Nr 14 2007

Kultur

Människovärdet i vården

Människovärdet är ett centralt tema i humanisten Carl-Henning Wijkmarks författarskap. Ett bra exempel är hans dialogroman »Den moderna döden« [1], som jag skrev om i Läkartidningen nummer 34/2006 [2]. I tre böcker, »Litteratur och människovärde« [3], »Omsvängningarnas år« [4] och »Samtiden bakom oss« [5], har Wijkmark samlat essäer, artiklar och intervjuer under åren 1977–2004. I […](0 kommentar)

Politisk ekonomi i ett kliniskt perspektiv

Julian Tudor Hart är en pensionerad allmänläkare (GP), som verkat i Wales’ gruvdistrikt under sin yrkesverksamma tid. Han är på flera sätt en atypisk representant för sin yrkeskår. Ett särdrag är hans intresse för forskning som genererats ur hans upptagningsområde. Denna »gräv där du står-ansats« har lett till forskningsresultat som fått honom att formulera »The […](0 kommentar)

Aktuellt, lättläst och praktiskt om huvudvärk

Huvudvärk är en vanlig orsak till läkarbesök såväl inom primärvården som på neurologiska mottagningar. Den vetenskapliga forskningsaktiviteten inom området är stor, och behandlingen av huvudvärk är idag mer framgångsrik än tidigare. Det är därför välmotiverat att Carl Dahlöf och medarbetare har sammanställt och uppdaterat en andra utgåva av sin bok om huvudvärk och kraniella neuralgier. […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Medicinsk kommentar

Spektrum av störningar kräver utredningsteam med bredd

Prevalensstudier från många håll i världen visar att cirka 5–10 procent av alla individer i befolkningen före vuxen ålder har uppvisat kliniskt handikappande svårigheter av den grad att kriterier för definierade funktionsbeskrivande diagnoser uppfylls [1-17]. I denna grupp ingår barn med bla motoriska svårigheter (som cerebral pares och utvecklingsbetingade koordinationssvårigheter [developmental coordination disorder, DCD]) kognitivt […](0 kommentar)

Nya Rön

Allt fler oförsäkrade i USA får allt dyrare vård

Förenta Staterna är i stort sett det enda industrialiserade landet utan allmän sjukförsäkring, och andelen amerikaner med sjukförsäkring har minskat under de senaste sex åren. Följderna är välkända: ojämlik tillgång till sjukvård, onödigt hög dödlighet, ojämlik vårdkvalitet, ökade ekonomiska bördor på såväl försäkrade som oförsäkrade och minskad ekonomisk produktivitet. Förenta Staterna spenderar dubbelt så mycket […](0 kommentar)

Nattlig hypotoni bakom cerebral skada

Den aktuella avhandlingen baseras på en longitudinell kohortstudie, 1914 års män i Malmö, som pågått sedan 1968: 185 män har undersökts vid 68 och 81 års ålder med samma metodik: läkarundersökning, neuropsykologisk undersökning och dopplerundersökning av a carotis. Vid 81 års ålder ingick även undersökning av regionalt cerebralt blodflöde (rCBF) och registrering av 24-timmarsblodtryck. Syftet […](0 kommentar)

Epigenetiska modifikationer kan orsaka autoimmunitet

Fungerande regulatoriska CD4-positiva T-celler (Treg) med förmåga att dämpa immunsvaret mot såväl kroppsegna vävnader som främmande epitoper är avgörande för att bibehålla perifer tolerans och hindra uppkomsten av autoimmuna sjukdomar. Uttryck av transkriptionsfaktorn Foxp3 är den främsta induktorn för utmognad av Treg-celler, en process som äger rum i både tymus och perifera vävnader. Mutationer i […](0 kommentar)

Impulsivitet och risk för drogberoende

Är impulsivitet en riskfaktor för drogberoende eller är det i själva verket så att missbrukande individer utvecklar ett impulsivt beteende? Den frågan ställer sig forskare från Cambridge i en studie som presenteras i tidskriften Science. Impulsivitet är ett personlighetsdrag som ofta kopplas samman med ökad missbruksrisk. De engelska forskarna tror att impulsivitet i sig gör […](0 kommentar)

Herpesbehandling tycks vara verksam även mot HIV

Antiviral behandling mot genital herpes minskar virusmängderna av HIV såväl i plasma som genitalt hos patienter som är smittade med både HIV och herpes. Det visar en studie som presenteras i New England Journal of Medicine. Studien har genomförts av forskare från Storbritannien och bygger på 136 kvinnor i Burkina Faso i västra Afrika, samtliga […](0 kommentar)

En miljard neurologiskt sjuka

Neurologiska sjukdomar drabbar idag en miljard människor världen över. Det räknar WHO med i en färsk rapport. Det rör sig om ett brett spektrum av sjukdomar: migrän, epilepsi, traumatisk hjärnskada, parkinson och alzheimer. Till exempel beräknas att epilepsi globalt drabbar 50 miljoner människor medan 24 miljoner lider av alzheimer. Allt tyder på att den neurologiska […](0 kommentar)

Kolsyrade drycker förklarar inte ökningen av matstrupscancer

En ekologisk studie från USA rapporterade nyligen att den ökande konsumtionen av kolsyrade läskedrycker i västvärlden skulle kunna vara förklaringen till den ökande förekomsten av körtelcancer (adenokarcinom) i matstrupen och övre magmunnen. En hypotes var att kolsyran skulle kunna medföra ökad reflux, en känd riskfaktor för adenokarcinom i matstrupen. Mot detta talar dock en analyserande […](0 kommentar)

Posttraumatiskt stressyndrom riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom

Möjliga kopplingar mellan stress och kroppsliga sjukdomar har diskuterats länge. En psykisk störning som är en konsekvens av extrem stress är posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Det har tidigare påvisats ökad förekomst av hjärt–kärlsjukdomar och därmed förknippade riskfaktorer hos individer med PTSD, men däremot har det tidigare inte gjorts några prospektiva studier där man undersökt PTSD i […](0 kommentar)

Endast på webben

Människovärdet i vården

Kan den ökade ekonomistyrningen av sjukvården leda till sämre respekt för patienters människovärde? Marginaliserade patientgrupper som apatiska flyktingbarn, psykiskt sjuka, missbrukare, hemlösa och äldre far ofta illa i vården. Finns det risk för att vår tolerans för att alltfler grupper inte behandlas på ett värdigt sätt? Och vilka kan orsakerna vara? Det har skett en […](0 kommentar)

Prostatacancervården påverkas mest

– Det vi vet kommer att ske är att vi får en mer likartad praxis i landet, säger Anna Sohlberg, Socialstyrelsens projektledare för bröstcancerriktlinjerna, apropå vad de nya riktlinjerna kommer att medföra. Det säger hon mot bakgrund av den effekt som riktlinjerna för hjärtsjukvården haft sedan de kom 2001 och 2004. Arbetet med de nationella […](0 kommentar)

Flera avstegsavtal på gång i Stockholm

Läkartidningen 2007/14–15 skrev om ett avstegsavtal på Danderyds sjukhus mellan arbetsgivaren och Stockholms läkarförening. På flera andra stora sjukhus i länet samt i Stockholms läns sjukvårdsområde, SLSO, finns nu avtal som väntar på godkännande. SLSO bedriver bland annat primärvård, psykiatri och geriatrik inom länet. Lösningarna för samtliga avtal är identiska med det avtal som undertecknats […](0 kommentar)

Läkarförbundet stoppar avtal i Västernorrland

Förhandlingsdelegationen på Läkarförbundet har granskat det lokala ramavtalet i Västernorrland – utan att godkänna det. Avtalet har nu skickats tillbaka så att de lokala parterna kan lägga fram ett nytt förslag, enligt Conny Gustafsson, chefsjurist på Läkarförbundet. – Avtalet ligger för nära EG-spärren. Vi ska inte träffa avtal som uppenbart strider mot Arbetstidslagen, säger Gustafsson. […](0 kommentar)

SKL svänger om avstegsavtal

Det var strax före påsk som SKL gick ut med ”arbetsgivarnytt” från avdelningen för arbetsgivarpolitik till personalansvariga i landstingen. Beskedet var att lokala parter inte får påkalla eller föra förhandlingar när centrala förhandlingar pågår, enligt det kommunala huvudavtalet KHA § 2. Huvudavtalet gäller mellan arbetsmarknadsparterna. SKL gick redan i början av april ut med att […](0 kommentar)

Avtalsrörelsen
SKL vill ha sifferlöst avtal

Den av Läkarförbundet begärda lägsta nivån på 3,5 procents löneökning är för hög, enligt Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. En sådan ökning skulle bli normerande. Då skulle det inte bli något utrymme därutöver, enligt SKLs förhandlingschef Staffan Löwenborg. – Det är högt. De avtal vi har idag bygger på lokal lönebildning. Yrkandet är på en […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

SSRI under graviditet kan ge blödningskomplikationer

Vid behandling med serotoninåterupptagshämmare (SSRI) finns ökad risk för blödning. Vi vill med denna fallbeskrivning fästa uppmärksamhet på denna risk vid graviditet. Vid behandling med paroxetin fick vår patient, som var gravid i vecka 25, kraftig näsblödning, varvid Hb sjönk till 59 g/l som lägst, och hon behövde blodtransfusion. I samband med förlossningen i vecka […](0 kommentar)

Psykofarmaka används alltför ofta – pedagogiska insatser vore bättre

Före 1800-talet sammanfördes »fånar, svagsinta och andesvaga« med gamla, sjuka och fattiga i fattigstugor. Vid mitten av 1800-talet tillkom privata uppfostringsanstalter, och diagnosen oligofreni (idioti, imbecillitas och debilitas) började ställas av läkare. Idiotanstalter inrättades ur dubbel skyddsaspekt; man ville skydda samhället från idioterna och idioterna från samhällets faror. Under 1900-talets första decennier rådde den rasbiologiska […](0 kommentar)

»Trött i hjärnan« osynligt handikapp som kan ge stora problem

Alla blir vi trötta när vi koncentrerat oss länge och intensivt på någon mental uppgift. Det kan handla om faktaspäckade föreläsningar eller tentamensläsning om man är student, att gå igenom och sammanfatta utredningar på jobbet eller att som lärare undervisa i nya moment. Man upplever att man blir »trött i huvudet« eller »trött i hjärnan«. […](0 kommentar)

ABC om Akut lungemboli

Lungemboli utgör fortfarande en inte ovanlig orsak till plötslig död och anses vara en av de sju »dödssynderna« vid en internmedicinsk akutmottagning [1]. Förekomsten av lungemboli i befolkningen uppskattas till en total årlig incidens av ca 0,5– 1/1000 men ökar till 1/100 i åldern 70 år och äldre [2]. Embolikällan utgörs oftast av en djup […](0 kommentar)

Patientsäkerhet

Trots avföringsrubbningar, viktnedgång och blod i avföringen gjordes ingen korrekt undersökning

Kvinnan, som dog den 18 maj 2006, besökte doktorn på vårdcentralen den 20 september 2005. Hon hade då sedan några veckor tillbaka haft diarré med lös brun avföring, kramper i magen och gått ned i vikt. Vid undersökningen framkom inget patologiskt, men ingen rektalundersökning genomfördes. Prov påvisade blod i avföringen, vilket tolkades som hemorrojder. Vid […](0 kommentar)

Prognosen hos kvinna med koloncancer försämrades

Den då 28-åriga kvinnan opererades 1982 för högersidig äggstockscancer. Senare togs även vänster äggstock bort. Kvinnan var sedan frisk, men vid en hälsokontroll 2004 på företagshälsovården konstaterades att hon led av anemi. Hon remitterades till vårdcentralen, där distriktsläkaren remitterade henne till datortomografi av buken samt tog prov för den ärftliga blodsjukdomen talassemi. Han fann också […](0 kommentar)

»Patientsäkerheten har åsidosatts på ett flertal punkter«

Den 10 januari 2005 påbörjade distriktsläkaren på ett korrekt sätt en utredning av kvinnans låga blodvärde och magbesvär. Därefter har hans handläggning inte varit i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet och patientsäkerheten har åsidosatts på ett flertal punkter: Undersökningen med datortomografi den 4 februari visade bland annat en förändring i höger leverlob som laddade […](0 kommentar)

Rättspraxis öppnar för friande utslag om läkaren överklagar beslutet

En 76-årig man hade Parkinsons sjukdom och polymyalgia rheumatica. Den 14 december 2004 sökte han distriktsläkaren. Han berättade om ömhet till vänster i bröstkorgen och lufthunger i samband med dans en vecka tidigare. Distriktsläkaren undersökte patienten och ordinerade ett EKG, som var invändningsfritt. Han misstänkte kranskärlssjukdom och skrev ut nitroglycerinpreparat. Vid återbesök den 10 januari […](0 kommentar)

Förbundsnytt

Information från Sveriges läkarförbund

(0 kommentar)

Debatt och brev

Vasaloppet – idrott eller folkhälsointervention?

Lars Cernerud ifrågasätter i ett debattinlägg om Vasaloppsåkande är en betydelsefull hälsofrämjande faktor och om Vasaloppsåkare har bättre hälsa än grupper med motsvarande goda levnadsvanor och socioekonomisk ställning i samhället [1]. Om nu ändå intensiv fysisk träning skulle visa sig vara bra för hälsan, frågar han sig om man inte även ska räkna in de […](0 kommentar)

Adolf Lichtenstein -låt den hängde hänga!

Debatten om framtiden för Svenska Läkaresällskapets hus fokuserade senast på Adolf Lichtensteins porträtt (Läkartidningen 12/2007, sidan 964). Jag delar Yngve Hofvanders olust inför cigarren. Den påminner om den tid då den store kirurgen droppade steril aska i operationssåret. Under min forskarutbildning på 1960-talet var askan efter äldre kollegers tobak allestädes närvarande i laboratoriet. Likafullt tror […](0 kommentar)

Vi är eniga om att fysisk aktivitet är hälsofrämjande

De kvinnor och män som tävlar i Vasaloppen är en selekterad grupp ur befolkningen med bland annat hög utbildning och lön och bättre hälsobeteende i allmänhet än andra människor. Det är därför helt naturligt att de har bättre hälsa än de som inte åker Vasaloppet. Jag anser att det inte är säkert visat att Vasaloppsåkandet […](0 kommentar)

Vasalöpare investerar sannerligen i sin hälsa

Lars Cernerud (LC) återupplivar den tidigare omhuldade skepsisen från det medicinska etablissemanget om nyttan av regelbunden fysisk aktivitet, och reser några frågor som är vanliga när populationsbaserade epidemiologiska undersökningar inom området fysisk aktivitet och hälsa diskuteras [1]. LC frågar om det bara är »basalt mindre skröpliga individer« som åker Vasaloppet, underförstått att populationsvinsten av regelbunden […](0 kommentar)

Det lönar sig att vara regelbundet fysiskt aktiv och att träna till Vasaloppet

Sofia Carlsson och medförfattare har i en artikel i Läkartidningen nyligen presenterat tre olika undersökningar där Vasaloppsåkares hälsa har studerats [1]. Slutsatsen är att Vasaloppsåkare är friskare och lever längre än övrig befolkning. Vasaloppsåkarna hade 50 procent lägre dödlighet. En ökad risk för akut död fanns under själva loppet. I ett debattinlägg ifrågasätter Lars Cernerud […](0 kommentar)

Kultur på recept?

Som ST-läkare i allmänmedicin träffar jag en hel del, särskilt unga, människor som lider av nedstämdhet. Oftast handlar det om svårigheter att hantera förhållanden, utbildning och karriär, ekonomiska svårigheter m m. Rätt så ofta är det unga kvinnor som slits emellan olika föreställningar om hur de bör vara på grund av de höga krav som […](0 kommentar)

Förfalskade läkemedel – ett dolt problem i sjukvården?

Förfalskade läkemedel är ett internationellt problem, som drabbar utvecklingsländer värst. Men allt fler sådana läkemedel dyker upp även i Europa, där redan 2005 en halv miljon förpackningar beslagtogs. Det lagliga distributionssystemet för läkemedel i Sverige är idag säkert. Förfalskade läkemedel förs däremot in av turister och via olaga Internetförsäljning;WHO uppskattar att 50 procent av all […](0 kommentar)

Avväpna de röksugna läkarna!

Adolf Lichtenstein bör inte längre ostraffat få hänga på framträdande plats i Svenska Läkaresällskapets hus. Yngve Hofvander, hans sentida pediatriska professorskollega, vill ge honom en mer undanskymd placering (Läkartidningen 12/2007, sidan 964). Lichtenstein håller nämligen en cigarr i vänsterhanden. (Med den högra trevar han i läkarrockens ficka efter en tändsticksask, eller möjligen stetoskopet.) Konstnären Bo […](0 kommentar)

Svensk klinisk forskning har unika förutsättningar – utnyttja dem!

Docent Lennart Minthon har i Läkartidningen två gånger kommenterat svårigheten att generalisera forskningsresultat från möss till människor [1, 2]. Mer specifikt har docent Minthon diskuterat hur ett flertal mer eller mindre osannolika preparat påverkar förekomsten av amyloid hos transgena alzheimermöss. Avsikten med inläggen är att få igång en öppen debatt men även vidga debatten utanför […](0 kommentar)

Undvikande svar på kritik om samband mellan attityder och sjukskrivning

I nr 6/2007 av LT [1] invände jag mot vitala avsnitt i en omfångsrik antologi [2] där det hävdas att attityder till sjukskrivning och till sjukskrivningssystemet kan förklara väsentliga delar av sjukskrivningstalen. Denna uppfattning kunde inte verifieras med data från studien, menade jag. Antologins redaktör, Edward Palmer, svarade utförligt i LT [3] men undvek att […](0 kommentar)

Läkare göre sig icke besvär – om utannonseringen av klinikchefstjänster på Borås lasarett

På Borås lasarett söker sjukhusledningen nya klinikchefer till öron, näs- och halskliniken och kirurgkliniken. På detta sjukhus aktualiseras återigen den stående frågan i detta sammanhang: Är det en läkare som efterfrågas eller ska det bli ytterligare en i raden av sjuksköterskor som besitter klinikchefsposterna? Utformning av kravspecifikation och anställningsvillkor ger klart besked om vem man […](0 kommentar)

Väl genomtänkt undersökningsstrategi

Läkartidningen [1] presenterade jag en kort översikt över resultaten från SKA-undersökningen. Läsaren hänvisas till denna artikel samt till själva SKA-antologin [2] för att sätta sig in i undersökningens uppläggning och resultat. Lennart Hallsten gör återigen en stor sak av att studier inom psykologi visar att attityder och beteende inte behöver stämma överens. Som jag skrev […](0 kommentar)

Ledare

På väg mot rökfria miljöer i hela Europa

Rökfria miljöer har visat sig vara ett av de viktigaste vapnen i kampen mot tobaksskador. Vi vet idag att rökfria miljöer skyddar icke-rökare, minskar rökares »konsumtion«, stimulerar till rökstopp och minskar risken för återfall. Därför är det glädjande att EU-kommissionen nu arbetar med ett förslag i den riktningen som tänks omfatta hela Europa. Det bör […](0 kommentar)

Nytt löneavtal måste ge mer!

Avtalsrörelsen 2007 har både dragit igång och avslutats på flera avtalsområden inom den privata sektorn. Nu är det dags för Läkarförbundet, som i fredags överlämnade sina yrkanden till Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), tre månader innan nuvarande avtal löper ut. Ett nytt och bra avtal ska förhoppningsvis vara på plats senast den 30 juni! Inom […](0 kommentar)

Billig sjukvård dyrast för lågavlönade

Veckan mest lästa artikel i JAMA handlar om hur ändrade försäkringspremier kan få patienter att välja primärvård i stället för sjukhusens akutmottagningar (2007;297: 1092-1102). 8 724 personer som bytte till ett försäkringssystem med låga premier, men höga egenavgifter för sjukhusbesök, jämfördes med 59 557 matchade kontroller med hög premie men låga egenavgifter. Studiegrupperna var yrkesverksamma […](0 kommentar)

Aktuellt

Åldersgräns för taxeläkare avskaffas

– Det är bra. Det är ingen jätteviktig fråga för oss. Det är viktigare att medlemmarna kan gå i pension i rimlig ålder. Detta är ett sätt att se till att inte fler åker av banan innan ersättningsetableringen blir klar, säger Gunnar Welander, ordförande i Privatläkarföreningen. Regeringens ambition är också att återinföra möjligheten till ersättningsetablering, […](0 kommentar)

Avknoppning och privatläkarfrågor utreds

Slopandet av åldersgränsen för privatläkarna, se artikeln nedan, är det första förslaget från en arbetsgrupp inom Socialdepartementet. Förslag om ersättningsetablering för privatläkare, hur ersättningsnivåerna bestäms och att regeringen inte ska behöva godkänna uppgjorda taxenivåer väntas också. Förmodligen kommer också förslag om regler för hur privatläkarnas återrapportering till landsting och Socialstyrelsen kan bli bättre. – Landstingen […](0 kommentar)

»Så gott som allt ska upphandlas«

Ett landsting som vill följa lagen kan inte bara överlämna driften av exempelvis en vårdcentral till de anställda. Uppdraget att driva vårdcentralen måste upphandlas. Andra eventuella intressenter måste få chansen att konkurrera om uppdraget. Det följer av Lagen om offentlig upphandling, LOU 6 kap 2 §. LOU tillåter visserligen så kallad direktupphandling, men då måste […](0 kommentar)

Fick nej till avknoppning

– Vi är förvånade och tagna på sängen, säger Bengt Horn, ortoped och en av de tre läkarna. De skulle ta över lasarettets ortopedi och kirurgi i ett eget personalägt bolag, se LT nr 10/2007, för att rädda sjukhusets framtid. – Vi ville redan från början ha in en partner på en minoritetspost, någon med […](0 kommentar)

Avstegsavtal med kompensation bromsas av SKL

Den lokala läkarföreningen och landstingsledningen i Landstinget Dalarna är eniga om ett ramavtal, som är generellt för hela landstinget. Läkarföreningens tanke är sedan att ha lokala kollektivavtal för de verksamheter som behöver. Läkarförbundets förhandlingsgrupp har godkänt ramavtalet. Landstingsdirektör Ulf Hållmarker vill skriva på avtalet, men måste först söka konsensus bland SKLs förhandlare, en utsedd grupp […](0 kommentar)

Landsting knoppar av i strid mot lagen

Avknoppning utan upphandling är inte tillåten. Ändå tillät landstinget i Östergötland nyligen en avknoppning av barn- och ungdomspsykiatrin i Mjölby utan upphandling. Det treåriga avtalet är värt 18 miljoner, långt utanför möjligheterna att direktupphandla. Tidigare har även flera vårdcentraler i Östergötland knoppats av utan upphandling. Men ortopedin och kirurgin i Motala ska upphandlas, beslutade landstingsstyrelsen […](0 kommentar)

Beslutskapabel patient i respirator bör få läkarhjälp att avsluta sitt liv

Hösten 2005 reste en svensk patient, Joakim Alpgård, till en klinik i Schweiz för att få hjälp att avsluta sitt liv. Sedan en bilolycka 1999 var han totalförlamad och bunden till respirator. Joakim Alpgårds tillvaro efter olyckan och resan till Schweiz skildrades i en uppmärksammad tv-dokumentär i januari 2006. Nu har Svenska Läkaresällskapets delegation för […](0 kommentar)

Notiser

Avtal på Danderyds sjukhus utan inbyggd ersättning

På onsdagen, 28 mars, blev ett avstegsavtal klart på Danderyds sjukhus, DS, mellan arbetsgivaren och Stockholms läkarförening. Avtalet, som gäller för alla beredskapslinjer, gör det möjligt att göra avsteg för dygns- och veckovilan, men avtalet har ingen skrivning om någon kompensation. Extra kompensation har i stället skrivits in i ett annat, nytt jouravtal för beredskapslinjer […](0 kommentar)

Avtal i Västernorrland underkänns av läkare

Västernorrlands ramavtal är fortfarande inte godkänt av Läkarförbundet. Flera läkare som Läkartidningen pratar med ser avtalet som en »nolllösning« och »tomt avtal«. Avtalet gör det möjligt att göra avsteg från dygnsvilan, som får kortas från elva till sex timmar, men innehåller ingen kompensation för läkarna. Eva Nilsson Bågenholm, som leder Läkarförbundets förhandlingsdelegation, kommenterar avtalet: – […](0 kommentar)

Läkemedelsfrågan

Val av sömnmedel till parkinsonpatienter

Sömnproblem, inklusive insomni, parasomni och ökad sömnighet dagtid, är vanliga problem vid Parkinsons sjukdom. Andelen patienter med Parkinsons sjukdom som drabbas av dessa problem har varierat mellan 42 och 98 procent i olika studier [1-4]. Detta svar berör endast behandling av insomni hos patienter med Parkinsons sjukdom. Insomni är det allra vanligaste sömnrelaterade problemet hos […](0 kommentar)

LT debatt

Tvångsvård av dementa

I vårt land förekommer ett utbrett tvång inom vården av dementa. Det sker utan stöd i lagar och förordningar, ja, det sker i strid med gällande lag. Ändå är det ofta motiverat. Vi tar för givet att det ska förekomma. Upphörde det i ett slag skulle konsekvenserna bli ödesdigra. Upphörde vi med att (i praktiken) […](0 kommentar)