Nr 47 2006

Kultur

Bosse Ericsson – barnläkare och konstnär med helhetsperspektiv

Det är en landskapsbild, och himlen är sommarblå. Bakgrunden utgörs av den gotländska Herrviksklinten, på vilken det växer fyra enar; tre av dem står nära varandra, den fjärde ett par meter bort. En smal väg utan vare sig början eller slut kantas av högrest, strävhårig blåeld, och mellan klinten och blåelden, i bildens mitt, finns […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Medicinsk kommentar

Ingen hjälp åt läkarkåren

Läkemedelsverket anordnade i november 2005 ett expertmöte om prevention av hjärt–kärlsjukdom. Ett 40-tal deltagare samlades för att under två dagar diskutera fram gemensamma riktlinjer för hur sjukvården skall agera för att minska individers risk för framtida hjärt–kärlsjukdom. Resultatet av överläggningarna finns sedan maj i år på Läkemedelsverkets webbplats. I dokumentet [1] ges dels underlag för […](0 kommentar)

Svensk hälsoekonomi håller internationellt mycket hög klass

En ledande svensk kardiolog ifrågasatte nyligen nyttan av hälsoekonomi genom att säga: »Hälsoekonomi är lika relevant för sjukvården som ornitologin för fåglar.« Det skulle visa sig att detta påstående saknar grund; kommentaren fälldes just när den svenska hälsoekonomin utvärderats av ett internationellt expertteam på uppdrag av Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) [1]. Utvärderingsgruppens uppgift […](0 kommentar)

Nya Rön

Kroniska sjukdomar vanliga hos vuxna med barndomscancer

Behandlingen av barncancersjukdomar har förbättrats markant under de senaste decennierna, och betydligt fler patienter överlever idag sin cancersjukdom. I USA beräknar man att det finns 270000 vuxna individer som överlevt en barncancersjukdom. Det innebär att var 640:e amerikan i åldern 20–39 år har haft cancer som barn. I vilken mån tidigare barnpatienter drabbas av sjukdomar […](0 kommentar)

Analytisk interferens kan ge falskt normalt S-kobalamin vid vitamin B12-brist

Låg koncentration av S-kobalaminer har hög diagnostisk riktighet för diagnosen »klinisk« B12-brist [1]. Höga mätvärden för S-kobalaminer förekommer vid bla kronisk myeloisk leukemi och polycytemia vera beroende på höga halter av haptokorrin, ett kobalaminbärarprotein som inte kan mediera cellulärt B12-upptag. Trots klinisk B12-brist kan mätvärdena för S-kobalaminer ligga inom referensintervallet eller ännu högre. Nyligen föreslogs, […](0 kommentar)

Mer skrik och gnäll när spädbarn lämnas ensamma

Bör även västerländska barn skötas som i stora delar av tredje världen, och som man gjorde under mänsklighetens tidiga historia, enligt »proximal care«-principen? Denna innebär nära kroppskontakt med förälder/annan vårdare under en stor del av dagen, frekvent amning, snabb respons på barnets signaler och samsovning på natten. Eller bör barnet tidigt vänjas vid en strukturerad […](0 kommentar)

Artrit kan bero på överflödigt DNA

Kan överflödigt DNA som kroppen inte lyckats bryta ned orsaka artrit? Det föreslår en forskargrupp från Japan i en studie presenterad i Nature. Det är viktigt att kroppen kan bryta ned DNA som inte har någon funktion. Det kan röra sig om arvsmassa som frigjorts från en cell som dött. Normalt samlas detta upp av […](0 kommentar)

Beakta smärta vid stressrelaterade besvär

Antalet människor som idag är långtidssjukskrivna på grund av stressrelaterade besvär är stort. Förutom det personliga lidandet medför det avsevärda kostnader för samhället. Det finns därför ett behov av att studera hur dessa människor bör rehabiliteras för att må bättre och kunna återgå till arbete. I studier av sambandet mellan stress och smärta har vi […](0 kommentar)

Blandat resultat av stamcellsförsök mot parkinson

Stamcellstransplantation har vid försök på råttor visat sig vara mycket effektivt mot Parkinsons sjukdom, men oro finns för att behandlingen kan leda till malignitet. Det visar en amerikansk studie som presenteras i Nature Medicine. Grundprincipen för stamcellstransplantation vid Parkinsons sjukdom är att spruta in dopaminerga neuron som kan ersätta de dopaminproducerande cellerna i substantia nigra […](0 kommentar)

Telefonrådgivning för att minska dödlighet vid polyfarmaci – mest ett ambitiöst försök

I en randomiserad, kontrollerad studie av polikliniska patienter vid en medicinklinik i Hongkong undersöktes effekten på mortaliteten av telefonrådgivning av en farmaceut. I studien ingick patienter som var kliniskt stabila. De följdes rutinmässigt upp med ett intervall om 2–4 månader. En farmaceut och en sköterska screenade tillsammans journaler efter patienter som förskrivits >5 läkemedel vid […](0 kommentar)

Inflammationsaktiviteten vid IBD kan kontrolleras med laboratorieanalyser

En artikel av Vermeire och medarbetare redovisar aktuella forskningsresultat om laboratorieanalyser hos patienter med Crohns sjukdom eller ulcerös kolit. CRP är den mest studerade och bästa markören i blod för att påvisa inflammation för diagnostik av inflammatorisk tarmsjukdom (inflammatory bowel disease, IBD). CRP är bättre än sänkningsreaktion (SR) för att påvisa pågående sjukdomsaktivitet, som har […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Motion och tilltro till egen förmåga – nycklar till äldres psykiska hälsa

Befolkningen i Sverige, precis som i den övriga västvärlden, lever allt längre. Det är dock ur både individ- och samhällsperspektiv centralt att inte enbart fokusera på vilka faktorer som gör att vi lever längre utan även på hur väl vi lever längre, dvs vilken livskvalitet de extra åren innehåller (liv till åren snarare än år […](0 kommentar)

Behandlingsmål och uppföljning varierar kraftigt

Sjukdomspanoramat i den svenska befolkningen förändras genom invandringen. Ett exempel är talassemisjukdomen. Det finns ca 260 miljoner bärare av (alfa)-talassemi i världen, och motsvarande siffra är 80–90 miljoner för (beta)-talassemi, dvs 1,5 procent av jordens befolkning [1]. I många av de områden som våra invandrare kommer ifrån ligger bärarfrekvensen på 5–10 procent, detta innebär att […](0 kommentar)

Analys av kostnadseffektivitet i samhällsekonomiskt perspektiv

Sedan drygt tre år är det inskrivet i svensk lag att kostnadseffektivitet ska vara ett av de kriterier som avgör om ett läkemedel ska ingå i läkemedelsförmånerna, dvs att patienten får läkemedlet subventionerat enligt reglerna för högkostnadsskyddet. Detta framgår av den lag (Lag om läkemedelsförmåner mm, 2002:160) som började gälla den 1 oktober 2002, samtidigt […](0 kommentar)

Ryggtavlans känsel felbeskriven i dermatomkartor

Genom att studera patienter drabbade av herpes zoster har ryggtavlans segmentella sensoriska innervation kartlagts. Resultatet avviker påtagligt från vad de flesta av gängse dermatomkartor framställer. Den enkla parallelliteten mellan den dorsala grenens sensoriska täckning och motsvarande segments revben, vilket vanligast återges av litteraturens dermatomkartor, får inget stöd i föreliggande studie. Enligt författaren har denna missvisande […](0 kommentar)

Hejdar leddestruktion och lindrar symtom

Behandlingen av reumatoid artrit har under det senaste halvseklet avsevärt förbättrats, till stor del tack vare ökad kunskap om sjukdomsmekanismerna, vilket möjliggjort kraftfull behandling tidigt i sjukdomsförloppet och utveckling av nya biologiska läkemedel. Denna utveckling startade för över 50 år sedan genom upptäckten av kortison och dess effekter, men det har tagit 50 år till […](0 kommentar)

»Blåsningen« … eller … föräldrakyssen

Främmande kropp i näsan är ett vanligt tillstånd som får barn att söka sjukvård, i första hand primärvården. Enligt en dansk rapport är det den tredje vanligaste orsaken vad gäller öron-, näs- och halsdiagnoser att söka allmän akutsjukvård för barn under 10 års ålder [1]. En annan undersökning rapporterar att 125 barn av denna orsak […](0 kommentar)

Läkemedelsfrågan

NSAID och frakturläkning

Prostaglandiner, speciellt prostaglandin E-2 (PGE-2), spelar en viktig roll i benomsättningen och är nödvändiga för en normal bennybildning. De syntetiseras av osteoblaster genom omvandling av arakidonsyra i fosfolipidmembranen. Denna omvandling är beroende av enzymet cyklooxygenas (COX), som finns i två varianter: COX-1, som är det fysiologiskt förekommande enzymet (tex i ventrikelslemhinnan) och COX-2, som induceras […](0 kommentar)

Patientsäkerhet

Temporalarterit gav en bestående grav synnedsättning på båda ögonen

Den 79-årige mannen sökte i slutet av september 2004 akut på sjukhus med svår huvudvärk sedan elva dagar och smärta i tuggmusklerna. Besvären bedömdes som spänningshuvudvärk. Den 5 oktober var han sämre och sökte på nytt. Han undersöktes av doktorn, som remitterade honom för DT-undersökning av bihålor och hjärna. Undersökningen var utan anmärkning. Patienten var […](0 kommentar)

Opererade in linsprotes med fel styrka

Den 69-åriga kvinnan genomgick den 21 mars 2006 en operation av grå starr. En linsprotes av felaktig styrka användes vid operationen, vilket ledde till avsevärda svårigheter för henne. Kvinnan anmälde kirurgen. Operationen är i sig nog smärtsam och obehaglig, varför man inte gärna vill göra om den, påpekade hon bland annat. Ansvarsnämnden läste patientens journal […](0 kommentar)

»Gardin« i synfältet berodde på näthinneavlossning

Den 47-åriga kvinnan sökte primärvårdsjouren den 2 juli med symtom från höger öga i form av en skugga, som en gardin, sedan ett par dagar. Misstänkte glaskroppsavlossning Distriktsläkaren misstänkte att det rörde sig om en glaskroppsavlossning. Han remitterade henne till ögonmottagning och uppmanade henne att söka igen om hon blev sämre. Tre dagar senare sökte […](0 kommentar)

Symtomen talade mycket tydligt för en hotande stroke – inte för glaukom

Den 71-årige mannen sökte den 10 mars 2006 hos ögonläkaren på grund av synbortfall på höger öga vid fyra tillfällen sedan i januari. Tillståndet bedömdes som glaukom och han fick droppar Timosan. Vid återbesök den 7 april byttes Timosan mot droppar Lumigan. Den 9 april sökte han akut vid ett länssjukhus på grund av vänstersidig […](0 kommentar)

Debatt och brev

Y-BOCS är bra – men kan användas fel

Vår ståndpunkt är att en användning av Y-BOCS där man – som HomO gör såväl i sitt informationsbrev till psykiatrin som i sin replik – blandar samman homosexualitet och tvångstankar om homosexualitet mycket väl kan vara kränkande eller diskriminerande, medan formuläret i sig inte är det. Det är glädjande att HomO nu fokuserar på hur […](0 kommentar)

Etisk skyldighet utfärda rekommendationer på tillgängligt evidensunderlag

Många riktlinjer om primärprevention av hjärt–kärlsjukdomar har publicerats, men det här är första gången vi prövar ett så stort grepp som att utgå från de viktigaste riskfaktorerna som en helhet, inkluderande livsstil, och inte enbart från mätvärden av enstaka riskfaktorer. Detta är en svår, men nödvändig uppgift, som knappast blir perfekt fullgjord första gången, eftersom […](0 kommentar)

Y-BOCS riskerar att bidra till diskriminering i sjukvården på grund av sexuell läggning

Rück och Bergström påstår i Läkartidningen 46/2006 (sidorna 3643-4) att »HomO hotar psykiatrin med åtal för användning av skattningsskala«. HomOs arbete grundar sig i europeisk och svensk diskrimineringslagstiftning. Sedan den 1 januari 2005 gäller ett utökat skydd mot diskriminering på grund av sexuell läggning i Sverige genom Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering. Lagskyddet omfattar […](0 kommentar)

Inte överens om att blodsockret måste normaliseras inom timmar

I en kommentar till vår kommentar om studier av intensiv insulinbehandling går Norhammar, Malmberg, Melbin och Rydén till attack mot vårt påstående att snabb blodsockersänkning med tillförsel av stora mängder insulin inte medför några vinster för patienter med akut hjärtinfarkt och diabetes. Vi delar helt uppfattningen att patienter med diabetes och akut kranskärlssjukdom är en […](0 kommentar)

Intensiv glukoskontroll viktig enligt internationella riktlinjer

I en medicinsk kommentar i Läkartidningen nyligen [1] menar Dellborg och Svensson att det numera inte föreligger några »konklusiva evidens för att infarktpatienter med ankomstblodsocker 11 mmol/l har särskild nytta av snabb blodsockerkorrigering«. Man manar dessutom till försiktighet med blodsockersänkning för att undvika hypoglykemi. Enligt vårt förmenande riskerar denna svepande och illa underbyggda konklusion att […](0 kommentar)

Stolliga direktiv minskar vårdproduktionen!

Vi har nu sett de nya direktiven om arbetstidsförläggning för läkare och förändring av jourorganisation från Stockholms läns landsting (SLL). Förändringar av den ordinarie arbetstiden för oss allt närmare skiftarbete, där kvälls- och helgjourer är ordinarie arbetstid, resulterande i minskad tid för direkt patientarbete. Här redovisas effekterna av landstingstjänstemännens ogenomtänkta direktiv. Vad innehåller de nya […](0 kommentar)

Tribonatinfusion vid laktacidos kan rädda liv

Frid och Sterner beskriver i LT 36/2006 (sidorna 2560-2) »Fyra fall av laktatacidos vid metforminbehandling«; två av patienterna har avlidit. Omedelbar dödsorsak har inte diskuterats. Enligt Kellum [1] är laktatanjonen inte farlig; livshotande är lågt pH i blodet: det glykolytiska enzymet fosfofruktokinas är pH-avhängigt och inaktiveras av lågt pH. Därmed omöjliggörs utilisation av glukos i […](0 kommentar)

Artikeln innehöll många sakfel och tendentiösa beskrivningar

Lars Werkö och jag verkar vara överens om att det behövs förändringar i sjukvården, men jag håller inte med om Werkös och Enkvists beskrivning av problemen i en DN debatt-artikel. De som likt Werkö och Enkvist har inflytande och stor kunskap måste använda den på ett ansvarsfullt sätt. Nämnda debattartikel innehöll många sakfel samt flera […](0 kommentar)

Varför kommenterar inte ordföranden det verkliga problemet?

Svar till Läkarförbundets ordförande (ruta »Bättre förr?«) i Läkartidningen 44/2006 (sidan 3343). För en gångs skull har vi lyckats få in en blänkare om sjukvårdens problem i en stor dagstidning, där beslutsfattare söker information. Dessutom kom innehållet att kommenteras på ledarplats i den andra stora tidningen. Vad gör då läkarkårens representanter?De rycker omedelbart ut för […](0 kommentar)

Ledare

Läkarna och fortbildningen

Nästa vecka är det dags för Svenska läkaresällskapets riksstämma, denna gång i Göteborg. Årets tema är rörelseorganens sjukdomar samt klinisk forskning. Läkares behov av fortbildning har diskuterats livligt under senare år. Vissa hävdar att läkare deltar i färre fortbildningsaktiviteter på grund av den s k läkemedelsöverenskommelsen med LIF. Andra menar att en vanligare orsak till […](0 kommentar)

Nu måste det hända något snart!

Kampen för en vettig tillämpning för läkarna av Arbetstidslagen måste gå vidare, tiden börjar nu bli mycket knapp. Trots att det bara är en dryg månad kvar tills lagen träder i kraft vet många läkare inte hur arbetstiden kommer att förläggas efter nyår. Den enda vägen till en bra lösning för alla är att man […](0 kommentar)

Neuroekonomi – hur pengar påverkar hjärnan

Hur pengar påverkar vårt beteende och vårt sätt att tänka kan idag studeras med sofistikerade neuropsykologiska test. Detta annorlunda perspektiv på ekonomiska teorier kallas neuroekonomi och illustreras av en artikel i veckans nummer av Science (2006;314:1154–6). I sex sinnrika experiment testade man en grupp studenter för att kartlägga hur känslan att ha mycket eller lite […](0 kommentar)

Aktuellt

Diagnoserna som berörs

– De har valts ut efter hur vanliga de är och efter vad specialitetsföreträdarna tycker är angeläget. Om det går slår man gärna ihop närliggande diagnoser, till exempel kanske höftartros och knäartros, säger projektledaren Jan Larsson. Rekommendationer berör 13 diagnoshuvudgrupper. En är hjärt–kärlsjukdomar, där fem stycken ska tas fram, för hypertoni, ischemisk kranskärlssjukdom, hjärtrytmrubbningar och […](0 kommentar)

De övergripande principerna (riktlinjerna vid sjukskrivning)

Sjukskrivningsriktlinjerna kommer att bestå av två delar, dels övergripande principer för all sjukskrivning, dels konkreta rekommendationer för ett 70-tal diagnoser, (se rutan nedan som här på webben är kompletterad). Ungefär så här kanske några av de övergripande principerna kan beskrivas i korthet: Bedömningen ska vara individuell, dialogen mellan läkare och patient är det viktigaste inslaget […](0 kommentar)

Upprördhet över fusk nedärvd?

Finns det en moral som föregår kulturen? Det är en fråga som Mats Hansson, professor i biomedicinsk etik, vill borra djupare i. Han är biolog i botten, disputerade i etik vid teologen i Uppsala och är till vardags chef för Karolinska institutets och Uppsala universitets gemensamma centrum för bioetik. Där växer ett nytt forskningsområde fram, […](0 kommentar)

Privata arbetsgivare vill förhandla

– Arbetsgivarens grundinställning är helt annorlunda. Det är en jätteskillnad jämfört med landstinget. Ledningen förstår våra ståndpunkter och tycker att våra förslag är bra, till exempel att vi vill ha sammanhållna bakjourslinjer under helger, säger Per Berggren, ordförande i Ersta läkarförening. Sjukhusledningen på Ersta sjukhus, som är en ideell förening, rev aldrig upp de gamla […](0 kommentar)

Bakjoursscheman ger »troligen« elva timmars dygnsvila

Ett nytt bakjoursschema, i enlighet med Arbetstidslagen, togs i bruk för ett år sedan efter samråd med de anställda. Men det finns fortfarande knutar att lösa, menar överläkare Eva Engström. – Med förslaget får vi troligen elva timmars vila. Efter en beredskapsnatt, då man ibland är uppe halva natten eller inte alls, planerar vi in […](0 kommentar)

»Tur att bakjouren inte varit så belastad«

Landstinget Västernorrland kräver att alla verksamheter ska vara schemaanpassade enligt den nya Arbetstidslagen före november månads slut. På anestesikliniken fanns ett nytt schema redan i september. En konsulterande schemaläggare har varit behjälplig med pusslandet av arbetspassens timmar. – Bekymret har varit att schemalägga just helgbakjourer. Hittills har vi haft tur. Helgerna har inte varit så […](0 kommentar)

Första riktlinjerna för sjukskrivning klara

Riktlinjerna, som Socialstyrelsen och Försäkringskassan tar fram på uppdrag av förra regeringen, ska omfatta dels övergripande principer för all sjukskrivning, dels specifika rekommendationer för ett 70-tal diagnoser, sådana som orsakar många och/eller långa sjukskrivningar. Resultatet ska presenteras den 22 december. Arbetet samordnas av Jan Larsson, sociolog och Socialstyrelsens projektledare för arbetet. Han bedömer att de […](0 kommentar)

Notiser

Epidemiologiskt centrum får ny chef

Petra Otterblad Olausson är från den 15 november ny avdelningschef för Epidemiologiskt centrum, EpC, vid Socialstyrelsen. Sedan i somras har hon varit tf avdelningschef för EpC.(0 kommentar)

Växtbaserade läkemedel bör få säljas utanför apotek

Regeringens utredning av detaljhandel med läkemedel föreslår i ett delbetänkande att receptfria växtbaserade läkemedel – en ny definition som inkluderar många av dagens s k naturläkemedel – bör få säljas utanför apotek precis som i dag. Enligt utredaren bör regeringen eller Läkemedelsverket få i uppdrag att föreskriva vilka växtbaserade läkemedel som ska få säljas utanför […](0 kommentar)

Nationell cancerplan ska upprättas

Regeringen vill ha en nationell cancerplan för att göra vården mer jämlik och korta köerna i landet, uppger socialministern i SVTs Aktuellt. Hur handlingsplanen ska se ut ska snabbutredas av Socialstyrelsen för att presenteras i april. Krav på en cancerplan med tydliga mål, framförhållning och en grundplanering för sjukvården har hörts från sakkunniga och politiker […](0 kommentar)

Ny agenda för apoteksutredning

Socialminister Göran Hägglund vill ge nya direktiv och tillsätta en ny utredare för den pågående utredningen om apoteksmonopolet som tillsattes i fjol av den förra regeringen. – Den informationen har vi också fått, men det dröjer några veckor till innan direktiven är klara. Då blir det lättare att utse en ny huvudutredare, säger Helena Nilsson, […](0 kommentar)

Slutligen en fråga till arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin …

… som den 20/11 (efter denna tidnings pressläggning) träffar de centrala arbetsmarknadsparterna för att höra sig för om arbetstidsfrågan. Det har ryktats om att du vill trycka på Sveriges Kommuner och Landsting? – Jag som minister ska inte lägga mig i hur parterna ska agera, men jag vill verkligen höra deras resonemang, säger Littorin. Från […](0 kommentar)

LT debatt

Hög tid att organisera tidig hjärnskaderehabilitering bättre!

Under det senaste decenniet har kunskapsutvecklingen kastat nytt ljus över möjligheterna att med tidig intervention förbättra långtidsutfallet efter förvärvad hjärnskada hos vuxna [1]. Evidens finns beträffande värdet av tidig, strukturerad vårdinsats med rehabiliteringskompetens liksom av vissa specifika, tidiga behandlingsinsatser för patienter med stroke, och i ökande grad också för patienter med traumatisk hjärnskada [2]. Parallellt […](0 kommentar)