Nr 08 2007

Kultur

Pandemiers påverkan på samhället

När USAs hälsominister i citatet ovan talar om vilka följder en pandemi skulle få för individ och samhälle, stöder han sig med stor sannolikhet på erfarenheter som har förvärvats under tidigare influensaepidemier. Detta är ett högst rimligt förhållningssätt i väntan på något nytt, som vi ännu inte vet om eller när det inträffar och vars […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Medicinsk kommentar

Kylterapi efter hävt hjärtstopp tycks skydda hjärnan

SBU har publicerat en Alert-rapport om sänkt kroppstemperatur efter hävt hjärtstopp [1], vilken rönt uppmärksamhet. Rapporten menar att det finns otillräckligt vetenskapligt stöd för att hypotermibehandling är av godo och sammanfattar att behandling bör ske endast inom ramen för vetenskapligt acceptabla former. SBU gör därmed en annan bedömning än den internationella expertgrupp (International Liaison Committee […](0 kommentar)

Specialdesignad KBT hjälper vid somatiseringssyndrom

Patienter med somatiseringssyndrom, dvs med ett flertal medicinskt oförklarade fysiska symtom över många år, är en stor utmaning för sjukvården. De söker ofta vård hos olika vårdgivare, genomgår många utredningar till stora kostnader och har ett långvarigt lidande. Hittills har ingen behandling, varken farmakologisk eller psykoterapeutisk, kunnat visa övertygande förbättring av symtom eller funktionsförmåga hos […](0 kommentar)

Nya Rön

Långtidsbehandling med PPI ökar risken för höftfraktur

Långtidsbehandling med protonpumpshämmare (PPI) ökar risken att drabbas av höftfraktur, enligt en brittisk studie som presenteras i JAMA. Forskarna har utgått från samtliga fall av höftfraktur hos patienter över 50 års ålder i databasen General Practice Research Database, som innehåller data från primärvården i Storbritannien, totalt drygt 13000 fall. Dessa har jämförts med en kontrollgrupp […](0 kommentar)

Telomerförkortning riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom

Kan längden på telomeren i människans arvsmassa påverka risken att drabbas av hjärt–kärlsjukdom? Det anser forskare från Skottland, som presenterar en studie i Lancet. Telomeren är ett område i slutet av kromosomen som består av upprepningar av den genetiska sekvensen TTAGGG. Vid kopiering av arvsmassan kan DNA-polymeraset inte duplicera hela telomeren, en liten del blir […](0 kommentar)

Parasiter mot MS?

En i Sydamerika förekommande parasit studeras nu av forskare i Argentina, som tror att den lilla parasitmasken Trichuris trichiura skulle kunna användas för att behandla multipel skleros (MS); detta enligt en studie som presenteras i Annals of Neurology och refereras i News@Nature.com. Den mindre studien omfattar 24 MS-sjuka individer som haft sin sjukdom i minst […](0 kommentar)

Pioglitazon kan bromsa diabetes typ 2

Pioglitazon tillhör gruppen tiazolidindioner, som verkar antidiabetiskt genom att förstärka den endogena insulineffekten, framför allt genom att aktivera PPAR-g i skelettmuskulatur och därigenom öka glukosupptaget. I djurmodeller, liksom i kliniska studier, har noterats hållpunkter även för att (beta)-cellsfunktionen bevaras vid behandling med tiazolidindioner. Detta skulle kunna innebära att tiazolidindioner skulle kunna bromsa det progressiva naturalförloppet […](0 kommentar)

Lyckad genterapi vid epidermolysis bullosa

Genterapi har länge varit en utopi i behandlingen av svåra medfödda hudsjukdomar. Nyligen rapporterades dock ettårsresultaten av en lyckad återtransplantation av genetiskt modifierade hudceller till en vuxen man med epidermolysis bullosa (EB) av sk junktional typ. EB är samlingsnamn för ärftliga hudsjukdomar kännetecknade av bristande sammanhållning mellan överhud (epidermis) och underliggande läderhud (dermis). Stora blåsor […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Vetenskapliga kontroverser oundvikliga i dagens samhälle

Ett fenomen som tycks öka i det moderna samhället är kontroverser där forskare är inblandade. Vetenskapliga kontroverser handlar om oenighet bland forskare, vilka gör anspråk på kunskap om samma fenomen. För vetenskapsteorins del har detta lett till ett intresse för att förstå varför kontroverser uppkommer, hur de utvecklas och avslutas. Under de senaste decennierna har […](0 kommentar)

Statistisk metod för parade ordinaldata

Utvärdering av behandlingseffekt eller annan förändring när datamaterialet består av ordnade kategorier kräver extra uppmärksamhet vid val av statistisk verktygslåda. Det är inte bara bedömningar av kvalitativa variabler som oro, smärta, välbefinnande, kvalitet och funktion på någon skattningsskala som ger upphov till ordnade kategoridata eller ordinaldata, som mätnivån även kallas. Kategoriseringar av mätvärden från standardiserade […](0 kommentar)

Sant eller falskt fynd?

Hur man skiljer sant från falskt i epidemiologiska studier där ett statistiskt samband har hittats är en ständigt återkommande fråga. Vad som menas med att »statistiskt samband har hittats« kan visserligen bero på vilket statistisk metod som använts och även på hur resultaten uttolkas. Vidare kan en epidemiologisk studie ha metodologiska brister. Man kan heller […](0 kommentar)

Svenska rådet för HLR ska öka överlevnaden vid hjärtstopp

Man beräknar idag att cirka 30000 människor årligen räddas till livet efter att ha drabbats av ett hjärtstopp utanför sjukhus i Europa [1]. Antalet patienter som räddas till livet efter hjärtstopp som inträffar på sjukhus är inte definierat men är enligt preliminära beräkningar ännu högre. Enligt aktuella rapporter räddas de flesta av dessa människor till […](0 kommentar)

ABC om Akut dyspné

Orsakerna till akut dyspné, andnöd, är många. Den här artikeln försöker presentera en utredningsalgoritm för att snabbt diagnostisera allvarliga orsaker till dyspné. Styrkan och svagheterna i olika undersökningsmetoder och deras tillförlitlighet tas upp medan behandlingsstrategier inte berörs. Fokus är akut uppkommen dyspné, varför tonvikten ligger på kardiella och pulmonella etiologier. Patofysiologi Andnöd är ett komplext […](0 kommentar)

LT debatt

SOU som försvar för flyktingpolitik

År 2004 tillsatte regeringen en nationell samordnare för att utreda problemet med asylsökande barn med uppgivenhetssymtom. Resultatet är SOU 2005:2, SOU 2006:49 och nu slutrapporten SOU 2006:114. Den sakkunskap och vetenskapliga kompetens som har brukat utmärka Statens Offentliga Utredningar saknas i dessa tre SOU. Visserligen redovisar de ett lovvärt arbete för att förbättra vårdinsatserna, men […](0 kommentar)

Debatt och brev

Mer samsyn krävs för samarbetemellan psykiatrin och brukarna

I remissvaret till Psykiatrisamordnaren från Riksförbundet för social och mental hälsa (RSMH) om öppenvård med särskilda villkor kan man läsa följande: »Vi vill klart säga från RSMHs sida att vi ser läkemedelsanvändningen många gånger som ett modernt substitut för lobotomi, man skapar en lugn individ utan förmåga till aktivitet och initiativ som passivt fördriver dagen […](0 kommentar)

Det medicinska födelsemeddelandet möjliggörlongitudinella studier av graviditetens biografi

I ett tidigare nummer av Läkartidningen [1] beskrevs preeklampsi i en utmärkt och omfattande översikt. Forskningen inom området har de senaste två decennierna varit betydande. Orsaken till preeklampsi är dock fortfarande okänd, men troligen multifaktoriell. Det jag har att meddela ligger längre tillbaka i tiden, men är nog fortfarande av intresse. Nästan alla studier av […](0 kommentar)

Bra att vi är överens

»Vi tror det vore olyckligt om denna uppfattning fick stå helt oemotsagd«, skriver Johansson, Andersson och Hjerpe. Men den förblir oemotsagd. Skribenterna slår in helt öppna dörrar och upprepar ståndpunkterna från vår korta replik [1]: 1. Det finns för närvarande inte underlag för att ersätta eller komplettera cytologiprov i de svenska landstingens screeningprogam med HPV-testning. […](0 kommentar)

Missvisande om patientskador i primärvården

I Läkartidningen 4/2007 (sidan 247) hävdar Jon Ahlberg att primärvården har en anmärkningsvärd frekvens av patientskador. Han hävdar vidare att det inte finns besöksstatistik att jämföra skadefrekvensen med. Det stämmer inte. Statistik finns och har ventilerats helt nyligen här i LT i mina debattinlägg (49/2006, sidan 3955, och 3/2007, sidan 143) angående arbets- och läkarfördelningen […](0 kommentar)

Väl underbyggd roll för analys av HPV vid cervixcancerprevention

Elias Rubinstein frågar sig i ett inlägg i LT 4/2007 (sidan 260), i likhet med många andra initierade, varför man inte i detta land redan har infört HPV-testning som ett led i riskbedömningen för utveckling av cervixcancer. Infektion med vissa sk högrisktyper av HPV (HR-HPV) är som bekant en nödvändig men inte tillräcklig faktor för […](0 kommentar)

Svamp i blodet skall behandlas!

I LT 5/2007 (sidan 344) refererades ett ansvarsärende som slutade med att en intensivvårdsläkare blev friad från ansvar för att inte ha behandlat en patient mot invasiv svampinfektion trots att blododling och odling från CVK var positiva för jästsvamp. Patienten fick endoftalmit. Jag vill gärna lyckönska kollegan som slapp varning; själva systemet för disciplinpåföljd är […](0 kommentar)

Konflikt mellan rapporteringstvånget i sjukvården och Europakonventionen om mänskliga fri- och rättigheter?

En viktig bok har just kommit från trycket: »I rättvisans namn – ansvar, skuld och säkerhet i vården« (Stockholm: Liber; 2007). Redaktör är Synnöve Ödegård, drivande first lady i arbetet med att modernisera tänkandet angående patientsäkerhetsarbetet i Sverige. Boken tar sin utgångspunkt i den klassiska förgiftningsolyckan 1936 på Maria sjukhus i Stockholm (»Lex Maria«), dialysfallet […](0 kommentar)

Medlem bör få hjälp att sona sitt brott

I Läkartidningen 5/2007 (sidan 352) frågade jag Läkarförbundets ordförande vilken hållning förbundet intar när en medlem begått brott som kan få konsekvenser för yrkesutövningen. Är det att värna yrkets anseende eller stödja medlemmen? Bortsett från rubriken uppehåller sig ordförandens utförliga svar endast vid reglerna för uteslutning och att hänsynen till allmänhetens förväntningar på läkarkåren motiverar […](0 kommentar)

Världen går en varmare och rikare framtid till mötes!

I debattinlägg i LT 50–52/2006 (sidorna 4001-2) och 5/2007 (sidorna 301-2) förespråkas radikala åtgärder för att motverka effekterna av klimatförändringarna. Den senaste rapporten från IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) utmålar också en dyster framtid som världen går till mötes. Är då verkligen forskarvärlden helt överens? Några av slutsatserna ifrågasätts exempelvis av en grupp klimatforskare […](0 kommentar)

Överförbrukning av adrenerga näsdroppar – dags för ett varningsrop igen!

Inom läkarkåren finns sannolikt en utbredd kunskap om riskerna med adrenerga näsdroppar/sprayer. Vi vet, baserat på vetenskaplig dokumentation [1, 2], att användning av sådana medel innebär en risk för • hyperreaktivitet i nässlemhinnan • toleransutveckling • reboundsvullnad. Tillståndet kallas, som vi alltid gjort med läkemedelsorsakad nässlemhinneproblematik, rhinitis medicamentosa. Till skillnad från för 30 år sedan […](0 kommentar)

Ledare

Primärvården – navet i framtidens sjukvård!

I ett pressmeddelande från Socialstyrelsen med rubriken »Primärvården kan bli navet i framtidens sjukvård« konstateras att fler landsting väljer att arbeta med utökad primärvård, det vill säga närsjukvård. Man har större fokus på patienten och kvaliteten. Att landstingen och regionerna satsar på primärvård låter lovande och är helt nödvändigt för att hela sjukvården ska fungera […](0 kommentar)

Ett hot mot folkhälsan

Förfalskade läkemedel, illegal läkemedelsförsäljning och -import liksom en rad andra brott med anknytning till läkemedel är ett växande problem i Sverige och omvärlden. Omfattningen beräknas år 2010 uppgå till astronomiska 75 miljarder US-dollar i världen, och förfalskade läkemedel beräknas utgöra 1–10 procent av den globala världsmarknaden för läkemedel. Ämnet belystes vid en konferens anordnad av […](0 kommentar)

Allt mindre av doktorns tid ägnas patienten

Nyutexaminerad och full av entusiasm för att hjälpa sjuka började jag 1975 vikariera på en psykiatrisk klinik. På de revolutionära stormöten som då styrde verksamheten hade klasskampen hög prioritet. Doktorerna borde solidariskt ta på sig delar av lokalvårdarnas städuppgifter, ansågs det. Frågan om patienterna hade nytta av att läkarna svabbade golv i stället för att […](0 kommentar)

Aktuellt

Kommitté tar över utbildning i företagshälsovård

Sedan 1995 har Arbetslivsinstitutet, delvis i samverkan med universitet och högskolor, stått för utbildning av personal i företagshälsovården. Arbetslivsinstitutet läggs ned den 1 juli i år, och tills en mer permanent huvudman är utsedd ansvarar kommittén för att pågående och planerad utbildning genomförs. För detta har regeringen avsatt 60 miljoner kronor för 2007–2009. Anna Hedborg […](0 kommentar)

Allt hänger på avtalen

De risker som kan finnas med privat drift av offentligt finansierade sjukhus kan undanröjas i entreprenadavtalen, hävdar bland andra Socialdepartementet, som skriver i sin promemoria: »Kvalitet i vården avgörs av vårdavtalens utformning och inte av driftsformen.« Socialdepartementet menar att skillnader i vårdens medicinska kvalitet inte kan knytas till ägar- eller driftsform och hänvisar till erfarenheter […](0 kommentar)

Effekten av vinstsyfte oklar

Socialdepartementet hävdar i sin promemoria »Driftsformer för sjukhus« att det inte finns objektiva belägg för att vinstorienterade företag inom sjukhusvård ger negativa effekter på kvalitet eller effektivitet och att stopplagen därför är en omotiverad inskränkning i landstingens självstyrelse. Anders Anell, docent och VD för Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi i Lund, kommenterar: – Denna typ […](0 kommentar)

»Hot« mot klinisk forskning och utbildning

– Vi ser detta som ett allvarligt hot, säger KIs prorektor Hans Forssberg. Karolinska institutet har dock ingen synpunkt på om ett helt universitetssjukhus drivs privat, så länge kontrakten är långa och inte måste omförhandlas vart fjärde år. – Driftsformen per se är inte så avgörande för framgångsrik medicinsk forskning. Johns Hopkins, ett av de […](0 kommentar)

Stopplagen avskaffas

De flesta av de omkring 30 remissinstanserna är antingen positiva eller har inget att erinra, att döma av svaren på Socialdepartementets förslag som skickades ut i december. Några större förändringar väntas inte efter remissrundan, enligt Joakim Pettersson (kd), politiskt sakkunnig på Socialdepartementet. Bland de verkliga tillskyndarna finns borgerligt styrda landsting, Praktikertjänst AB, Konkurrensverket, Nämnden för […](0 kommentar)

Notiser

»Primärvården navet i framtidens sjukvård«

Primärvården blir centrum i sjukvården, menar Socialstyrelsen i en lägesrapport för vården. Enligt rapporten arbetar allt fler landsting med utökad primärvård, s k närsjukvård. Dessutom har primärvården blivit något mer tillgänglig under senare år. Förebyggande arbete blir också allt vanligare i primärvården. Lägesrapporten finns på http://www.sos.se(0 kommentar)

Nya riktlinjer för vården mot missbruk

För första gången ger Socialstyrelsen ut nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården som riktar sig till både socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Riktlinjerna innehåller ett femtiotal rekommendationer, till exempel för olika typer av bedömningsinstrument, bland annat AUDIT som används för att identifiera patienter med riskabla alkoholvanor.(0 kommentar)

Snittlönen 5300 kronor högre för män

Genomsnittslönen för landstingsanställda manliga läkare var förra året 5300 kronor högre än för de kvinnliga läkarna. Jämfört med 2005 har skillnaden mellan könen ökat med 100 kronor. Enligt Läkarförbundet finns förklaringen till stor del i befattnings- och åldersstrukturen. Det finns fler chefer och överläkare bland männen, som höjer snittet. Löneökningen för hela läkarkollektivet under förra […](0 kommentar)

SLF till attack i arbetstidsfrågan

I ett debattinlägg i Dagens Nyheter, 19 februari, beskyllde Läkarförbundets ordförande Eva Nilsson Bågenholm landstingen för att vansköta sina åtaganden och utnyttja ansvarskännande läkare: »Varje dag bryter hundratals läkare mot lagen. Arbetsgivarna, landstingen, beordrar läkarna att bryta mot den nya arbetstidslagen och läkarna lyder av omsorg om patienterna. Ändå kan landstingen lätt lösa frågan genom […](0 kommentar)