Nr 16 2007

Kultur

Patientens teckningar gav nyckeln till sjukdomens insida

Som doktor lär man hela tiden av sina patienter i en process präglad minst lika mycket av personligt samspel som av distanserad observation. Patienten är bara i begränsad mening ett stycke objektiv verklighet att utforska. I första hand är hon/han en relationsvarelse som i sin symtompresentation samtidigt påverkar och påverkas av mig som doktor. Det […](0 kommentar)

En hårresande historia om försök att bota mentala sjukdomar med kirurgi

En av de första saker hon lade märke till på sjukhuset var att alla patienter pratade så konstigt. Men rimligen kan hon inte ha blivit så förvånad över detta när hon fann att alla hade fått sina tänder utdragna. Ty Phyllis Greenacre var nämligen på New Jersey State Mental Hospital i Trenton för att utreda […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Medicinsk kommentar

Ultraljudsundersökning av foster kräver medicinsk indikation

Obstetriskt ultraljud introducerades i Sverige på 1970-talet. Idag erbjuds alla gravida kvinnor minst en ultraljudsundersökning av fostret, och fler än 95 procent tackar ja till erbjudandet. Oftast utförs denna rutinmässiga ultraljudsundersökning vid 17–18 graviditetsveckor, men på vissa kliniker görs den vid 12–13 veckor. Undersökningen utförs som regel av specialutbildade barnmorskor. Motiven för rutinultraljudet är flera. […](0 kommentar)

Nya Rön

Manlig omskärelse skyddar mot HIV

Manlig omskärelse har visat sig vara ett sätt att skydda mot överföring av HIV. Ett flertal studier har presenteras under senare tid. Så sent som i december 2006 avbröt amerikanska National Institutes of Health två studier kring manlig omskärelse som skydd mot HIV i Kenya respektive Uganda, totalt omfattande närmare 8000 patienter. Anledningen var att […](0 kommentar)

Tunga arbetspass ger sämre patientsäkerhet

Nya arbetstidslagar, fackliga krav och egna önskemål bidrar till förändringar i läkarnas schemaläggning och i läkarlagens samlade kompetens (specialist-, ST- och AT-läkare). Sådana förändringar påstås i allmänhet inte påverka utfallet på patientnivå trots att det finns mycket få studier som verkligen belyser denna frågeställning. Det är därför av stort intresse att ta del av en […](0 kommentar)

Långt QT-syndrom nedärvs oftare till döttrar

Långt QT-syndrom (LQTS) är ett ovanligt arytmitillstånd, som i flertalet fall nedärvs autosomalt dominant. Det tycks finnas en övervikt av kvinnor med den kliniska diagnosen, vilket har förklarats med att kvinnor i allmänhet har en längre QTc-tid och därmed skulle vara mer benägna att få diagnosen. I en retrospektiv studie, bestående av 484 familjer med […](0 kommentar)

Nedsatt smärtkänslighet vid posttraumatiskt stressyndrom

Under de senaste decennierna har det blivit allt tydligare att posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) är ett psykiskt sjukdomstillstånd med klara neurofysiologiska eller strukturella förändringar i hjärnans basala strukturer. PET- och MR-tekniker har kommit till allt större användning, såväl vid grundläggande studier av cerebrala förändringar vid PTSD som vid studiet av farmakologiska och psykologiska behandlingsinsatser, tex vid […](0 kommentar)

Kvinnliga missbrukare fick bättre hälsa i fängelse

Kvinnliga missbrukare som dömts till fängelsestraff förbättrade sin hälsa under tiden i fängelset. Rönen kommer från en studie i Storbritannien, som refereras i BMJ. Studien har genomförts av forskare från universitetet i Oxford och omfattar drygt 300 kvinnor som dömts till fängelsestraff av olika anledningar och som använt illegala droger i minst sex månader före […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Utbildning av handledare fördjupar undervisningen i samtalsmetodik

Hur väl läkaren och patienten kommunicerar med varandra är avgörande för hur lyckad konsultationen blir [1]. Det är övertygande visat att läkaren genom sitt sätt att lyssna påverkar vad patienten säger. Det är också visat att god kommunikation mellan läkare och patient leder till bättre behandlingsresultat vid många vanliga sjukdomar. Dessutom ökar följsamheten till behandling […](0 kommentar)

Den moderna medicinens första bud – att inte skada?

Mitt första barn Patrik vägde 3,2 kg vid födelsen och mitt andra barn Klara 4,7 kg. Under min andra graviditet gjordes en glukosbelastning som var normal. Jag blev förvånad och oroad över att Klara var så stor vid födelsen, men det spelade ingen roll för förlossningen, som var okomplicerad. När jag fortsatte mina studier stötte […](0 kommentar)

Preventionens svåra etik utmanar läkarkåren

Sjukdomsbegreppet har under mina 35 år som läkare expanderat. Idag är ordet »riskfaktoranalys« integrerat i det svenska språkbruket och »riskfaktor« i var mans tänkande. Jag har själv medverkat i olika ansträngningar, inte minst i primärvården, att öka medvetenheten om preventionens möjligheter, om värdet av icke-farmakologiska insatser utifrån ett individ- och befolkningsperspektiv. Kanske har jag inte […](0 kommentar)

Hjärnskakning och idrott – nya riktlinjer för handläggning

Hjärnskakningar inom idrotten är vanliga. Inom en svensk kontaktidrott – ishockey – har vi funnit en incidens på upp till 160 hjärnskakningar per 1000 matchtimmar och lag. Sedan många år tillbaka har inom idrotten olika graderingssystem använts för att klassificera och handlägga hjärnskakningar [1, 2]. I Sverige har vi sedan slutet av 1980-talet haft en […](0 kommentar)

Sjukhusinfektion – än idag kirurgens värsta fiende

Sjukhusinfektionerna, framför allt de postoperativa infektionerna, är än idag ett allvarligt hot mot verksamheten på sjukhusen. De bidrar till mycket kostsamma komplikationer som förorsakar patienterna stort lidande, kvarstående livslånga invalidiserande tillstånd och till och med för tidig död. Sjukhusinfektionerna var ett stort problem under kirurgins första tid, men efter införande av aseptiken vid förra sekelskiftet […](0 kommentar)

Nya grepp för bättre kunskap och rapportering om biverkningar

Under 2005 genomförde Europeiska kommissionen en utredning av säkerhetsarbetet för läkemedel vid de olika myndigheterna inom EU [1]. Rapporten publicerades på kommissionens webbplats i februari 2006 och har under våren 2006 varit föremål för konsultation. Den pekar bla på behovet av att utveckla nya och bättre metoder, förstärka resurserna för säkerhetsarbetet, öka konsekvensen i regulatoriska […](0 kommentar)

Patientsäkerhet

Två läkare fälls – upptäckte inte att kvinna hade urinblåsecancer

Den 53-åriga kvinnan drabbades under hösten 2003 av täta trängningar och miktionssmärtor. Hon kontaktade vårdcentralen och ordinerades Furadantin. Den 24 januari 2005 kontaktade hon åter mottagningen på grund av urinvägsbesvär. Det framkom då att besvären varit långvariga och att de återkommit efter avslutad medicinering. Distriktssköterska A ordnade med provtagning och fyra dagar senare ordinerade ST-läkaren […](0 kommentar)

Inte fel att avstå från TEE

Mannen fick i mars 2003 ihållande feber (vi berättade om fallet i nr 44/2005). I primärvården kunde man inte hitta någon orsak till febern. Den 26 april lades han in på Kungälvs sjukhus där man konstaterade aortainsufficiens samt förhöjt CRP och SR. Analys med elektrofores visade en akutreaktion. Han fick antibiotika och skrevs ut den […](0 kommentar)

Varnas för att ha lämnat förhuden tillbakadragen på 5-åring

Pojken sökte den 23 augusti 2006 med sin mor vid vårdcentralen på grund av sveda i urinröret och lite blod vid vattenkastning. Han undersöktes av distriktsläkaren, som fann tecken till rodnad och irritation över ollonet, med vitaktiga och stråkiga beläggningar samt parafimos med förträngning och svullnad av förhuden. Förhuden lämnades tillbakadragen och pojkens mor fick […](0 kommentar)

Tungt bli fälld av HSAN – stor lättnad bli friad av länsrätten

Ansvarsnämnden (HSAN) ansåg att hon borde ha gjort en noggrannare undersökning med TEE (transesofagealt ultraljud) för att bättre kunna bedöma om en 75-årig man hade några endokarditförändringar på aortaklaffarna och att hon borde följt upp honom (vi berättade om fällningen i nr 44/2005). Hon fick en erinran. Den uppfattningen delas inte av länsrätten (se nästa […](0 kommentar)

Debatt och brev

Hur ska kundvalsmodellen se ut?

Sedan de borgerliga partierna fick medborgarnas förtroende i valet hösten 2006 står sjukvården i Stockholm inför en intressant utveckling. Särskilt spännande är införandet av en patientvalsmodell och den uttalade ambitionen att skapa förutsättningar för fler privata alternativ inom primärvården. I det beslut som det allmänna utskottet i landstinget nyligen tagit och i tjänsteutlåtandet »Ökad mångfald […](0 kommentar)

Anhopningen av apatiska barn förblir ett svårförklarligt fenomen

Debatten om de sk apatiska barnen går vidare. Senast har Magnus Kihlbom [1] kritiserat regeringens utredares rapporter [2] för bla bristande vetenskaplig kvalitet. Och han får svar på tal av Marie Hessle och Nader Ahmadi [3]. Tonläget är högt. Sakligheten och faktagranskningen är inte alltid i främsta rummet. Jag är rädd att vi måste konstatera: […](0 kommentar)

Varför söka efter ett svar som man redan anser sig ha?

Peter Konrad och medarbetare har gjort en kritisk kommentar till vår artikel, som refererade de enda hittills publicerade randomiserade studierna av stentbehandling jämfört med kirurgi vid symtomgivande karotisstenos. Kommentarerna vänder sig i första hand mot rubriken. I det sammanhanget kan det vara viktigt att påpeka att det manuskript som vi sände in till Läkartidningen hade […](0 kommentar)

Visst har stentbehandling av karotisstenos en framtid!

Professorerna Swedenborg, Hedin och Bergqvist har i Läkartidningen 6/2007 (sidorna 412-4) analyserat de senaste randomiserade studierna om kirurgi kontra stentbehandling av karotisstenos. Referatet beskriver främst studierna EVA-3S och SPACE, men författarnas slutsatser om karotisstentning, vilka avspeglas i den synnerligen negativt färgade titeln, är inte rimliga mot bakgrund av dessa studiers uppenbara brister. Randomiserade multicenterstudier innebär […](0 kommentar)

Depo-Medrol – ett alternativ vid behandling av astma

Med anledning av Lars Gottbergs inlägg i Läkartidningen 11/2007 (sidan 885) vill vi på Pfizer förtydliga informationen om Depo-Medrol (metylprednisolon). Depo-Medrol är registrerat i Sverige sedan mer än 30 år och är godkänt bla för intramuskulär injektion när långvarig allmän effekt är önskvärd, som t ex vid säsongsallergier. Det finns lång och stor erfarenhet av […](0 kommentar)

Vi kan inte göra om historien!

Jag är så pass gammal, 58 år, att jag tillhör den generation, läkare eller icke läkare, läkarbarn eller icke läkarbarn, som började »smygröka« vid 14 års ålder. Min fader (doktorn) hade då slutat röka, men förebrådde mig aldrig! Jag har för 30 år sedan suttit på jourcentralen, med mamman med sitt öronbarn mitt emot, med […](0 kommentar)

Historielöshet?

Yngve Hofvander vill ju inte att vi ska vara historielösa: Varför då inte låta porträttet med professorn i vit rock och med cigarr vara kvar? Det speglar ju något tidstypiskt!(0 kommentar)

Rubrikerna godkända av författarna

Författaren/författarna till en vetenskaplig artikel i Läkartidningen får alltid ta ställning till och godkänna korrektur, inklusive ingress och rubriker. Så har också skett i detta fall. Såväl Thomas Mätzsch som Jesper Swedenborg och medförfattare har således sett och godkänt rubrikerna till sina respektive artiklar. Läkartidningens rubrikförslag har i ett fall modifierats så att den i […](0 kommentar)

Restriktivitet och kontroll bör prägla utvecklingen

Som en av de adresserade i Peter Konrads och medarbetares inlägg angående dels Swedenborgs och medarbetares artikel, dels min kommentar kan jag i princip bara instämma i de framförda synpunkterna. Man vänder sig i första hand mot de »negativt hållna rubriker« som artikel respektive kommentar var försedda med. Rubriksättningen är helt och hållet Läkartidningens beslut. […](0 kommentar)

LT debatt

Så kan man gå förbi tatueringen

I Läkartidningen 13/2007 (sidan 1062) undrar Rickard Eitrem om riskerna med att sticka i tatueringar – särskilt i samband med lumbalpunktioner. I likhet med honom har jag inte hittat något som kan kallas evidens i ämnet, som naturligtvis också är aktuellt vid anläggande av epidural eller intradural blockad, t ex på förlossningsavdelningar. En del kollegor […](0 kommentar)

Primärvården får 20miljoner för arbete med »riskbruk«

Regeringen beslutade den 12 april att anslå 20,4miljoner kr till primärvården för arbete med att uppmärksamma patienter med riskabel alkoholkonsumtion. Samtidigt efterlyser allmänläkarna mer kunskaper i samtalsmetodik för att möta dessa patienter. Förutsättningarna är goda: läkarnas växande medvetenhet om riskbrukets hälsobetydelse och om den korta interventionens roll; patienternas ökande vilja att diskutera alkoholvanor; nya verktyg […](0 kommentar)

Ledare

Kinesisk medicin – bäst för export

För en stor del av Kinas befolkning är traditionell kinesisk medicin inte något komplement eller alternativ utan den enda sjukvård som står till buds. Att detta är otillräckligt för befolkningens hälsa är dagens kinesiska ledarskap medvetet om. Man har nyligen avsatt närmare en miljard dollar för att modernisera och systematiskt utvärdera den traditionella medicinen. Att […](0 kommentar)

Sjukintyg från första dagen – ännu ett slag i luften!

Regeringen lade förra veckan fram ett förslag om att arbetsgivare ska ha rätt att begära läkarintyg för anställda från första sjukdagen. Socialförsäkringsminister Christina Husmark Pehrson motiverade bla med att arbetsgivarna då kan ta ansvar och agera i förebyggande syfte. Visst är det bra med tidiga rehabiliteringsinsatser, men det här är något som arbetsmarknadens parter själva […](0 kommentar)

Satsa på utbildningskvaliteten!

Svensk läkarutbildning har ungefär 40 procent fler platser idag jämfört med 1999. Åren 2000–2003 utökades antagningen från ca 750 till drygt 1100 personer per år. Under 2006 och 2007 kom en ytterligare utökning på drygt 60 nyantagna per år. Samtidigt har antalet sängplatser i slutenvården minskat, vilket får konsekvenser för de kliniska delarna av utbildningen. […](0 kommentar)

Aktuellt

Få svenska företag utnyttjar EU-stöd för särläkemedel

Under 2006 fick den europeiska läkemedelsmyndighetens (EMEA) kommitté för särläkemedel, Committee for orphan medicinal products (COMP), ta ställning till 104 ansökningar om klassificering som särläkemedel. Av dessa höll 81 ansökningar måttet, vilket i den fortsatta produktutvecklingen innebär stora fördelar i form av bland annat kostnadsfri rådgivning och en reducerad ansökningsavgift när läkemedlet sedan ska godkännas […](0 kommentar)

Få visioner om sjukvården i vårbudgeten

Psykiatrin är en av vinnarna. Regeringen satsar i årets budget 500 miljoner kronor extra för att förbättra den psykiatriska vården för de sjuka, bland annat genom att stärka personalens kompetens och prioritera stödet till barn och unga. Lika mycket satsas nästa år och för 2009 avsätts 250 miljoner kronor, enligt regeringens beräkningar. Dessutom satsas 185 […](0 kommentar)

Rätt till omskärelse föreslås

En rätt att få omskärelse utförd inom den offentliga sjukvården och en motsvarande skyldighet för landstingen att låta utföra sådana ingrepp bör införas i lagen. Dessutom bör informationen till föräldrarna om vart man kan vända sig förbättras. Det föreslår Socialstyrelsen i en rapport. Anledningen är att lagen om omskärelse av pojkar som trädde i kraft […](0 kommentar)

Läkarförbundet bromsar i Västernorrland

Förhandlingsdelegationen på Läkarförbundet har ägnat veckor åt att granska det lokala ramavtalet i Västernorrland – utan att godkänna det. Avtalet har nu skickats tillbaka så att de lokala parterna kan lägga fram ett nytt förslag, enligt Conny Gustafsson, chefsjurist på Läkarförbundet. – Avtalet ligger för nära EG-spärren. Vi ska inte träffa avtal som uppenbart strider […](0 kommentar)

SKL svänger igen om avstegsavtal

Strax före påsk meddelade SKL de personalansvariga i landstingen att SKL ämnar ta upp arbetstidsfrågan i avtalsrörelsen och att lokala parter därför inte skulle fortsätta föra lokala förhandlingar om avstegsavtal. Centrala och lokala förhandlingar ska inte föras samtidigt, enligt det kommunala huvudavtalet KHA § 2. Men den 10 april informerade SKL i ett nytt »arbetsgivarnytt« […](0 kommentar)

Avtalsrörelsen
»3,5 procents löneökning för högt«

Den av Läkarförbundet begärda lägsta nivån på 3,5 procents löneökning är för hög, enligt Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. En sådan ökning skulle bli normerande. Då skulle det inte bli något utrymme därutöver, enligt SKLs förhandlingschef Staffan Löwenborg. – Det är högt. De avtal vi idag har bygger på lokal lönebildning. Yrkandet är på en […](0 kommentar)

Facket positivt till ny sjukhuschef på KS

Birgir Jakobsson har tillträtt som ny sjukhusdirektör för Karolinska Universitetssjukhuset. Till nyligen var han VD för Capio S:t Görans sjukhus. Inga planer finns dock på att stimulera till avknoppningar eller privatiseringar säger, han i en intervju på Läkartidningens webbplats, Nya chefen för Karolinska ska utveckla verksamheterna. Hans uppdrag är att vidareutveckla verksamheterna efter sjukhussammanslagningen. Mikael […](0 kommentar)

Prostatacancervården påverkas mest

– Det vi vet kommer att ske är att vi får en mer likartad praxis i landet, säger Anna Sohlberg, Socialstyrelsens projektledare för bröstcancerriktlinjerna, apropå vad de nya riktlinjerna kommer att medföra. Det säger hon mot bakgrund av den effekt som riktlinjerna för hjärtsjukvården haft sedan de kom 2001 och 2004. Arbetet med de nationella […](0 kommentar)

Polis och läkare i kamp mot alkohol

– Det finns sammanställningar som visar att vi ligger i topp i landet på det området, vilket känns uppmuntrande, säger familjeläkaren Alf Lerner, medicinskt ansvarig i Riskbruk, som själv utbildat runt 2000 jämtlänningar i grundläggande alkoholkunskaper. Den breda mobiliseringen i Jämtland har till och med gett eko på Europanivå. I den europeiska regionsammanslutningen AER, Assembly […](0 kommentar)

Dyra särläkemedel blir ett finansieringsproblem

I början av februari genomförde Svenska Läkaresällskapets kommitté för läkemedelsfrågor ett seminarium om så kallade särläkemedel. Upprinnelsen till seminariet var en händelse i Halland hösten 2006, där länssjukvårdsnämnden inte ville stå för behandlingskostnaden för ett nytt läkemedel mot Hunters sjukdom. Behandlingen för den drabbade pojken beräknades kosta fyra miljoner kronor per år. Länssjukhuset i Halmstad […](0 kommentar)