Nr 18 2007

Kultur

Blåssten hos medeltidsman – ovanligt arkeologiskt fynd

Vid en arkeologisk utgrävning i november 2005, intill Bäckaskogs slott i nordöstra Skåne, påträffades en medeltida grav med ett ovanligt medicinskt fall [1]. I graven låg skelettet av en man i 30–40 års ålder med armarna i kors över bröstet (Bild 1). Han begravdes någon gång efter år 1400 och före reformationen 1537. Förutom att […](0 kommentar)

En översiktlig och aktuell lärobok i psykiatri

Att författa en lärobok som täcker psykiatrins viktigaste delar, så som detta ämnesområde kommit att utvidgas under de senaste decennierna, torde vara en näst intill omöjlig uppgift. Ändå är det detta som författarna till den föreliggande läroboken har gjort. De representerar olika psykiatriska sakområden beträffande klinisk och forskningsmässig förankring. Med början i den psykiatriska vårdens […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Medicinsk kommentar

Manlig omskärelse skyddar mot HIV/aids

Det har upprepats om och om igen – prevention är det enda kostnadseffektiva och realistiska sättet att stoppa spridningen av HIV och aids. Med prevention har de flesta då menat kunskapsöverföring i syfte att skapa eller förändra ett förhållningssätt eller ett beteende så att smitta inte kan överföras. Tyvärr kan vi 25 år in i […](0 kommentar)

Nya Rön

Snabbscreening – bra sätt att identifiera deprimerade mödrar

Ett kort frågeformulär är ett bra sätt att screena för depression hos mödrar till små barn. Det visar en amerikansk studie som presenteras i tidskriften Pediatrics. Forskarna har tittat på 216 mödrar till barn under 6 års ålder vilka sökt vård för barnen på en pediatrisk öppenvårdsklinik. Kvinnorna fick fylla i ett kort formulär, som […](0 kommentar)

Laparoskopiassisterad operation för gallstensileus ger färre komplikationer

Gallstensileus är en ovanlig åkomma med 0,9 fall per 100000 och år. Oftast drabbas äldre kvinnor av diffusa symtom som gör att diagnosen försenas och därmed också operationen. Detta leder till att morbiditeten och mortaliteten är hög. Den vanligaste operationstekniken är öppen laparotomi, enterolitotomi och förslutning av tarmen. Gallblåsan lämnas orörd. Med en laparoskopiassisterad (LA) […](0 kommentar)

Universitet och högskolor – riskabla alkoholmiljöer

Universiteten är inte bara en utvecklande läromiljö utan också riskabla sådana. Det är väl vetenskapligt visat att alkoholproblem hos unga vuxna ökar de omedelbara negativa konsekvenserna, med sjukdom, risk för att utsättas för våld eller själv bli våldsam, självmordsförsök mm. Det finns också risk för skador på lång sikt, såsom hjärnskador och framtida alkoholberoende. För […](0 kommentar)

Enskilda minnen kan släckas ut

Att kunna »släcka ut« enskilda minnen medan hjärnans minnesbank i övrigt lämnas intakt är onekligen en svindlande tanke. Exempelvis skulle livskvaliteten kunna förbättras avsevärt för patienter med posttraumatiskt stressyndrom efter krig och tortyr. Vad som låter som science fiction har faktiskt visat sig fungera på råttor. Det visar en studie från USA som presenteras i […](0 kommentar)

HIV i Indien – ett globalt problem

I Indien beräknas 5,7 miljoner vara smittade av HIV. Sjukdomen sprids nu så pass snabbt att Denis Broun, koordinator för Indien i FNs program mot HIV, UNAIDS, uppger till New England Journal of Medicine att HIV-epidemin inte kan kontrolleras globalt om man inte får bättre kontroll över spridningen i Indien. Indien har 1,1 miljarder invånare, […](0 kommentar)

Volym och kirurgiska resultat – favorit i repris

Frågan om förhållandet mellan patientvolym och kirurgiska behandlingsresultat är en återkommande favorit i den offentliga debatten. Man postulerar gärna en enkel linjär positiv relation mellan antalet ingrepp per kirurg eller klinik och det kliniska utfallet. Icke-kirurgiska medicinska specialiteter väcker sällan samma granskningslust. I en aktuell artikel i British Journal of Surgery [1] görs ånyo en […](0 kommentar)

Snabb och robust antidepressiv effekt av skopolamin

En av svagheterna med dagens antidepressiva läkemedel är att de som regel inte har full effekt förrän efter 2–6 veckor. En större svaghet är att minst 30 procent av deprimerade patienter inte blir hjälpta av dem. Olika vägar har sökts för att uppnå en snabbare och säkrare effekt. Furey och medarbetare vid National Institute of […](0 kommentar)

Två nya bröstcancergener identifierade

Bröstcancer diagnostiseras oftare i vissa familjer och släkter än i andra, i likhet med många andra cancerformer. Kvinnor vars nära släktingar haft bröstcancer har fördubblad risk att drabbas, och enligt vissa studier drabbas ca 10 procent av de kvinnor som är genetiskt mest känsliga av så mycket som hälften av all bröstcancer. Flera ovanliga mutationer […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

ADHD svårt att diagnostisera hos vuxna

Glömska, distraherbarhet och svårigheter att hålla reda på saker är symtom som förekommer hos de allra flesta vuxna då och då. Det är först då dessa symtom har förekommit under lång tid (tex minst sex månader), blir mer uttalade och orsakar funktionsnedsättning som man kan misstänka att de är tecken på hyperaktivitetssyndrom med uppmärksamhetsstörning, sk […](0 kommentar)

Ätstörningar och ADHD kan ha samband

Begreppet ätstörningar delas in i anorexia nervosa, bulimia nervosa och ätstörning UNS. Hetsätning är ett av de kriterier som krävs för diagnoserna bulimia nervosa och ätstörning UNS. Behandling med centralstimulantia har tidigare påvisats ge effekt mot bulimiskt beteende [1-6]. ADHD (attention deficit hyperactivity disorder) präglas kliniskt av bla koncentrationssvårigheter, motorisk överaktivitet och impulsivitet. Förekomsten beräknas […](0 kommentar)

De som själva väljer obesitaskirurgi är också de mest lämpade

Obesitaskirurgi kräver postoperativ anpassning med livslång begränsning av födointaget. Följs inte detta finns risk för medicinska komplikationer, till skillnad från möjliga följder av icke-kirurgisk behandling för fetma. Det är därför angeläget att kartlägga klinisk karakteristik och psykologisk funktion som kan ha betydelse för förmågan att klara den postoperativa anpassningen. Enligt en litteraturgenomgång kan mental ohälsa […](0 kommentar)

Blir man fet av att dricka alkohol?

Näst efter fett är alkohol vårt mest energitäta livsmedel med 7 kcal per gram. Forskare såväl som allmänheten har länge intresserat sig för frågan huruvida man blir fet av att dricka öl, vin och spritdrycker. Ingen ifrågasätter att energilagarna gäller. Kroppsvikten är i sista hand resultatet av en balans mellan intag och utgifter. Men alkoholen […](0 kommentar)

Dyspepsi och reflux

SBU-rapporten »Ont i magen« [1], som publicerades år 2000, hade fokus på handläggning av patienter som genomgått diagnostisk utredning. Den nya SBU-rapporten »Dyspepsi och reflux« [2] har mer inriktning på handläggning ur ett primärvårdsperspektiv (projektgruppens medlemmar presenteras i Fakta 1). Rapporten tar upp fem olika områden: handläggning av patienter med outredd dyspepsi eller outredda refluxsymtom, […](0 kommentar)

Förbundsnytt

Information från Sveriges läkarförbund

(0 kommentar)

Patientsäkerhet

Vid oklara buksmärtor ska pungen palperas

En 15-årig pojke vaknade en morgon av plötsliga svåra smärtor i nedre delen av buken. Hans föräldrar åkte genast med honom till sjukhus, där han omkring kl 07.00 undersöktes av en kirurg. Hon kände på hans buk, som ömmade obetydligt. Hon fann inte skäl till ytterligare undersökningar utan pojken fick åka hem. Han kom tillbaka […](0 kommentar)

Inte fel göra samtidigt bilateralt refraktivkirurgiskt ingrepp med CLE

Patienten, en 56-årig man, sökte hos ögonläkaren på en privat ögonklinik för kraftig närsynthet. Han opererades i båda ögonen genom linsextraktion med linsprotesimplantation. Under operationen uppstod en ruptur i vänster ögas bakre kapsel. Vid ett återbesök tre veckor senare konstaterades en omfattande näthinneavlossning med kraftig synnedsättning i vänstra ögat. Patienten remitterades till ett sjukhus där […](0 kommentar)

»Riskerna var inte för stora för att vara acceptabla«

Denne framhöll att CLE i detta fall hade givit upphov till en allvarlig komplikation, ensidig bestående synnedsättning. Patienten hade symtom som tydligt pekade mot näthinneavlossning innan synnedsättningen kom och med en snabbare handläggning av näthinneavlossningen hade sannolikt synnedsättningen kunnat undvikas. HSAN beskrev CLE i negativa ordalag. Man kan ha olika åsikter om refraktiv kirurgi i […](0 kommentar)

Debatt och brev

ADHD ingår bland de uppräknade tillstånden. Socialstyrelsen sviker de mest utsatta missbrukarna

Kjell Modigh påstår att Socialstyrelsen har glömt bort personer med ADHD i de nya riktlinjerna för missbruks- och beroendevård. Han säger vidare att personer med ADHD inte ingår i den uppräkning av psykiatriska tillstånd som nämns i kapitlet om samsjuklighet. Vi vill dock hävda att ADHD ingår bland de uppräknade tillstånden. Med samsjuklighet avses i […](0 kommentar)

Socialstyrelsen sviker de mest utsatta missbrukarna

Det har till leda påtalats [1-3] att de mest utagerande barnen och ungdomarna med ADHD löper mycket stor risk att hamna i missbruk redan i mycket unga åldrar, att minst en tredjedel av blandmissbrukarna har ADHD och att igenkännande och behandling av funktionshindret halverar risken att fastna i missbruk [4]. Socialstyrelsen har nu utkommit med […](0 kommentar)

Gapa och säg »a«!

– Gapa och säg »a«! Varför säger jag så vid undersökning för friskintyg? Måste man kunna gapa och säga »a« för att köra lastbil? Ingen har undrat. Tusentals friskintyg har jag skrivit under mer än fyra decennier. Men alla har gapat och sagt »a«. Efter avslutade undersökningar frågade jag den gångna veckan fem konsekutiva besökare […](0 kommentar)

Okej då – låt rökarna hänga kvar

Min blänkare i Läkartidningen 12/2007 (sidan 964) om professorn i pediatrik Adolf Lichtenstein (AL), avmålad i vit rock hållande en tjock cigarr, har lett till en ström av insändare och brev, mest med ytterligare berättelser om »rökporträtt« och läkares rökterror. Jag beklagar först uppriktigt om jag sårat ALs dotter Annika Lichtenstein Elmgren (ALE) som jag […](0 kommentar)

Manlig omskärelse inte medicinskt motiverad

För 35 år sedan skrev undertecknad en artikel i Läkartidningen med titeln »Omskärelse – ett kirurgiskt ingrepp med mycket gamla anor« [1]. I anslutning till denna artikel finns en redogörelse för ett förslag till ny abortlag i Danmark, där man klart fastslår att det är »kvinnan«, och ingen annan, som avgör om ett ingrepp ska […](0 kommentar)

LT debatt

En näsvis fråga

Det är vanligt idag med torr nässlemhinna. Vi vistas många timmar i ventilerade lokaler med låg relativ fuktighet. En del sjukdomstillstånd ger torra slemhinnor, och det finns också läkemedel som torkar ut. Näskrustor (kråkor) och små sår i näsan har blivit en riktig folksjukdom. På apoteket kan man då välja att köpa Nozoil 100 procent […](0 kommentar)

Ett ovetenskapligt sätt att styra psykiatrins finansiering

Vården möter växande krav på att styra sin verksamhet på vetenskaplig grund. Inom Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO) har en undersökning av patienttillfredsställelsen genomförts av Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator) för SLSOs räkning. Studien reser ett antal principiellt viktiga frågor: Är de svar som inkommit representativa för patienterna som varit i kontakt med psykiatrin? Motsvarar bearbetningen och […](0 kommentar)

Barn utvecklas genom tilltro

Karl Grunewald beskriver i sin artikel »Läkare bortom förståelse och insikt« hur sinnesslövårdens framväxt skedde utan läkarnas stöd (Läkartidningen 13/ 2007, sidorna 1069-72). Min erfarenhet från 50 år som barnläkare, barnneurolog, chef för specialsjukhus för svårskötta utvecklingsstörda barn, chef för barn- och ungdomshabilitering och som barnhälsovårdsöverläkare har lärt mig att Grunewalds syn på läkarnas hållning […](0 kommentar)

Ledare

Du och ditt genom

Nästa steg efter sekvenseringen av det humana genomet är att kartlägga arvsmassan hos enskilda individer. De tekniska möjligheterna att göra detta finns numera, och Biotech-företaget »454 Life Science« har kanske hunnit längst. I juni i år kommer man att offentliggöra den första totala kartläggningen av en enskild individs arvsmassa (Science 2007;315:1780). Projektet har gått under […](0 kommentar)

En bro mellan forskning och vård

Svensk medicinsk forskning har mycket goda anor. Statsmakterna satsade åren efter andra världskriget stort på sjukvård och forskning. En stor andel av läkarna disputerade för doktorsgraden. Så sent som 1984 rankades Sverige som trea i världen vad gällde publicering och citering av medicinska forskningsresultat. Idag kan vi se andra tendenser. Incitamenten, möjligheterna och därmed intresset […](0 kommentar)

Aktuellt

Lund först ut med utbildningsråd

Det är inte ovanligt vid landets medicinska fakulteter med internationella expertkommittéer för forskningen. Kommittéerna brukar kallas för Scientific Advisory Boards och ger vägledning om hur forskningen ska stärkas, utvecklas och kvalitetssäkras. Vid Universitetet i Lund har man nu inrättat en liknande arbetsgrupp även när det gäller utbildningen. Ledamöterna i EAB har valts efter pedagogiska snarare […](0 kommentar)

Specialistbevis utfärdas i förtid med temporära krav

Det finns de som har en reell kompetens och som borde kunna få specialistbevis. Det är inte rimligt att de ska behöva vänta så länge och det är inte rimligt att de ska behöva fylla kraven enligt de nya målbeskrivningarna, säger Anna Sundberg, samordnare för den nya specialiseringstjänstgöringen och för arbetet med nya målbeskrivningar och […](0 kommentar)

Bred bas för tilläggsspecialiteterna

I den nya specialitetsindelningen finns två så kallade tilläggsspecialiteter, akutsjukvård och smärtlindring. Smärtlindring har tidigare varit en självständig specialitet, medan akutsjukvård är helt ny. En tilläggsspecialitet kräver först kompetens i en annan specialitet. Och nu har Socialstyrelsen kommit fram till vilka specialiteter det kan röra sig om. För både smärtlindring och akutsjukvård ska det vara […](0 kommentar)

Klinisk utbildning svag på flera läkarprogram

Högskoleverket har granskat 136 vård- och medicinutbildningar. Utbildningens innehåll, organisation, studiemiljö, lärarkompetens och kvalitet i den kliniska utbildningen är exempel på bedömningskriterier. Resultatet visar att de sex läkarutbildningarna i landet uppfyller Högskoleverkets kvalitetskrav. Allra bäst betyg får programmen vid Linköpings och Lunds universitet. Men utredarna har synpunkter på de kliniska utbildningarna vid flertalet program. När […](0 kommentar)

Doktorsexamen ger sex månader

Tidigare har det inte funnits fasta regler för hur forskarmeriter ska räknas. – Detta är i princip en kodifiering av praxis, säger Anna Sundberg, samordnare på Socialstyrelsen. Regeln ska ingå i föreskrifterna för den nya specialiseringstjänstgöringen som kommer våren 2008. En ST-läkare som har disputerat kan alltså ansöka om specialistbevis efter bara fyra och ett […](0 kommentar)

Överläkare med betalt för att forska

Tre forskningsöverläkartjänster inom hjärtmedicin och en inom internmedicin finns sedan två år på sjukhuset. Forskningsdelen i deras tjänster utgör 20 procent och betalas genom FoU-anslaget på sjukhuset. Tre års förordnande gäller för tjänsterna, med möjlighet till tre års förlängning. Att vara forskningsöverläkare, FÖL, är en förutsättning för att få »något vettigt gjort inom forskningsområdet« på […](0 kommentar)

Läkarförbundet vill ha fler forskartjänster för unga läkare

Det är väl känt att antalet läkare som disputerar blivit allt mindre under 2000-talet samtidigt som många professorer och lektorer kommer att gå i pension de närmaste tio åren. För att trygga kompetensförsörjningen bedömer Läkarförbundet att minst 30 procent av läkarkåren bör gå forskarutbildning. För att stimulera unga läkare in i forskningsvärlden vill förbundet därför […](0 kommentar)

Lund litar på att lönen lockar

Beslutet togs av sjukvårdsledningen i Region Skåne och skälet lyder: »ST-läkare som forskar parallellt förlänger sin ST-tid och tappar i löneutveckling i relation till de ST-läkare som enbart är kliniskt verksamma.« Men det finns ett motkrav. ST-läkaren måste vid tillfället ha avlagt licentiatexamen eller genomförd halvtidskontroll. – Sedan får läkarna en lön som ligger upp […](0 kommentar)

Notiser

Regler för fusk utreds

Enhetliga regler vid alla läroverk, en garanti för utomstående granskning och att fler än rektor vid ansvarigt universitet kan anmäla fusk. Detta diskuteras i en pågående utredning om regler för forskningsfusk som görs av bl a Vetenskapsrådet.(0 kommentar)

Rekrytering av läkare nyckelfråga för psykiatrin

Läkarförbundet, SLF, är i stort positivt till den s k Miltonutredningen, slutbetänkandet från den nationella psykiatrisamordnaren (SOU 2006:100), se även ledare i LT nr 17/2007. SLF välkomnar den nationella målstyrning som föreslås i betänkandet och de 800 miljoner kronor som utredaren vill avsätta varje år fram till 2015, men är kritiskt till att utredaren inte […](0 kommentar)

Manliga läkaren inte lönediskriminerad

Den manlige läkare på Universitetssjukhuset i Linköping som anmält sin arbetsgivare till Jämställdhetsombudsmannen för att han ansåg sig ha haft lägre lön än ett antal kvinnliga kolleger har inte lönediskriminerats, enligt JämO. I beslutet konstaterar JämO att de aktuella löneskillnaderna inte har något samband med kön.(0 kommentar)