Nr 50 2006

Kultur

Tonga hårt drabbat av den globala fetmaepidemin

»De flesta tror att USA är det land i världen där fetmaepidemin har gått längst«, säger Boyd Swinburn. »Men det är fel. Länderna här i Söderhavet är mycket hårdare drabbade.« Boyd Swinburn är en senig nyzeeländare, professor i folkhälsa i Melbourne, Australien, och internationellt respekterad fetmaforskare. Han är ledare för OPIC (Obesity Prevention In Communities), […](0 kommentar)

Nils Rosén – en av världens mest betydelsefulla läkare

Nils Rosén, adlad von Rosenstein 1762, föddes i februari 1706 som andra barnet i en syskonskara på nio barn. Fadern, en tidigare armékaplan, var kyrkoherde i Västergötland. Den unge Rosén växte upp under det stora nordiska kriget, då rikets alla resurser utnyttjades för att tillgodose krigsansträngningarna. Kultur och vetenskap försummades. Roséns liv har skildrats utförligt […](0 kommentar)

Kvinnliga läkares förening fyller 90

År 2006 är det 90 år sedan Karolina Widerström, Ada Nilsson, Lilly Paykull, Nanna Svartz och Andrea Andréen bildade Kvinnliga läkares permanenta kommitté. Karolina var kommitténs första ordförande. Vid denna tid fanns ett 50-tal kvinnliga läkare i Sverige. Kommitténs första viktiga fråga var den om kvinnors tillträde till statlig tjänst, som reglerades i den så […](0 kommentar)

Inte bara patienter … även latinet kan behandlas fel

Följande rader kommer att avslöja några nyligen begångna fel i vården. Eftersom normala patienter inte har skadats, har inget av misstagen anmälts till HSAN, Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd. Möjligen kan några latinkunniga och onormalt överkänsliga personer ha fått vissa obehag. Det handlar om språklig överkänslighet. Ingen instans delar idag ut språkliga varningar, och Läkaresällskapets språkkommitté […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Medicinsk kommentar

All tobak ökar hjärtinfarktrisken

Interheart är en stor epidemiologisk multicenterstudie koordinerad vid McMaster University i Kanada; studien bygger på ett imponerande datainsamlande från 52 länder (262 centra) i sju världsdelar. Den omfattar ickedödliga förstagångshjärtinfarkter hos 12098 patienter, vilka jämfördes med 14637 kontroller vad gäller risk för infarkt vid olika tobaksvanor (rökning, tuggtobak/snus, exrökning, passiv rökning). Kontroll gjordes för apoB/ […](0 kommentar)

Nya Rön

Goda resultat vid transplantation av stavar

Forskare från Storbritannien och USA har lyckats tranplantera prekursorer till fotoreceptorer (förstadier till celler i ögat) till synskadade råttor och fått cellerna att fungera. Det visar en uppmärksammad studie som presenteras i Nature. Man har använt sig av stamceller från råttfoster och råttungar som ännu inte helt differentierats till en specifik typ av cell i […](0 kommentar)

Kombinerad antitrombosterapi riskfylld

Att kombinera olika typer av trombocythämmande behandling är riskfyllt och associerat med hög incidens av svår övre gastrointestinal blödning. Det visar en dansk studie som presenteras i tidskriften BMJ. Forskarna har tittat på 1442 fall av svår övre gastrointestinal blödning och jämfört med över 55000 kontrollpersoner som inte råkat ut för någon blödning. De i […](0 kommentar)

Vuxna med cancer i barndomen bör få planerad uppföljning

Inom barnonkologin diskuterar man hur uppföljningen av tidigare barnonkologiska patienter skall ske när dessa nått vuxen ålder. En nationell arbetsgrupp har bildats (SALUB) i syfte att ge rekommendationer för uppföljning efter olika slags behandlingar. I den aktuella studien från Uppsala och Stockholm tillfrågades unga vuxna som avslutat behandling för leukemi, lymfom eller Wilms´ tumör för […](0 kommentar)

Läkare har en central roll i klimatfrågan

I en ledarartikel i november 2006 diskuterar BMJ [1] insiktsfullt den globala klimatförändringen. Ledarskribenterna konstaterar att det föreligger näst intill vetenskaplig konsensus om att klimatförändringen huvudsakligen orsakas av människan. Effekterna kommer troligen att medföra allvarlig skada för den globala hälsan, och därför måste medborgare och regeringar agera kraftfullare. Nicholas Sterns rapport [2], som nyligen släpptes […](0 kommentar)

MS med och utan patologisk likvor har samma prognos men är immunogenetiskt olika

I en liten men ofta citerad studie publicerad 1996 visade en brittisk forskargrupp att MS-patienter med normal likvor har en mer benign prognos och färre lesioner i hjärnan. Vi har gjort en klinisk och immunogenetisk jämförelse av MS-patienter med patologisk respektive normal likvor. Studien är den största i sitt slag och innefattar 1505 patienter som […](0 kommentar)

Vanligt med missbildningar och hög dödlighet hos nyfödda vid diabetes

I en retrospektiv studie redovisas utfallet av graviditet i en kohort av kvinnor med diabetes typ 1 och 2 i Storbritannien och Nordirland under en 1-årsperiod, 2002– 2003. Av 2359 kvinnor hade 1707 typ 1-diabetes och 652 typ 2-diabetes. Den perinatala mortaliteten var 31,8/ 1000, dvs nära fyra gånger högre än i hela populationen, och […](0 kommentar)

Google ett stöd för läkare

Sökmotorn Google kan fungera som ett stöd för läkare. Det fastslår forskare från Australien som undersökt hur effektiv en Google-sökning är när det gäller att diagnostisera sjukdomar. Studien, som presenteras i BMJ, omfattar 26 patientfall som i sin tur presenterats i New England Journal of Medicine, där diagnosen varit känd. Det rör sig bla om […](0 kommentar)

Endast på webben

En fläkt från en svunnen tid

Forslin och medarbetare diskuterar i en artikel i Läkartidningen könssmitta i äggledarna som orsak till infertilitet och andra komplikationer [1]. Man refererar förtjänstfullt till longitudinella studier i Örebro, vars tidsspann är exceptionella i internationellt perspektiv. När man sett att salpingiterna blivit en närmast ovanlig diagnos på landets kvinnokliniker försöker författarna förklara detta genom att spekulera […](0 kommentar)

Mårdhs inställning förvånar oss

Vårt bidrag till klamydiadebatten har väckt uppmärksamhet och mötts med positiva kommentarer, vilket gläder oss. Många av de argument och budskap vi framfört ifrågasätts emellertid av kollegan Mårdh, som tidigare verkat som professor i klinisk bakteriologi i Uppsala. Vi lämnar därhän de synpunkter Mårdh på nytt framför på Björn Herrmanns Uppsala-studie, som vi bland andra […](0 kommentar)

Vad innehåller egentligen den kliniska översikten?

Kommentar till artikeln »Benmärgsceller ger kanske bättre hjärtfunktion efter hjärtinfarkt« (Läkartidningen 41/2006, sidorna 3088-9), författad av professor Christer Sylvén: Det vore intressant att erfara vem eller vilka som varit referenter för detta arbete. Redan rubriken att benmärgsceller kanske ger effekt väcker intresse. Det är ju sällan man i en klinisk översikt meddelar något som kanske […](0 kommentar)

Resultaten måste bekräftas i en större studie

Den ursprungliga titeln till artikeln var: »Kan benmärgsceller förbättra hjärtfunktionen?« Det är uppenbart att Läkartidningens redaktionella ändring till »Benmärgsceller ger kanske bättre hjärtfunktion efter hjärtinfarkt« journalistiskt har ökat intresset för artikeln. Den är inte heller missvisande, eftersom en av de sex citerade kontrollerade studierna och därtill den största, REPAIR-AMI, visat behandlingseffekt i form av förbättrad […](0 kommentar)

Redaktionell kommentar

De kritiska synpunkter Lars Werkö anför mot den aktuella artikeln är att den ger en alltför generell och summarisk bild av problematiken. Det bör författaren inte lastas för eftersom det var Läkartidningens redaktion som bestämde artikelns omfång. Att föra en mer uttömmande diskussion inom ramen för det begränsade utrymmet hade knappast gått – vilket även […](0 kommentar)

Homocystein, folat och vitamin B12 – klinisk rutin och klinisk forskning

I dagsläget har jag ingenting att invända mot Jonatan Axelssons intressanta tankar kring kost, vitamin B12, folat, homocystein och folkhälsa (Läkartidningen nr 44/2006, sidan 3390). Meningen om att brist på vitamin B12 kan höja homocystein, men i mindre utsträckning än folatbrist, kräver dock ett förtydligande för att inte orsaka förvirring ute på fältet. I Axelssons […](0 kommentar)

Läkarbeslut ska föregå tvångsmedicinering

Först efter att en patientansvarig läkare har fattat formellt beslut om det, ska tvång vid medicinsk behandling av personer med demenssjukdom kunna användas i den kommunala vården. Det är ett av förslagen i före detta justitieombudsmannen Jan Pennlövs betänkande Regler för skydd och rättssäkerhet för personer med demenssjukdom (SOU 2006:110), som presenterades 18 december. Den […](0 kommentar)

Nytt förhandlingsmöte under fredagen

När parterna skiljdes åt sent i går ikväll var problemen kring dygnsvila och beredskap fortfarande olösta. Klockan 11 i dag fredag hålls ett nytt möte mellan Läkarförbundets jurist Nils Erik Solberg, chefsförhandlare Conny Gustafsson och ombudsman Karin Rhenman, och en grupp från Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, bestående av förhandlingschef Staffan Löwenborg, förhandlingsledare Ann-Charlotte Olsson […](0 kommentar)

Förhandlingsmötet inställt

Att fredagens möte inte blev av tolkar Karin Rhenman som att Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har svårigheter att stämma av förhandlingsprocessen i den egna organisationen. – Förhandlarna från SKL måste naturligtvis stämma av alla steg i förhandlingen internt. Men nu ska det tillsättas en ny förhandlingsdelegation med nya politiker i och med maktskiftet. Detta […](0 kommentar)

WMA uppmanar till vädjan för dödsdömda

Läkaren och sjuksköterskorna sitter fängslade i Libyen sedan 1999, anklagade för att avsiktligt ha infekterat över 400 libyska barn med HIV på ett sjukhus i Libyen 1998. De dömdes till döden 2004, en dom som WMAs ordförande beskrivit som »fullkomligt orättfärdig«. Året därpå beslutade Libyens högsta domstol att domen skulle omprövas av en brottmålsdomstol. Det […](0 kommentar)

Förhandlingarna i arbetstidsfrågan fortsätter

På kvällen den 14 december skulle parterna träffas. Men Läkarförbundets förhandlare var inför mötet fortfarande mycket förtegna om diskussionernas innehåll. Enligt 13§ Arbetstidslagen ska dygnsvilan vara 11 timmar lång och sammanhängande. För avsteg från detta krävs kollektivavtal eller dispens från Arbetsmiljöverket. Enligt vad Läkartidningen erfar rör sig avstegsdiskussionerna bland annat om dygnsvilans längd och att […](0 kommentar)

Läkare har en central roll i klimatfrågan

Läs artikeln Läkare har en central roll i klimatfrågan på Nya rön Läs även artikeln Var finns läkarkårens moral i klimatfrågan? på LT Debatt, och artikeln »Bra om läkare engagerar sig i klimatfrågan« på Aktuelltsidorna(0 kommentar)

SKL ville ha centralt avtal

Som väntat fick Läkarförbundet ett förslag från Sveriges kommuner och Landsting, SKL, om att sluta ett centralt avtal i arbetstidsfrågan. Läkarförbundets chefsförhandlare Conny Gustafsson ville dock inte berätta några detaljer om förslaget. – De vill träffa ett centralt avtal som hanterar de kvarstående problemen och vad som ska hända sedan, sa han efter mötet. LT: […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Kostmanns syndrom till stor del klarlagt – genom svensk forskning

Rolf Kostmann var den första barnläkaren i Norrbotten. Han var verksam vid Bodens garnisonssjukhus och ansvarig för barnsjukvården där mellan 1942 och 1952 [1]. I februari 1949 remitterades en 1,5 månader gammal flicka till öronkliniken vid sjukhuset för otit och mastoidit [2]. Två veckor senare blev hon av Kostmann inlagd på barnkliniken på grund av […](0 kommentar)

Axiomet »primum non nocere« troligen en 1800-talsprodukt

Flera författare har under de senaste decenniet ifrågasatt att axiomet »primum non nocere« skulle kunna härledas till Hippokrates. Det finns indikationer på att det snarare är en 1800-talsföreteelse – en reaktion mot de ofta farliga och aggressiva behandlingar som då rådde. Sätter man axiomet in i detta sammanhang kan det även förstås som ett vetenskapsteoretiskt […](0 kommentar)

Svårt hjärtsjuka barn från Balkan opererades i Sverige

Konflikten på Balkan under 1990-talet påverkade i hög grad infrastrukturen och den civila sjukvården i det forna jugoslaviska samhället. Sjukhusen var belastade av krigsskador, och den civila sjukvården var under konfliktåren lågprioriterad. Läkare och sjukvårdspersonal dödades, skadades eller tvingades på flykt inom eller utom landet [1]. Under hösten 1995 kom förfrågan till FNs medlemsländer att […](0 kommentar)

Små nedsvalda magneter kan betyda stora komplikationsrisker

Små nedsvalda leksaksmagneter kan te sig harmlösa men kan, till skillnad från många andra nedsvalda saker, innebära risk för allvarliga komplikationer. Flera fallbeskrivningar finns publicerade, och nedan presenteras ett aktuellt fall från vår klinik. Fallbeskrivning En 3,5 år gammal och i övrigt frisk gosse inkom till akutmottagningen med följande anamnes: Fem dagar tidigare hade han […](0 kommentar)

ABC om narkos vid ökad aspirationsrisk

En fruktad narkoskomplikation är aspiration av maginnehåll. För att minimera denna risk kan en teknik som heter »rapid sequence induction«, RSI, användas. Syftet med tekniken är att minimera tiden från det att sövningen inleds, och patienten inte längre kan försvara sin luftväg, tills luftvägen säkrats med en trakealtub. RSI är en av de färdigheter som […](0 kommentar)

Stockholmsförsöket har folkhälsopotential

Stockholmsförsöket med trängselskatt tillkom utifrån att Stockholm liksom andra större städer har problem med stora trafikvolymer och köbildning i rusningstid. Till detta kan läggas att vissa gatu- och vägavsnitt i Stockholm inte klarar gällande miljökvalitetsnormer för kvävedioxid och partiklar, men normöverskridandena har inte varit något huvudargument för trängselskatten. Försöket med trängselskatt omfattade perioden 3 januari […](0 kommentar)

Läkemedelsfrågan

Roaccutan och inflammatorisk tarmsjukdom

Frågan rör en kvinna i 20-årsåldern med ulcerös kolit sedan barndomen. Hon är initialt stomiopererad, men har sedan några år tillbaka en bäckenreservoar. Hon har också en besvärande nodulocystisk akne som inte svarat tillfredsställande på tetracyklin och man överväger nu att sätta in behandling med isotretinoin. Frågan om uppkomst eller försämring av befintlig inflammatorisk tarmsjukdom […](0 kommentar)

LT debatt

Var finns läkarkårens moral i klimatfrågan?

Vi läkare vill väl gärna tro att vi som grupp betraktat har en hyggligt god moral och att vårt förhållande till andra människor i någon mån präglas av omsorg och inte av egennytta och hänsynslöshet. Men när det gäller vår tids ödesfråga, den antropogena klimatförändringen, finns det alldeles för få synliga tecken på ett ansvarsfullt […](0 kommentar)

Debatt och brev

Långvarig operation med användning av benstöd

Under vinjetten »Patientsäkerhet« i Läkartidningen 48/2006 (sidorna 3838-9) beskrivs ett fall (HSAN 483/06), vilket kan vara av principiellt intresse att diskutera. Utan att primärt gå in på ansvarsfrågan ligger min övergripande frågeställning i hur lång tid som skall tillåtas förflyta mellan beskrivningen av ett tillstånd eller en behandling och genomslag av denna kunskap i praktisk […](0 kommentar)

Antipsykiatrin, hämnden och empatin

På riksstämman lyssnade jag på symposiet »Psykiatrin – förföljd specialitet«, där Tom Fahlén, Martin Ingvar och Elias Eriksson föreläste om antipsykiatriska rörelser, både historiska och nu verkande som exempelvis scientologerna. De förmedlade en stormig bild av psykiatrin, där olika skolor stridit och strider mot varandra och där starka inslag av politik och ideologi bidragit till […](0 kommentar)

Misoprostol i abortsyfte stoppasofta av religiösa och legala skäl

I artikeln »Värdefullt läkemedel för kvinnor i fattiga länder skrotas – varför?« (LT 49/2006, sidorna 3901-2) tar professor Kristina Gemzell Danielsson och specialistläkare Annette Aronsson upp ett viktigt och komplext problem. Misoprostol (Cytotec) registrerades i mitten av 1980-talet för förebyggande av magsårsblödningar med eller utan samtidig sårutveckling. Forskningen hade varit inriktad på att få fram […](0 kommentar)

Frågan om tvång i öppenvård – en äkta etisk konflikt

Grunden för den aktuella debatten om tvång i psykiatrisk öppenvård är en äkta etisk konflikt mellan beneficens, dvs »göra gott«, och autonomiprincipen, där Miltonutredningen, professor Lars Jacobsson, professor Sten Levander, docent Eva Lindström och jag argumenterar för »göra gott«-principens företräde framför autonomiprincipen. Huvudargumentet är att de det gäller – svårt psykossjuka utan tillräcklig sjukdomsinsikt – […](0 kommentar)

Psykiatrin måste prioritera evidensbaserade metoder!

Jag läste med stort intresse psykoterapitemat i Läkartidningen 42/2006, och det glädjer mig att psykoterapi i olika former har ägnats så stor uppmärksamhet, inte minst med tanke på det skriande behov av terapi som finns i psykiatrin idag. Men många frågor inställer sig efter genomläsningen. Trender kommer och trender går, så även inom sjukvården. Just […](0 kommentar)

Psykoterapibiverkningar är alltför litet uppmärksammade

I det trevliga temanumret om psykoterapi (Läkartidningen 42/2006) saknades tyvärr ett avsnitt om biverkningar. Endast mycket kortfattat nämndes denna aspekt på två ställen. Marie Åsberg och medarbetare konstaterar att »mindfulnessmeditation tycks ha få biverkningar«. Roland Berg påpekar angående Interpersonell psykoterapi att »allvarliga biverkningar har … inte uppträtt«. Psykoterapi kan ge bestående positiva effekter. Det betyder […](0 kommentar)

Mensa nästa?

Michel Tagliati argumenterar i Läkartidningen 49/2006 (sidorna 3956-7) för införandet av betyg på läkarprogrammet. Han skriver »… de skarpaste akademiska hjärnorna … kommit till en miljö där deras intellekt ska stimuleras … får sonika nöja sig med godkänt på sina tentamina. Hur kunde det bli så här?«” Genomgående lyfts akademisk kunskap upp som den enda […](0 kommentar)

Vi står bakom annonsens budskap

Vi vill börja med att beklaga den felaktiga formuleringen som vi använde i vår hänvisning till SBUs rapport i annonsen »Rätt behandling under rätt tid« som införts i en annonsbilaga i Dagens Nyheter. Så snart detta uppdagades kontaktade vi SBU och intygade att formuleringen inte kommer att användas framöver. Vi vill dock med emfas tydliggöra […](0 kommentar)

SBU-rapport felciterad i Pfizer-annons

Med hjälp av systematiska litteraturöversikter arbetar SBUs projektgrupper för att visa vilka utredningar och behandlingar som har vetenskapligt stöd och vilka som inte har det. SBU förväntas sprida kunskapen från projekten till sjukvårdens verksamheter och till allmänheten i avsikt att få kunskapen satt i tillämpning. För att få största möjliga genomslag krävs, förutom SBUs egna […](0 kommentar)

Apropå befolkningsnära vardagssjukvård!

I både dagspress och medicinska skrifter har det de sista åren vimlat av såväl tragiska som komiska anekdotiska skildringar från akutmottagningseländet i svensk sjukvård. Denna företeelse tillsammans med den helt oacceptabla kösituation, som vidlåder omhändertagandet inom flera discipliner, är en ful fläck på vår i övriga avseenden utmärkta sjukvård. Kollegan Johannes Järhult (JJ) har synpunkter […](0 kommentar)

Sjukskrivningarnas längd kan påverkas om företagsläkarna får ansvaret

Som mångårig företagsläkare och förtroendeläkare för försäkringskassa och arbetsförmedling har jag haft problemen med sjukskrivning, förtidspensionering (sjukersättning och aktivitetsstöd) och arbetsskador nära in på livet. Jag sammanfattade 1987 mina egna och andras erfarenheter i monografin »Den arbetande människan« (Liber förlag), och jag anser att problemen i dag i stort sett är desamma som för 20 […](0 kommentar)

Allmänmedicin vinner terräng i Australien

I en redaktionell kommentar från Australian Journal of Rural Health [1] noteras en stark ökning av antalet nya medicin- och sjuksköterskestudenter i landet och en därpå följande infrastrukturförändring. Den australiska regeringen proklamerade tidigare i år att antalet medicin- och sjuksköterskestuderandeplatser ska ökas med 400 respektive 1000 per år, med början år 2007 [2]. År 2000 […](0 kommentar)

Ett gott råd är att inte ge goda råd!

Först tack till Anna Spencer som med sin välupplagda debattartikel i Läkartidningen 48/200 (sidorna 3846-7) illustrerar problemen med att ge goda råd. Vi var medvetna om att det skulle kunna finnas en risk för missförstånd och betonade därför att det inte var frågan om att inkräkta på läkares yttrandefrihet i största allmänhet. Syftet med vårt […](0 kommentar)

Ledare

Vad händer med arbetstiderna efter nyår?

Anpassningen av läkarnas arbetstid till den nya Arbetstidslagen är fortfarande olöst. Det är nu bara två veckor kvar, och läget är fortsatt komplicerat. Stockholms läkarförening har nått en viss framgång då man kunde presentera en partsgemensam tolkning om fortsatt samverkan. Man är ense om att det kan krävas avstegsavtal för vissa verksamheter, och målet är […](0 kommentar)

Du behövs som chef!

Sjukvården är beroende av engagerade och kunniga chefer. För att upprätthålla en sjukvård av hög klass och främja en snabb metod- och kvalitetsutveckling är det av största vikt att läkarna antar chefskap i sjukvården. Personer med goda personliga egenskaper för chefskap går att finna inom alla yrkesgrupper. Läkare har dock med sina medicinska kunskaper särskilt […](0 kommentar)

Från mask till människa

Grunden till årets Nobelpris publicerades 1998 av Andrew Fire och Craig Mello i tidskriften Nature (1998;391:806-11). Om en dubbelsträngad RNA-spiral, exempelvis arvsmassan från ett virus, tar sig in i en cell kommer den att klippas i fragment: »small interfering RNA« (siRNA). Dessa »jämförs« sedan med cellens eget gensignalsystem (mRNA) av ett speciellt proteinkomplex. Om proteinet […](0 kommentar)

Aktuellt

Skadad – inte död

Explosionen var öronbedövande och följdes av ett par sekunders tystnad. Handen, den högra, satt löst. Den vänstra gick inte att röra. Han försökte ta sig ur bilen, men benen bar inte. – Fan också, tänkte jag, förklarar han. Olyckan inträffade under patrullering av ett område söder om Bagdad. David Hanes´ bil hade kört på en […](0 kommentar)

Fler skadade militärer kan räddas till livet

Krigen i Irak och Afghanistan skiljer sig från tidigare väpnade konflikter. Gränserna har blivit mer flytande – mellan stridande parter, mellan soldater och civila, mellan krigszon och icke krigszon. Samtidigt flyttas »frontlinjerna« snabbt. Det påverkar militärsjukvården. Potentiellt också den svenska, med Sveriges alltmer insatsbetonade försvar. – Svenska trupper verkar idag främst utomlands och i skarpa […](0 kommentar)

Militärläkare bär inte Birkenstock

Hon tar emot på kontoret i militär uniform och stövlar. Läkarrocken hänger på en krok på väggen. På en bokhylla står bilder av barnen. I vården av unga soldater – ofta lemlästade och psykiskt märkta för livet – flyter rollerna nästan ihop. Mamman, medborgaren och militärläkaren. – Som samhällsmedborgare har jag självklart åsikter om kriget, […](0 kommentar)

»Krävs dödsfall för att vi ska agera mot falska läkemedel?«

– Kriminella ligor som tidigare handlat med narkotika, men också terroristgrupper, har upptäckt att det finns nya marknader för falska läkemedel. Det går att göra enormt stora vinster, straffen är låga och risken att bli tagen är oerhört liten, säger Graham Satchwell, före detta polischef, som specialiserat sig inom området förfalskade läkemedel. Enligt siffror från […](0 kommentar)

Färre kvinnor sökte anslag

Antalet ansökningar till ämnesrådet för medicin går upp och ner, från ett år till ett annat. I år har det totala antalet ansökningar om projektbidrag gått ner med 10 procent. Ansökningarna till bidragsformen »anställning som forskarassistent« har minskat med 20 procent. Oavsett dessa årliga svängningar har andelen kvinnor ökat sedan 1994, med några procent varje […](0 kommentar)

»Bra om läkare engagerar sig i klimatfrågan«

Så kan man sammanfatta svaren i den lilla rundfrågning som Läkartidningen gjorde bland läkare på riksstämman. Två skribenter i detta nummer tar upp klimatfrågan, se sidorna 4001 och 4018. De anser båda att svenska läkare bör engagera sig. Bland annat sägs att »läkare har en central roll i klimatfrågan« och »läkarkåren varit märkligt tystlåten«. Det […](0 kommentar)

Regeringen prioriterar barnpsykiatrin

– Barn- och ungdomspsykiatrin behöver förstärkningar i närtid. Ökningen av barn och ungdomars psykiska ohälsa är alarmerande. Regeringen prioriterar därför åtgärder inom tre specifika områden. Det gäller en utökad vårdgaranti för barn och unga, inrättandet av ett nationellt kunskapscentrum för barn och unga som löper risk att drabbas av svårare psykisk ohälsa och en satsning […](0 kommentar)

Bättre samarbetsklimat i centralstyrelsen

De motsättningar och samarbetssvårigheter som har funnits mellan Eva Nilsson Bågenholm och förste vice ordförande Marie Wedin kulminerade i en konkret konflikt i våras, då Eva Nilsson Bågenholm ändrade i Marie Wedins signerade ledartext i LT nr 14/2006, vilket Läkartidningen berättade om i 15–16. Motsättningarna dem emellan beskrevs i nr 17. Därefter beslöt Läkarförbundets centralstyrelse, […](0 kommentar)

Inbjudningar får skickas till läkarna

Läkarförbundet har verkat för uppmjukningen vad gäller inbjudningarna och förra veckan beslutade förbundets centralstyrelse, CS, att ställa sig bakom de ändringar som Läkemedelsindustriföreningen och Sveriges Kommuner och Landsting beslutat om. – Vi är i stort sett positiva och vi har beslutat att förhandla fram en hängöverenskommelse med Läkemedelsindustriföreningen, säger Läkarförbundets ordförande Eva Nilsson Bågenholm. Den […](0 kommentar)

Pfizer stoppar stor studie

Beslutet berör uppåt 800 patienter i Sverige. Läkare på 26 vårdinrättningar i Sverige ombads den 4 december av Pfizer att kontakta patienterna och uppmana dem att sluta ta torcetrapib, vars syfte är att höja HDL-kolesterolet, det goda kolesterolet. Beslutet meddelades av Pfizer den 2 december, efter rekommendation från den oberoende säkerhetskommittén, Data Safety Monitoring Board, […](0 kommentar)

SKL vill diskutera centralt med Läkarförbundet

SKL vill »gemensamt diskutera kvarstående frågor« med de fackliga organisationerna på landstingssidan, meddelade SKL i fredags eftermiddag. – Vi kommer bland annat att diskutera frågan om dygnsvila och beredskap, sa Markus Gustafsson, tf chef för avdelningen för arbetsgivarpolitik på SKL. Han ville dock inte säga något om eventuella förslag. Men enligt lokalföreningarna i Västerbotten och […](0 kommentar)

Notiser

Fast jobb till ST-läkare i Östergötland

Alla visstidsanställningar av ST-läkare i Östergötland ska omgående omvandlas till tillsvidareanställningar, lovar landstinget i Östergötland. – Från och med nu ska alla vara tillsvidareanställda, säger Agneta Westerdahl, personaldirektör i landstinget. – Vi är väldigt nöjda med att vi har nått fram till det här, säger Stig-Eric Åström, ordförande i Östergötlands läkarförening. Men för säkerhets skull […](0 kommentar)

»Självklart med avtal med medicintekniska industrin«

Läkarförbundet bör inte bara ha överenskommelser med läkemedelsindustrin utan även med den medicintekniska branschen. Det beslutades på det senaste CS-mötet. I oktober förra året kom Sveriges Kommuner och Landsting överens med Sjukvårdens leverantörsförening och Svensk instrument & diagnostikaförening, SINDIF, om samverkansformer mellan medicintekniska företag och medarbetare i den offentliga hälso- och sjukvården. Nu vill Läkarförbundet […](0 kommentar)

Bra ekonomi för Läkarförbundet och Läkartidningen

90 miljoner kronor i vinst före skatt. Det är det prognostiserade årsresultatet för Läkarförbundet. Bättre än förväntat, enligt ekonomichef Johan Bohman: – Våra placeringar i olika finansiella instrument går väldigt bra. Läkartidningen går också bra. Kommer förbundet att göra nya satsningar nästa år, VD Catarina Andersson Forsman? – Nej, inga nya. Resultatet väger egentligen bara […](0 kommentar)

Ökad studenttäthet drabbar handledning

Antalet studenter i vårdteamen har ökat sedan 2004 och det påverkar handledningen negativt, enligt Medicine studerandes förbund, MSF, som undersökt hur studenterna upplever handledningen. – Det är många fler läkarstudenter på universitetssjukhusen idag jämfört med för bara några år sedan. Samtidigt har sjukhusen betydligt färre sängplatser idag. Sammantaget gör detta att den kliniska praktiken har […](0 kommentar)