Nr 01 2007

Kultur

Rett hade rätt men tolkade snett

Professor emeritus Bengt Hagberg, numera i Göteborg, var på 1960-talet laborator i barnneurologi i Uppsala. Han fick på remiss till sin mottagning en 4-årig flicka, som uppvisade en klinisk bild han aldrig sett tidigare. Flickans normala utveckling hade stannat upp vid omkring 1 års ålder. Hon förlorade finmotorik och språklig kontakt, blev närmast autistisk, utvecklingsstörd, […](0 kommentar)

Citatet – Francic Bacon

Francis Bacon (1561–1626) är mest känd för sina »Essäer«, varur detta citat härstammar. Bacon – inte att förväxla med sin den bisarrt expressionistiskt besatte, homosexuelle och alkoholiserade konstnären med samma namn (1909–1992) – var baron of Verulam, statsman, filosof men också en vetenskaplig nytänkare. Han skrev i »Novum organon« att han ville skänka vetenskapen ett […](0 kommentar)

Julsaga år 2012

Som vanligt var jag bakjour under julhelgen. Även denna jul inkom ett märkligt fall. Vi hade just flyttat in till det nya Karolinska Forum i Solna – en fantastisk byggnad lika fin som den nya F-terminalen på Arlanda. Jag började som vanligt på BB. Barnmorskorna satt vid sina terminaler och lyfte knappt blicken när jag […](0 kommentar)

En läkares tankar efter sin sons suicid

Natten efter skolans slut i juni tar Henrik, 17 år, sitt liv. Detta är utgångspunkten för Olle Larsons roman »Henrik«. Henrik är yngst av fyra bröder. Berättarjaget är Henriks pappa, som är läkare. Mamman är biolog. Hela familjen reste under barnens uppväxttid till olika platser i världen, var under perioder bosatta i Australien, i Kuwait, […](0 kommentar)

Norsk lärobok i psykiatrilämplig också i Sverige

En ny och helt omarbetad version av en lärobok i psykiatri har kommit på norska. Den första versionen kom 1994 och hann tryckas i tolv upplagor. Ulrik Malt är primus motor och Nils Retterstøl norsk psykiatris grand old man. Tillsammans med Alva Dahl har de åstadkommit en lärobok som i Norge har ersatt Kringlens psykiatrilärobok. […](0 kommentar)

Populärvetenskapligt verk även för experten

Johan Frostegård har tidigare gjort sig känd som skönlitterär författare till två verk (»Salomos vikarie« och »Älgarnas vinter«, båda Bonniers). Han har även varit en aktiv skribent inom det evolutionsbiologiska området, där han lättförståeligt förenar genetiska och beteendevetenskapliga resonemang. Det är därför med stor spänning man nalkas den nyutkomna populärvetenskapliga boken »Reumatism« (Karolinska Institutet University […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Medicinsk kommentar

Mänsklig cellkärna till djurägg

Human Fertilisation and Embryology Authority (HFEA) i Storbritannien gav i september 2007 tillstånd till en forskargrupp i Newcastle och en i London att försöka etablera embryonala stamcellslinjer med överföring av humana cellkärnor till ägg från djur, i dessa fall koägg. Detta har kommenterats i ledarartiklar i Lancet [1] och BMJ [2]. Detta är ett viktigt […](0 kommentar)

Enklare och billigare handläggning av lätta skallskador

Traditionell handläggning av patienter med hjärnskakning har varit inläggning och observation. En enkät vid svenska sjukhus år 1998 visade att rutinmässigt utnyttjande av datortomografi (DT) vid detta tillstånd förekom vid endast 4 procent av sjukhusen, trots att alla sjukhus uppgav tillgång till DT dygnet runt [1]. År 2000 publicerades evidensbaserade skandinaviska riktlinjer för handläggning av […](0 kommentar)

Nya Rön

Vältränade lever längre

Vältränade individer över 60 års ålder lever längre än otränade oavsett om de är överviktiga eller inte. Det rönet presenteras i tidskriften Journal of American Medical Association (JAMA). Det är forskare från USA som har tittat på data från drygt 2 600 amerikaner över 60 års ålder. Studiedeltagarna, som till 80 procent utgjordes av män, […](0 kommentar)

Behandling vid D-vitaminbrist

Ingen i Sverige godkänd och registrerad specialitet innehåller endast D-vitamin. Vitaminet finns i FASS endast som kombinationspreparat men i ren form som en ex tempore-beredning av vitamin D2. Doseringar och kostnader framgår av tabellen. D-vitaminbehandling bör inriktas på att uppnå en optimal nivå av 25-OH-D-vitamin, d.v.s. minst 75 nmol/l (enligt senare rön snarare 100 nmol/l) […](0 kommentar)

Bra med neurostimulering vid dystoni – men många biverkningar

Forskare från bla Tyskland, Österrike och Norge har undersökt effekten av neurostimulering hos patienter med dystoni. Neurostimulering genomförs genom att ett hål borras i skallbenet, varefter elektroder opereras in i hjärnans globus pallidus interna. 40 patienter genomgick ingreppet. Hälften fick sedan neurostimulering under en tremånaders period medan den andra halvan inte genomgick neurostimulering (men trodde […](0 kommentar)

RNA-interferens mot prionsjukdomar

RNA-interferens (RNAi) har blivit ett glödhett forskningsfält, inte minst efter att pionjärerna inom fältet, Andrew Fire och Craig C Mello, tilldelats 2006 års Nobelpris i medicin eller fysiologi. RNAi är i korthet en metod att »tysta« gener, dvs att reglera ned aktiviteten. Försök att använda tekniken mot sjukdomar pågår, bla har kliniska studier inletts där […](0 kommentar)

Dystra data för neuroprotektivt preparat mot parkinson

Behovet av ett neuroprotektivt preparat som kan bromsa sjukdomsutvecklingen vid Parkinsons sjukdom är stort, och nu har fältet drabbats av ännu ett bakslag. Lancet Neurology presenterar nedslående data om en läkemedelskandidat som prövats i en klinisk studie av forskare från bla USA och Storbritannien. Bakom studien ligger också läkemedelsbolaget Novartis. Preparatet i fråga går under […](0 kommentar)

Tyroxinbehandling ger säkrare graviditet hos eutyreoida kvinnor med TPO-antikroppar

Vid såväl hypo- som hypertyreos finns ökad risk för komplikationer i samband med graviditet, som svårigheter att bli gravid, ökat antal missfall och för tidig födsel. Mindre studier har visat en association mellan dessa fertilitetsproblem och antikroppar mot tyreoperoxidas (TPO), som ofta ses som markör för autoimmun tyreoideasjukdom. Detta har noterats även hos eutyreoida kvinnor […](0 kommentar)

Samband mellan anabola steroider och antisocialitet

Det finns ett samband mellan användning av anabola steroider och antisocialt beteende. Det visar forskare från Uppsala i en studie som presenteras i tidskriften Archives of General Psychiatry. Forskarna har utgått från 1440 individer som under perioden 1995–2001 testats för anabola steroider. 241 av dessa testades positivt, medan de 1199 som testades negativt utgjorde en […](0 kommentar)

Kraftig ökning av fetma och diabetes i Asien

Förekomsten av typ 2-diabetes i Asien har ökat till den grad att det idag är relevant att tala om en epidemi. Det skriver forskare från Sydkorea i en studie som presenteras i tidskriften Lancet. Organisationen International Diabetes Federation beräknade 2003 att det då fanns 194 miljoner diabetiker i Asien. Siffran hade 2005 ökat till 333 […](0 kommentar)

Radioaktiva antikroppar testas mot HIV

Antikroppar bundna till en radioaktiv isotop har framgångsrikt testats mot HIV på möss. Det är forskare från Albert Einstein College of Medicine i New York som genomfört studien, som presenteras i PLOS Medicine och refereras i Nature. Idén är enkel: Radioaktiva isotoper fästs vid antikroppar riktade mot proteiner som finns på HIV-virusets yta. Antikropparna injiceras, […](0 kommentar)

Ultraljud bra diagnostisk metod även vid asymtomatisk djup ventrombos

Ultraljud med färgduplexteknik har alltmer kommit att ersätta flebografi som förstahandsmetod vid diagnostik av symtomatisk djup ventrombos (DVT). När det gäller asymtomatisk DVT i studier av trombosprofylax har hittills flebografi krävts som referensmetod. Detta beror på att tidigare studier har visat att ultraljud har låg känslighet för att påvisa denna typ av DVT, som oftast […](0 kommentar)

Oväntat hög förekomst av alkoholskador bland barn i medelklassens Italien

Hur stor andel av barnen i västvärlden är skadade av maternellt bruk av beroendeframkallande medel? Denna fråga kan ha fått ett omskakande svar i en aktuell tvärsnittsstudie av unga skolbarn i Lazio-området i mellersta Italien [1]. I denna studie fann May och medarbetare en förekomst på 3,5 procent av barn med utvecklingsskador som kunde relateras […](0 kommentar)

Postoperativa fördelar med laparoskopisk bråckoperation

Sedan laparoskopisk ljumskbråckskirurgi infördes för ca 15 år sedan har diskussionen gällt om denna operationsteknik har några fördelar framför öppen operation. De hittills publicerade studierna har mestadels varit små och ofta blandat primära bråck och recidivbråck. Inte sällan har olika operationsmetoder i de öppet opererade grupperna använts. I metaanalyser har fördelar i det tidiga postoperativa […](0 kommentar)

Aktuellt

Avtal klart – medlarbud accepterat

Lönen upp med 3 procent 2008 och lika mycket 2009. Två arbetsgrupper ska övervaka yngre läkares lönefrågor. Avvikelser från dygnsvilan regleras i specialbestämmelserna och får en kortare begränsningsperiod än för övriga grupper. Det är resultaten av medlarnas arbete, i korthet. – Vi är väldigt nöjda, säger förbundsordförande Eva Nilsson Bågenholm. De flesta av de frågor […](0 kommentar)

»Kohandel« i Iran mellan donator och mottagare

I Iran infördes 1988 en lag som innebär att levande njurdonatorer får ersättning. En statlig stiftelse betalar ut cirka en tredjedel av ersättningen till donatorn, men mottagaren ska även ge en »gåva« till donatorn. Systemet har lett till att praktiskt taget alla köer eliminerats. Erfarenheten visar att många iranier är villiga att sälja en njure, […](0 kommentar)

Donationsprogram startas i Kina

– Vi ska bygga upp verksamheten med levande anhöriga donatorer, säger Henrik Ekberg, transplantationskirurg och professor vid Universitetssjukhuset MAS i Malmö. Henrik Ekberg var inbjuden som gästprofessor vid det kinesiska universitetet för ett par månader sedan och är även styrelsemedlem i världsorganisationen The Transplantation Society, TTS. Med hjälp av den kinesiske kollegan Zhongquan Qi, som […](0 kommentar)

Läkarorganisation agerar mot organhandel i Kina

Den kinesiske fången förs till avrättningsplatsen. Skjuts till döds. Omedelbart tas kroppen om hand, värdefulla organ opereras ut för att vidarebefordras till ett sjukhus där köparen väntar. Vårdkedjan är väl förberedd: fången är redan blodtestad och vävnadstypad, läkare assisterar vid ingreppen och ofta finns det en känd mottagare. Scenariot låter skräckinjagande för de flesta, men […](0 kommentar)

Ny sjukskrivningsprocess med fokus på det friska

Förmåga att arbeta – inte oförmåga – ska genomsyra den förändrade sjukskrivningsprocess som Socialstyrelsen och Försäkringskassan har skissat fram, på uppdrag av den förra regeringen. – Det här kan ha stora positiva konsekvenser för den enskilde och samhället, sa Curt Malmborg, Försäkringskassan, vid presentationen. Förslagen förutsätter lagändringar och ekonomiska satsningar från regeringen, som ännu inte […](0 kommentar)

Chefsavtal för jourläkare diskuteras i Kiruna

Sjukvårdens verksamheter försöker hitta egna utvägar för att klara Arbetstidslagen. På narkoskliniken på Kiruna sjukhus finns inga nya scheman efter årsskiftet; däremot finns en speciallösning, enligt narkosläkaren John Mälstam. Han är ensam jourläkare på varje veckoarbetspass, för övrig tid finns ytterligare två narkosläkare. – När vi arbetar jämställs vi med chefsnivå. Man kan säga att […](0 kommentar)

»Kliniker kommer att bryta mot lagen«

Norrbottens läkarförenings ordförande, Robert Svartholm, har fått många kritiska och upprörda mejl från läkare efter nyår. Arbetstiderna har redan »gått åt skogen«, menar han: –Vi ser att kliniker kommer att bryta mot lagen. Vi vet att till exempel jourlinjer på tre personer inte kommer att fungera. Missnöjda läkare har berättat för honom om »krystade scheman« […](0 kommentar)

Capio först med avstegsavtal

Det blev aldrig något centralt avtal om arbetstider mellan Läkarförbundet och Sveriges Kommuner och Landsting före årsslutet. Men det privata vårdföretaget Capio Diagnostik hann teckna ett lokalt kollektivavtal med röntgenläkarna vid S:t Görans sjukhus. Överenskommelsen, som rör tio röntgenläkare, innebär att de går ned till 39 timmars ordinarie arbetsvecka för att kompensera för störd dygnsvila. […](0 kommentar)

Landstingen agerar för avstegsavtal

– De centrala förhandlingarna bröt samman och därför går vi i landstingen vidare med frågan. Det handlar framför allt om att diskutera lokala anpassningar på de kliniker som har behov av det. Det kan handla om bakjourer inom snäva specialiteter vid mindre sjukhus, säger Gunnar Blomqvist, talesman för landstingens personaldirektörer samt personaldirektör i Värmlands läns […](0 kommentar)

Endast på webben

En hjärt–kärltsunami?

En hjärt–kärltsunami? (fredag em) Onekligen bekymrande. En effekt av ändrad livsstil, övervikt och typ 2-diabetes, av allt att döma, och inte direkt överraskande. Men när Joep Perk, kardiolog och professor i hälsovetenskap i Kalmar, hänvisar till en ”hjärt–kärltsunami” vid horisonten får jag likväl morgonkaffet i vrångstrupen. Kan det vara så illa? Trendskiften som studierna rapporterar […](0 kommentar)

Bloggare på riksstämman

Lyckas Mats Weström, allmänläkare från Luleå, rekrytera kollegor till Norrland? Marie Annerstedt, Läkartidningens studentredaktör, undrar hur det står till med professionalismen i läkarutbildningen. Får läkarstudenten Karin Sundström besked på hur hon ska meritera sig för AT? Björn Ramel, Läkartidningens webbchef, funderar över vårdens jakt på Kayser–Fleischer-ringar.(0 kommentar)

Problemet med den högt värderade svenska sjukvårdskatten

Problemet med den högt värderade svenska sjukvårdskatten (fredag fm) Många beskrivningar av svensk sjukvård liknar beskrivningen av huskatten: oförutsägbar, otillgänglig, lämnar ingen garanti och styrs av egna behov mer än av kundens. Älskad och behövd av många. Hatad av andra (inte minst råttorna!?) – ja en del blir t o m bevisligen allergiska av den. […](0 kommentar)

Snårskogen på väg mot AT

Snårskogen på väg mot AT (fredag) Vägen till AT diskuteras denna morgon i en paneldebatt med bland annat representanter från universitet och länssjukhus. Ett stort antal studenter har tagit sig hit och flera jag talar med har kommit till riksstämman enbart för detta seminarium. Stundvis går diskussionens vågor höga. Jag skriver för brinnande livet ner […](0 kommentar)

Nyheter från riksstämman

(0 kommentar)

Många myter kring urinvägsinfektion

Sex, pessar med spermiedödande medel och ärftlighet är de enda tre säkert kända faktorer som ökar risken för urinvägsinfektion. Det berättade Malin André, allmänläkare i Falun, som deltagit i arbetet med Läkemedelsverkets nya riktlinjer för behandling av nedre urinvägsinfektion, vid en presskonferens på riksstämman. Däremot finns många myter om orsaker till denna vanliga sjukdom. Varannan […](0 kommentar)

Synen på livsstil och hälsa är en kulturfråga

Synen på livsstil och hälsa är en kulturfråga (torsdag em) Efter högtidligt utdelande av priser för årets bästa artiklar i Läkartidningen samlas nu pristagarna och andra intresserade i tidningens monter. Gårdagens symposium ”Människovärdet i vården” var mycket inspirerande, inte minst för mig som än så länge inte har så mycket klinisk erfarenhet. Barbro Westerholm, professor […](0 kommentar)

Förra veckans webbfråga

(0 kommentar)

Finsk företagshälsovård
fixar friska företag

Läs artiklarna Dagens företagshälsovård är segregerad Finska vårdcentraler fixar friska företag(0 kommentar)

Särläkemedel till få
eller hjälp till många?

Dessutom republicerar vi två artiklar i ämnet från LT nr 16, 2007. Dyra särläkemedel blir ett finansieringsproblem Få svenska företag utnyttjar EU-stöd för särläkemedel(0 kommentar)

Särtryck Tema KOL

Beställ särtryck(0 kommentar)

Besked om avtalet i Dalarna dröjer

Ulf Hållmarker tycker att det har varit lite oklarheter kring hur landstingen får agera i arbetstidsfrågan. – Först meddelade SKL i ett PM att vi inte fick teckna lokala avtal, sedan fick jag nyligen veta att det går att teckna avtal, säger Hållmarker. Läkartidningen skrev i LT nr 16 att SKL före påsk meddelat samtliga […](0 kommentar)

Skallskadestudier ifrågasatta

En omfattande internationell forskningsskandal kan vara under uppsegling. Det är en meta-studie kring effekterna av mannitol i hög dos till patienter med skallskada genomförd av den brasilianske neurokirurgen Julio Cruz som nu ifrågasätts i British Medical Journal (BMJ). Tidskriften ställer sig frågande till om studierna, som genomfördes under åren 2001 till 2004 och presenterades i […](0 kommentar)

Donationsansvariga har för lite tid, anser Donationsrådet

Varje intensivvårdsavdelning ska enligt lag ha en donationsansvarig läkare och sjuksköterska. Donationsrådet lanserade i december rekommendationer för hur sjukvården ska jobba med donationer. Enligt dessa ska de donationsansvariga aktivt arbeta med att identifiera möjliga donatorer och att skapa rutiner som främjar tillgången på organ och vävnader som kan transplanteras. Antalet personer i Donationsregistret är fler […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Riskbedömningar inom psykiatrin – kan våld i samhället förutsägas?

SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering, har på uppdrag av regeringen granskat olika metoder att bedöma risken för att en patient inom psykiatrin ska begå våldshandlingar i samhället. Arbetet har bedrivits i samverkan med Socialstyrelsen. Denna artikel sammanfattar SBUs rapport »Riskbedömningar inom psykiatrin – kan våld i samhället förutsägas?«, nr 175 [1]. För referenser utöver […](0 kommentar)

Karotis- och vertebralisdissektion vanlig orsak till stroke hos yngre

En dissektion i arteria carotis interna eller arteria vertebralis börjar med en rift i kärlets intimaskikt där blod tränger in mellan intiman och tunica media. Detta resulterar i uppkomst av antingen dubbellumen, ocklusion eller aneurysmal dilatation (pseudoaneurysm) [1]. Trombmassor på kärlväggens såryta utgör ett emboliskt hot. Det första fallet beskrevs på 1950-talet, och länge ansågs […](0 kommentar)

Berksons fallgrop: Aortaarterioskleros och stroke som exempel

En del berömda vetenskapsmän har turen att få ge sitt namn åt speciella teorem som de har plockat fram. År 1946 publicerade den välkände biostatistikern vid Mayoklinikerna, Joseph Berkson, en artikel [1] som gjorde att han sedan fick ge namn, inte åt ett teorem, men väl åt ett speciellt statistiskt fenomen, Berksons fallgrop (Berkson´s fallacy […](0 kommentar)

Ändrade föreskrifter om utfärdande av intyg – relevant för varje läkare

Socialstyrelsen har kommit med nya föreskrifter om intyg och utlåtande [1], som gäller från och med den 1 januari 2006. De nya föreskrifterna utkom från trycket två dagar innan de trädde i kraft, vilket är anmärkningsvärt med tanke på föreskrifternas stora betydelse. Bland nyheterna märks ett nytt vårdintygsformulär, något som få torde ha haft klart […](0 kommentar)

Viktigt att läkare kvalitetssäkrar läkemedelsbehandling av äldre

Problem med äldres läkemedelsanvändning uppmärksammas alltmer av myndigheter, medier, pensionärs- och handikapporganisationer, allmänhet och patienter och anhöriga. Externa kvalitetsrevisioner görs redan men kan aldrig bli så bra som en fungerande internkontroll. Det är hög tid för läkare att själva kvalitetssäkra läkemedelsbehandlingen av äldre patienter. Överförskrivning, underförskrivning, kaskadbehandling Antalet och andelen personer 80 år eller äldre […](0 kommentar)

Affektiv sjukdom drabbar kvinnor och män olika

Dagens psykiatriska diagnossystem bygger som regel inte på sjukdomarnas orsaker (som varit okända eller bestridna) utan blott på deras manifestationer. Kombinationer av symtom har samlats i syndrom, som på goda grunder visat sig kliniskt valida. Ett sådant system har många fördelar, men det kommer till korta när samma kombinationer av symtom har olika orsaker och […](0 kommentar)

Ung kvinna med p-ring drabbad av armtrombos

En tidigare frisk 20-årig kvinna sökte akut vid midnatt på grund av värk, svullnad och missfärgning av höger arm sedan knappt ett dygn. Armen hade en lätt blåröd marmorering, konsistensökade vener i armvecket och ömhet över kärlsträngen i överarmen. Den var inte värmeökad, och radialispulsen var normal. Kvinnan var normalviktig, icke-rökare och kände sig helt […](0 kommentar)

Förbundsnytt

Rapport från Läkarförbundets aktiviteter på Riksstämman bland annat.

Ladda ner pdf, klicka på knappen ovan till höger(0 kommentar)

LT debatt

Ekonomism splittrar forskares lojalitet

Syftet med denna debattartikel är att visa att de medel som beviljas från externa finansiärer till universitet har stor betydelse för enskilda forskares lojaliteter. Det finns forskare som frågar sig om det primärt är universitetets pengar, eller om de medel som betalas ut till universitetet mer ska räknas som den enskilde forskarens eller forskargruppens. Min […](0 kommentar)

Nio miljoner barn i USA beroende av soppkök

I en ny rapport från Food Bank for New York City (www.foodbanknyc.org) framgår det att 18 procent av barnen i New York City (NYC) är beroende av mat från »Emergency Food Programs« (EFP), eller soppkök, som drivs av frivilliga, oftast religiösa, organisationer. Uppgifterna bygger på en omfattande nationell studie. 28 procent av alla barn under […](0 kommentar)

Debatt och brev

Till arbetets försvar

Jag tror inte att det är farligt att arbeta – snarare tror jag att det är bra för oss i rimliga mängder, och de flesta mår faktiskt mycket bättre av att arbeta än att inte göra det. Dessutom anser jag att det finns mycket starka belägg för att även läkare är biologiska varelser med en […](0 kommentar)

Vetenskapsrådet är ingen rättsinstans

I ett par artiklar i Läkartidningen har några forskare tagit upp en diskussion om hur misstankar om brott mot god vetenskaplig sed bör hanteras. Artiklarna har behandlat såväl allmänna som principiella frågor och konkreta fall. Det finns all anledning att instämma med artikelförfattarna i uppfattningen att misstankar om oredlighet måste utredas liksom i deras önskemål […](0 kommentar)

Odla lite ödmjukhet själv!

Det känns förstås trist att inte Pia Dellson uppskattade symposiet på riksstämman »Psykiatrin – förföljd specialitet« (se Dellsons inlägg i LT 50–52/ 2006, sidorna 4051-2). Hon efterfrågar mer förståelse, ödmjukhet och snällhet (som Pippi) och menar att bristen på dessa varor illustrerades i Elias Erikssons föredrag. Hon angriper inte honom i sak eftersom hon uppfattar […](0 kommentar)

Hur man hanterar livet har betydelse för den psykiska hälsan

När vi läser Lisbet Palmgrens debattinlägg i Läkartidningen 43/2006 (sidorna 3298-9) »Livet har sin betydelse vid psykisk sjukdom« om Försäkringskassans och Migrationsverkets förhållningssätt till människor blir det tydligt för oss varför den psykiska ohälsan i Sverige »galopperar« eller sprider sig som en löpeld. Det förhållningssätt som förespråkas i artikeln handlar inte om läkekonst utan om […](0 kommentar)

»Den enda vägen« finns inte

Är man som jag rättspsykiater, har i åratal arbetat med missbrukare och andra personer på livets skuggsida samt i tio år drivit en klinik för våldsamma, psykotiska patienter, lär man inte ha svårt för att stå för sin mening och säga ifrån, varken till patienter eller till myndigheter. Däremot tror jag att min syn på […](0 kommentar)

Kliniska erfarenheter av behandling med Levemir

Senaste åren har nyttan och användandet av basinsulinanaloger, såväl insulin glargin (Lantus) som insulin detemir (Levemir), diskuterats mot bakgrunden av ökande läkemedelskostnader [1, 2]. Kontrollerade, randomiserade prospektiva studier har vid behandling med detemir påvisat minskade svängningar i plasmaglukos samt reduktion av hypoglykemier jämfört med både NPH-insulin i 2-dos [3] och Lantus [4]. Dylika studier kan, […](0 kommentar)

Ännu ingen anledning att ändra SBUs slutsatser om demensläkemedel

SBUs slutsatser ska så långt det är möjligt bli föremål för omprövning när kunskapsläget förändras. Sådana uppdateringar har skett inom områdena dyspepsi, ryggont, blodtryck, hjärnskakning och cancerbehandling, för att nämna några. SBUs uppdrag består kortfattat i att fastställa det vetenskapliga kunskapsläget. Myndigheten förväntas göra en strikt bedömning med utgångspunkt från vetenskapliga studiers kvalitet. För att […](0 kommentar)

Ulf Brettstam förväxlar orsak och verkan

Jag har bett Ulf Brettstam att underbygga sitt bisarra påstående om att jag skulle ha utövat antipsykiatrisk propaganda och därigenom varit ansvarig för många patienters förtidiga död. I sitt svar i Läkartidningen 50–52/2006 (sidan 4054) har han av naturliga skäl inte förmått det. I stället för att granska mina läroböcker citerar han ur tidskriften Socialpolitik […](0 kommentar)

Utökade möjligheter till eutanasi diskuteras i Belgien

Under september 2006 har ett belgiskt lagförslag diskuterats som gäller utvidgad rätt till eutanasi. Rätten skulle även komma att omfatta barn under 16 år och demenssjuka vuxna.I Belgien definieras eutanasi (aktiv dödshjälp) som en livsavslutande handling utförd av en annan person (oftast en läkare) på patientens uttryckliga och upprepade begäran. Situationen visar att den goda […](0 kommentar)

Profylaktisk tvångsmedicinering är att skjuta i halvmörker

Eva Lindström och Sten Levander hävdar (LT 48/2006, sidorna 3849-53) att öppenvårdstvång behövs, eftersom psykiatrin idag har sådana brister att den inte kan klara vissa patienter utan den möjligheten. Vår åsikt att utvidgningen av Tvångslagen innebär en risk grundas på samma uppfattning om psykiatrins nuvarande status, men vår slutsats är den motsatta: Låt oss först […](0 kommentar)

Jacobssons dilemma är tänkvärt

Vi tackar Hans Jacobsson för hans tänkvärda debattinlägg med anledning av vår artikel om diagnostisk strategi vid lungembolism (LE). Diskussionen kring relevansen av små LE har pågått några år och framför allt avseende handläggning av isolerade subsegmentella LE [1]. Det är känt att singelradsdetektordatortomografi (SDDT) har låg sensitivitet (50 procent) för detektion av subsegmentella LE […](0 kommentar)

Behandlas minimal lungemboli i onödan?

Lungemboli används oftast som ett »allt eller intet«-begrepp. Med den höga tillförlitlighet som spiraldatortomografi idag erbjuder för att visualisera också mycket små embolier, kan det möjligen vara relevant att betrakta detta tillstånd på ett mera nyanserat sätt. Lungemboli anses i regel som allvarligt, samtidigt som begreppet betecknar allt från en minimal tromb i en subsegmentell […](0 kommentar)

Kvalsterreduktion utan preventiv effekt

Dr Rafael Ferrándiz poängterar helt riktigt att det är viktigt att hålla isär primär- prevention och sekundärprevention. Den australiensiska studien (Childhood Asthma Prevention Study, CAPS) [1], refererad i LT 39/2006, syftade till att undersöka den primärpreventiva effekten av kostintervention och kvalsterreduktion på astma och allergi hos barn. Det är möjligt att skillnaden mellan primär och […](0 kommentar)

Missvisande rubrik om kvalsterallergiprevention

I Läkartidningen 39/2006 (sidan 2842) redogör Catarina Almqvist för en primärpreventionsstudie som genomförts vid Woolcock Institute of Medical Research i Australien. Resultatet visar att primärpreventiva åtgärder såsom kvalsterallergenreduktion och kostintervention inte förebyggde förekomsten av astma och allergi hos högriskbarn. Rubriken anger: »Kostintervention och kvalsterreduktion utan effekt vid astma och allergi hos barn« (originalrubriken är »Prevention […](0 kommentar)

Ett besök i fängelset i Homa Bay

Vi vistas sedan några veckor i Homa Bay. Homa betyder feber på swahili. Annars talas här luo, ett av Kenyas hundra språk. Den lilla staden vid Viktoriasjöns östra strand har ett fängelse 10 minuters promenad från vår bostad. Vi knackar på ståldörren och ett öga öppnas. Jodå, det är möjligt att få komma in och […](0 kommentar)

Patientsäkerhet

Underliggande orsak kan vara avgörande för behandlingsresultatet

En 20-årig man sökte den 23 november akut på en familjeläkarmottagning för svullnad av höger knä och hög feber sedan några timmar tillbaka. Han hade också ett skrapsår på knäet. Doktorn bedömde tillståndet som prepatellär bursit. Han försökte punktera slemsäcken men fick inte ut någon vätska. Eftersom CRP var 12 mg/l bedömde doktorn att det […](0 kommentar)

Opererades utan tillräcklig bedövning

Den 34-åriga kvinnan opererades i somras för att avlägsna en polyp i livmodern. Gynekologen utförde ingreppet utan att bedövningen hade tagit ordentligt. Patienten påtalade vid flera tillfällen att hon kände precis vad han gjorde och att det gjorde mycket ont. Ändå fortsatte gynekologen med ingreppet. Skrek av smärta Kvinnan anmälde honom och pekade på flera […](0 kommentar)

Fick diagnosen depressiv episod – hade tumör i levern

Den 61-årige mannen sökte vårdcentralen för bland annat trötthet. Distriktsläkaren ställde diagnosen depressiv episod, rekommenderade tid för samtalsterapi och förskrev Efexor depot. Två veckor senare sökte patienten en annan läkare och remitterades för ultraljudsundersökning. Sedermera konstaterades en tumör av osäker eller okänd natur i levern. Patienten anmälde distriktsläkaren. Ansvarsnämnden läste patientens journal och övriga handlingar […](0 kommentar)

Ledare

Lycka är att vara dansk

Den ansedda veckotidningen »The Economist« tar i en lång essä upp paradoxen att ett ökat materiellt välstånd inte tycks göra befolkningen lyckligare eller nöjdare. Den »lycka« som kan mätas med enkätfrågor om välbefinnande har legat på en konstant nivå sedan 1950-talet trots en dramatisk ökning av levnadsstandarden i industriländerna. Tidskriften låter den psykologiskt orienterade Nobelpristagaren […](0 kommentar)

Nytt år, nya arbetstider!

Den nya Arbetstidslagen har efter årsskiftet medfört att många läkares jourschema har förändrats. För de flesta innebär det kortare och fler jourpass på helger och nätter. I vissa verksamheter har det inneburit endast smärre förändringar, i några klara förbättringar, men i andra har det lett till minskade möjligheter till flexibla lösningar. Det har dock varit […](0 kommentar)

Dödsdom med långtgående konsekvenser

Dödsdomen i Libyen mot fem bulgariska sjuksköterskor och en palestinsk läkare, anklagade för att medvetet ha infekterat över 400 barn med HIV-virus, har rönt stor internationell uppmärksamhet. Entydiga vetenskapliga bevis har framförts om att barnen infekterades långt innan de åtalade kom till sjukhuset. Domen visar att det libyska rättsväsendet valt att blunda för vittnesmål från […](0 kommentar)