Nr 49 2006

Kultur

Att söka det icke uppenbara lockar honom som läkare och författare

I husets trapphall är golvkaklet lagt i klara mönster, och på Jonas Moströms lägenhetsdörr några trappor upp på Linnégatan i Stockholm hänger en barnteckning. Någonstans där, mellan det mycket systematiska grundarbetet och det fria, fantasifulla tecknandet, verkar Jonas Moström befinna sig också i sitt skrivande. Han har hittills skrivit två kriminalromaner: »Dödens pendel«, som kom […](0 kommentar)

Läkarens vardag en outsinlig källa för deckarförfattande

När jag för många år sedan undervisade medicinare i hematologi brukade jag visa bilden av Sherlock Holmes, som med enkla medel (förstoringsglaset) och med tankens skärpa löste de mest invecklade problem. Det förtjänar att påpekas att doktor Arthur Conan Doyle under sina medicinstudier i Edinburgh hade en lärare i kirurgi som hette Joseph Bell och […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Medicinsk kommentar

Om möss och människor

I år är det 100 år sedan det första fallet av Alzheimers sjukdom beskrevs. Det var dock först i mitten av 1980-talet, då man lyckades visa att senila plack består av β-amyloidprotein [1], som den patogenetiska forskningen tog fart. Därefter har forskningsframsteg gett en detaljerad kunskap om den molekylära patogenesen kring bildningen av plack – […](0 kommentar)

Nya Rön

Kalla möss lever längre

36,5 grader verkar vara en bra kroppstemperatur för att bromsa åldrande. På det tyder en musstudie som presenteras i tidskriften Science. Studien, som genomförts i Kalifornien, bygger på genetiskt modifierade möss hos vilka en gen som reglerar mitokondriens funktion ändrats. Resultatet har blivit möss med lägre kroppstemperatur, kring 36,5 grader i stället för 37 grader. […](0 kommentar)

Lancet fokuserar på reproduktiv hälsa

Tidskriften Lancet slår ett slag för reproduktiv hälsa i en artikelserie som kommer att gå i tidningen under hösten. Lancet vill lyfta fram den enorma sjukdomsbörda som skapas av reproduktiv ohälsa världen över. Varje år drabbas 340 miljoner människor av klamydia, gonorré eller syfilis. 19 miljoner kvinnor årligen beräknas genomgå vad som betecknas som »osäkra« […](0 kommentar)

Lättviktsnät bättre än standardnät vid operation av ljumskbråck

Det senaste decenniet har operation av ljumskbråck med olika nätmetoder varit klart dominerande. De nät som använts är tillverkade av polypropylen, icke-resorberbart, som ger en kraftig inflammation. Inflammationen är proportionell till mängden material i nätet och kan ge onödig vävnadsreaktion med risk för långtidsbesvär. Lättviktsnät består av polypropylen och en resorberbar komponent, och det blir […](0 kommentar)

100 år sedan Auguste D avled

Runt 25 miljoner människor världen över beräknas lida av Alzheimers sjukdom. Den neurogenerativa sjukdomen beskrevs för drygt 100 sedan av den i Frankfurt verksamme psykiatern och patologen Alois Alzheimer. Den första diagnostiserade patienten, som i numera publicerade journaler benämndes »Auguste D«, avled 1906 då hon var i 50-årsåldern. Alzheimer sammanställde hennes fall och sättet man […](0 kommentar)

»Ta industrisponsrade studier med en nypa salt»

Man bör vara försiktig när man tittar på kliniska studier som sponsrats av läkemedelsbolag. Den uppmaningen kommer från danska forskare vid bla Rigshospitalet i Köpenhamn i en studie som presenteras i BMJ. Forskarna har tittat på metaanalyser där två olika läkemedels behandlingsresultat jämförts. De har jämfört metaanalyser från databasen Cochrane med matchande industrisponsrade studier. Studierna […](0 kommentar)

DT tycks bäst för att bedöma dissektion av torakalaorta

Vid misstänkt dissektion av torakalaorta har angiografi tidigare använts för diagnostik. Denna invasiva undersökning är både resurskrävande och riskfylld och har suboptimal sensitivitet och specificitet. Nya diagnostiska metoder såsom spiral-DT, MR och transesofageal ekokardiografi (TEE) används alltmer, och en artikel av Shiga och medförfattare är en genomgång och metaanalys av tillgänglig litteratur för att värdera […](0 kommentar)

Hjärtscreening minskade plötslig död hos idrottare

Plötslig hjärtdöd bland unga idrottare (under 35 år) beror huvudsakligen på bakomliggande tidigare okänd, ofta ärftlig, strukturell hjärtsjukdom, typiskt hypertrofisk kardiomyopati. Kardiovaskulär screening av tävlingsidrottare rekommenderas i både USA och Europa. I Sverige rekommenderar Riksidrottsförbundet sedan september 2005 regelbunden hjärtscreening av elitidrottare från 16 års ålder www.rf.se. Randomiserade studier av effekterna av hjärtscreening har dock […](0 kommentar)

KBT möjlig metod för prevention av ätstörningar

De kliniska ätstörningarna anorexia och bulimia nervosa samt partiella syndrom av dessa är allvarliga tillstånd som drabbar främst unga flickor och kvinnor. Forskning visar att individens (och samhällets) smalhetsideal har betydelse för insjuknandet. Hittills har resultaten av primärprevention inte varit övertygande. En del studier har till och med visat att intervention haft motsatt effekt. Författarna […](0 kommentar)

Återfall i fetma kan undvikas

Huvudproblemet vid fetmabehandling är inte att åstadkomma kortsiktig viktnedgång utan att långsiktigt bibehålla tillräckligt reducerad kroppsvikt. Därför innefattar behandlingsprogram ofta en aktiv uppföljningsperiod. Det är sällan som specifikt återfallsreducerande metodik utnyttjas eller endast de patienter som gått ner bäst i vikt inkluderas. Just dessa två angreppspunkter har Wing och medarbetare tagit fasta på i sin […](0 kommentar)

Endast på webben

Ny nämnd för spetssjukvården

Tanken är att viss spetssjukvård ska samordnas på riksnivå. Denna hälso- och sjukvård ska bedrivas av ett landsting men har hela landet som upptagningsområde. Den nya rikssjukvårdsnämnden, som bildats på uppdrag av regeringen, ska nu besluta vilka typer av verksamheter som ska definieras som rikssjukvård samt vilka utvalda enheter som ska erbjuda denna vård. Ett […](0 kommentar)

RNA-interferens mot prionsjukdomar

RNA-interferens (RNAi) har blivit ett glödhett forskningsfält, inte minst efter att pionjärerna inom fältet, Andrew Fire och Craig C Mello, tilldelats 2006 års Nobelpris i medicin eller fysiologi. RNAi är i korthet en metod att »tysta« gener, dvs att reglera ned aktiviteten. Försök att använda tekniken mot sjukdomar pågår, bl a har kliniska studier inletts […](0 kommentar)

Vinnare i tidigare boklotteri

Göran Hansson, Särö Lena Eriksson, Östhammar Staffan Westberg, Munkedal Eva Drott, Norrköping Ingemar Engström, Örebro Vi gratulerar vinnarna och tackar alla er som deltagit i vårt boklotteri genom att sända in vykort. Ni som inte vann den här gången, ge inte upp! Det kommer fler chanser med nya spännande böcker.(0 kommentar)

Pfizer stoppar stor studie

Beslutet berör uppåt 800 patienter i Sverige. Läkare på 26 vårdinrättningar i Sverige ombads den 4 december av Pfizer att kontakta patienterna och uppmana dem att sluta ta torcetrapib, vars syfte är att höja HDL-kolesterolet, det goda kolesterolet. Beslutet meddelades av Pfizer den 2 december, efter rekommendation från den oberoende säkerhetskommittén Data Safety Monitoring Board […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Patientskadenämnden säkrar Patientskadelagens tillämpning

På sistone har frågor om patientskador i svensk sjukvård aktualiserats. Nyligen belystes i Läkartidningen patientskadornas ekonomiska konsekvenser [1]. I artikeln framhölls att den enskilda skadan är dyr men att sjukvårdens skador utgör ett mindre problem än trafikskador eftersom patientskador är relativt få. Samtidigt har dock ifrågasatts om vår officiella statistik speglar den verkliga bilden av […](0 kommentar)

Multiresistenta bakterier kan bli allt större hot på svenska IVA

Intensivvårdsförvärvade infektioner orsakade av antibiotikaresistenta bakterier är ett stort problem i många länder och kan vara ett växande hot även för svenska intensivvårdspatienter. Trots att vi har ett betydligt gynnsammare läge än i andra länder, vet vi att antibiotikaresistensen hos vanliga bakterier ökar på svenska intensivvårdsavdelningar [1] och att det sker en »tyst« smittspridning av […](0 kommentar)

Stora regionala skillnader i antalet utförda hjärtingrepp

Under det senaste årtiondet har det i Sverige skett en betydande expansion av antalet nationella kvalitetsregister för specifika behandlingsområden inom sjukvården. Idag finns 57 sådana register, vilka genom omfattande arbete successivt utvecklats vad gäller täckningsgrad och kvalitet på data. Kompletta register med data från hela landet har medfört nya möjligheter att jämföra sjukvård i olika […](0 kommentar)

Vårdprogram för inkontinens nådde inte sitt syfte

I Sverige beräknas 10–15 procent av alla kvinnor vara drabbade av inkontinens [1-3]. 60 procent uppskattas ha önskemål om behandling [4]. Hos yngre kvinnor dominerar ansträngningsinkontinens och hos äldre trängnings- och blandinkontinens [5, 6]. Upp till 74 procent av patienterna kan bli bra eller förbättrade med behandling inom primärvården [7-9]. Bäckenbottenträning används i huvudsak vid […](0 kommentar)

Effektiv handläggning
av misstänkt hudcancer

De tre vanligaste maligna hudtumörerna malignt melanom, skivepitelcancer och basaliom har visat en starkt ökande trend i västvärlden de senaste decennierna. Svenska cancerregistret grundades 1958. Alla cancerfall inrapporteras till cancerregistret, dels av behandlande läkare, dels av patolog/cytolog. Majoriteten av tumörer rapporteras således dubbelt. Detta gäller dock inte basaliom, som anmäls endast via patologen. Anmälningsplikt för […](0 kommentar)

Patientsäkerhet

»Fråga om överkänslighet självklar del av anamnesen vid läkemedelsförskrivning«

En 19-åriga kvinna kom akut till husläkarmottagningen den 29 september på grund av magbesvär och illamående samt täta urinträngningar. Hon bedömdes av en distriktsläkare lida av urinvägsinfektion och ordinerades penicillinpreparatet Selexid. Dagen därpå svullnade hon upp runt ögonen. Selexid byttes ut mot Trimetoprim, sedan apotekspersonal tagit kontakt med en jourläkare, en kardiolog. Den 4 oktober […](0 kommentar)

Socialstyrelsens överklagande fäller tidigare friad distriktsläkare

En 87-årig dement kvinna på ett gruppboende föll och skadade sig den 5 september. På sjukhuset syddes en sårskada i pannan. På grund av smärtor i höger höft kördes hon den 14 september till sjukhuset igen. Man fann brott på höger lårbenshals. Hon opererades och fördes den 21 september tillbaka till boendet. På grund av […](0 kommentar)

Fälld underläkares fel var ringa – frias av länsrätten

Den 57-åriga kvinnan hade under en längre tid haft ryggbesvär. (Vi berättade om fallet i LT nr 8/06.) Den 11 november 2004 uppsökte hon akut vårdcentralen på grund av vänstersidig huvudvärk. Hon undersöktes av underläkaren, som bedömde att det rörde sig om muskuloskeletala besvär och att patienten skulle fortsätta med de värkmediciner hon tog. Patienten […](0 kommentar)

Inte fel låta pjäxan sitta kvar på det brutna benet – skyndsamhet viktig

Den 22-åriga kvinnan föll den 12 februari illa vid utförsåkning. Hon fördes med benbrott på vänster underben till hälso- centralen där hon undersöktes av distriktsläkaren. Efter röntgen konstaterades en boot top-fraktur. (Vi berättade om fallet i LT nr 26/06.) Distriktsläkaren remitterade patienten till sjukhus tio mil bort för operation, dit hon fördes samma dag. Där […](0 kommentar)

Läkemedelsfrågan

Kodein och amning

Kodein är en pro-drug som metaboliseras via cytokrom P-450 (CYP) 2D6 till morfin, som svarar för den analgetiska effekten [1]. Cirka 7–10 procent av alla vita saknar CYP2D6 och får ingen analgetisk effekt av kodein [2]. Å andra sidan är en procent av vita och t ex upp till 29 procent av etiopier ultrasnabba metaboliserare […](0 kommentar)

LT debatt

Konsekvenser av att Läkarförbundet inte längre har ett eget avtal med Arbetsgivarverket

I den senaste centrala förhandlingen på den statliga sidan (RALS 2004) förlorade Läkarförbundet sin ställning som egen part med följande motivering: »För att underlätta lönebildningen på den lokala nivån är det principiellt angeläget att Arbetsgivarverket har så få och sammanhållna motparter som möjligt. Att Läkarförbundet har egna avtal på det statliga området har numera bara […](0 kommentar)

Värdefullt läkemedel för kvinnor i fattiga länder skrotas – varför?

Varje år drabbas över åtta miljoner kvinnor av graviditetsrelaterade komplikationer, och mer än en halv miljon kvinnor dör [1]. Omkring hälften av dessa dödsfall inträffar i Afrika [2]. De allra flesta av dessa dödsfall skulle kunna undvikas om kvinnan fick tillgång till skolad förlossningshjälp, behandling av vanliga komplikationer och möjlighet till säkra aborter och preventivmedel. […](0 kommentar)

Debatt och brev

Ordföranden förtiger fakta om storsjukhusens läkarbemanning

Werkö och Enkvist har som första sjukhusläkare vågat peta i den infekterade frågan om storsjukhusens bemanning (DN debatt 25/10). Förbundets ordförande försöker tiga eller anklaga ihjäl det faktum som progredierat ända sedan 1980-talet, nämligen en orimlig och tilltagande snedfördelning av läkarresurser och arbetstyngd mellan universitetssjukhusen och primärvården (Läkartidningen 44/2006, sidan 3343;47/2006, sidan 3742). Undertecknad, som […](0 kommentar)

Inför betyg på läkarutbildningen!

Till skillnad mot flertalet medicinska universitet i Europa har den svenska läkarutbildningen inte graderade betyg. Det finns inga prestationsrelaterade värderingar. I kunskapens högborg, där de skarpaste akademiska hjärnorna äntligen kommit till en miljö där deras intellekt ska stimuleras, får de sonika nöja sig med »godkänt« på sina tentamina. Hur kunde det bli så här? Institutionernas […](0 kommentar)

Betyg överflödiga på läkarlinjen

Det har under en längre tid talats om problemen med antagningsförfarandet till landets läkarutbildningar. Inflation i betygssystem och mindre lämplig utformning av högskoleprov är två starkt bidragande orsaker. Ett par universitet har nu valt att särskilja studenter med högsta betyg (20,0) genom erhållen poäng på högskoleprovet. Det ser alltså ut som om det av många […](0 kommentar)

Europa överens om att gå den smala vägen

Under WHOs ministerkonferens i Istanbul den 15–17 november slutförde och antog de 53 regeringsföreträdarna inom WHOs Europaregion en »European Charter on Counteracting Obesity« [1], med visionen att stoppa ökningen av fetma, speciellt bland barn och unga, inom de närmaste 4–5 åren och att vända trenden till 2015. Mer än 1 miljon människor dör årligen inom […](0 kommentar)

Kan verkligen en veckas kortisonbehandling minska risken för kolektomi vid ulcerös kolit?

I Läkartidningen 41/2006 (sidan 3098) presenteras ett ansvarsärende(HSAN 2384/05) om en 19-årig kvinna med en nydebuterad ulcerös kolit, där kortison sattes in en vecka för sent och man till slut tvingades göra en kolektomi. Gastroenterologen fick en erinran för att patienten förlorade sin tarm. Är detta beslut verkligen baserat på evidens? Vet vi att en […](0 kommentar)

Norsk läkarutbildning även i Uppsala

I Läkartidningen har Lars Werkö (2005; 102:1743) och Rolf Sörbye (2006;103: 2891-3) berättat hur norska medicine kandidater kom till Göteborg 1945 för att få sin kliniska utbildning. Detta påskyndade inrättandet av en sedan länge planerad medicinsk fakultet i Göteborg, genom ett riksdagsbeslut 1948. För preklinisk utbildning sändes en grupp norska studenter till Danmark, och en […](0 kommentar)

Fosterdiagnostik och etik – en gång till

I sin kommentar till mitt inlägg – båda i Läkartidningen 45/2006 (sidorna 3540-2) – undviker representanterna för Centrum för fostermedicin och UltraGyn i Stockholm att svara på de flesta frågor jag ställde, eller besvarar de dem genom att göra jämförelser med historiska data utan relevans för frågan. I samma nummer (sidan 3460) framför de i […](0 kommentar)

Vad är den etiska skillnaden gentemot att erbjuda gravida fostervattenprov?

Jan Wahlström återkommer med sin kritik mot att vi infört en ny och säkrare riskvärderingsmetod (CUB) inom fosterdiagnostiken i Stockholm (Läkartidningen 45/2006, sidorna 3460-3). Man kan fråga sig vad som nu blivit ett etiskt dilemma när tusentals kvinnor tidigare föreslagits att genomgå fostervattenprov på åldersindikation. Wahlström har som ansvarig för ett genetiskt laboratorium deltagit i […](0 kommentar)

Ledare

Läkarutbildningens dilemma

Läkarutbildningens dimensionering har i alla tider varit en hjärtefråga för Läkarförbundet, med syftet att åstadkomma en arbetsmarknad i balans både för de blivande och för de redan verksamma läkarna. Några decennier tillbaka fanns det rätt rigida samhälleliga styrsystem för hur många läkare som skulle utbildas, och inte minst till vilka specialiteter. Successivt har dessbättre tilltron […](0 kommentar)

Patienter toleranta mot intressekonflikter

Intressekonflikter, främst ekonomiska bindningar mellan läkare och läkemedelsindustrin, har utsatts för en omfattande kritisk granskning på senare år. Flertalet medicinska tidskrifter, inklusive vår egen, kräver numera att alla skribenter redovisar ekonomiska ersättningar från såväl läkemedelsföretag som andra anslagsgivare. Många menar att patienter som deltar i studier borde få samma information som läsare av vetenskapliga tidskrifter. […](0 kommentar)

Aktuellt

»Samkör läkemedelsregistret med andra data«

Registret startades den 1 juli 2005 då apoteken började leverera in datauppgifter. 84 procent av alla utskrivna läkemedel ryms i banken enligt Socialstyrelsen. Även om vinsterna med läkemedelsuppföljningar är många finns det redan nu »problem« som lyftes fram, bland annat av moderatorn Måns Rosén, tidigare vid Socialstyrelsen, numera direktör för SBU. – Registret får bara […](0 kommentar)

»Finkänslighet« krävs när huvudmän tar ansvar för kvalitetsregister

Sveriges Kommuner och Landsting har nyligen fattat beslut om att ta huvudansvar för drift, utveckling och finansiering av kvalitetsregistren, se Läkartidningen nr 40/ 2006. På ett symposium om kvalitetsregister pratade Marianne Olsson, direktör för verksamhetsutveckling vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, om just relationen mellan huvudmännen och registren. Marianne Olsson såg både möjligheter och problem i den relationen. […](0 kommentar)

Lättare för klinisk forskare utomlands

– Den enorma supporten man får i USA är en stor skillnad jämfört med Sverige. Attityderna är annorlunda, stödet från kolleger, att lunch- och veckoseminarium om forskning anordnas. Allt man gör uppmuntras. Här är man stolt över sin forskning, sa Christer Svensén, docent vid Karolinska institutet, som forskat vid University of Texas Medical Branch i […](0 kommentar)

Positiv särbehandling planeras på KI

Det berättade professor Jan Åke Gustafsson, ordförande i KIs strategigrupp för jämställdhet, vid symposiet »Jämställt ledarskap« inför ett 40-tal åhörare på fredagsmorgonen. Andelen kvinnor bland professorna på KI är idag 17 procent. Beslutet att öronmärka tjugo lektorstjänster för kvinnor är kontroversiellt, enligt Jan Åke Gustafsson. Men med dagens takt kommer det annars att ta ett […](0 kommentar)

Fokus på unga forskare ska lösa forskarbrist

– Vi har stor anledning att se med oro på svensk forskning i framtiden. Vi är väldigt beroende av att nu rekrytera till forskningen, sade Jan Lundberg, forskningschef för Astra-Zeneca, som deltog i en debatt arrangerad av Läkarförbundet under onsdagen. Ett sätt är att skapa starka forskningsområden, menade Olle Stendahl, ordförande i Svenska Läkaresällskapet. – […](0 kommentar)

Forskningsfusk väckte frågor

Flera fall av uppenbart fusk, bland annat den norska forskaren Jon Sudbøs fabricerade data, se LT nr 28–29/2006, har aktualiserat en debatt om god forskningssed. På Läkaresällskapets symposium »Forskningsfusk – skymningslandet mellan påhittade data, selektiva analyser och mänskligt slarv« diskuterades vems ansvar det är att utreda misstankar. Sedan några år kan Vetenskapsrådet göra detta, men […](0 kommentar)

Fiolmusik, reumatologi och utmärkelser inledde stämman

Omkring 500 personer lyssnade när Monika, som behöll efternamnet för sig själv, framförde ett klassiskt stycke tillsammans med en av symposiets talare. Att hon kunde det har att göra bland annat med de nya, men mycket dyra, läkemedel med snabb effekt på symtom och med ledbevarande effekt som kommit de senaste 15 åren. Engelska Kennedy-institutet […](0 kommentar)

Delade meningar om ledarskaps-ST

Ett 80-tal personer hade sökt sig till salen där Björn Zachrisson, medicinsk chef för Capio Sjukvård Norden, efterfrågade en specialistutbildning i hälso- och sjukvårdsadministration och ledarskap. Läkare lämpar sig för att bli chefer i vården, men de måste komplettera med kunskaper i ekonomisk administration och projektledning, tyckte han. Han fick stöd av Heidi Stensmyren, Sveriges […](0 kommentar)

Läkare får sämre vård än andra

– Det är svårt att agera professionellt med kolleger eftersom man inte vet vad de vet och vad de vill ha hjälp med. Och det resulterar i sämre och mindre säker vård, sa Marie Wedin, förste vice ordförande i Läkarförbundet och ordförande i förbundets arbetslivsgrupp. Det är inte bara svårt att ge en kollega vård. […](0 kommentar)

»Vi har inte för lite resurser i sjukvården«

Den borgerliga frammarschen i landet märktes också i Region Skåne och Västra Götalandsregionen där nya koalitioner bildades. I Skåne hamnade de fyra borgerliga partierna och miljöpartiet i majoritet. – Förra perioden tillhörde miljöpartiet s-blocket, men vi märker att vi har ett väldigt bra samarbete med dem. Vi har en femklöver, sa Katarina Erlingson (c), regionpolitiker […](0 kommentar)

Kritik mot Försäkringskassan – inte mot riktlinjer

– Kritikerna var nog i salen intill och lyssnade på Mozart. De är nog trötta på det här – och desillusionerade, trodde en anonym person i publiken. Jan Larsson, Socialstyrelsens projektledare för framtagning av sjukskrivningsriktlinjerna, hade väntat sig mer debatt, också med tanke på de kommentarer han läst på Läkartidningens webb-plats till artikeln om riktlinjerna […](0 kommentar)

Fortsatt god ton om avstegsavtal

I förra veckan kom de första signalerna om att SKL öppnar för avstegsavtal efter att nyheten spridits om framskridna lokala förhandlingar i Västerbottens läns landsting. Dessutom kom nyligen landstinget i Stockholm överens med den lokala läkarföreningen om att godkänna avsteg från lagen, se Läkartidningen nr 48/2006. Men frågan är fortfarande stängd i många landsting och […](0 kommentar)

Pandemi ger etiska dilemman för läkaren

Vilka ska vaccineras vid brist på vaccin? Vilka ska räddas om vårdbehovet överstiger tillgängliga resurser? Unga, högriskgrupper, vårdpersonal, personer med viktiga samhällsfunktioner? Det var frågor som diskuterades vid symposiet »Utmanande läkaretik vid en pandemi«. – Det är en demokratisk fråga hur vi ska hantera den här svåra situationen och ingen fråga enbart för Socialstyrelsen, sa […](0 kommentar)

Akutsjukvård i stöpsleven

Att det först har varit trögt att införa akutsjukvård som specialitet visar specialitetens internationella historia. Antalet länder med akutsjukvård som egen specialitet har ökat exponentiellt. Först ut var England och USA på 1960-talet. Innan dess fanns ingen integrerad organisation för hur akutsjukvård skulle förmedlas. Men nu finns specialiteten i 46 länder. – Och det började […](0 kommentar)

Försök att locka yngre till tropikerna

Förhoppningen med symposiet var att locka unga läkare att jobba i tropikerna. Läkare i panelen berättade om sina erfarenheter, främst från olika delar av Afrika. Lars Dagson, till vardags barnläkare i Lindesberg, berättade om sina sju år i Centralafrikanska republiken. Undernäring, diarréer, tbc, HIV/aids, mask, polio och ormbett var en del av sjukdomspanoramat. Förutom de […](0 kommentar)

Notiser

Glädjande inslag trots färre besökande

Trenden de senaste åren har varit att specialiteter satsat alltmer på sina egna veckor och mindre på riksstämman, vars tanke är tvärvetenskaplig. – Det har varit en lång period med en sakta nedgång i besökstalen, säger Läkaresällskaptes VD Mats Bauer, men han kan ännu inte säga exakt hur det såg ut i år. Han vill […](0 kommentar)

Två fick Werkös forskartjänst

David Erlinge, Lund, och Michael Fu, Stockholm, får dela på Lars Werkös högre forskartjänst i tre år. Det tillkännagav Hjärt-Lungfonden på allmänna mötet, upptakten till den 63:e riksstämman, i Göteborg på onsdagsförmiddagen. De två forskarna får dela på tjänsten, vilket innebär deltidstjänst i tre år samt projektanslag på 500000 kronor per år. David Erlinge, kardiolog […](0 kommentar)

Hur stimulera läkarstudenter att ägna sig åt forskning?

»Entusiasm för forskning är något som saknas under utbildningen. Mitt brinnande intresse för forskning fick jag under kursen evidensbaserad medicin, som sedan lades ned. Jag vet att många andra i klassen suckade över kursen och bara tio procent kom till föreläsningarna. De flesta har bilden att läkarutbildningen enbart är en yrkesförberedande utbildning.« n Studenten Sigrid […](0 kommentar)

Begränsa akut läkemedelsbehandling vid kronisk daglig huvudvärk

Akut anfallsavbrytande läkemedelsbehandling bör begränsas till 8–10 dagar i månaden – eller till två, max tre, gånger i veckan – vid kronisk daglig huvudvärk. Det rådet gav Mattias Linde, neurolog vid Sahlgrenska akademin i Göteborg. Nya data visar att de så kallade triptanerna, tvärtemot vad man tidigare hävdat, är mest benägna av alla migränavbrytande läkemedel […](0 kommentar)

Övning ger färdighet

Under mässan fanns ett antal olika »verkstäder« där besökare kunde prova på simulatorutrustning. Där fanns bl a dockorna »Simon« och »Otto« – två patientsimulatorer i vuxen- och barnstorlek. Dockorna styrs med en dator och kan på så sätt ta emot läkemedel, andas, blinka och prata. Svårighetsgraden på övningen kan regleras allt efter deltagarnas kunskaper. Man […](0 kommentar)

Första professorn i akutsjukvård

Sveriges första professor i akutsjukvård blir Maaret Castrén, docent i akutmedicin vid universitetet i Helsingfors och avdelningsöverläkare vid Helsingfors universitetssjukhus. Hon utsågs av Karolinska institutet, KI, förra veckan. Professuren förläggs till institutionen för klinisk forskning och utbildning på Södersjukhuset i Stockholm. Sjukhuset var först i Sverige med att ha särskilda akutläkare. Maaret Castrén kommer även […](0 kommentar)