Nr 22 2007

Kultur

Uttömmande text om pediatrisk intensivvård

Denna tredje upplaga av »Pediatric critical care« är uppdaterad under redaktion av Bradley P Fuhrman och Jerry J Zimmerman. Boken innehåller 1 904 sidor och är indelad i sju avdelningar, inkluderande 119 kapitel och 440 illustrationer. Författarna som har bidragit till boken är inte mindre än 232 stycken. De flesta kommer från Nordamerika, men det […](0 kommentar)

Urin och ädelstenar som medicin rensades bort av Carl von Linné

Den egendomliga uppfattningen att exkrement och urin skulle vara effektiva läkemedel fanns belagd redan under antiken. Plinius, Dioskorides och Galenos har alla beskrivit behandlingar med fekalier från människor och djur. I läkarböcker och tidiga farmakopéer fanns motbjudande behandlingar med stercora (träck) och urin beskrivna till långt in på 1700-talet. Det gavs till och med ut […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Medicinsk kommentar

Kirurgi eller icke-kirurgi vid diskbråck i ländryggen?

Symtomgivande diskbråck i ländryggen är den vanligaste specifika ryggdiagnosen (specifik=känd patoanatomi). Prevalensen av symtomgivande diskbråck i ländryggen är dock svårbedömd. Magnetkameraundersökning har bla visat att ett stort antal diskbråck sannolikt inte ger några symtom. Uppskattningsvis förorsakas cirka 5–10 procent av alla akuta ryggbesvär av ett diskbråck. Det motsvarar en punktprevalens på 2–3 procent i en […](0 kommentar)

Nya Rön

Trafikolycka vanligaste dödsorsak för tonåringar

Den vanligaste dödsorsaken globalt för 15–19-åringar är inte svält, självmord, HIV, tuberkulos eller någon annan sjukdom utan trafikolyckor, enligt en rapport från WHO, som refereras i Lancet. Världen över blir 1000 individer under 25 års ålder dagligen dödade i trafiken. Högst risk att drabbas löper män. Bland samtliga dödade i trafiken under 25 års ålder […](0 kommentar)

Dystert resultat av traditionell HIV-prevention

Information och kunskap om HIV och dess smittvägar, kondomanvändning samt tidig diagnostik och behandling av andra sexuellt överförda infektioner (STI) har länge setts som hörnstenar i det förebyggande HIV-arbetet. Sällan har insatser på dessa områden ifrågasatts eller utvärderats, utan de har genomgående förutsatts vara av godo. Den minskning av HIV-prevalensen som setts i delar av […](0 kommentar)

Förbättrad ledtid vid urakut sectio

I USA har American College of Obstetricians and Gynecologists rekommenderat att man vid urakut sectio bör kunna starta operation inom 30 minuter från det att beslutet är fattat. Detta kan vara svårt att uppnå, speciellt på mindre ställen. Författarna beskriver det metodiska utvecklingsarbete man har genomfört på ett litet sjukhus i New Hampshire. Arbetet startade […](0 kommentar)

Apelsiner bättre än C-vitamintillskott

Apelsiner är som bekant rika på C-vitamin. Nu visar en studie som presenteras i tidskriften British Journal of Nutrition och refereras i News @ Nature att C-vitamin har en bättre skyddande antioxiderande effekt om det intas i form av frukt såsom apelsin än om det tas som ett rent vitamin C-tillskott. Det är forskare från […](0 kommentar)

Att förstå hälsorisker

Reella eller upplevda hot mot hälsan medför oftast konsekvenser, oavsett om man handlar eller avstår från att handla. Konsekvenserna kan vara både fysiska och psykiska och såväl kortsiktiga som långsiktiga. Processen att fatta beslut grundar sig oftast på flera faktorer. Vi vill gärna tro att vi är rationella och logiska, men inte sällan har emotioner […](0 kommentar)

Ingen koppling mellan bröstcancer och abort

Kvinnor som aborterat, spontant eller inducerat, löper ingen ökad risk att drabbas av bröstcancer. Det visar en stor studie som presenteras i tidskriften Archives of Internal Medicine. Den prospektiva studien omfattar drygt 105000 kvinnor som följdes från 1993 och framåt. Vid studiens början var kvinnorna mellan 29 och 46 år. De lämnade regelbundet information om […](0 kommentar)

Antibiotika inte obligatoriskt vid akut divertikulit

En övervägande majoritet av patienter med akut divertikulit i kolon behandlas konservativt utan operation. Behandlingen inkluderar vanligen tarmvila, antibiotika och observation på sjukhus. Antibiotikabehandling vid akut divertikulit har flera potentiella nackdelar: antibiotikaresistens, toxicitet, påverkan på tarmfloran och kostnader. Vid kirurgkliniken, Danderyds sjukhus, finns en mångårig terapitradition att undvara antibiotika vid lindriga former av divertikulit, men […](0 kommentar)

Höga prenatala homocysteinnivåer kan ha samband med schizofreni i vuxen ålder

Obstetriska komplikationer och svält under fosterlivet har i flera studier visat sig vara riskfaktorer för att i vuxen ålder insjukna i schizofreni. Biokemiska förklaringsmodeller saknas. Brown och medarbetare undersöker i en nyligen publicerad studie om höga halter av homocystein hos modern under tredje trimestern av graviditeten kan vara en kandidat. Halten av homocystein stiger när […](0 kommentar)

Klinisk prövning av läkemedel för barn – en lönsam investering

För att råda bot på det allvarliga missförhållandet att 75 procent av registrerade läkemedel inte prövats på barn antog kongressen i USA 1997 en lag som gav företagen rätt till sex månaders förlängt patent om man också utvärderat produkten på barn. En liknande lag har nyligen antagits av EU. Denna reglering har ansetts framgångsrik men […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Number needed to treat (NNT) – sunt eller dumt som underlag för beslut?

Evidensbaserad medicin (EBM) är den metodiska, explicita och välgrundade användningen av den bästa evidensen som finns tillgänglig för att fatta beslut om vård för individuella patienter [1]. Att rutinmässigt arbeta enligt EBM betyder att man integrerar sin kliniska expertkunskap med den bästa tillgängliga externa kliniska evidensen. De som förespråkar bruket av EBM försöker minska gapet […](0 kommentar)

Upptäckt av järnreglerande hormonet hepcidin ger nya förklaringar

I mitten av 1800-talet rapporterades att man vid obduktion av patienter med triaden levercirros, ökad hudpigmentering och diabetes kunde finna ökad järninlagring i parenkymatösa organ. Sjukdomen betraktades som en raritet. Den beskrevs mer i detalj 1889 av von Recklinghausen, som myntade begreppet bronsdiabetes [1]. Det dröjde ända till 1935 innan sjukdomen beskrevs systematiskt av Sheldon, […](0 kommentar)

Tidig immunterapi vid MS minskar risk för senare handikapp

De första typiska kliniska symtomen (CIS, clinically isolated syndrome) vid multipel skleros (MS) utgörs oftast av en synnervsinflammation eller en övergående hjärnstams- eller ryggmärgsinflammation. Skoven som följer efter CIS hos 50–70 procent av patienterna har väsentligen samma symtomatologi. Dessa skovmanifestationer efterlämnar i regel obetydliga eller inga sequelae. Men flertalet patienter som haft upprepade MS-skov får […](0 kommentar)

Allvarlig psykisk störning – en svår rättspsykiatrisk bedömning

Den 1 januari 1992 infördes en ändring av den lagstiftning som reglerar vilka psykiskt störda lagöverträdare som inte får dömas till fängelse. Enligt Brottsbalken får en gärningsman som lider av en allvarlig psykisk störning vid tiden för brottet inte dömas till fängelse. Andelen personlighetsstörda som dömdes till rättspsykiatrisk vård minskade efter lagändringen, men andelen ökade […](0 kommentar)

Patientsäkerhet

En expert ville fälla, en annan fria

Här kan vi endast mycket kort återge delar av deras mycket omfattande argumentering. Eva Swahn påpekade att patienten under några dagar hade haft anamnes på instabil angina. Detta kamouflerades dock av något som han själv uppfattade som träningsvärk på grund av att han nyligen börjat träna intensivt. Primärjouren lade dock in honom som hjärtobs, mest […](0 kommentar)

Antibiotikabehandling inte nödvändig om såret reviderats tillräckligt

Vi berättade om Ansvarsnämndens fällning i nr 38/2006. En 48-årig kvinna råkade kapa av halva vänstra pekfingret i en vedkap. En lokal infektion fördröjde läkningsförloppet. Ett ömmande amputationsneurom utvecklades i amputationstoppen. Efter en ny operation åtta månader senare kunde kvinnan återgå i arbete. Patienten anmälde ortopeden som behandlade henne direkt efter olyckan. Med stöd av […](0 kommentar)

Skulle valt aktivare strategi – relativt ung patient dog i hjärtinfarkt

Den 44-årige mannen hade inga egentliga riskfaktorer för ischemisk hjärtsjukdom. Den 9 september vid 01-tiden på natten kom han med ambulans till akutmottagningen sedan han vaknat med bröstsmärtor, som han hade haft av och till de senaste dagarna. Han lades in på en hjärtavdelning med telemetri för uteslutande/verifierande av infarkt. Preliminärdiagnosen blev muskuloskeletalt utlöst bröstsmärta. […](0 kommentar)

LT debatt

Det heter MR-undersökning

På senare år har den felaktiga benämningen »magnetröntgen« börjat sprida sig som uttryck för undersökningar med magnetkameran. Detta har skett samtidigt med den snabba ökningen av antalet MR-utrustningar, som inneburit att allt fler kolleger utnyttjar den nya tekniken för utredning av sina patienter. Det är tyvärr inte bara lekmän som använder sig av det felaktiga […](0 kommentar)

Har pengarna blivit viktigare än etiken?

Jag har under många decennier arbetat som läkare med utsatta grupper inom svensk sjukvård. Jag har trott att sjukvård främst handlar om humanitära värden. Det som med accelererande fart nu händer i vård och omsorg i Sverige gör emellertid följande fråga berättigad: Har pengarna blivit viktigare än etiken? Riksdagen fattade den 10 maj 2007 beslut […](0 kommentar)

Debatt och brev

»Oftare än önskvärt« – är det en rubrik som vi kan enas om?

»Genom att effektivisera verksamheten i vissa delar räknar vi med att frigöra resurser för arbetet med sjukförsäkringen«, skriver Stig Orustfjord. Jag hoppas att innebörden i detta är att Försäkringskassan koncentrerar ekonomiska resurser till sjukförsäkringen? Visst är det stora svårigheter att beskriva sjukdom och arbetsförmåga. Jag anser att min mer än 40-åriga ansträngning, min utbildning och […](0 kommentar)

Kasta inte ut den beprövade erfarenheten med forskningens badvatten

»Käksmärta kan avslöja kommande hjärtinfarkt«, förkunnade huvudrubriken på Svenska Dagbladets förstasida den 23 januari. I det fortsatta kunde man läsa att »hittills har smärtorna i munnen inte kopplats samman med folksjukdomar som hjärtinfarkt eller kärlkramp«. Hittills!? Således en nyhet! Det här var ett av många massmediala inlägg under senare år på temat att kranskärlssjukdom och […](0 kommentar)

Kontakten mellan vården och Försäkringskassan ska bli bättre

Det finns en klar diskrepans mellan Tore Södermarks artikel i Läkartidningen 20–21/2007 (sidorna 1565-6) och den rubrik den har fått. Rubriken säger »Försäkringskassans bedömningar ofta oriktiga«, medan Tore Södermark skriver »ibland blir det fel i Försäkringskassans utredningar …«. Med tanke på att den andel som får nej på sin begäran om sjukpenning är mycket liten, […](0 kommentar)

Patienten väljer och inte vården

Samtliga landsting i Sverige borde omgående ge patienten rätt att välja vilken vårdenhet som han eller hon vill anlita för sin hälso- och sjukvård. Den valda vårdenheten får sedan en hälso- och sjukvårdspeng där beloppet är beroende av personens ålder. Fördelen med detta är att alla vårdgivare ges lika förutsättningar för sitt arbete oavsett om […](0 kommentar)

Rimligt att ställa extra höga evidenskrav vid nackmanipulation

Frågan om cervikal manipulation kan orsaka stroke är nu 60 år gammal [1] och grundligt debatterad i medicinska tidskrifter genom åren, så även i Läkartidningen [2, 3]. Uppenbarligen väcker frågan fortfarande starkt engagemang då vår artikel fått kiropraktorerna Melin och Söderström att reagera. Deras inlägg är dock behäftat med en del missförstånd och feltolkningar. Vår […](0 kommentar)

Inget påvisbart samband mellan kiropraktisk nackjustering och stroke

I en artikel i Läkartidningen [1] har man retrospektivt granskat journaler över patienter med diagnosen arteriell extra-/intrakraniell cerebral dissektion som vårdats vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå under åren 1990–1999. Studien omfattade 49 patienter, varav 30 (61 procent) påstods ha insjuknat efter olika grad av trauma och intensitet »men alltid med ett tidssamband till insjuknandet«. Tidsintervallet […](0 kommentar)

HAX-1 skyddar mot apoptos

Hans Boman tar upp flera intressanta frågor i sitt koncisa inlägg. Låt mig först utreda frågan om »gåtan«bakom Kostmanns sjukdom. Rolf Kostmann beskrev i sin avhandling en sjukdom (infantil genetisk agranulocytos) som nedärvs som ett autosomalt recessivt anlag [1]. Idag, 50 år senare, är den genetiska förklaringen känd. Detta genombrott gjordes av en svensk-tysk forskargrupp, […](0 kommentar)

Riktlinjerna bör gälla även boxare!

Tack för de värdefulla synpunkterna och stödet för dessa riktlinjer. För oss, som under många år arbetat med idrottstraumatologi, är detta stärkande i vårt fortsatta arbete. Vi har haft ett otal kontakter med idrottare som drabbats av hjärnskakning, och tyvärr förekommer det att unga individer får göra ett längre uppehåll i sin idrottskarriär – ibland […](0 kommentar)

Gåtan bakom Kostmanns sjukdom

I Läkartidningen 9/2007 (sidan 662) berättar Bengt Fadeel om »Kostmanns sjukdom – gåtan får sin förklaring«. Kostmann själv beskrev sjukdomen i Läkartidningen redan 1950 och noterade att den bottnade i en allvarlig rubbning i bildningen av granulocyter som sekundärt gav upphov till svåra bakteriella infektioner, ofta letala, före 1 års ålder. Fadeel gör gällande att […](0 kommentar)

Riktlinjerna för hjärnskakning vid idrott – hur skall de tillämpas vid boxning?

Tegner och medarbetare publicerade nyligen en viktig sammanfattning [1] av två mötesrapporter om konsensusriktlinjer för hur man definierar och praktiskt tar hand om idrottsrelaterad hjärnskakning. Dessa möten arrangerades av Internationella olympiska kommittén (IOK), som bland annat organiserar olympisk boxning, och av flera andra stora idrottsorganisationer, som alla ställde sig bakom riktlinjerna. Hjärnskakning definieras som »en […](0 kommentar)

Kanske lyssnade man mer på en högdragen 30-talsläkare med bländvit rock och cigarr?

Många kolleger har tydligen engagerat sig i dessa gamla oljemålningar. Först blev jag förvånad att man överhuvudtaget funderar på hur folk såg ut förr. Alla på 30-talet hade ju en annan framtoning än idag. Sedan blev jag fascinerad av dessa känslor som ligger under debattvågorna. Egentligen handlar väl det hela om läkarens roll i samhället/samtiden. […](0 kommentar)

Ledare

Svag evidens för WHOs rekommendationer

Världshälsoorganisationen WHO ger varje år ut ett antal råd – »guidelines« – i frågor som rör folkhälsa, prevention och sjukdomsbekämpning. Många av dessa råd, som riktar sig till både hälsoprofessioner och beslutsfattare, får ett stort genomslag och kan bli normgivande för medlemsländernas hälsopolitiska beslut. På dåvarande generalsekreteraren Gro Harlem Brundtlands initiativ beslöt WHOs styrelse år […](0 kommentar)

Rökfri arbetstid

Arbetet för att minska tobakens skadeeffekter fortgår och har kommit en bra bit på vägen. Världshälsoorganisationen har som tema för sin årliga WHO World No Tobacco Day den 31 maj passande valt »Smoke-free environment«. Konsultationsprocessen kring EU-kommissionens grönbok om ett Europa fritt från tobaksrök blev nyligen färdig. EUs folkhälsokommissionär har i dagarna presenterat en intervjuundersökning […](0 kommentar)

Flera avtal klara – bra och mindre bra!

I slutet av förra veckan träffade Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) nya avtal med Kommunal, SKTF och SSR. Alla avtalen avser tre år och löper ut 31 mars 2010. Kommunals avtal bygger på en särskild satsning på lågavlönade kvinnor och är nivåmässigt i paritet med avtalen för hotell- och restauranganställda samt handelsanställda. Nivån ligger på […](0 kommentar)

Aktuellt

Mår kvinnliga studenter sämre än manliga?

Emilie Walfridsson, termin 8: 1. – Jag har inte sett så många som mår dåligt. Men det kan nog stämma. Jag tror att tjejer generellt har högre krav på sig själva än killarna. De har det med sig, de känner att de måste prestera. 2. – Det är klart man känner sig pressad ibland, men […](0 kommentar)

»Att inte få må dåligt bidrar«

När hon själv studerade medicin tog två läkarstudenter som hon kände livet av sig. – Ingen av dem stod mig personligen väldigt nära, men jag har verkligen funderat mycket över vad det innebär att vara läkare och vara svag. Någon gång i livet blir man ju patient. Hon började studera medicin 1987 och minns den […](0 kommentar)

Läkarna trängda i arbetstidsfrågan

– Hemskt tragiskt att ett fackförbund väljer att hugga oss i ryggen i en fråga som berör oss mycket, men inte dem. Tråkigt att det inte finns någon facklig solidaritet, säger Thomas Flodin, ordförande i Stockholms läkarförening. – Det är bara att gratulera Sveriges Kommuner och Landsting för deras lyckade taktik. Det var i fredags, […](0 kommentar)

Chefskarusellen går snabbare

– Chefer har blivit mer av en förbrukningsvara i vården. Mitt intryck är att sättet att driva de ekonomiska frågorna har gjort det tuffare för verksamhetschefer i dag, säger Jan Westin, pensionerad läkare i internmedicin, hematolog och författare till boken »Läkare som chef och ledare«. Han betonar att sjukvården, som vilket annat företag som helst, […](0 kommentar)

Kritiserad chef föreslås som ny divisionschef

Inom kort kommer sjukvårdsdirektören att presentera efterträdaren till den sparkade Lars-Olof Svensson. Förslaget är Per-Otto Olsson, nyutnämnd klinikchef för kirurgin. För några år sedan var han chef för Ortopedicentrum i Östergötlands läns landsting, där omstruktureringen på Vrinnevisjukhuset ledde till protester och avhopp bland läkare – och kritiken riktades mot Olsson. Senare blev han, tillsammans med […](0 kommentar)

Sparkad chef får facket att agera

– »Håll tyst, annars får du sparken.« Det är signalen som sjukvårdsdirektören skickar ut till alla. Det visar att det inte finns någon frihet att säga vad man tycker i organisationen, säger Inge Eriksson, ordförande i Västmanlands läkarförening. Det var den 11 maj som divisionschefen för kirurgi, Lars-Olof Svensson, fick beskedet om entledigande från den […](0 kommentar)

Frispråkig läkare ny fransk minister

Bernard Kouchner sägs vara en symbol för att den nye franske presidenten, Nicolas Sarkozy, är öppen för andra politiska strömningar än det egna högerpartiet UMP. »The french doctor« har hittills bara ingått i vänsterregeringar och stödde under valkampanjen socialisten Ségolène Royal. Bernard Kouchner har ofta utnämnts till en av franska folkets mest omtyckta politiker. Bakom […](0 kommentar)

Läkare kan bli intresserade av vårdhygien

Kan man få läkare intresserade av vårdhygien? Under den rubriken berättade barnläkaren Joachim Krylborn om projektet på Smittskyddsinstitutets dag om vårdhygien. Idag kan han svara ja på frågan. Men inledningsvis var motståndet från kollegorna massivt. När projektet inleddes i januari 2006 visade sig andelen vårdrelaterade infektioner på avdelningen vara hela 40 procent. Men genom ihärdigt […](0 kommentar)

ST-läkare i Uppsala får fast jobb

– Vi är väldigt glada. Det här är en öppning och det är sjukhuset självt som är initiativtagare. Uppsala har varit väldigt försiktiga, så det är positivt, säger Heidi Stensmyren, ordförande i Sylf, Sveriges yngre läkares förening, som arbetar för att alla ST-läkare i landet ska ha fast jobb. Universitetsorterna Stockholm, Umeå, Göteborg och Linköping […](0 kommentar)

Psykisk ohälsa vanligt bland läkarstudenter

Kvinnorna mår sämre i väldigt många avseenden, säger Marie Dahlin, forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska institutet. Förra veckan försvarade hon sin avhandling »Future doctors, mental distress during medical education: cross-sectional and longitudinal studies«. Avhandlingen består av flera olika självskattningsstudier av den psykiska hälsan hos läkarstudenter vid Karolinska institutet samt diagnosintervjuer med en mindre […](0 kommentar)

Notiser

Nytt industriavtal gäller Läkarförbundet

Det senaste industriavtalet gäller nu formellt även alla medlemmar i Läkarförbundet. Förbundet har nu skrivit på ett hängavtal till den senaste överenskommelsen mellan Läkemedelsindustriföreningen, LIF, och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Huvudöverenskommelsen trädde i kraft den 1 april 2007. Som Läkartidningen berättade i nr 50–52/2006 innehåller den några uppmjukningar av de skärpningar som trädde i […](0 kommentar)

Råd i forskarfrågor

Regeringen har tillsatt en ny, rådgivande forskningsberedning. Av 13 ledamöter har 4 anknytning till vård eller medicinsk forskning: Jan Lundberg, global forskningschef AstraZeneca, Ingalill Rahm Hallberg, professor i vårdvetenskap, Lunds universitet, chef för Vårdalinstitutet, Sophia Hober, professor i molekylär bioteknik, KTH, projektledare inom Human Proteome Resource samt Lena Nordholm, professor i psykologi, rektor, Högskolan i […](0 kommentar)

Ny ordförande i IPULS

Catharina Andersson Forsman är ny ordförande i IPULS, som ägs av Läkaresällskapet, Läkarförbundet och SKL, och syftar till att stödja läkares behov av vidare- och fortbildning.(0 kommentar)

Läkare vann tvist om upphovsrätt

Helsingborgsläkarna Astrid och Per Björgell, författare till »Jourläkarboken«, får säga upp sitt avtal med förlaget Studentlitteratur, enligt dom i Lunds tingsrätt den 23 maj. Boken har kommit ut i fyra upplagor sedan 1987. Efter fjärde upplagan ville författarna avbryta samarbetet med förlaget, men förlaget sa nej, och 2005 stämde författarna förlaget. Författarparet belönades förra året […](0 kommentar)

Vårdförbundet på Karolinska begär tvisteförhandlingar

Nu har Vårdförbundet på Karolinska Universitetssjukhuset Solna lämnat in begäran om centrala tvisteförhandlingar och yrkat på skadestånd från arbetsgivaren, sedan en sjuksköterska fått dygnsvilan bruten. Sjuksköterskan hade beredskapspass som ledde till inhopp i arbetet och den sammanhängande dygnsvilan bröts, vilket ledde till att arbetsgivaren drog av timmar från sjuksköterskans kompsaldo, mot hennes vilja. Olagligt, resonerar […](0 kommentar)

Martin Ingvar till Osher centrum

Martin Ingvar, tidigare professor i neurofysiologi, blir professor i integrativ medicin vid Karolinska institutet och chef för Osher centrum för integrativ medicin, som startades 2005 med donerade pengar. Martin Ingvar leder sedan i höstas en studie om placeboeffekten vid Osher centrum.(0 kommentar)

Socialsyrelsen sa ja till PGD/HLA

Socialstyrelsen har beslutat ge tillstånd till så kallad PGD/HLA i tre fall. PGD/HLA innebär preimplantatorisk diagnostik av befruktade ägg för att få fram ett barn som kan fungera som donator till ett sjukt syskon. Enligt lagen om genetisk integritet mm, som trädde i kraft den 1 juli 2006, kan Socialstyrelsen ge sådant tillstånd om det […](0 kommentar)