Nr 19 2007

Kultur

Var det bättre förr?

År 1854 utkom den andra upplagan av doktor August Wistrands »Minnesbok för läkare i tjenst«. För oss som klagar över den mångfald byråkrati som vältrats över oss kan det vara trösterikt att konstatera att det för 150 år sedan kanske ändå inte var så mycket annorlunda. Doktor Wistrand föregriper den kommande socialmedicinen genom att konstatera […](0 kommentar)

Dr Salman har lämnat Bagdad

När det gäller antalet läkare som flytt landet och hur många som finns kvar har jag inga exakta siffror, men jag vet med säkerhet att inom vår avdelning på Bagdads medicinska fakultet arbetade ca 50 personer före den USA-ledda ockupationen, och nu är det inte fler än tio! Beslutet att fly eller stanna kvar avgörs […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Medicinsk kommentar

TASCII skall ge bättre vård

Kunskapen om perifer artärsjukdom är i jämförelse med vad som är känt om kardiovaskulär och cerebrovaskulär sjukdom betydligt mer begränsad, trots att den vanligaste manifestationen, »fönstertittarsjuka« (claudicatio intermittens), drabbar 12–15 procent av personer i åldersgruppen 65 år eller äldre. En vanlig missuppfattning är att ansträngningsrelaterad smärta i benen är ett åldersfenomen utan större betydelse. Att […](0 kommentar)

Nya Rön

Slutning av septumperforation – 25 års värdefulla erfarenheter

För någon som själv inte är drabbad är det svårt att sätta sig in i graden av besvär en septumperforation kan skapa för en patient i det dagliga livet. Ständig upplevelse av nästäppa, intorkade pus- och sekretkrustor i näsan och återkommande näsblödningar vid de mest olämpliga tillfällen är några av de vanligaste symtomen som brukar […](0 kommentar)

MR bättre än DT vid stroke

Patienter som söker akut med misstänkt stroke behöver få en snabb och säker avbildning av hjärnan. Datortomografi (DT) används idag i de flesta fall. DT har hög känslighet för akuta blödningar men låg för akuta ischemiska skador. För magnetkameraundersökning (MR) har det ansetts vara tvärtom. Nyligen har en prospektiv undersökning presenterats. Den består i patienter […](0 kommentar)

Är impaktfaktorn farlig för vetenskapen?

De så kallade impaktfaktorerna har fått så stor betydelse att de riskerar att leda till snedfördelning av forskningsmedel. Den varningen kommer från tidskriften BMJ. Impaktfaktor är ett tal som beskriver hur ofta artiklar i en given vetenskaplig tidskrift i genomsnitt blivit citerade. För att en tidskrift ska få ett högt tal gäller det att publicera […](0 kommentar)

Genetiken bakom laktostolerans och laktosintolerans klarnar

Efter mångårigt sökande bland flera forskargrupper runt om i världen lyckades man år 2002 påvisa en genetisk polymorfism med vilken man kan diagnostisera adult hypolaktasi, av gammalt i Sverige kallad (ärftlig) laktosintolerans. De som utförde bedriften var ett finskt forskarlag lett av Leena Peltonen [Nat Genet. 2002;30:233-7]. Polymorfismen i fråga sitter runt 14000 baspar uppströms […](0 kommentar)

Effektiv psykoterapi vid tvångssyndrom hos unga

Inom barnpsykiatrin saknar vi plågsamt ofta stöd från välgjorda studier när vi ska fatta beslut om behandling. Till glädje för barn och ungdomar med psykiatriska tillstånd börjar vi nu så smått veta mer om vad som är klokt att göra. Tvångssyndrom med plågsamma tvångstankar och handikappande tvångshandlingar drabbar 0,5–4 procent av unga. Tillståndet blir ofta […](0 kommentar)

EKG-förändring hos postmenopausala kvinnor ska utredas och behandlas

Inom ramen för studien WHI (Women Health Initiative) har man undersökt EKG-förändringars betydelse för framtida kardiovaskulära händelser hos postmenopausala kvinnor. Studien, som jämförde hormonterapi med placebo avseende framtida kardiovaskulära händelser, bröts i förtid på grund av mer av hjärt–kärlsjukdom i den aktiva behandlingsgruppen. I den aktuella studien undersöktes ca 15000 kvinnor utan tidigare hjärt–kärlsjukdom. Av […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Svår buksmärta och hyponatremi var akut intermittent porfyri

Hyponatremi är en återkommande diagnos på en intensivvårdsavdelning. Här presenteras ett fall med en ovanlig orsak till hyponatremi. Fallbeskrivning Patienten är en 23 år gammal svensk man med lindrig psoriasis som tidigare utretts för oklar anemi och som fått diagnosen »idrottsanemi«. I övrigt har han tidigare varit väsentligen frisk men uppgav en period med stress, […](0 kommentar)

Systemiska amyloidoser – ny behandling gör tidig och exakt diagnos allt viktigare

Amyloid och amyloidos uppfattades länge som något tämligen sällsynt. För den svenska allmänheten var begreppen okända, om man bortser från området runt Skellefteå och Piteå, där bla det arbete som patientföreningarna mot familjär amyloidos utfört lett till större allmän kunskap. Situationen har sedermera ändrats radikalt, främst genom den ökande insikten att amyloidbildning med all sannolikhet […](0 kommentar)

Örontermometer inte fullgott alternativ till rektaltermometer

Mätning av kroppstemperaturen är av vikt då den i många fall är ett diagnostiskt hjälpmedel och ligger till grund för vidare utredning, ställningstagande till behandling samt utvärdering av given behandling. I många år har den rektala kvicksilvertermometern använts för att mäta kroppstemperaturen, och detta har varit referensmetod vid temperaturmätning. I mitten på 1980-talet introducerades den […](0 kommentar)

Tema Ortopediska operationer

Ortopediska vården varierar över landet

Gapet mellan behandlingsbehov och samhällets förmåga att möta förväntningarna om en aktiv, rörlig ålderdom utan värk kommer att öka. Patientens fria val av behandlingsort, tillsammans med ett troligt avskaffande av stopplagen, vilket leder till ökat privat utbud baserat på efterfrågan, gör tydliga behandlingsriktlinjer och gemensamma indikationer viktiga. I en serie översiktsartiklar redovisar ortopedin den stora […](0 kommentar)

Rörelseorganens sjukdomar

Under de senaste åren har Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Socialstyrelsen utvecklat nationella kompetenscentrum för kvalitetsregister inom rörelseorganens sjukdomar, hjärt–kärlsjukdomar och ögonsjukdomar. Kompetenscentrumens uppdrag är att verka för tillkomsten av nya register, skapa synergieffekter i samarbetet mellan registren, vara ett stöd till kliniskt förbättringsarbete med hjälp av registerdata och medverka till att kvalitetsregisterdata blir […](0 kommentar)

Axelns sjukdomar

Smärtor i axlar och skuldror är vanligt förekommande. Allander [1] presenterade en prevalens på 15–25 procent hos invånare i åldern 40–60 år i Stockholm. I en nyligen presenterad LO-utredning [2] uppskattas 1,7 miljoner personer i arbetsför ålder ha smärtor från axel och nacke, varav 400000 har svår smärta. Nationell volymstatistik Från Socialstyrelsen har vi fått […](0 kommentar)

Ländryggens sjukdomar

Operativ behandling av lumbalt diskbråck, lumbal spinal stenos och diskdegenerativ/segmentell smärta är evidensbaserad. Med bättre patientselektion skulle dock bättre resultat nås. Stora resurser har ägnats denna typ av klinisk forskning. Akuta och absoluta indikationer för kirurgi är cauda equina-syndrom och uttalade pareser, medan smärtindikationen är relativ. Stora skillnader i operationsfrekvens föreligger inte bara i övriga […](0 kommentar)

Höft- och knäledens sjukdomar

I Sverige varierar frekvensen av utförda höftprotesoperationer regionalt (Figur 1). Denna snedfördelning har noterats sedan mer än tio år tillbaka i tiden. Betraktar man frekvensen länsvis blir skillnaderna ännu större. Trots justering för ålder och kön utförs dubbelt så många höftprotesoperationer och fyra gånger fler knäprotesoperationer i det län som uppvisar högst jämfört med det […](0 kommentar)

Menisk- och korsbandsskador

De medicinska indikationerna för kirurgisk behandling av menisk- och korsbandsskador i knäleden bygger framför allt på symtomatisk behandling. Operation, ålder och risk för artros Avseende meniskskada rekommenderas akut behandling i de fall då reparation är möjlig med sutur eller annan form av refixation. Detta gäller framför allt unga patienter med färsk skada. Vid akut låst […](0 kommentar)

Fotsjukdomar

I uppdraget till Nationellt kompetenscentrum för ortopedi (NKO) från Sveriges Kommuner och Landsting ingick att utarbeta indikationer för fotkirurgi. I uppdraget ingick också att ge en lägesbeskrivning av fotkirurgins komplexitet och kompetensstruktur, nationella väntetider till fotkirurgi, antal utförda fotoperationer i hela landet, eventuella samband mellan ersättning och val av vårdform, evidens för kirurgisk behandling, förslag […](0 kommentar)

Gemensamma riktlinjer krävs för en rättvis vård

Läs artiklarna i detta nummer Ortopediska vården varierar över landet Lars Lidgren Rörelseorganens sjukdomar Sofia Löfvendahl, Göran Eliasson, Jonas Ranstam, Lars Lidgren Axelns sjukdomar Anders Nordqvist, Hans Rahme, Lennart Hovelius, Mikael Etzner Ländryggens sjukdomar Björn Strömqvist, Rune Hedlund, Bo Jönsson, Tycho Tullberg Höft- och knäledens sjukdomar Johan Kärrholm, Lars Carlson, Christer Strömberg Menisk- och korsbandsskador […](0 kommentar)

Läkemedelsfrågan

Neuroleptikainducerad hyperprolaktinemi

Frågan gäller en man i 30-årsåldern som behandlats med T Risperdal, 6-8 mg/ dygn sedan flera år. Problem med gynekomasti började för några år sedan. S-prolaktin är 32 (my)g/ml (ref 3-17 (my)g/ml) och han utreds även för misstänkt SIADH. Mekanismen för neuroleptikainducerad hyperprolaktinemi antas vara antagonism av D2-receptorer på laktotrofa celler i hypofysens framlob. Dopamin […](0 kommentar)

Patientsäkerhet

Personligt ansvar också viktigt för patientsäkerheten

Som skattebetalare kan jag tänka: »Varför ska jag betala skatt till sjukvård, som ändå inte ges?« I mitt fall hade läkaren varken ställt diagnos eller gett behandling av något slag, skulle det visa sig efter patientens död. Patienten hade lidit flera år utan att erbjudas någon hjälp. Hans sjukdomstillstånd var av den arten att han […](0 kommentar)

Läkare skyldig att bevaka sina remisser

Kvinnan undersöktes av en distriktsläkare på vårdcentralen den 8 november 2005. Då upptäcktes en knöl i det vänstra bröstet. Det föranledde remiss till mammografiundersökning, som gjordes den 23 november och visade en höggradigt malignsuspekt förändring. Remissvaret kom enligt journalen till vårdcentralen den 12 januari 2006, men av oklar anledning kom distriktsläkaren inte att se remissvaret, […](0 kommentar)

Inte adekvat överlämna ansvaret för utredningen på patienten

Den 71-åriga kvinnan fick en högersidig höftprotes den 27 januari och ordinerades därefter Fragmin till den 3 februari. Den 6 februari uppsökte hon distriktsläkaren akut på grund av en generell svullnad i höger ben sedan samma morgon. Benet var varken rodnat eller värmeökat och smärtade inte vid belastning. Distriktsläkaren bedömde att det saknades tecken till […](0 kommentar)

Debatt och brev

Psykiatrin måste bli bättre på att samverka med sina vårdgrannar

Det är en angelägen debatt som Sven Jonas Dencker och Jan Wålinder för i sin artikel »Hur få svensk psykiatri på fötter igen?« (Läkartidningen 17/2007, sidorna 1297-8). Många av deras synpunkter finns det inget att invända emot. Självklart behöver psykiatrin mer ekonomiska resurser. Självklart måste forskning och utvecklingsarbete stimuleras. Lika självklart skall psykiatrin vara en […](0 kommentar)

Bra tanke, men stanna inte där!

Med stor lättnad kan jag äntligen konstatera att fler än jag själv tycker att det är hög tid att Svenska Läkaresällskapet uppdaterar vår gemensamma historia till att bättre överensstämma med våra värderingar. Efter professor Yngve Hofvanders initiala förslag att flytta den cigarrbärande Adolf Lichtenstein till en mer undanskymd plats (LT 12/2207) kom så kollega Fredrik […](0 kommentar)

Svag evidens för morfin vid långvarig smärta

Behandling av långvarig icke-cancerrelaterad smärta med morfin och dess derivat, under samlingsnamnet opioider, är kontroversiell. Det beror dels på att långtidseffekterna inte är säkert visade, dels på att det handlar om potentiellt vanebildande läkemedel – en effekt som kan vålla lidande för den som drabbas. Befintliga studier har visat på förvånansvärt måttliga effekter jämfört med […](0 kommentar)

Det vetenskapliga underlaget är en del av behandlingsstrategin

SBU-rapporten »Metoder för behandling av långvarig smärta« är en systematiskt utförd översikt över behandlingsmetoder (bortsett från öppen kirurgi), som prövats i vetenskapliga försök på patienter med icke-cancerrelaterad, långvarig smärta. SBU ger inga rekommendationer om behandling utan bedömer enbart det vetenskapliga underlaget för varje metods effekter och bieffekter utifrån de studier som inkluderats i rapporten. Den […](0 kommentar)

Fortfarande olämpligt vädja till föräldrars rädsla för glukokortikoider

Inget nytt framkommer i Ferrandiz svar, och han bemöter inte heller vår kritik. Atopiskt eksem är för de flesta en hudsjukdom som med framgång behandlas såsom rekommenderas av Läkemedelsverket och The European Task Force on Atopic Dermatitis, nämligen med lokala glukokortikoider, mjukgörande medel och utbildning angående sjukdom och behandling. Rätt använda ger lokala glukokortikoider sällan […](0 kommentar)

Medicinskt silke är ett komplement

DermaSilk är inte ett alternativ utan ett komplement till nuvarande eksembehandling. Jag refererade [1] till resultatet av den schweiziska studien: DermaSilk lindrade barnens eksem signifikant, och effekten var jämförbar med modern topikal klass III-kortikosteroidbehandling. Författarna menar att det specialbehandlade silket kan bli ett accepterat alternativ till kortikosteroider, särskilt för barn vars föräldrar är ovilliga att […](0 kommentar)

Olämpligt rekommendera specialsilke som alternativ till kortison vid atopiskt eksem

Med förvåning läste vi under vinjetten Nya rön i Läkartidningen ett referat författat av produktchefen för det bolag som marknadsför en specialsilkesprodukt för behandling av atopiskt eksem [1]. Enligt vår bedömning är resultatet av den refererade studien [2], som snarast har karaktären av en pilotstudie, inte generaliserbart. Det som gör fynden och tolkningen svårbedömda är […](0 kommentar)

Patientens val visar vägen

I Läkartidningen 16/2007 reser Christer Sjödin, ordförande i Stor-Stockholms privatläkarförening, några frågor kring den framtida primärvården i Stockholms läns landsting – frågor som vi gärna vill svara på. För att kunna möta patienternas högst berättigade förväntningar är mångfalden av vårdgivare inom sjukvården i Stockholms län en av förutsättningarna. Att bidra till att stärka patientens ställning […](0 kommentar)

Vad kommer sen?

Jag trodde att debatten skulle ebba ut efter några inlägg, men »tavlor på rökande läkare« torde vara den mest segslitna schism som tidningen har haft. Vad kommer våra kolleger om femtio år att fnysa åt, när de ser porträtt av dagens professorer? Kommer de att yrka för en ommålning av de civila kläder som alla […](0 kommentar)

Ersättningsbesluten har tagits efter bedömning av medicinsk expertis

Professor Birger Trollfors och medicine doktor Elisabet Bergfors har beskrivit sin syn på Läkemedelsförsäkringens hantering av ärendena. Här följer en kort beskrivning av vilken grund försäkringen haft för sina bedömningar. SSI, Statens Serum Institut i Danmark, var då vaccinprogrammet genom fördes inte medlem i Läkemedelsförsäkringsföreningen. Detta är ett villkor för att försäkringen ska träda in. […](0 kommentar)

Aluminiumallergi till följd av vaccination bör ses som ersättningsbar läkemedelsskada

Under 1990-talet utfördes flera kliniska prövningar av ett nytt kikhostevaccin (P) i Göteborgsområdet. Vaccinet tillverkades i samarbete mellan North American Vaccine Inc, USA, och Statens Serum Institut, Danmark. Det gavs ensamt eller i kombination med difteri- och stelkrampsvacciner (DT) till över 70000 barn i åldrarna tre månader till tio år. Vaccinerna var, liksom alla DT- […](0 kommentar)

Fel om workshop

April 2006 deltog undertecknade i en workshop anordnad av Läkaresällskapets delegation för medicinsk etik om livsuppehållande behandling. Motivet till mötet var delegationens uppfattning att det var dags att se över de riktlinjer som formulerades i Läkaresällskapet 1991. Vid workshopen fanns stora skillnader i synen på livsuppehållande behandling av svårt sjuka patienter. Slutsatsen när vi lämnade […](0 kommentar)

Ledare

Behövs en särskild cancerplan?

I förra veckan presenterade Socialstyrelsen en översyn av den svenska cancervården som visar att den håller hög kvalitet, men att det finns regionala skillnader som inte går att förklara. SoS föreslår ökad kunskapsstyrning genom nationella riktlinjer för fler cancerdiagnoser samt öppna redovisningar och jämförelser. Samtidigt har Kerstin Wigzell fått i uppdrag av regeringen att ta […](0 kommentar)

Etik för läkaren som chef

Läkargärningen har i tusentals år omgärdats av etiska regler som vägledning för utövaren. Reglerna är i det korta perspektivet en motvikt till trender och snabba värdeförskjutningar, men sett i ett längre perspektiv långt ifrån statiska. Tvärtom har de omformats med mänsklighetens och samhällets utveckling. Kanske är det just därför som de finns kvar – dels […](0 kommentar)

Livets salt kan förkorta livet

I Läkartidningen 13/2007 redovisar Livsmedelsverkets chef professor Åke Bruce skälen till varför det svenska saltintaget bör halveras på sikt. Eftersom rekommendationer från myndigheter ibland tenderar att på oklara grunder bli nonchalerade eller ifrågasatta finns anledning att understryka hur väl underbyggda Livsmedelsverkets saltråd är. Ytterligare argument kom nyligen i BMJ (2007;334:885) i form av en studie […](0 kommentar)

Notiser

Förfalskat Xenical upptäckt i Sverige

Förfalskat Xenical har hittats i Sverige, uppger Läkemedelsverket. Det var läkemedelsföretaget Roche som meddelade myndigheten att det förfalskade läkemedlet hade beslagtagits i Borås. Kapslarna innehöll rätt läkemedelssubstans, men fel text var tryckt på kapselhöljet. Tidigare i år har en norsk patient köpt förfalskat Xenical på ett Internetapotek, dock med en helt annan substans, sibutramin. Läkemedelsverket […](0 kommentar)

Generisk förskrivning efterfrågas

Landets läkemedelskommittéer vill ha generisk förskrivning. Vid sitt vårmöte i slutet av april bestämde sig kommittéerna för att verka för en lagändring så att det blir tillåtet att skriva endast substansnamnet på receptet. Anledningen är att generiskt utbyte skapar förvirring för bland andra äldre patienter. Kommittéerna påpekar att inget har hänt i frågan sedan 2004, […](0 kommentar)

Tillsynen inom psykiatrin stärks

Regeringen har uppdragit åt Socialstyrelsen att skärpa tillsynen inom psykiatrin. – Patient- och rättssäkerheten måste stärkas. Vi vet att tillsynen inte varit tillräcklig. Anmälningarna från såväl vårdgivare som patienter och anhöriga ökar, säger Göran Hägglund i ett pressmeddelande. Särskilda medel anslås: 6,45 miljoner för 2007, 13,5 miljoner för 2008 och 13,9 miljoner för 2009. Särskilda […](0 kommentar)

Aktuellt

För kollegiala nätverk

Han är gynekolog, sedan 1985 företagsläkare och arbetar sedan tre år vid Försvarsmaktens högkvarter i Stockholm med att bygga upp företagshälsovård inom försvaret. Vilka frågor vill du driva? – Det viktiga nu är integrationen med Svensk arbets- och miljömedicinsk förening, som bildats för att få till en ny specialitetsutbildning. Den konstituerade sig förra veckan. En […](0 kommentar)

Plan som vårdgaranti

Det menar Chatrine Pålsson Ahlgren (kd), ledamot i riksdagens socialutskott, som har besökt personal och patienter vid landets universitetssjukhus. I sin rapport, som lämnades till socialministern 24 april, skriver hon att en plan bör behandla prevention, samordning, palliativ vård, utbildning och klinisk forskning. Kunskapsstyrning och vårdprogram räcker inte, menar hon. – Vi har mycket kunskap […](0 kommentar)

»Vi är lite tveksamma«

– Vi har inte så positiva erfarenheter av nationella handlingsplaner, säger förbundets ordförande Eva Nilsson Bågenholm. Hon syftar på den nationella handlingsplanen för hälso- och sjukvården som riksdagen beslutade om 2001 och som skulle lyfta främst primärvården. Planen har varit svår att följa upp. Ett konkret mål, att landets allmänläkare ska uppgå till 6000 år […](0 kommentar)

»Detaljnivån en senare fråga«

Om några veckor ska hon för regeringen presentera sitt förslag, vad en plan ska innehålla och formerna för arbetet. Att Socialstyrelsen nu tydligt är emot en cancerplan som styr vården för en viss diagnosgrupp ändrar inte uppdraget. – En plan har regeringen bestämt sig för. Detaljnivån är något för det fortsatta arbetet, men jag kan […](0 kommentar)

Socialministern står fast vid sin plan

– WHO har rekommenderat cancerplaner och det ska vi ta till oss. Jag tycker att Sverige ska upprätta en cancerplan och i det arbetet är det viktigt att ha respekt för huvudmännen och att föra en dialog med dem. Arbetet är i sin linda. Den diskussionen finns ju alltid med, om det finns risk att […](0 kommentar)

Ny utbildning för utländska läkare nästa år

I vårpropositionen föreslår regeringen att en ny kompletteringsutbildning införs redan 2008. Regeringen avsätter 46 miljoner kronor under 2008 och 51 miljoner kronor 2009–2010 för utbildningen av läkare, sjuksköterskor och annan sjukvårdspersonal. – En förordning om styrningen av utbildningarna kommer att beslutas inom kort, om till exempel vilka högskolor som ska hålla kurser och utbildningens längd, […](0 kommentar)

Vårdförbundet vill driva tvist om dygnsvila

Två enskilda fall, som båda rör sjuksköterskor, i Västerbottens och Stockholms läns landsting gäller samma principfråga. Får arbetsgivaren bestämma hur kompensationen ska se ut? Sjuksköterskorna hade beredskapspass som ledde till inhopp i arbetet och den sammanhängande dygnsvilan bröts. Detta medförde att arbetsgivaren drog av timmar från sjuksköterskornas kompsaldo, mot deras vilja. Eva Håkansson, styrelseledamot för […](0 kommentar)

Budet till Kommunal kan spela ut Läkarförbundet i arbetstidsfrågan

Om några veckor är det Läkarförbundets tur att förhandla med SKL i avtalsrörelsen. Sedan en tid har det varit känt att SKL även vill lyfta in arbetstidsfrågan i dessa centrala förhandlingar – med samtliga fackliga parter. Exakt hur strategin ser ut från SKLs sida är okänt. Mycket tyder på att arbetsgivarorganisationen bearbetar de stora fackförbunden […](0 kommentar)

Detaljstyrning – nej tack

Socialstyrelsen vill inte ha en cancerplan som detaljstyr sjukvården. En cancerplan bör hålla sig till det som är ett statligt ansvar: prevention, utbildning och forskning, enligt Socialstyrelsen. Det är en av slutsatserna i Socialstyrelsens rapport »Cancervården i Sverige – kvalitet, struktur och aktuella utmaningar«, som presenterades den 27 april. Staten bör inte sätta upp mätbara […](0 kommentar)

Endast på webben


Boklotteriet

Henrik Nybäck, Bromma Gundla Järpe-Magnusson, Karlstad Kjell Bondesson, Malmö Irina Sjöblom, Gimo Nils-Johan Höglund, Uppsala(0 kommentar)

LT debatt

HSANs agerande undergräver vårdens trovärdighet och etik

Från patientens synpunkt handlar god sjukvård om en upplevelse av ett tryggt omhändertagande. Tekniska fel kommer ofrånkomligt alltid att uppstå inom sjukvården, och när så sker är uppriktighet, empati och god etik oumbärliga, dels för att snarast möjligt återupprätta patientens förtroende för vården, dels för att kåren ska dra lärdom av det som skett. HSAN […](0 kommentar)