Nr 13 2007

Kultur

Efterlängtad lärobok om ryggmärgsskador

Äntligen en svensk lärobok om ryggmärgsskador. Hittills har detta ämne endast berörts fragmentariskt i olika läroböcker, t ex i ortopedi, neurokirurgi, neurologi, allmän kirurgi, urologi. Nu finns kunskapen från det akuta skadetillfället till rehabiliteringen samlad i en volym. Författarna inleder med en historisk och epidemiologisk översikt och går därefter igenom anatomi, fysiologi samt patofysiologi. Ett […](0 kommentar)

Värdefull antologi om patientsäkerhet

Boken – en antologi med sammanlagt 16 kapitel – har sammanställts av Synnöve Ödegård, som under många år arbetat med patientsäkerhetsfrågor i Sverige. Kapitlen, som belyser olika aspekter av säkerhetsarbetet, är skrivna av ett antal ledande nationella och internationella säkerhetsforskare, jurister, filosofer och beteendevetare. Utgångspunkten i boken är tre uppmärksammande rättsfall inom svensk hälso- och […](0 kommentar)

Läkare bortom förståelse och insikt

Läkarna intog en repressiv och auktoritär hållning till sinnesslövården och brast i förståelse för familjens och den enskildes verkliga behov. Hur kan vi idag förstå detta? Hur uttryckte de sig om sinnesslöa – som termen var till 1955 – i läkarböckerna? Under 1910- och 1920-talen kom samhällets fattiga, svaga och annorlunda människor alltmer i fokus. […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Medicinsk kommentar

Salta mindre – en hjärtefråga för Livsmedelsverket

De svenska näringsrekommendationerna, liksom Livsmedelsverkets kostrekommendationer, har i flera decennier innehållit ett särskilt avsnitt om ett önskvärt, lågt saltintag. Av olika skäl har dock vårt fokus främst varit riktat på rekommendationer om minskad konsumtion av fett, speciellt de mättade fettsyrorna, men även på balansen mellan mättade och omättade fettsyror. Enligt våra kostråd är budskapet om […](0 kommentar)

Nya Rön

Hög prevalens av HPV bland unga kvinnor

Prevalensen av humant papillomvirus (HPV) är högre än vad som tidigare varit känt. Det visar en amerikansk studie som presenteras i JAMA. Drygt 1900 kvinnor i åldrarna 14–59 år, som sägs vara ett representativt urval av den kvinnliga amerikanska befolkningen, ingick i studien. Dessa fick ta vaginala HPV-prov på egen hand. Proven analyserades sedan med […](0 kommentar)

Ekologisk behandling med pro-, pre- och synbiotika vid IBD ännu på forskningsstadiet

Skyddsfloran är kraftigt reducerad vid inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) i både omfattning och diversitet: antalet stammar är reducerat med 30 procent vid ulcerös kolit och med 50 procent vid Crohns sjukdom. Förhoppningar om effekt av extern tillförsel av mjölksyrabakterier har hittills grusats i en handfull studier, däremot har positiva resultat erhållits vid främst distal kolit och […](0 kommentar)

Faktorer som förutsäger våld

Utgångspunkten för psykiatrisamordnarens uppdrag var några svåra våldsincidenter, där förövarna tidigare hade haft kontakt med psykiatrin. Allmänheten – och medierna – kräver ofta att de professionella ska kunna förutsäga våldsamheter och vidta åtgärder om risk föreligger. Ofta är verkligheten mer komplicerad. År 1984 visade Monahan i en artikel att klinikers förmåga att förutsäga senare våldsincidenter […](0 kommentar)

En tredjedel av patienter med astma/KOL är underbehandlade

Många studier visar sammantaget att högst 50 procent av patienterna med långtidsmedicinering följer ordinationerna. I en följsamhetsstudie från 2005 fann vi för vissa läkemedelstyper ännu lägre siffror (Eur J Publ Health. 2005;15:621-6). Bland patienter med inhalationssteroider mot astma/KOL hade bara 34 procent hämtat ut den mängd läkemedel som motsvarade 80–120 procent av läkarnas ordinationer (uttagsföljsamhet). […](0 kommentar)

Viktuppgång mellan graviditeter ökar risken för komplikationer i samband med graviditet och förlossning

År 2004 var enligt medicinska födelseregistret mer än var tredje kvinna vid inskrivning till mödravårdscentral överviktig (BMI 25,0–29,9) eller obes (BMI ≥30)! Övervikt och fetma innebär att kvinnan och fostret löper ökad risk för en rad komplikationer i samband med graviditeten och förlossningen. De flesta studier inom området visar på ökad förekomst av hypertensiva tillstånd, […](0 kommentar)

Koffein påverkar inte födelsevikten

Gravida kvinnor som dricker vanligt kaffe föder inte barn med lägre födelsevikt, inte heller påverkas graviditetens längd. Det visar en dansk studie som presenteras i BMJ. Det är välkänt att koffein enkelt passerar placenta. Det faktum att fostret metaboliserar koffein sämre än modern i kombination med koffeinets katekolamininducerande effekt har rest frågan om kaffedrickande bör […](0 kommentar)

Vitlök sänker inte blodfettsnivåerna

Vitlök har ingen blodfettssänkande effekt. Det konstaterar amerikanska forskare i en studie som presenteras i Archives of Internal Medicine. Vitlök har sedan länge använts som behandling och skydd mot kardiovaskulär sjukdom. Till exempel finns 3500 år gamla dokument från Egypten som vittnar om att man redan kring år 1500 före Kristus använde vitlök som skydd […](0 kommentar)

Premorbid stress och emotionell instabilitet riskfaktorer för kroniskt trötthetssyndrom

Mellan 400 000 och 900 000 invånare i USA [1] och mellan 100000 och 250000 invånare i Storbritannien [2] beräknas vara drabbade av kroniskt trötthetssyndrom (chronic fatigue syndrome, CFS). Etiologin är oklar och omdebatterad. En färsk engelsk parlamentarisk rapport beskriver kort och koncist syndromets kontroversiella status: »CFS/ME is one of the most contentious illness in […](0 kommentar)

Tvångsbehandling i öppenvård utan effekt, enligt Cochrane

Nyligen har en Cochranerapport publicerats som gäller tvångsbehandling av psykiskt sjuka inom öppenvården. Rapporten är en genomgång av all forskning om det som i Sverige kallats tvång i öppenvården. Sådan vård tillämpas idag i Kanada, omkring hälften av USAs stater, i Australien, Nya Zeeland, Israel mfl länder. I Storbritannien har regeringen länge velat införa en […](0 kommentar)

Pneumokockvaccin räddar liv

Att vaccinera mot pneumokocker är ett mycket kostnadseffektivt sätt att få ned barnadödligheten i utvecklingsländer; detta enligt en analys som presenteras i Lancet. Författarna har analyserat data från 72 länder, majoriteten av dem fattiga, där barn inte vaccineras mot pneumokocker rutinmässigt. Givet att pneumokockvaccin kunde nå motsvarande täckning som vaccin mot difteri, tetanus och pertussis […](0 kommentar)

Endast på webben

Nya chefen för Karolinska ska utveckla verksamheterna

Anledningen till chefsbytet är enligt tf landstingsdirektör Göran Stiernstedt att sjukhuset, efter en »intensiv period av strukturförändringar« med den stora sjukhussammanslagningen, ska gå in i en ny fas med verksamhetsutveckling i fokus. Han ser det därför som en bra tidpunkt att byta sjukhusdirektör. – Vi har haft en dialog med Cecilia Schelin Seidegård, och det […](0 kommentar)

Aktuellt

Läkarförbundet kräver minst 3,5 procents löneökning

Yrkandet överlämnades till Sveriges Kommuner och Landsting den 30 mars. Lönenivåerna blir avtalsrörelsens svåraste fråga, tror Eva Nilsson Bågenholm, ordförande i såväl förbundet som förhandlingsdelegationen. Och den viktigaste? – Relationen mellan de lokala parterna. Den måste förbättras. Inom läkarkåren finns ett stort missnöje med gällande avtal och hur de senaste löneöversynerna gått till. De senaste […](0 kommentar)

Läkaren som ändrar på sjukvårdskulturer

Jag träffar Staffan Bergström mellan ett flyg från Tanzania och ett flyg till Malmö. Några dagars andhämtning på kontoret på avdelningen för internationell hälsa, ICHAR, på Karolinska institutet i en pressad kalender. Det blir en handskakning och »Hej och välkommen« i farten medan han skyndar in i sekreterarens rum. Ganska snart står det klart att […](0 kommentar)

Läkarförening protesterar mot öppna landskap

– Arbete som kräver koncentration och är sekretessbelagt passar inte i kontorslandskap. Det visar forskning som vi har gått igenom, säger Anna Rask-Andersen på Arbets- och miljömedicin vid Akademiska sjukhuset, ordförande i Sjukhusläkarföreningen i Uppsala. Hon menar att psykiatrerna behöver lugn och ro för många arbetsuppgifter, till exempel att läsa omfattande journalhandlingar, skriva utlåtanden eller […](0 kommentar)

Nej till lag om sjukintyg från dag ett

Dagens möjligheter räcker, anser Läkarförbundet i sitt remissvar. För det första kan frågan idag regleras i kollektivavtal. Och om kollektivtalsreglering skulle saknas kan arbetsgivare begära ett intygsföreläggande från Försäkringskassan. Läkarförbundet tror inte på regeringens motiv, att skapa ökade möjligheter att tidigt upptäcka rehabiliteringsbehov. Det är viktigt med tidiga rehabiliteringsinsatser i de fall där det behövs, […](0 kommentar)

Ny ordförande för Sylf

Det rådde full enighet inför valberedningens förslag att tillsätta den nya ordföranden Heidi Stensmyren, som väljs för 2007–2008. Hon ersätter Charlotta Sävblom. Under året vill Heidi Stensmyren inrätta ledarskaps-ST-tjänster på sjukhusen och se till att fler unga läkare får fast jobb. – Jag vill påverka Sylfs politik. Läkarnas arbetsmarknad måste få en ökad mångfald med […](0 kommentar)

Konsult till Västmanland

Konsulten Rolf Forsström, tidigare militär och sjukhusdirektör för Sundsvalls sjukhus, övertar från den 1 maj makten över de fyra största divisionerna inom landstinget. Han placeras direkt under landstingsstyrelsen och får full beslutsrätt. Tillsammans med landstingsdirektören Jan Brithon ska han utreda hur framtida sjukvårdsledning ska se ut. Lars-Olof Svensson, divisionschef för kirurgin på Centrallasarettet i Västerås, […](0 kommentar)

Hur är det att vara kungafamiljens läkare?

Att vara förste livmedikus, vad innebär det? – Man är kungafamiljens läkare och ställer upp vid sjukdomsfall i kungafamiljen och är med i officiella sammanhang där det finns behov av medicinsk beredskap som en service, till exempel vid statsbesök i Sverige. Hur ofta blir det? – Det är kanske två tre statsbesök per år, men […](0 kommentar)

Tema KOL

KOL den fjärde vanligaste dödsorsaken i världen

Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en av våra stora folksjukdomar, och vi räknar idag med att mer än en halv miljon personer i Sverige är drabbade. Idag är KOL den fjärde vanligaste dödsorsaken och beräknas år 2020 vara den tredje vanligaste dödsorsaken i världen. Inställningen till KOL har tidigare varit uppgiven, och sjukdomen har inte […](0 kommentar)

KOL – en multifaktoriell systemsjukdom

Att rökning kan ge en allvarlig obstruktiv lungsjukdom har varit känt sedan 1950-talet. Smogkatastrofen i London, då överdödlighet i respiratorisk insufficiens noterades på sjukhusen, blev en väckarklocka. Intresset för rökningens skadeverkningar i lungorna startade, men det är först under den senaste 10-årsperioden som fokus verkligen har riktats mot kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). Alarmerande prevalens- och […](0 kommentar)

Underdiagnostiserad sjukdom med hög mortalitet

Kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL, förekommer i 4–10 procent hos den vuxna befolkningen i världen [1, 2]. Diagnosen baseras på obstruktiv lungfunktionsnedsättning vid lungfunktionsmätning, spirometri. De vanligaste riskfaktorerna för KOL är stigande ålder och rökning. Bland övriga riskfaktorer finns även yrkesexponering. Nya data visar att en betydligt högre andel av rökare än vad som har beskrivits […](0 kommentar)

Tidig diagnos av KOL utmaning för primärvården

KOL, kroniskt obstruktiv lungsjukdom, är en vanlig, i många fall underdiagnostiserad och underbehandlad sjukdom med ökande prevalens och dödlighet. Primärvården har fått en allt viktigare roll för upptäckt, diagnostik och omhändertagande av patienter med KOL. Med ökande svårighetsgrad och successiv försämring av sjukdomen påverkas patientens livskvalitet allt mer. Försämringen leder också till ett ökat sjukvårdsbehov […](0 kommentar)

Morbiditet och mortalitet ökar hos kvinnor med KOL

Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) har blivit en allt viktigare del i vårt sjukdomspanorama under 1900-talet. Erfarenheterna av den starka smogen som drabbade London 1950 och det stora antal personer som då insjuknade i svåra luftvägsbesvär, där förhistorien i många fall var KOL-sjukdom, ledde till ökade forskningsansatser. Petos och Fletchers undersökningar i London under 1960-talet beskrev […](0 kommentar)

Underhållsbehandling vid KOL

Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) utvecklas oftast med ett smygande förlopp under decennier. Debuten äger oftast rum vid 40–50-årsåldern, och sjukdomen ger endast lindriga symtom i tidiga faser. I detta tidiga stadium av sjukdomen är behandling, frånsett rökavvänjning, oftast inte indicerad. Om sjukdomen tillåts att progrediera tillkommer dyspné vid ansträngning, vilket tilltar med åren. Utöver detta […](0 kommentar)

Rökavvänjning viktigaste kausalbehandlingen vid KOL

Tobak röks globalt av cirka 30 procent av alla vuxna [1]. Kronisk tobaksrökning är förknippad med ökade risker (30–2500 procent) för ett 20-tal dödliga sjukdomar och ett 40-tal funktionella besvär. Femtio års uppföljning av brittiska läkare har visat att mer än varannan rökare avlider i genomsnitt tio år i förtid av en tobaksrelaterad sjukdom och […](0 kommentar)

KOL – En dold folksjukdom

Läs artiklarna KOL den fjärde vanligaste dödsorsaken i världen Kjell Larsson KOL – en multifaktoriell systemsjukdom Sven A Larsson, Claes-Göran Löfdahl Underdiagnostiserad sjukdom med hög mortalitet. Prevalensen av KOL är starkt korrelerad med rökvanor och stigande ålder Anne Lindberg, Bo Lundbäck Tidig diagnos av kol utmaning för primärvården Björn Ställberg, Bengt-Eric Skoogh Morbiditet och mortalitet […](0 kommentar)

Läkemedelsfrågan

Kombination av simvastatin och warfarin

En patient i 50-årsåldern behandlas med tablett warfarin (2,5 mg), 8 tabletter/vecka, på grund av flera episoder av djup ventrombos, samt simvastatin 20 mg dagligen på grund av hyperkolesterolemi. Två veckor efter dosökning av simvastatin till 40 mg utvecklar patienten ett flertal spridda petekier och hematom över lår och buk. INR (international normalised ratio) kontrolleras […](0 kommentar)

Patientsäkerhet

Båtbensfraktur och droppfinger missadesefter trauman under handbollsspel

I det första fallet skadade en 30-årig man sin hand när han spelade handboll. Familjeläkaren bedömde att mannen inte hade någon fraktur. Mannens smärtor gick inte över. Därför sökte han tre månader senare på ett lasarett, där man med röntgenundersökning konstaterade en fraktur på båtbenet. Patienten anmälde familjeläkaren. Ansvarsnämnden läste patientens journal och tog in […](0 kommentar)

4-åring ordinerades sömnmedel i högdos och neuroleptika via e-recept

En 4-årig pojke fick på grund av en envis hosta Lepheton utskrivet av en distriktsläkare. När hans far samma dag skulle hämta ut medicinen på apoteket, upptäcktes att det även fanns registrerade elektroniska recept på B-kombin, sömnmedlet Propavan och neuroleptikumet Buronil. Recepten expedierades av apotekaren, utom Buronil som inte fanns tillgängligt utan måste beställas. Pojkens […](0 kommentar)

Debatt och brev

Primärvård och sjukhusvård – intet nytt under solen, men vem tar ansvar?

»Nytt stort slag i luften för nomadiserande patienter«. Så karakteriserar förbundsordföranden i ledaren i Läkartidningen 11/2007 den nya patientlagen och uttrycker sin besvikelse över att man, »när man nu samlar patienternas rättigheter i en ny lag, inte tagit tillfället i akt och stärkt de vårdsökandes rätt till ett system som underlättar vägen genom vården«. Ansvarskommittén […](0 kommentar)

Ökad frihet att välja vårdgivare bör bejakas av läkarkåren

Jag har ingenting mot samverkan mellan läkarkollegor runt patienten och förespråkar inte att sjukhusläkare och allmänläkare skall dra åt olika håll. Däremot anser jag att Ansvarsutredningens förslag om att människors fasta läkarkontakt skall kunna vara en läkare med annan specialitet än allmänmedicin är ett bra och ändamålsenligt förslag. Ansvarsutredningen föreslår en ny patientlag som ökar […](0 kommentar)

Farligt sticka i tatueringar?

Vid vaccination stöter man ibland på patienter som är tatuerade där man tänker ge sprutan. Figur 1 och 2 visar en sådan patient, där stickstället trots allt var lättvalt! I ökande utsträckning händer det också att damer är tatuerade över ländryggen med någon vacker tatuering i form av en fjäril eller liknande. Den sitter då […](0 kommentar)

Vi är beroende av varandra och vinner alla på en samverkan

»Läkarfack splittrat om patientkontakt«, trumpetar rubriken på Dagens Medicins förstasida (11/2007). Märkligt, tänker jag som just läst Eva Nilsson Bågenholms kloka ledare i Läkartidningen 11/2007, där hon, med stöd av förbundets policyprogram »Framtidens närsjukvård«, argumenterar för samverkan mellan specialister i allmänmedicin och sjukhusspecialister och de synergieffekter vårt samarbete har. Jag har däremot svårt att följa […](0 kommentar)

Nya diabetesrekommendationer kan inte okritiskt anammas av svensk primärvård

Nyligen publicerades en artikel om behandling av hyperglykemi vid typ 2-diabetes samtidigt i Diabetologia [1] och i Diabetes Care [2]. Artikeln är ett gemensamt konsensusuttalande från American Diabetes Association (ADA) och European Association for the Study of Diabetes (EASD) och har som författarnamn mycket inflytelserika diabetologer, såsom Holman (UKPDS-studien), Heine (the Hoorn study, Holland), Zinman […](0 kommentar)

Text om balanit kommer att justeras

Vi tackar Bengt Järhult för hans synpunkter rörande balanitbehandling (Läkartidningen 10/2007, sidorna 800-1). Då »Praktisk Medicin« bygger på erfarenhetsutbyte mellan kollegor är vi tacksamma för alla synpunkter – även direkt till oss! Vi kommer i nästa utgåva att justera texten. Vi nås enklast på: info@praktiskmedicin.com(0 kommentar)

Depomedrol intramuskulärt utmärkt och användbart inom reumatologin

Lars Gottberg avråder från användande av Depomedrol nu när pollensäsongen står för dörren [1]. Som reumatolog kan jag inte ha några synpunkter på värdet av Depomedrol intramuskulärt som åtgärd vid behandling av allergiska besvär. Däremot kan jag förmedla en helt annan erfarenhet av effekt och biverkningar vid behandling av kronisk artrit. Depomedrol intramuskulärt är ett […](0 kommentar)

Visar behovet av etisk plattform i landstingen

Vi ser Apo-kvoten som ett möjligt framtida riskvärderingsinstrument, som eventuellt kan vara bättre än traditionella lipidmarkörer. Vi välkomnar också – liksom nestorn på detta område Göran Walldius [1] – forskningsstudier som kan utvärdera betydelsen av att följa Apo-kvoten vid olika behandlingsstrategier inkluderande såväl olika läkemedel som livsstilsförändringar. Problemet för Regionala medicinska programgruppen för hjärtsjukvård i […](0 kommentar)

Kritik av hyrläkare är inte förtal

Jag kan försäkra Susanne Ringskog Vagnhammar att etikgruppen i Värmland under flera år följt den värmländska psykiatrins problematiska situation. En av gruppens medlemmar är psykiater och själv har jag under ett långt yrkesliv som allmänläkare haft goda möjligheter att skaffa mig en respektfull uppfattning om de stora krav som ställs på en psykiater i fråga […](0 kommentar)

Brister i psykiatrin bakom hyrläkarbehovet

Stig Andersson är f d distriktsläkare och var till och med årsskiftet 2006/ 2007 ordförande i Landstinget Värmlands etikgrupp. I den senare egenskapen har han besökt en psykiatrisk öppenvårdsmottagning och där under ca två timmars tid samtalat med dess anställda, med undantag av en personalkategori: psykiatriska läkare. Detta möte ligger till grund för Anderssons inlaga […](0 kommentar)

Selektivt urval av fakta

I en replik till vår debattartikel, båda i Läkartidningen 11/2007 (sidorna 878-9), försöker Gunilla Bolinder använda vår anställning vid Swedish Match som argument för att förringa våra åsikter och de fakta vi presenterar. Men vårt ställningstagande beträffande betydelsen av snus som rökavvänjning bygger på mer än 25 års erfarenhet från svensk cancersjukvård samt egen epidemiologisk […](0 kommentar)

SalusAnsvar beklagar regeringens flyttstopp

I september 2005 ingick SalusAnsvar Liv och Fondförsäkringsaktiebolaget SEB Trygg Liv ett avtal som bland annat innebar att kunderna i SalusAnsvar Liv erbjöds att flytta sina pensionsförsäkringar till Fondförsäkringsaktiebolaget SEB Trygg Liv. Vissa försäkringstagare har, bland annat i Läkartidningen, kritiserat utvecklingen av sitt kapital efter flytten. Detta, liksom regeringens nyligen införda flyttstopp, vill jag gärna […](0 kommentar)

Sjukvården i Yellowknife, Kanada – intryck och lärdomar

I egenskap av ST-läkare i primärvården i Kiruna har jag haft förmånen att ingå i en studiegrupp med uppdrag att »visionera« om den framtida sjukvården i Kiruna. Vi har utgått från principen att sjukvården baseras på att Kiruna som stad är en »tätort i glesbygd«. Vi har gjort omvärldsanalyser, där vi tittat på förutsättningar och […](0 kommentar)

LT debatt

Utbildning i hjärt-lungräddning i Uppsala sedan 1961

Man vill gärna önska Svenska rådet för HLR (hjärt–lungräddning) framgång i sin ambitiösa och viktiga målsättning. Men då måste noggrannheten vara större än den författarna till artikeln i Läkartidningen 8/2007 (sidorna 588-90) visar i sin historiska tillbakablick. Det må vara riktigt att Claude Beck utförde den första behandlingen av ett hjärtstopp med inre massage och […](0 kommentar)

Varför ska Sarah men inte Maria bemötas värdigt?

En märklig situation föreligger gällande bemötandet av psykiskt funktionshindrade personer i det svenska samhället. Inom ramen för Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) finns en lag vid namn Lex Sarah. Denna säger att personal som arbetar inom denna verksamhet har skyldighet att anmäla såväl medicinska felbehandlingar som kränkande bemötande av en brukare. […](0 kommentar)

Ledare

Vitalis – en mötesplats för vårdens IT

Vitalis går av stapeln den 28–30 mars i Göteborg. Vitalis är en konferens och en mötesplats för IT inom hälsa, vård och omsorg. IT i vården är en viktig fråga för oss läkare, och Läkarförbundet är representerat i ett flertal debatter på mässan. Läkartidningens chefredaktör Jonas Hultkvist kommer bla att intervjua ordföranden i Läkarförbundets IT-råd […](0 kommentar)

Regionalisera sjukvården?

Efter många års utredande har Ansvarskommittén lämnat över sitt förslag om hur samhällsorganisationen för stora delar av den offentliga verksamheten bör se ut i framtiden. Inte minst sjukvården och landstingsorganisationen har varit i fokus för utredningsarbetet, vilket gör att kommitténs slutsatser är av stort intresse för hela läkarkåren. Läkarförbundet har, genom åren, lagt ner mycket […](0 kommentar)

Magisterexamen i låtsasvetenskap

Ett beprövat sätt att ge politiskt gångbara, men vetenskapligt diskutabla, teorier en akademisk fasad är att ordna universitetsutbildningar i ämnet. Idag väcker sådana förslag sällan protester från berörda universitet. Ekonomiskt hårt pressade högskolor har inte råd att tacka nej till nya anslag och studenter. I Storbritannien utnyttjar alternativmedicinen denna genväg in i universitetsvärlden. Det finns […](0 kommentar)

Notiser

Ändrade regler för könsbyte föreslås

Medicinsk behandling och utredning som syftar till att ändra någons könstillhörighet ska kunna påbörjas långt innan en person fyller 18 år. Det är ett av förslagen från Könstillhörighetsutredningen, som anser att dagens könstillhörighetslag är föråldrad. Ett förslag är att en transsexuell person ska ha samma möjligheter som andra att spara nedfrysta könsceller för att kunna […](0 kommentar)

Européer vet fortfarande lite om HIV

Nära hälften av Europas befolkning, 45 procent, tror att HIV-smitta kan överföras via en toalettsits. Det är ett exempel på den okunskap som fortfarande finns om HIV i Europa, enligt en opinionsundersökning inom EU förra året. Bland annat därför ska den europeiska smittskyddsmyndigheten i Solna, ECDC, arbeta hårdare med att bekämpa HIV/aids på EU-nivå. Förra […](0 kommentar)

Wigzell får chefspost på Socialstyrelsen

Från sekreterare i Ansvarskommittén till ny chef för hälso- och sjukvårdsavdelningens enhet för uppföljning och utvärdering på Socialstyrelsen. Olivia Wigzell börjar den 1 april sitt nya jobb på Socialstyrelsen efter att hon avslutat sitt uppdrag i den statliga utredningen, där hon ansvarat för hälso- och sjukvårdsfrågorna.(0 kommentar)

Milt straff för fransk läkare

Den franska läkare som tillsammans med en sjuksköterska stod åtalad för att ha påskyndat döden för en svårt sjuk cancerpatient, se LT nr 11/2007, dömdes den 15 mars till ett års fängelse, villkorlig dom. Sjuksköterskan frikändes helt. Läkaren hade skrivit ut en dödlig dos kalium som sjuksköterskan sedan injicerade i närvaro av släktingar till patienten. […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Ny yrkesgrupp löser läkarbrist i fattiga länder

Under två veckor i början av hösten 2006 deltog sjukvårdspersonal från 15 fattiga länder, från Kambodja och Afghanistan i öster till Malawi och Moçambique i söder, i kursen »Training of non-doctors for major surgery in settings with scarcity of human resources for health: experiences and prospects« på Gotland. Syftet var att lära ut grunderna i […](0 kommentar)

Behandling av alkohol- och drogmissbrukare i beroendevården

Under de senare åren har det vetenskapliga stödet ökat för att det finns effektiv behandling av alkohol- och drogmissbrukare [1]. I den största slumpmässigt randomiserade behandlingsstudien Project Match [2] fanns ingen betydande skillnad i den goda effekten av kognitiv beteendeterapi, motiverande samtalsmetodik och tolvstegsmodellen, tre vanliga behandlingsformer. Flera randomiserade studier med obehandlad kontrollgrupp har funnit […](0 kommentar)