Nr 03 2007

Kultur

Citatet

Åsa Nilsonne är psykiater vid Karolinska Universitetssjukhuset Solna med ett starkt engagemang i utbildningsfrågor. Vägen dit har ingalunda varit spikrak. Som diplomatbarn flackade hon runt i världen och arbetade bl a på djurpark under ett studieavbrott innan hon blev läkare. Till sist gick hon dock i mål som psykiater, medicine doktor, legitimerad psykoterapeut, handledare i […](0 kommentar)

Berzelius och Tegnér – intellektuella portalgestalter förbundna i vänskap

År 1833 gjorde intendenten vid Riksmuseum, Bengt Fries, en resa till utlandet. Han rapporterade direkt hem till Berzelius att »Professor Berzelius, Göta kanal och Trollhättan är det enda man känner av Sverige; och får jag tillägga Esaias Tegnér, sedan hans skrifter blivit översatta«. Berzelius´ berömmelse vilar på en solid grund. Här kan nämnas det kemiska […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Medicinsk kommentar

Trakasserier/kränkningar drabbar ofta läkarstuderande i USA

Det är känt att trakasserier och kränkningar mot läkarstudenter förekommer på medicinska fakulteter i flera länder. För att kartlägga problemet på den amerikanska läkarutbildningen genomfördes en longitudinell studie där 16 medicinska fakulteter i USA och drygt 2300 läkarstudenter ingick [1]. Studenterna fick fylla i en enkät dels när de började sin första kliniska praktik, dels […](0 kommentar)

Nya Rön

Vart tredje barn mår dåligt av sjukhusvistelse med narkos

Att sjukhusvistelse kan vara en skrämmande händelse för barn är känt sedan ganska länge. Mycket av de barnpsykologiska kunskaper som växt fram under 1900-talet har medfört förbättringar i omhändertagandet av barn i sjukvården. Numera är så gott som alltid en förälder med när barn ligger på sjukhus. Anestesi och operationer har ansetts som speciellt stressfyllda […](0 kommentar)

Vaccin mot denguefeber på väg

De senaste 30 åren har den myggburna virussjukdomen dengue ökat i takt med globalt ökande transporter och en okontrollerad urbanisering i tropiska områden. Dengue är vanligare nu än någonsin tidigare, och risken är stor att den pågående ökningen fortsätter. Det är en flaviviros som ger ett brett spektrum av symtom: från subklinisk sjukdom till svår […](0 kommentar)

Fem miljoner till sjukhus efter abort

Komplikationer efter sk farliga aborter resulterar årligen i att fem miljoner kvinnor i utvecklingsländer läggs in på sjukhus. Det uppskattar WHO i en färsk analys som presenteras i Lancet. WHO har tittat på data från 13 utvecklingsländer i Afrika, Asien och Sydamerika. Det rör sig om kvinnor i åldrarna 15–44 år. Sammantaget beräknas att osäkra […](0 kommentar)

Magnesium hjälper inte vid hjärnskada

Det har föreslagits att tillskott av magnesium efter traumatisk hjärnskada skulle kunna ha en gynnsam effekt vad gäller att begränsa den sekundära skadan på hjärnan. Men nu visar en grupp forskare från USA att så inte är fallet i en studie som presenteras i Lancet Neurology. I den placebokontrollerade, dubbelblinda studien har 499 patienter ingått […](0 kommentar)

Nytt test förhindrar farliga läkemedelsprövningar

I mars 2006 uppmärksammades en klinisk läkemedelsprövning vid Northwick Park Hospital i London. I en fas I-studie gavs den monoklonala antikroppen TGN1412, som utvecklats mot autoimmun- och immunbristsjukdomar, till sex friska försökspersoner med katastrofala följder. Samtliga behandlade blev omedelbart svårt sjuka, och flera utvecklade svår organsvikt och kom att kräva intensivvård. Det visade sig senare […](0 kommentar)

Strategibyte kan ge snabbare reperfusion vid hjärtinfarkt

Hur ska ett sjukhus organiseras för att så snabbt som möjligt låta patienter med ST-höjningsinfarkt genomgå reperfusionsbehandling? Den frågan ställer sig en grupp amerikanska forskare i en studie presenterad i New England Journal of Medicine. Vid hjärtinfarkt med ST-höjning är det som bekant viktigt att patienten snabbt får tillgång till reperfusionsbehandling. Tiden från vilken patienten […](0 kommentar)

Europa mot fetman

Det eskalerande problemet med övervikt och fetma uppmärksammas nu av europeiska myndigheter som ett av de mest allvarliga hälsoproblemen Europa står inför. I ett WHO-lett möte för europeiska ministrar i mitten av november i Istanbul konstateras att prevalensen av fetma i Europa har trefaldigats under de senaste 20 åren. Enligt WHO är hälften av alla […](0 kommentar)

Farligt med avbrott i antiviral terapi

Att göra uppehåll i användningen av antivirala mediciner för HIV-patienter när sjukdomen tycks vara under kontroll är ingen bra idé. Det visar en större studie som presenteras i New England Journal of Medicine. Antiviral behandling är som bekant förknippad med mycket biverkningar (exempelvis påverkan på njurar, hjärta och lever) och risk för resistensutveckling, vilka är […](0 kommentar)

Ormgift inte effektivt som strokemedicin

Ett ormgift har prövats som strokemedicin. Nej, det är faktiskt inget skämt. Behovet av nya behandlingsmetoder för stroke är som bekant mycket stort, och allt djärvare grepp tas nu. Ancord heter substansen som renats fram från ormgift från giftormen Calloselasma rhodostoma, som återfinns i bla Malaysia. Ancord är ett potent antikoagulans, vilket har föranlett att […](0 kommentar)

Lågt självförtroende hos överviktiga barn

Överviktiga barn har sämre självförtroende än normalviktiga barn, och särskilt gäller detta överviktiga flickor. Det visar en studie från Australien som presenteras i tidskriften Pediatrics. Studien omfattar 2813 barn från 55 olika skolor i Australien i femte och sjätte klass med en genomsnittlig ålder på drygt 11 år. Längd och vikt mättes hos barnen, som […](0 kommentar)

Dålig psykisk hälsa hos flyktingar med temporärt skydd

Forskare i Australien visar i en studie [1] att den psykiska hälsan är mycket sämre hos flyktingar med temporärt uppehållstillstånd än hos dem som får permanent skydd. Ämnet är mycket angeläget inte bara i Australien utan också i Sverige i diskussionerna kring vårt flyktingmottagande. Mottagningsländer i väst har under de senaste åren blivit allt mer […](0 kommentar)

Barn med vesikoureteral reflux grad I-III behöver inte antibiotikaprofylax

Barn som efter en akut pyelonefrit visats ha vesikoureteral reflux (VUR) grad I–III hade inte ökad risk att få ytterligare pyelonefriter jämfört med barn utan VUR. Ännu viktigare var att risken för postinfektiös njurskada/njurärr var lika stor hos båda grupperna barn, 6,2 respektive 5,7. Författarna till den aktuella studien studerade 218 barn och ungdomar i […](0 kommentar)

Endast på webben

Socialstyrelsen får starkare roll föreslår Ansvarskommittén

– Vårt förslag innebär att Socialstyrelsen får ett samordningsansvar för Statens beredning för medicinsk utvärdering, Läkemedelsverket och Läkemedelsförmånsnämnden, säger Mats Svegfors, landshövding i Västmanland. Det blir en vidgad roll för Socialstyrelsen som ser ut att bli en mäktigare myndighet. Syftet med förändringen, enligt Svegfors, är att få en avsändare för styrningen av sjukvården. – Vi […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

»Bamse« hjälper parkinsonpatient i palliativ sjukdomsfas

Parkinsons sjukdom har beskrivits som en »hjärnans systemsjukdom« som inte bara drabbar dopaminsystemet i basala ganglierna utan även ett flertal av transmittorsubstanserna i CNS, vilket skapar symtom som är mer eller mindre framträdande i olika stadier av sjukdomen. Dessa stadier har beskrivits som debutfasen, motorkomplikationsfasen och den neuropsykiatriska komplikationsfasen [1]. Efter längre tids sjukdomsbehandling följs […](0 kommentar)

Högersidig hydrotorax – enda tecknet på ovariellt hyperstimuleringssyndrom

Avancerat ovariellt hyperstimuleringssyndrom (OHSS) som resultat av behandling av infertila kvinnor med exogena gonadotropiner förekommer med en incidens av 0,5–4 procent [1]. Syndromet yttrar sig genom kraftigt förstorade ovarier, ascites, pleura- och/eller perikardvätska, hemokoncentration och i sällsynta fall oliguri, njursvikt och död [2]. Tromboembolism är en känd komplikation [3]. Pleuravätska som dominerande manifestation av OHSS […](0 kommentar)

Metaregression kan visa om fler NIDCAP-studier är motiverade

Den »synaktiva« teorin om barnets utveckling, som introducerades av Als i slutet av 1970-talet, ligger till grund för NIDCAP, Neonatal Individualized Developmental Care and Assessment Program (utvecklingsstödjande neonatalvård) [1, 2]. Denna vårdform kräver specialutbildad vårdpersonal som observerar det underburna barnets beteende före, under och efter en vårdhandling. Utifrån observatörens bedömning ges rekommendationer till vårdpersonalen och […](0 kommentar)

Metylprednisolon lovande vid MS

Vid skovvis förlöpande multipel skleros (RR-MS) och sekundär progressiv multipel skleros ses en inflammatorisk bild i centrala nervsystemet och destruktion av det myelin som omger nervfibrerna. Många av mekanismerna bakom RR-MS är fortfarande inte kända, och det finns troligen flera olika subtyper av patofysiologi bakom sjukdomen [1]. Pågående skov och skador (så kallade lesioner) efter […](0 kommentar)

Fetma hos barn – prevention enda realistiska lösningen på problemet

Övervikt och fetma är ett växande problem i stora delar av världen. I Sverige har antalet överviktiga vuxna nästan fördubblats de senaste 20 åren [1]. Det finns ännu ingen nationell sammanställning av data om barns vikt och längd. Regionala studier visar kraftig ökning av övervikt/fetma Olika regionala studier visar att 15–20 procent av barnen är […](0 kommentar)

Debatt och brev

Ställningstagande i fördelningsfrågan en förutsättning för samverkan

Huruvida siffrorna i den ursprungliga artikeln av Werkö och Enkvist i alla detaljer är korrekta är väl egentligen av underordnat intresse. Den viktiga och fortfarande obesvarade frågan är hur man på rationella grunder kan åstadkomma en så ändamålsenlig fördelning av läkarresursen som möjligt. Eva Nilsson Bågenholm och Benny Ståhlberg frågar efter »i förhållande till vad« […](0 kommentar)

Inget sjukhus har råd att låta läkare arbeta på halvfart

Kjell Nyman (Läkartidningen 49/2006, sidan 3955) och Eric Bertholds tar i varsitt debattinlägg upp några viktiga frågor kring sjukvårdens organisation i Sverige. De berör dels fördelningen av vård mellan primärvård och sjukhusvård, dels balansen mellan universitetssjukhus och länssjukhus. Läkarförbundets samlade syn på den sjukvårdspolitik som bör bedrivas för att få en bättre fungerande sjukvård i […](0 kommentar)

Utan förändringar har allmänläkare ingen anledning stödja Läkarförbundet

Bågenholm och Ståhlberg slätar över den snedfördelning som råder mellan universitetssjukhus och mellan primärvård och länssjukvård. I fallet Karolinska Universitetssjukhuset Solna/Huddinge finns det idag långt över 1000 läkare anställda per sjukhus. Det är betydligt fler läkare än vårdplatser, vilket är internationellt unikt, på samma sätt som Sveriges primärvård är en av världens minsta, relativt sett. […](0 kommentar)

Läkarbrist i Sverige?

När jag läste Lars Werkös och Christer Enkvists debattartikel »Sverige har inte för få läkare« i Dagens Nyheter den 24 oktober 2006 kände jag igen beskrivningen av sjukvårdens bristande tillgänglighet, och jag fann deras slutsatser tänkvärda, bland annat att det krävs en grundlig utredning och analys av de bakomliggande orsakerna. Därför blir man en smula […](0 kommentar)

Varför så få kliniska prövningar i Sverige?

För 10 år sedan hävdade kristdemokraten Tuve Skånberg i en riksdagsdebatt [1], med anledning av Carl Thams kraftiga nedskärning av anslagen till Medicinska forskningsrådet, att »Vi är många som hoppas att svenska forskare skulle kunna lösa cancerns gåta, ge hopp om syn och friska njurar hos diabetessjuka barn, finna bot mot autoimmuna sjukdomars gissel såsom […](0 kommentar)

Nytt hopp för primärhälsovården

Margaret Chan, WHOs nytillträdda generaldirektör, betonade i sitt invigningstal till WHOs personal att primärhälsovården är grunden för WHOs arbete. I sitt tal sa hon att »sjukdomsspecifika initiativ har sin plats … Men en primärhälsovårdsansats är nödvändig för att integrera olika aktiviteter bättre«. Chan betonade i sitt tal att primärhälsovårdsstrategin står för värderingar som fokuserar på […](0 kommentar)

Ofullständiga beräkningar leder till felaktiga uppgifter om kostnaderna

I Läkartidningen 38/2006 under vinjetten Klinik och vetenskap redovisar Anna Glenngård och Ulf Persson i en artikel [1] resultaten från en tidigare publicerad studie »Costs associated with blood transfusions in Sweden – The societal cost of autologous, allogenic and perioperative RBC transfusion« [2]. I originalpublikationen ingick även C Söderman, Janssen-Cilag, Sverige, som författare. Undertecknad samt […](0 kommentar)

Så mycket kostar inte en blodtransfusion i Sverige

Glenngård och Persson, Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi (IHE), Lund, har beräknat kostnaderna för transfusion av två erytrocytenheter till kirurgpatienter och till onkologiska patienter och publicerat resultaten i Läkartidningen [1]. Arbetet ser förtroendeingivande ut, ger god redovisning av varifrån underlag till beräkningarna har hämtats och innehåller snygga tabeller. Arbetet har också passerat Läkartidningens referentbedömning. Men […](0 kommentar)

Vi har inga motiv att driva kostnader vare sig uppåt eller nedåt

De synpunkter som framkom i det nämnda Letter to the editor [1] besvarades och invändningarna bemöttes av oss i ett publicerat svar [2] i samma nummer av Transfusion Medicine. Detta tycks ha gått både Olle Berséus och Olof Åkerblom förbi. För den intresserade framgår där att invändningarna inte var av den karaktären att våra beräkningar […](0 kommentar)

Ledare

Speciell sjukvård för troende

Skall muslimer i Storbritannien få tillgång till speciella mottagningar som delar islams grundvärderingar? Två brittiska allmänmedicinare argumenterar för och emot ett religiöst anpassat sjukvårdssystem i veckans nummer av BMJ (2007;334:74-5). Professor Aziz Sheikh är för. Englands drygt 1,6 miljoner muslimer tillhör många etniska grupper men bor ofta i samma underprivilegierade områden, som kännetecknas av hög […](0 kommentar)

Behöver vi vårdgarantin?

Vårdköerna i Sverige måste bort! Det är ett budskap som Sveriges läkarförbund framfört ett otal gånger, och förbundet har även i sitt programarbete anvisat vilka reformer som bör genomföras för att nå fram till detta mål. Den förra regeringen samt Sveriges Kommuner och Landsting lanserade för drygt ett år sedan den nationella vårdgarantin för att […](0 kommentar)

Vem kan vara legitimerad läkare?

Regeringsrätten beslöt i förra veckan att en läkare som dömts för barnpornografibrott ska få behålla sin legitimation. Den rev upp kammarrättens beslut. Regeringsrättens skäl är att läkaren visserligen gjort sig skyldig till brott som svårligen kan kombineras med läkaryrket, men att han efter domen fullgjort sitt arbete på ett bra sätt och hans livssituation har […](0 kommentar)

Aktuellt

Fetmaepidemin oroar både föräldrar och vårdprofessioner

Det visar en intervjuundersökning av föräldrars attityder till barns kost och hälsa som gjordes i november 2006. Bakom undersökningen står Tandläkarförbundet, som utformat enkäten, samt Läkarförbundet och Vårdförbundet. 1000 föräldrar i åldern 18–55 år med hemmavarande barn i åldern 4–15 år intervjuades. Här är några av resultaten: 85 procent av föräldrarna anser att kosten har […](0 kommentar)

Folkhälsoministern tror på föräldraopinion

Folkhälsominister Maria Larsson vill ha en utökad föräldrautbildning. Hon tror mer på föräldraopinion och konsumentmakt och mindre på lagstiftning som åtgärder mot den ökande fetmaepidemin. »Dagens föräldrar har inte tillräcklig kontroll över och kunskap om sina barns kostvanor.« Det konstaterade ordförandena i Läkarförbundet, Tandläkarförbundet och Vårdförbundet i en debattartikel i Dagens Nyheter den 12 december, […](0 kommentar)

En femtedel av barnen i Europa är överviktiga

Detta slår Sveriges folkhälsominister Maria Larsson och hennes europeiska kolleger fast i deklarationen »European Charter on Counteracting Obesity« som antogs vid Världshälsoorganisationens europeiska ministerkonferens i Istanbul i november 2006. Deklarationen lägger särskild tonvikt på fetma hos barn och unga. Målet är att inom 4–5 år ha nått synliga framgångar bland barn och ungdomar, och senast […](0 kommentar)

Ingen rättighet att vara läkare

I veckan beslutade Regeringsrätten att en läkare som tidigare dömts för barnpornografibrott får behålla sin legitimation. Mannen har sexchattat med barn och har sparat datafiler med barnporr. Flera instanser, som Socialstyrelsen och Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, har kritiserat domen. –Det är fel att läkaren får tillbaka sin legitimation. Den som arbetar som läkare ska inte […](0 kommentar)

SKL vill se lönelyft i landstingen

– Det är viktigt att vi håller takten med de andra sektorerna. Någon gång borde anställda i kommuner och landsting lägga sig lite över industrin och den privata sektorn. Det blir kanske inte så den här gången, men vi måste väcka frågan till diskussion, sa Markus Gustafsson, tf chef för den arbetsgivarpolitiska avdelningen på SKL, […](0 kommentar)

Tredje läkaren i riksdagen vill agera för klinisk forskning

– Jag har gått till val mycket på sjukvårdsfrågor och forskning och högre utbildning, säger Finn Bengtsson, 50 år, som har bytt sin ordinarie sysselsättning som professor och överläkare i Linköping mot uppdraget som riksdagsledamot. Han bor i Linköping med fru och ett av tre barn. De andra två är utflugna. I Stockholm är han […](0 kommentar)

Notiser

Allvarliga brister i ekonomistyrning vid Lundasjukhus

200 miljoner kronor i underskott vid den medicinska fakulteten vid Universitetssjukhuset i Lund. Nu kommer kritiken. En konsultrapport visar omfattande brister i den ekonomiska revisionen. Sedan början av 2000-talet har fakulteten kämpat mot ständiga minusresultat som lett fram till ett gigantiskt underskott. I veckan presenterade revisorerna resultatet av den utredning som pågått kring sjukhusets ekonomiarbete. […](0 kommentar)

Landstinget i Stockholm satsar på klinisk forskning

Stockholms läns landsting är Sveriges näst största finansiär av medicinsk forskning bland landstingen. Under 2007–2009 har cirka 320 miljoner kronor beviljats till klinisk forskning. Det rör sig om anslag till både klinisk och preklinisk forskning, menar Thorbjörn Ekström, chef för forsknings- och utvecklingskansliet. – För oss är det viktigt att bedriva patientnära forskning som man […](0 kommentar)

Patienter rapporterar in biverkningar

Patienter får själva rapportera in biverkningar av läkemedel till Läkemedelsverket. Detta ska förbättra den samlade säkerhetsövervakningen av läkemedel, menar myndigheten. Ett pilotprojekt som genomfördes 2006 i Uppsala visade att patienternas rapporter gav viktig information om till exempel biverkningar av receptfria läkemedel. Nu har Datainspektionen gett klartecken till att myndigheten för register över patientinformationen.(0 kommentar)

Förbundet ifrågasätter vårdgarantin

Landstingen har misslyckats med vårdgarantin. Det konstaterar Läkarförbundet på veckans ledarsida och ställer frågan om vårdgarantin verkligen behövs. – Det finns inget givet svar, det kanske är annat som behövs. Det är ju inte vårdgarantin som garanterar bästa möjliga vård, säger Läkarförbundets ordförande Eva Nilsson Bågenholm. I artikeln anges en rad åtgärder som förbundet menar […](0 kommentar)

Meddelanden

Nytt om namn, Disputationer, Kalendarium m m

Ladda ner pdf genom att knäppa på knappen till höger (Läs artikeln som PDF).(0 kommentar)

Rättelse

Fel i rubriken

Läs artikeln https://lakartidningen.se/engine.php?articleId=5787(0 kommentar)

LT debatt

Fetma kan förebyggas – men krafttag behövs!

Ökningen i förekomsten av fetma orsakas av sociala, ekonomiska och miljömässiga samhällsförändringar som sker i allt snabbare takt: Ett ökat utbud av energitäta och näringsfattiga livsmedel och söta drycker, fallande matpriser, automatiseringen av arbetslivet samt fler och attraktivare stillasittande fritidsaktiviteter i kombination med en farligare utemiljö. Barn och ungdomar är de första att ta till […](0 kommentar)