt

Tydligare ramar att vänta för kvalitetsregistren

Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har nyligen fattat beslut om att ta huvudansvaret för drift, utveckling och finansiering av registren. Den främsta anledningen är att kvalitetsutveckling ligger i sjukvårdens eget intresse. Det går i linje med de krav som hörts på att öppna upp kvalitetsregister för allmänheten i god patientsäkerhetsanda – en service som därför […](0 kommentar)

Gynregister betalas av vaccinföretag

I år har kvalitetsregistret fått 375000 kronor från Merck medan resten av budgeten täcks av Socialstyrelsens bidrag på 200000 kronor. Ett välkommet stöd, resonerar de registeransvariga, för att kunna betala två halvtidstjänster, en databasadministratör och en statistiker, samt några konsultuppdrag som gör tjänster. I kvalitetsregistret samlas en mängd data kring de hundratusentals cellprovskontroller som görs […](0 kommentar)

Kvalitetsregister finansieras av läkemedelsindustrin

I dag tillåter Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, att kvalitetsregistren sponsras av industrin, forskningsfonder eller kliniker. Motkravet är att dessa externa aktörer inte får påverka hur registret utformas, vilken rapportering som ska ingå och hur detta ska redovisas. En sammanställning som SKL gjorde i somras visar att sponsring från industrin uppgår till cirka […](0 kommentar)

»Anmärkningsvärd« ohälsa på Karolinska Universitetssjukhuset

Undersökningen ingår i projektet Houpe – Health and Organisation among University Physicians in four European countries – där också sjukhus i Norge, Island och Italien ingår. Undersökningen, som initierades av sjukhusledningen 2002, genomfördes under sommarhalvåret 2005, ett och ett halvt år efter att sjukhusets omorganisering inleddes. Läkare anställda mer än ett år tillfrågades, drygt 1800 […](0 kommentar)

Mekanismer bakom genetisk reglering belönas med Nobelpris

För drygt åtta år sedan publicerade de två amerikanska forskarna Andrew Z Fire, professor vid Stanford University School of medicine, samt Craig C Mello, professor vid University of Massachusetts, sina resultat om hur dubbelsträngat RNA kan stänga gener i arvsmassan (Nature 1998;391: 806–11). För den upptäckten belönas nu de båda forskarna med Nobelpriset i fysiologi […](0 kommentar)

Självmord bland läkare i Stockholm oroar

Minst fyra självmordsfall har inträffat bland läkare i Stockholm hittills under 2006, två vid landstingets egna sjukhus, två vid sjukhus som landstinget har vårdavtal med. Normalt inträffar mellan sex och åtta självmordsfall bland läkare i hela landet under ett helt år, enligt Danuta Wasserman, professor i psykiatri och självmordsprevention vid Karolinska institutet och chef för […](0 kommentar)

Notiser

LT rättar:

Förlaget Studentlitteratur och författarna Astrid och Per Björgell har varit överens inför de hittills fyra upplagorna av Jourläkarboken, apropå notisen i LT nr 39 sid 2833 om att författarna belönats med ett upphovsrättsligt pris. Det är först nu som författarna vill dra sig ur samarbetet. Förlaget säger dock nej med hänvisning till ett avtal. Frågan […](0 kommentar)

Svensk professor prefekt vid Harvard

Professor Hans-Olov Adami, Karolinska institutet, blir prefekt för epidemiologiska institutionen vid amerikanska Harvard School of Public Health. Han kommer dock att behålla viss forskning vid Karolinska institutet.(0 kommentar)

HPV-vaccin nu godkänt i Sverige

Det första vaccinet mot humant papillomvirus, som kan förebygga livmoderhalscancer, har nu godkänts i Sverige. Beslutsprocessen blev oväntat kort inom EU-kommissionen, som godkände vaccinet Gardasil redan den 20 september och inte i början av oktober som planerat. Inom de närmaste veckorna lär vaccinet finnas tillgängligt i sjukvården. – I och med att man förväntade att […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Verktyg för molekylär medicin

Molekylärmedicin, det vill säga ansatsen att undersöka och behandla sjukdomar på molekylär nivå, har vuxit fram under en följd av år – begreppet kan sägas ha lanserats av den dubble Nobelpristagaren Linus Pauling när han 1949 identifierade sicklecellanemi som en molekylär sjukdom [1]. Ämnet har kommit i fokus i och med den avslutade sekvensundersökningen av […](0 kommentar)

Vad MONICA har lärt oss

MONICA-undersökningen kan ses som ett projekt om rättvisa. I början av 1980-talet, när Världshälsoorganisationens (WHO) MONICA-projekt planerades, var det inte bara mellan olika länder som det fanns stora skillnader i risken att avlida i hjärtinfarkt eller stroke [1, 2] (Fakta 1). Även inom Sverige var skillnaderna påtagliga med en markant överdödlighet i norra Sverige jämfört […](0 kommentar)