Nr 46 2006

Kultur

En blivande klassiker om medicinska uppfinningar

När man försöker beskriva den medicinska utvecklingen är det lätt att fokusera på de senaste årtiondena. I själva verket står dessa upptäckter på en solid grund som byggts upp genom många århundraden. Man kan skratta åt den »okunskap« som flydda tiders forskare uppvisade, sedd med dagens ögon. Men var stod vi i dag utan Wrens […](0 kommentar)

Erik XIV:s sinnessjukdom ett resultat av arv och dåligt samvete?

Den 17 maj 1567 var den 33-årige Erik XIV på väg till ett möte med ständerna i Uppsala. Han stod på höjden av sin makt. Högadeln, med vilken han fört en kamp, var pacificerad. Några av dess främsta representanter – greve Svante Sture med sönerna Nils och Erik, Abraham Gustavsson Stenbock, Ivar Ivarsson Liljeörn och […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Medicinsk kommentar

MIG: en intensivvårds(r)evolution

Just nu pågår världen över en anpassning till en ny intensivvårdsrealitet: de sängplatser och de sjuksköterskeresurser vi har räcker inte längre till. När intensivvården skapades som specialitet var det naturligt att skapa ändamålsenliga lokaler med personal kvalificerad att klara de nya tekniska landvinningarna för att understödja patienters sviktande vitalfunktioner. Med sådana vitalfunktioner avses här andning, […](0 kommentar)

Nya Rön

Diabetiker slutade röka vid samtidig riktad intervention

Rökning är den viktigaste enskilda riskfaktorn hos diabetiker. Trots detta finns det få vetenskapliga studier om rökavvänjning specifikt för diabetespatienter. En datajournal som innehåller uppgifter om rökvanor ger möjlighet att göra en samtidig riktad intervention med erbjudande om rökavvänjning till alla diabetespatienter som röker. En regional, kontrollerad interventionsstudie har gjorts i primärvården i Jönköpings och […](0 kommentar)

Extra syrgas perioperativt tycks läka kolorektal anastomos

Många kolorektalkirurger har försökt avslöja den fulländade kolorektala anastomosens hemlighet. Åtskilliga studier har undersökt bla anastomosens cirkulation, neurohumorala aktivitet och inflammatoriska svar för att försöka utröna varför en kirurgiskt väl anlagd anastomos ibland läcker. Anastomosläckage medför ökad såväl morbiditet som mortalitet för de opererade patienterna. I denna studie undersöktes om extra syrgas givet perioperativt, dvs […](0 kommentar)

Hälsokostnader gör fler extremt fattiga

När man tar hänsyn till kostnader för hälso- och sjukvård visar det sig att betydligt fler människor i världen än vad som tidigare varit känt lever under vad som definieras som extrem fattigdom. Det visar en studie i Lancet. Forskarna har tittat på elva låg- till medelinkomstländer i Asien. Gränsen för vad som betraktas som […](0 kommentar)

Sömnbrist hos yrkeschaufförer kan leda till trafikolyckor

Yrkeschaufförer som sover mindre än fem timmar per natt och förare med obstruktiv sömnapné löper större risk för trafikolyckor. I USA dör ca 5600 människor varje år i trafikolyckor där yrkeschaufförer (taxi, buss, lastbil mm) är inblandade. Sömnbrist antas spela en stor roll för att trafikolyckor uppstår. Kronisk trötthet och obstruktiv sömnapné kan leda till […](0 kommentar)

Sänkt homocystein minskar inte risken för kärlsjukdom

Homocystein är en metabolit av metionin, som vi får i oss via födan. Plasma-homocystein (Hcy) över referensintervallen (ca 15 (my)mol/l) korrelerar till kärlsjukdom. Förhöjt Hcy beror på en eller flera av följande faktorer: brist på vitaminerna B12, folsyra eller B6, nedsatt njurfunktion eller enzymdefekter. Hcy sjunker genom behandling med folsyra, B12 och B6, vilket lett […](0 kommentar)

Barns oro inför operation påverkar efterförloppet

Hos vuxna patienter har man tidigare visat att preoperativ oro medför att den postoperativa återhämtningen blir långsammare och mer komplicerad. Det finns få motsvarande studier på barn, men författarna till den aktuella studien har tidigare visat att preoperativ sedering med midazolam har positiva effekter på det postoperativa förloppet. Kain och medarbetare har nu publicerat en […](0 kommentar)

Strålbehandling alternativ vid cerebrala kärlmissbildningar och metastaser

Strålbehandling är ett alternativ vid behandling av cerebrala arteriovenösa kärlmissbildningar och hjärnmetastaser. Vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå används en form av strålbehandling, hypofraktionerad stereotaktisk strålbehandling (HCSRT). Denna behandling är unik såtillvida att endast lesionen i hjärnan behandlas och att strålningen delas upp i fem dostillfällen. Teoretiskt kan denna metod vara mer lämpad än annan typ […](0 kommentar)

MR bra för att påvisa botbar rektalcancer

Högupplöst magnetkameraundersökning (high resolution MR) är ett bra sätt att preoperativt undersöka patienter med rektalcancer. Undersökningen ger god information om huruvida de resektionsmarginaler operatören tar till är fria från tumör eller inte. Detta visar en studie från Storbritannien som presenteras i BMJ. Studien bygger på 408 patienter med rektalcancer i varierande stadier som genomgick preoperativ […](0 kommentar)

Högt östrogen hos män kan vara kärlskyddande

Att kvinnor insjuknar ungefär tio år senare än män i hjärt–kärlsjukdom har föreslagits bero på en kärlskyddande effekt av könshormonet östrogen. Hos män, till skillnad från hos kvinnor, sjunker inte östrogennivåerna nämnvärt med ökad ålder. Faktum är att äldre män har högre östrogennivåer än postmenopausala kvinnor. I tidigare epidemiologiska studier har man inte kunnat hitta […](0 kommentar)

BMJ efterlyser europeisk alkoholstrategi

Europeiska kommissionen måste skapa en alkoholpolitisk handlingsplan. Den uppmaningen kommer från tidskriften BMJ. Hälsomyndigheterna i de europeiska länderna har efterfrågat en övergripande strategi för alkoholpolitik, men en sådan har låtit vänta på sig. BMJ föreslår att en europeisk plan bör inkludera begränsningar i hur alkoholhaltiga drycker får marknadsföras och att unga européers attityder och dryckesvanor […](0 kommentar)

Höjda nivåer av troponin T/Nt-proBNP talar för invasiv behandling vid akut koronart syndrom

I den aktuella studien var vår målsättning att studera om vi med biokemiska markörer kan predicera nyttan med revaskularisering hos patienter med akut koronart syndrom (AKS)[1]. Den multinationella läkemedelsprövningen GUSTO IV studerade abciximab som medicinsk behandling vid AKS och inkluderade 7800 patienter. Inom 30 dagar från insjuknandet undersöktes ca 50 procent av patienterna med kranskärlsröntgen, […](0 kommentar)

Ledare

Betygssystem för doktorer och sjukhus

Öppen redovisning av vårdresultat kallas i amerikansk tappning »public report cards«. Systemet finns i 37 av USAs delstater när det gäller slutenvården – och är på väg i fler. Till skillnad från europeiska kvalitetssystem rapporteras inte bara klinikers utan även enskilda läkares resultat på en tregradig skala (bättre än förväntat, sämre än förväntat och förväntat). […](0 kommentar)

Invandrande läkare stoppas av regeringsförslag

Den nya regeringens förslag om ökad mångfald i vården och mer resurser till forskningen har hälsats med uppskattning från Läkarförbundet. Det finns dock andra inslag i regeringsförslagen som leder till konsekvenser som man möjligen inte insett. Hit hör besparingarna inom arbetsmarknadsområdet, t ex slopandet av anställningsstöden och nedbantad utbildningsbudget. Dessa åtgärder drabbar i hög grad […](0 kommentar)

Passiva landsting kan skapa kaos!

Läkarförbundet har de senaste veckorna ökat pressen på landstingen för att lösa de problem som kan uppstå i sjukvården efter årsskiftet. Den nya arbetstidslagen ska då träda i kraft, men ännu finns inga bra lösningar för beredskapsjourerna. Läkarförbundets lokalföreningar vill teckna lokala kollektivavtal för att anpassa lagen så att verksamheterna kan fungera väl, men inget […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Feceskultur framgångsrik terapi vid Clostridium difficile-diarré

Vi beskriver fem patienter med återkommande Clostridium difficile-associerad diarré (CDAD), som framgångsrikt behandlats med human feceskultur, given som lavemang. Samtliga har efter genomgången behandling varit symtomfria avseende diarré. Clostridium difficile-associerad diarré (CDAD) som en komplikation till användning av bredspektrumantibiotika utgör ett ökande problem, och man har talat om en ny hotande epidemi [1]. I tidigare […](0 kommentar)

Kvalitetsindikatorer för läkemedel – läget i Sverige idag

Kraven har ökat på kvalitetsuppföljning inom hälso- och sjukvården. På nationell, regional och lokal nivå bedrivs ett omfattande utvecklingsarbete för att kunna mäta, utvärdera och förbättra vårdens processer och resultat. De ökade kraven gäller även läkemedelsområdet, som genom 1990-talets stora kostnadsökningar och snabba inflöde av nya läkemedel kommit i särskilt fokus. I en separat artikel […](0 kommentar)

Mobil intensivvårdsgrupp gav färre hjärtstopp och bättre arbetsmiljö

En studie från Storbritannien visade 1998 att de flesta patienter som tas in på intensivvårdsavdelning (IVA) vårdats suboptimalt dagarna före intagningen på IVA. I studien korrelerade den suboptimala vården före intensivvård starkt med ökad mortalitet [1]. Denna studie initierade en diskussion om hur patienter i potentiellt behov av intensivvård ska kunna identifieras tidigare och huruvida […](0 kommentar)

Hälsoekonomi får allt större roll för sjukvårdens prioriteringar

Mot bakgrund av ständigt återkommande diskussioner om resursbrist i sjukvården är det något förvånande att hälsoekonomiska utvärderingar inte är ett självklart underlag vid prioriteringsbeslut. Snarare har sådan användning av hälsoekonomi tillhört undantagen. Som ämne har hälsoekonomi funnits sedan 1960-talet och introducerades på allvar i svensk hälso- och sjukvård under 1980-talet. Hälsoekonomins utgångspunkt är att resurserna […](0 kommentar)

Ekonomiska utvärderingar allt viktigare för beslut i vården

Ökade hälso- och sjukvårdskostnader har lett till att nytta i förhållande till kostnader av medicinska interventioner har fokuserats alltmer. Ekonomiska utvärderingar har som syfte att mäta just kostnadseffektiviteten, dvs effekt av en behandling i förhållande till dess kostnader, och intresset inom hälso- och sjukvården för dessa utvärderingar har ökat kraftigt i såväl Sverige som många […](0 kommentar)

Kolonspiroketos – behandlingsbart och värt att uppmärksamma

Spiroketer utgör en uråldrig fylogenetisk grupp inom släktet bakterier. Även om de ur medicinsk synvinkel är viktiga och hos människan orsakar ett flertal viktiga sjukdomar är vår kunskap om spiroketer jämfört med andra bakterier mycket begränsad. Mikroskopets uppfinnare, Antonie van Leeuwenhoek, beskrev redan 1681 spiroketliknande bakterier från egna diarréprov. Liknande iakttagelser följde sedan kring sekelskiftet […](0 kommentar)

Debatt och brev

Vart är vi på väg, och är det dit vi vill?

I flera landsting kommer nu direktiv om helt nya varianter av arbetstidsförläggning, med många gemensamma drag. I Stockholm och Uppland har dessutom jour- och beredskapsavtalen sagts upp med grumliga motiveringar. Tjänstemän som vill genomdriva skiftgång pressar nu verksamhetschefer till förändringar mot allt sunt förnuft och ekonomiskt tänkande. Arbetstiden skall förläggas till klockan 07–21, oavsett om […](0 kommentar)

Villkoren för unga forskande läkare måste förbättras

Överbryggande (translational) medicinsk forskning spänner från det rent experimentella, prekliniska, till kliniskt användbara kunskaper och metoder. Intresset för denna typ av forskning har ökat under senare år, vilket bland annat avspeglas i en speciell mångmiljardsatsning i EU-kommissionens kommande ramverk för forskning och utveckling. Sverige har varit ledande inom området långt innan överbryggande forskning blev ett […](0 kommentar)

Är det dags för en verklig sjukvårdsreform?

The National Health Service i England utgör den mest socialiserade sjukvårdsorganisationen i västvärlden. Den har varit förebild för många andra länder, vilkas sjukvård i huvudsak styrs av det allmänna. Trots underbemanning och lägst budget inom EU har den engelska sjukvården visat goda resultat och kan till en del ta åt sig äran av att engelsmännen […](0 kommentar)

Behov av fortsatt strukturrationalisering av akutvården

Mina gamla vänner Stig Bengmark och Johannes Järhult debatterar väntetiderna vid akutmottagningarna och hur dessa skall kunna kortas ner [1, 2]. Båda för fram viktiga synpunkter på det eventuella behovet av strukturrationalisering av akutsjukhusen. Bengmark menar att ett välbemannat och välfungerande akutintag per län i många fall kanske skulle vara tillräckligt för att hålla väntetiderna […](0 kommentar)

HomO hotar psykiatrin med åtal för användning av skattningsskala

I juni 2005 skickade HomO (Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning) ut ett informationsbrev [1] till alla psykiatriska kliniker i Sverige där man avråder från användning av det vanligaste skattningsformuläret för tvångssyndrom, Y-BOCS (Yale- Brown Obsessive Compulsive Scale) [2]. I brevet hotas med skadeståndstalan och rättslig prövning om en patient som undersöks med […](0 kommentar)

Fackligt aktiv och småbarnsförälder – en omöjlighet?

Som ordförande för Sylfs största lokalförening och själv småbarnsförälder har jag kommit att ställa mig en del frågor kring detta. Ska det vara nödvändigt att avgå från sitt uppdrag när man väntar eller föder barn? Bör detta då gälla både män och kvinnor? Ytterst är det, som jag ser det, egentligen en jämställdhetsfråga. Det är […](0 kommentar)

Patientsäkerhet

Patient dog hemma i hjärt-infarkt efter patologiskt EKG

Den 38-årige mannen kom till vårdcentralen den 3 januari 2006 med oklara bröstsmärtor och hosta. ST-läkaren bedömde besvären som en akut nedre luftvägsinfektion, ordinerade bland annat penicillin och uppmanade patienten att återkomma om han inte blev bättre. På morgonen den 5 januari föll mannen ihop i hemmet och avled. En obduktion visade att dödsorsaken sannolikt […](0 kommentar)

Kvinna med aortastenos borde ha undersökts och opererats med förtur

Kvinnan hade aortastenos sedan födseln och kontrollerades regelbundet. I februari 2003 konstaterades att medeltryckgradienten mellan vänster kammare och kroppspulsådern var 50 mm Hg. Kardiologen beslöt ta tillbaka henne under sommaren för ny ultraljudsundersökning och ställningstagande till operation under hösten 2003. Undersökningen visade endast ringa förändring. Det framgår inte av journalanteckning om kardiologen tagit ställning till […](0 kommentar)

»Ångesten uppstod som en följd av de akuta bröstsmärtorna«

En 55-årig man utförde svetsarbeten på en mycket hög ställning den 1 november 2005 när han plötsligt drabbades av svåra och huggande bröstsmärtor. Han var mycket orolig och fick morfin av ambulanspersonalen som klättrat upp på ställningen. Den nedkylde mannen fördes till ett universitetssjukhus där han undersöktes av en intensivvårdsläkare, som antecknade i journalen »ropar […](0 kommentar)

Patient med tät aortastenos får inte »tappas bort«

Det framhöll professor Eva Berglin, vetenskapligt råd i toraxkirurgi, när hon yttrade sig i fallet med kvinnan i föregående artikel. Hon skrev ett långt utlåtande som vi bara delvis kan återge. Hon var mycket kritisk och använde uttryck som: »Patienten ska inte behöva ta över det medicinska ansvaret att bedöma när hans/hennes sjukdom ger symtom […](0 kommentar)

Aktuellt

Läkarförbundet avvaktar regeringens utredning

Vid förbundets fullmäktigemöte i våras klubbades beslutet att låta centralstyrelsen (CS) utreda huruvida en patienträttighetslag skulle »stärka patienterna på ett ändamålsenligt sätt« och i så fall arbeta för att en lag införs i Sverige. På det senaste mötet i CS bestämdes att förbundet ska avvakta regeringens utredning i Ansvarskommittén. –Vi har fått uppgifter om att […](0 kommentar)

Två synsätt på lagar om patienträtt

–Det finns många andra åtgärder som är bättre än att stifta lagar. Bättre vore att jobba mer med öppna kvalitetsredovisningar i vården, jämförelser mellan vårdgivare, offentliga och privata, som ökar patientens makt i vården. Det blir en naturligare påtryckningsmetod, säger Kerstin Einevik Bäckstrand, organisationskonsult som nyligen gjort en utredning om patienträttighetslagar i Norden för branschorganisationen […](0 kommentar)

Norsk lag utgår från patientens rätt

Den norska lagen utgår från en samling patienträttigheter, till skillnad från den svenska hälso- och sjukvårdslagen som säger att huvudmännen har skyldigheter att ge vård till befolkningen. En patient i Norge har rätt att välja läkare, sjukhus, behandling och rätt till »nödvendig helsehjelp« från specialistsjukvården inom en tid som är »medicinskt motiverad«. Utöver den lagstadgade […](0 kommentar)

Ansvarskommittén vill samla bestämmelser till en lag

–Det finns funderingar på att samla alla viktiga bestämmelser som rör patienten till en lag. Frågan är utredd, säger Marie Pernebring, sekreterare i kommittén och ansvarig för frågor i den primärkommunala sektorn. Under utredningsarbetet har sekretariatet tagit fram ett förslag till en patientlag där en rad »rättigheter« kan rymmas. Olivia Wigzell, som har hand om […](0 kommentar)

Andreas Hvarfner om mobila intensivvårdsteam

Hur vanligt är det med mobila intensivvårdsteam i Sverige? – Jag kan tänka mig att ett tiotal sjukhus har det i någon form och många andra är i startgroparna. Finns det även på små sjukhus? – Ja, och även på sjukhus utan intensivvård, till exempel i Ängelholm. Där tillämpar de delar av konceptet för att […](0 kommentar)

Landstingsdirektörer »lugna« inför årsskiftet

Samma dag som Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) förhandlingsdelegation svarar nej på Läkarförbundets förfrågan om att uppmana parterna till kollektivavtal kommer detta besked från Landstingsdirektörernas förening. Men Elisabeth Holmgren, ordförande i Landstingsdirektörernas förening och landstingsdirektör i Norrbottens läns landsting, kan inte ge några exempel på verksamheter som klarat anpassningen. – Jag har inte någon detaljerad […](0 kommentar)

SKL hänvisar till varje huvudman

Varje sjukvårdshuvudman får avgöra om det behövs kollektivavtal för att lösa arbetstidsfrågan. Det är svaret till Läkarförbundet (se artikel här intill) från Sveriges Kommuner och Landsting, SKL efter förra veckans möte i förhandlingsdelegationen. – SKL sopar det hela under mattan. De säger att det pågår förhandlingar lokalt med att anpassa scheman till lagen, vilket inte […](0 kommentar)

Efter Protos: Din egen läkare

Det saknas politiskt stöd för ett nationell reglerat familjeläkarsystem, enligt Läkarförbundets förslag, Protos, se http://www.protos.se Det enda politiska parti som vill ha en nationell reglering är folkpartiet. Därför funderar nu Distriktsläkarföreningen, DLF, på hur man ska gå vidare. – Om man inte gör något så kommer Sverige inte att kunna bygga upp någon första linjens […](0 kommentar)

Läkarförbundet kräver förhandlingar

Det skriver Läkarförbundets ordförande Eva Nilsson Bågenholm i ett brev till Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, den 7 november, dagen efter att Arbetstidsnämnden beslutat att inte lämna något tolkningsutlåtande. Läkarförbundet hade begärt att nämnden skulle uttala sig om huruvida arbetsgivaren med framgång kan hävda att störningar under beredskapen är tillåtna avbrott i dygnsvilan, enligt de […](0 kommentar)

Svensk patienträttighetslag lär dröja

Vid ett köksbord i Bankeryd i augusti 2005 kom de första tankarna på plats om en rättighetslag, ett år senare sattes de sista formuleringarna ihop vid ett sammanträdesbord i alliansens välfärdsgrupp. Vid bordet satt gruppens huvudsekreterare Henrik Kjellberg (kd), numera politiskt sakkunnig på socialdepartementet, som förberett lagfrågan. Ett är säkert: grundpelarna i den svenska hälso- […](0 kommentar)

Notiser

Företagshälsovård ett nav i framtida sjukskrivningsprocess

En utbyggd företagshälsovård ska vara navet i sjukskrivningsprocessen. Det föreslår Socialförsäkringsutredningen i sitt slutbetänkande 9 november. Förslaget förutsätter att företagshälsovården får bedriva ren sjukvård. För anställda blir företagshälsovården den sjukskrivande instansen. Företagshälsovården övertar i praktiken då också primärvårdsansvaret för dem. Genom nära kontakt med arbetsplatsen kan sjukskrivning ske mindre byråkratiskt och sjukintygen i nuvarande form […](0 kommentar)

Minister kallar arbetsmarknadens parter

Arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin ska kalla arbetsmarknadens parter till möte för att klara ut problem på arbetsmarknaden med den nya lagstiftningen. – Vi vill se om det går att lösa frågan med kollektivavtal mellan fack och arbetsgivare. Anledningen är den uppkomna svåra situationen, säger John Pettersson, handläggare på departementet. SACO, LO, TCO, Svenskt Näringsliv och […](0 kommentar)

LT debatt

Etiska råd till läkare som deltar i den offentliga debatten

Efter SVTs program »Spelet om de apatiska barnen« i »Uppdrag granskning« den 19 september 2006 har frågor rests om läkares etiska och juridiska ansvar när det gäller uttalanden om orsaker till sjukdomstillstånd av olika slag. Det är inte vår avsikt att granska några specifika uttalanden eller några specifika uppgiftslämnare, men vi vill däremot på ett […](0 kommentar)

Endast på webben

Hälsoekonomi: Ny serie

Läs artiklarna Hälsoekonomi får allt större roll för sjukvårdens prioriteringar Ekonomiska utvärderingar allt viktigare för beslut i vården(0 kommentar)

Mobila intensivvårdsgrupper har minskat antalet hjärtstopp

Läs artiklarna MIG: en intensivvårds(r)evolution Mobil intensivvårdsgrupp gav färre hjärtstopp och bättre arbetsmiljö(0 kommentar)