Nr 09 2007

Kultur

Omskakande konstupplevelse om kroppen

En av de mest omskakande konstupplevelser jag varit med om var på utställningen »The sensation« 1997 på Royal Academy of Arts i London. I en av de första salarna möttes jag av en byst, ett rött huvud placerat i en monter i ögonhöjd. Vid en närmare granskning var huvudet format efter konstnären Marc Quinns anletsdrag, […](0 kommentar)

Assarhaddons sjukdom kan vara det äldsta beskrivna fallet av Kaposis sarkom

Under en pågående senioruniversitetskurs i Assyriens och Babyloniens historia innehöll dagens undervisningsmaterial en intressant forntida sjukhistoria som jag gärna vill vidarebefordra. Patienten hette Assarhaddon och var den »klene« sonen till Sanherib. Han föddes 704 f Kr, blev tronföljare 689 och regent över Assyrien och Babylonien 680 f Kr, men trots stora framgångar var han ingen […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Medicinsk kommentar

Transfetter är inget stort problem i Sverige

Diskussionen kring transfettsyrornas metabola effekter och eventuella skadlighet har pågått under många år; under senare år har den åter aktualiserats som en följd av nya publikationer på området [1, 2]. Transfett är omättade fettsyror med minst en dubbelbindning i trans-position i stället för i cis-position. Transfettsyror förekommer i två olika grupper av livsmedel: dels i […](0 kommentar)

Ny pusselbit i mekanismerna bakom plötslig spädbarnsdöd

Under de senaste åren har studier kommit som tyder på att avvikelser i serotonintransmittorsystemet kan ha en nyckelroll vid plötslig spädbarnsdöd (sudden infant death syndrome, SIDS). I JAMA har rapporterats att spädbarn som dött i SIDS hade fler serotonerga neuron men färre serotoninreceptorer i viktiga kärnor i medulla oblongata [1]. Studien baseras på 31 fall […](0 kommentar)

Nya Rön

Kostmanns sjukdom – gåtan får sin förklaring

Svår medfödd neutropeni beskrevs för första gången i en artikel i Läkartidningen av den svenske barnläkaren Rolf Kostmann [1]. I en avhandling som publicerades 1956 som ett supplement till Acta Paediatrica kallade han sjukdomen för »infantil genetisk agranulocytos«. Den gängse benämningen över hela världen är idag Kostmanns sjukdom. Det är en sällsynt sjukdom som drabbar […](0 kommentar)

Sanitära framsteg viktigaste medicinska milstolpen

Förbättrad hygien är det största medicinska framsteget sedan 1840, enligt BMJs läsare. Tidskriften uppmanade i höstas sina läsare att nominera de största framstegen inom medicinen sedan 1840. Bland förslagen som inkom valde BMJ ut en grupp på 15 framsteg som läsarna sedan kunnat rösta på och som experter på BMJ i artiklar i tidskriften argumenterat […](0 kommentar)

Tunga nutritionsstudier ofta industrisponsrade

Inflytelserika forskningsartiklar inom området nutrition är ofta industrisponsrade. Det skriver tidskriften BMJ och hänvisar till en studie presenterad i tidskriften PLoS (Public Library of Science) Medicine. Studien bygger på en granskning av 206 vetenskapliga studier om hälsoeffekter av konsumtion av mjölk, läsk och juice vilka samtliga publicerats under perioden 1999–2003. Dryckerna valdes, då de i […](0 kommentar)

Ny alzheimergen funnen

Forskare från bla USA och Kanada har funnit en gen som tycks vara kopplad till utvecklandet av Alzheimers sjukdom, enligt en artikel som presenteras i Nature Genetics. Efter att ha analyserat blod från 6000 individer, friska och alzheimersjuka, från fyra etniska folkgrupper, européer, afrikaner, israeler och araber samt sydamerikaner, upptäcktes att en gen, SORL1, fanns […](0 kommentar)

Endast på webben

Vinnare i Boklotteriet

Boken SVÄRDSLUKERSKAN går till följande 5 vinnare i Läkartidningens lotteri: Bian (Birgit) Andersson, Ulricehamn Kjell Bergdahl, Falun Elisabeth Stadberg, Sävedalen Anders Nilsson, Linköping Birgitta Olsson, Visby(0 kommentar)

Notiser

Studentredaktör ny medlem i medicinska redaktionen

Till ny medlem av Läkartidningens medicinska redaktion med titeln studentredaktör har utsetts Marie Annerstedt. Hon är 25 år och studerar på termin 9 vid Lunds universitet. Vid sidan av studierna arbetar hon också som chefredaktör för Appendix, medlemstidning för Medicine studerandes förbund. Marie Annerstedts uppgift är att tillföra kompetens ur ett studerandeperspektiv till den medicinska […](0 kommentar)

Bristande äldrevård ökar stressen för alla

Trots att de äldre blir allt fler har antalet boende i äldreboende minskat de senaste åren, med 18000 platser till 100400 år 2005, enligt Socialstyrelsens senaste lägesrapport om äldreomsorgen. Under samma period har drygt 2500 platser på sjukhus försvunnit, se även LT nr 6/2007, sidorna 396–7. Utvecklingen leder till ökad stress i hela vården och […](0 kommentar)

Hygienbristerna störst bland läkarna

Bristande hygienrutiner oroar Socialstyrelsen, som presenterat sin granskning av ett 80-tal vårdenheter över hela landet inom intensivvård, internmedicin, kirurgi, ortopedi, infektion, tandvård och primärvård, se även LT nr 5/2007, sidorna 304–7. Den vanligaste bristen var att använda arbetsrock med lång ärm och att inte ta av sig armbandsur och ringar. Detta var särskilt vanligt i […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Närmare tusen patienter med vårdorsakad hepatit C har ersatts ex gratia

Hepatit C utgör globalt sett ett stort hälsoproblem. Den genomsnittliga prevalensen bärare av detta virus har beräknats till 3 procent av jordens befolkning [1]. För Sveriges del har den uppskattats vara närmare 0,5 procent [1], vilket skulle motsvara ca 40000 personer i vårt land. Hepatit C-virus (HCV) identifierades 1989 [2]. Den akuta hepatit C-infektionen är […](0 kommentar)

Goda förebilder och tid för reflektion saknas

Samtliga medicinska fakulteter i Sverige ger undervisning i medicinsk etik. Tyngdpunkten varierar mellan 1) kunskaper om etiska teorier, begrepp och principer, 2) färdighetsträning i att identifiera och analysera etiska problem och 3) utveckling av ett etiskt förhållningssätt [1]. Graden av integration av etikämnet varierar också. Innan det gavs formaliserad undervisning i medicinsk etik låg fokus […](0 kommentar)

Generikareformen pressade läkemedelspriserna

De nya reglerna för sk generiskt utbyte av läkemedel infördes i oktober 2002. Dessa regler innebär att apotekspersonalen byter ut ett läkemedel mot den billigaste likvärdiga kopian som finns i lager när en kund lämnar in ett recept. Läkemedelskopiorna, sk generika, kan vara av olika fabrikat men har det gemensamt att de innehåller samma aktiva […](0 kommentar)

Screening för aortaaneurysm kan göras på vårdcentralnivå

Aortascreening är en accepterad metod för att minska dödligheten i aneurysmruptur [1-3]. Den uppfyller samtliga WHOs kriterier för sjukdom som lämpar sig för screening [4, 5]. Livskvalitetsundersökningar har inte heller påvisat negativa effekter av screening [3]. Frågan är därför hur man skall lösa logistiken kring genomförandet och om patienterna accepterar att deltaga i screeningen. I […](0 kommentar)


Vasaloppsåkare
investerar i sin hälsa

Fysisk aktivitet minskar risken för ett brett spektrum av sjukdomar och för tidig död. Många tidigare studier har undersökt effekten av låg och måttlig fysisk aktivitet jämfört med fysisk inaktivitet. Vi har i stället intresserat oss för hälsan hos en grupp med förhållandevis hög nivå av fysisk aktivitet, nämligen deltagare i Vasaloppet. En fördel med […](0 kommentar)

Alla friska kan fortsätta träna under och efter graviditet

Tidigare har rekommendationerna varierat mycket, och det har förekommit en restriktiv syn på vad och hur man kan träna under och efter graviditet. Vi kommer här att kritiskt gå igenom den medicinska bakgrunden till den tidigare policyn, belysa nya rön som förändrar den gamla synen på träning och sammanfatta de nya rekommendationerna om träning under […](0 kommentar)

Läkares säkring av bevis efter sexualbrott viktig del i rättsprocessen

Antalet anmälda sexualbrott i Sverige ökar och har gjort så under flera decennier [1]. Trots detta bedöms mörkertalet vara avsevärt större än antalet polisanmälda sexualbrott, och övergreppen är ett omfattande och till stor del dolt samhällsproblem. Synen på sexualbrott har skärpts genom omfattande förändringar i sexualbrottslagstiftningen 2005 (Brottsbalkens 6:e kapitel) [2, 3]. Bland annat har […](0 kommentar)

Patientsäkerhet

Missade mycket stort diskbråck

Den 50-åriga kvinnan hade haft ryggbesvär sedan 20-årsåldern. Hon led även av ångest och depression. Hon blev sämre i sin ryggvärk och besökte läkare för detta vid flera tillfällen. Den 10 februari 2006 upplevde hon domningar i skinkor och lår. Vid undersökning av husläkaren konstaterades ett positivt Lasègue 70 grader på vänster ben. Enligt journalen […](0 kommentar)

Akuttiderna slut – kvinna gick nästan en månad med armfraktur

Den 42-åriga kvinnan halkar omkull på väg till arbetet och slår i armbågen, som svullnar upp, blir blålila och gör ont. Hon ringer vårdcentralen men får av en sjuksköterska beskedet att alla tider är slut. Hon får rådet att avvakta. Det gör hon i tre dagar men tar sedan en ny kontakt med vårdcentralen. Armbågen […](0 kommentar)

Meddelanden

Nytt om namn, Disputationer, Kalendarium m m

Ladda ner pdf genom att knäppa på knappen till höger (Läs artikeln som PDF).(0 kommentar)

Debatt och brev

En otillräckligt utforskad metod som kan prövas inom ramen för en studie

Kommentar till Hans Fribergs och Sten Rubertssons medicinska kommentar »Kylterapi efter hävt hjärtstopp tycks skydda hjärnan« (Läkartidningen 8/2007 (sidorna 570-1). SBU använder sig av strikta kriterier för vad som är tillräckligt vetenskapligt stöd för en viss metod. Dessa kriterier har utarbetats i samarbete med ett stort antal utvärderingsorganisationer världen över. En granskning av varje enskild […](0 kommentar)

Vad kan vi lära av marknadsföringen av TrioBe?

Företaget Recip lyckades genom intensiv marknadsföring tiodubbla försäljningen av sitt vitaminpreparat TrioBe mellan åren 2000 och 2005 [1]. Budskapet i reklamen var att brist på B-vitaminer var ett vanligt och underbehandlat tillstånd – »Patienter med B-vitaminbrist kan se helt friska ut« – och att förhöjt homocystein var en tillförlitlig markör på vitaminbrist och dessutom en […](0 kommentar)

Vi är också pappor, men …

På vilka grunder bör vi rekommendera medicinsk handläggning – egna erfarenheter eller vetenskapliga studier? Papporna Kongstad och Gustafson förefaller anse att egna erfarenheter är en bättre grund än omfattande litteraturgenomgång och analys av stora studier (Läkartidningen 4/2007, sidan 194). Visst, som »vanliga medborgare« håller vi med om att strålning mot hjärnan låter farligt och att […](0 kommentar)

Olika vägar till framgång

Vi är tacksamma för rättelsen från Jørn Dyerberg, Steen Stender och Arne Astrup om den felaktiga siffran och ber om ursäkt för detta misstag. Vi är helt överens med våra danska kollegor om vikten av att minimera konsumtionen av särskilt industriproducerat transfett. Vi har inga principiella skäl att motsätta oss förbud, men vi är ännu […](0 kommentar)

Hyrläkarsystemet fyller en viktig funktion i dagens sjukvård

Med anledning av Stig Anderssons debattartikel i Läkartidningen 7/2007 (sidan 478) om hyrläkarsystemet och olämpliga psykiatrer är det bara att beklaga hans tråkiga erfarenheter. Själv känner jag många duktiga och kompetenta kollegor som offrar ledighet för att fylla luckor i verksamheter med brist på läkare. Alternativet, att bedriva psykiatrisk verksamhet utan medicinsk kompetens, är en […](0 kommentar)

Transfetter – bra om Sverige kunde följa det danska exemplet

Vi deler de fleste af de synspunkter som Ulf Risérus og Tommy Cederholm fremfører i deres indlæg i Läkartidningen »Transfetter är inget stort problem i Sverige« [förhandspublicerat den 6 februari] [1]. Dog er der i indlægget en væsentlig fejl. Det angives at grænsen for tilladeligt indhold af industrielt produceret transfedt (IP-TF) i Danmark på højest […](0 kommentar)

Finns det ingen väg tillbaka?

Karl Grunewald väcker en viktig fråga med sin artikel »Ska Läkarförbundet döma kollegor hårdare än Regeringsrätten?« (LT 5/2007, sidan 352). Grunewald refererar Regeringsrätten, som angav att personen ifråga sex och ett halvt år efter brottets utförande »alltså, såvitt framgår, genom praktiskt utövande av läkaryrket visat sig lämplig för detta« och »det finns idag inte tillräckliga […](0 kommentar)

Läkaren som myndighetsföreträdare – etiska dilemman utan enkla svar

Etiska problem uppstår när läkaren genom lagstiftning åläggs att rapportera till myndigheter om vad som framkommit i samtal med patienten eller i den medicinska undersökningen. Sådana bestämmelser finns bl a i lagarna om smittskydd, vapeninnehav och körkort. Att läkaren inte skall avslöja vad han under sin yrkesutövning »hör och ser bland människor av den beskaffenhet […](0 kommentar)

Vapenlagen är befängd och till skada för våra patienter!

I ett beslut häromveckan anmärkte Socialstyrelsen på att ansvarig läkare inte anmält patienten till polismyndighet enligt Vapenlagen. Patienten hade psykossjukdom, och anledningen till Socialstyrelsens utredning var en Lex Maria-anmälan föranledd av att patienten dödat en människa, men inte med vapen. Skulle läkaren ha anmält sin patient till polismyndigheten? Mannen hade inga vapen. Ska vi anmäla […](0 kommentar)

LT debatt

Misstanke om att Mercks orala rotavirusvaccin RotaTeq kan ge upphov till invagination hos spädbarn

På omslagssidan till Läkartidningen 7/2007 ställs frågan »Vilka nya vacciner ska vi ha?« med anledning av en i samma häfte publicerad artikel under vinjetten Klinik och vetenskap [1]. För närvarande bedriver GlaxoSmithKline en intensiv marknadsföring av det av dem saluförda orala rotavirusvaccinet Rotarix [3], som uppges skydda späda barn mot rotavirusgastroenterit efter att ha givits […](0 kommentar)

Tvetydiga formuleringar om simulering har spelat stor roll

Den massmediala debatten om de apatiska barnen, påeldad av journalistik av anklagande snarare än undersökande slag, har givit främlingsfientligheten en ordentlig skjuts. Frågan om simulering är en kärnpunkt, för vilken Hessles och Ahmadis tvetydiga formuleringar haft en betydande roll. Ett exempel. I SOU 2006:49, där »teorier« om apatitillståndens orsaker behandlas på sidorna 24-7 och 93-9, […](0 kommentar)

Epidemin har upphört

Magnus Kihlbom har känt sig utvald att ge förklaringar och svar på de forskningsfrågor som vi kommit fram till i vårt arbete (LT 8/2007, sidorna 561-2). I sin aggressiva iver missar han just det svårförklarliga och gåtfulla som karakteriserar den situation som bara har förelegat i Sverige. Ett stort antal asylsökande barn insjuknade under en […](0 kommentar)

Ledare

Hur man utbildar bra doktorer

Runt 1 000 nya läkare utbildas per år, men osäkerheten om hur det bäst bör gå till förefaller stor. Läkarprogrammen på de medicinska fakulteterna skiljer sig så mycket åt att det är svårt för studenter att byta studieort inom landet – för att inte tala om svårigheterna att byta till en svensk studieort efter utlandsstudier. […](0 kommentar)

Gör slut på vårdplatseländet!

Socialstyrelsens nya rapport »Vård och omsorg om äldre« om läget år 2006 är en mycket intressant läsning. Tyvärr visar den på fortsatt stora brister, trots politisk vilja att åtgärda problemen från både den förra och den nuvarande regeringen. Att politisk vilja inte räcker visas tydligt när det gäller vårdplatssituationen. Antalet sjukhusplatser fortsätter att minska, samtidigt […](0 kommentar)

Aktuellt

Utbildning över nätet ger alla studenter samma teori

Det är tisdag eftermiddag på Akademiska sjukhusets urologklinik i Uppsala. Fyra läkarstudenter ska ha ett webbaserat seminarium tillsammans med sina fyra kursare i Falun, Västerås och Karlstad. Urologen Truls Gårdmark ska hålla i seminariet. De utlokaliserade studenterna syns på små bilder på en dataskärm och hörs genom en högtalare på bordet. Ljudet är lite dåligt […](0 kommentar)

Lärplattform är en bra princip

Hanna Åsberg, ordförande i Medicine studerandes förbund och student på termin 9, som själv har erfarenhet av en lärplattform i sin utbildning i Umeå, är positiv till systemet. – Det är en jättebra princip att man kan ta del av hela kursmaterialet genom att logga in när som helst. Men det krävs en del av […](0 kommentar)

»Sjukhusen är centralstyrda av SKL«

– Vi upplever att arbetsgivaren är väldigt hårt hållen av SKL på central nivå. Sjukhusledningen uttrycker att den vill lösa frågan så fort som möjligt och vi är överens om att det behövs avstegsavtal. Allt stupar på att sjukhuset inte får diskutera ersättning eller kompensation i avtalen, säger Mikael Rolfs, ordförande för Karolinska Universitetssjukhusets läkarförening. […](0 kommentar)

Främst borgerliga landsting tillfrågade

Hälften av landets 20 landsting och regioner har borgerligt styre, ett är blocköverskridande och övriga nio har vänsterstyre. Nio landsting ombads yttra sig inför propositionen om startlagen; sex av dessa styrs borgerligt. De är för regeringsförslaget, utom Sörmland som avstått från att svara. Två av de tillfrågade landstingen har vänsterstyre och vill behålla stopplagen. Västra […](0 kommentar)

Minst lönepåslag till AT-läkare, mest till distrikts- och överläkare

Statistiken visar att vinnarna i förra årets löneförhandlingar blev distriktsläkare och överläkare, som fick 3,5 respektive 3,2 procent. Därmed drar distriktsläkarna ifrån ytterligare i snittlönen, som blir 55452 kronor per månad, medan överläkarna tjänar 55267 kronor, se Tabell i LT nr 8/07. Förlorarna i förra årets löneliga blev AT-läkarna, vars löneökning var 1 procent. Det […](0 kommentar)

Läkarförbundet vid Hägglunds sida när startlagspropp presenterades

De fem representerar fackföreningar och arbetsgivare i vården, dock inget landsting. Det gemensamma för deras organisationer är att de i sina remissyttranden är positiva till regeringens förslag att avskaffa stopplagen. Att det var därför de var inbjudna tror i alla fall Eva Nilsson Bågenholm för Läkarförbundets del. Varför är du med här? – I och […](0 kommentar)

Färre gör AT i andra länder

På senare år verkar intresset för att göra AT utomlands ha minskat, menar Anna Ericsson, en av ansvariga för utbildningsfrågor på Läkarförbundet, som nu åker runt på AT-träffar bland landets studenter. – Det är en del studenter som frågar, fyra–fem stycken på varje ort. Mest rör det sig om Norge, Danmark och i viss mån […](0 kommentar)

Naturen lockade till AT i Norge

– Ja, du har så vondt i armen att du nokk trenger en sprøyte med kortison, säger Viktor Wahlström till patienten. De norska uttrycken har smugit sig i in i meningarna. Det blir enklare så, för att minska språkbarriären med lokalborna. Sedan några dagar tillbaka arbetar han på Balsfjord legekontor, cirka sju mil söder om […](0 kommentar)