Nr 23 2007

Kultur

Mänskligheten – en byggnad med många rum

Många samlar. Det finns de som samlar på frimärken, tändsticksaskar, tidtabeller. I USA fanns en man som samlade på snörstumpar. Han band ihop dem till ett gigantiskt klot i trädgården till allmän förundran. De flesta samlar, men de flesta vet inte om att de samlar. Man samlar beröm till exempel. Man samlar goda dagar, perfekta […](0 kommentar)

Per-Olof Åstrand: »Den som tänker fortsätta med ett stillasittande leverne bör genomgå en läkarundersökning.«

Per-Olof Åstrand är en internationell idrottsfysiologisk legend, hedersledamot i lärda sällskap och hedersdoktor vid minst åtta universitet runt om i världen. Han utbildades vid GCI (senare GIH) i Stockholm, sedermera en av Karolinska institutets fysiologiinstutitioner. P-O har alltid varit en briljant och utomordentligt underhållande föreläsare. Muskelfysiologi och syrgasomsättning har varit några av hans stora vetenskapliga […](0 kommentar)

Den lyriske läkarens återkomst

Gottfried Benn (1886–1956), den tyske läkaren och författaren, beskrev i noveller och dikter läkarens vardag. I samband med Benns 120-årsdag ökade intresset för hans person och verk. I en nyutkommen litterär kanon sammanställd av litteraturkritikern Marcel Reich-Reinicki (Insel-Verlag; 2006) är Benn representerad med hela 28 dikter, och i den senaste upplagan av »Frankfurter Anthologie« med […](0 kommentar)

En annorlunda bok om ledarskap

Under helgen fick jag i min hand en helt ny bok om ledarskap, som fick mig att lägga allt annat åt sidan och som jag gärna vill rekommendera i första hand till kolleger i chefsposition. »Leva, leda« belyser ett ouppmärksammat, men viktigt, område: de existentiella frågornas betydelse för ledarskapet. Jag läste den med stort intresse. […](0 kommentar)

Angeläget om vinst, men riskerna negligeras

Boken »Vinst« är en antologi skriven av olika författare med skilda perspektiv. De har sin utgångspunkt i ekonomi, politik, kooperation, etik, filosofi och teologi. Förordet är författat av Thorbjörn Larsson, direktor vid Ersta Diakoni. »Vinst« är rubriken på den första i en serie av tre böcker. De två följande kommer att handla om makt respektive […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Medicinsk kommentar

Läkemedelsstent inget givet val

I en artikel i detta nummer av Läkartidningen tar Staffan Bjessmo och medarbetare i ett toraxkirurgiskt perspektiv upp dels den aktuella frågan om läkemedelsstentar jämfört med nakna metallstentar, dels frågan om en eventuell indikationsglidning mellan kranskärlskirurgi och kateterburen koronarintervention (PCI). Ytterst vill de ifrågasätta den aktuella utvecklingen i Sverige, liksom i större delar av den […](0 kommentar)

Nya Rön

Molekylära metoder för både diagnostik och terapi av hepatit C

Hepatit C-virus (HCV) är en av de ledande orsakerna till kronisk leversjukdom. Virusinfektionen kan behandlas relativt effektivt med alfa-interferon och ribavirin. I dagsläget används molekylära virologiska tekniker för att ställa diagnos men även för att följa behandlingssvaret. I denna översiktsartikel beskrivs de tekniker som används, vilken information de kan ge och hur denna information kan […](0 kommentar)

Samband mellan motorneuronsjukdom och fotboll?

Forskare från Storbritannien ska undersöka om fotbollsspelare löper ökad risk att drabbas av motorneuronsjukdom som amyotrofisk lateralskleros (ALS). Det skriver News@Nature. Anledningen är att forskarna har identifierat tre individer i 50-årsåldern som drabbats av motorneuronsjukdom och som alla tre spelade fotboll minst två gånger i veckan. De kände dessutom varandra och drabbades inom ett par […](0 kommentar)

Folattillskott under graviditetens första del minskar risken för läppspalt

Tillskott av folsyra under graviditetens inledande del minskar risken att barnet ska drabbas av läppspalt. Detta visar en populationsbaserad fall–kontrollstudie från Norge, som presenteras i tidskriften BMJ. Författarna har utgått från 377 barn födda med läppspalt; en del av dessa hade även gomspalt. Därtill fanns en grupp på 196 barn med enbart gomspalt och en […](0 kommentar)

Den sociala faktorn bortglömd i studier avföljsamhet till läkemedelsordination

Enorma summor läggs på preklinisk forskning, resulterande i ett läkemedel, och på marknadsföring så att medlet förskrivs. Men det sista ledet, efter att läkaren lämnat över receptet, har föga intresserat forskningssamhället. Ändå avgörs ju läkemedlets effekt av detta enkla faktum om patienten tar ordinerat piller eller inte. Det är därför värdefullt att författarna till den […](0 kommentar)

ASA ger inte kognitivt skydd

Acetylsalicylsyra (ASA) i låg dos ger inget skydd mot kognitiv nedsättning hos kvinnor över 65 år. Det visar en omfattande långtidsstudie från USA, som presenteras i BMJ. Studien omfattar 6377 friska kvinnor somföljdes under närmare tio år. Samtliga studiedeltagare var 65 år eller äldre vid studiens början och friska. En grupp kvinnor gavs ASA i […](0 kommentar)

Behandling av tandlossning påverkar endotelfunktionen

Parodontit – tandlossning – är en mycket vanlig vävnadsdestruerande lokal inflammation, som har kopplats till förhöjda serumnivåer av C-reaktivt protein (CRP) och andra inflammationsmarkörer. I flera stora tvärsnittsundersökningar och fall–kontrollstudier har visats att det finns ett tydligt samband mellan parodontit och endtoteldysfunktion, ateroskleros och ökad risk för hjärtinfarkt och stroke. Internationellt och i Sverige pågår […](0 kommentar)

Abortmotståndet hårdnar allt mer under Bush

I ett domslut nyligen (18 april 2007) i USAs Högsta domstol har en knapp majoritet (fem mot fyra) fattat beslutet att inskränkt aborträtt vid senaborter »does not violate a woman´s constitutional right to an abortion«. Utslaget är sensationellt eftersom det ogiltigförklarar inte mindre än sex tidigare domslut i samma domstol. Även om domslutet bara omfattar […](0 kommentar)

Förväntningar på tillfrisknande viktigt för prognosen vid pisksnärtsbesvär

I en avhandling har vi undersökt hur psykologiska och sociala faktorer påverkar smärta vid pisksnärtsrelaterade besvär. Materialet är baserat på enkäter som besvarats av personer i Kanada och Sverige kort tid efter en trafikskada. Personerna har därefter följts upp med enkäter vid olika tidpunkter och då fått besvara frågor om psykisk och fysisk hälsa. Sammanfattningsvis […](0 kommentar)

Diabetes i Laxå under 30 år: hög prevalens, stabil incidens

De senaste årtiondena har det kommit flera studier som visat på en ökad diabetesprevalens, både i Europa och i övriga världen. Studier i Sverige har visat på varierande resultat. Väldesignade långtidsincidensstudier finns inte. I den aktuella studien rapporterar vi om prevalensen och incidensen av diabetes i Laxå mellan 1972 och 2001 – en totalundersökning över […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Indikationsglidning riskerar öka långtidsmortaliteten

Perkutan koronarintervention (PCI) och kranskärlskirurgi är två olika metoder att återställa cirkulationen till hjärtmuskeln vid kranskärlssjukdom. PCI har traditionellt utförts vid sjukdom i en eller två kransartärer och kranskärlskirurgi på patienter med flerkärlssjukdom. Under senare år har det funnits en tydlig trend att utföra fler PCI-ingrepp och färre kranskärlsoperationer. Denna trend har förstärkts efter introduktionen […](0 kommentar)

Är Danmark en svensk hälsorisk?

Denna studie visar att avståndet till Danmark tenderar att påverka de alkoholrelaterade slutenvårdskostnaderna i Sverige. Med ett datamaterial från Skåne kan vi se att det för år 2003 finns ett samband mellan avståndet till den danska gränsen och storleken på de alkoholrelaterade slutenvårdskostnaderna i Skåne. Något motsvarande samband för år 1998 kan inte observeras, vilket […](0 kommentar)

Tvillingstäder med stora sociala skillnader i folkhälsa

Vi har i Sverige hög levnadsstandard och väl utbyggd hälso- och sjukvård, men trots detta finns det fortfarande betydande sociala skillnader i hälsa [1, 2]. Ohälsan varierar även regionalt och i ett nordiskt perspektiv vad gäller både den förväntade medellivslängden och hur olika sjukdomar drabbar människorna [3-6]. Social miljö och folkhälsa Att studera vilken betydelse […](0 kommentar)

Tema Huvudvärk

Vanlig eller farlig huvudvärk? – en klinisk utmaning

De flesta har någon gång huvudvärk vid stress, infektion eller efter alkoholintag, och migrän förekommer hos 15 procent av befolkningen. Livstidsprevalensen av någon form av huvudvärk är över 90 procent [1, 2], där var femte person vid intervju uppger att de haft huvudvärk under de närmast föregående 2 veckorna [3, 4]. De primära huvudvärkssyndromen kan […](0 kommentar)

Återkommande huvudvärk hos barn och tonåringar

Bland barn och tonåringar i skolåldern är återkommande huvudvärk ett av de vanligast rapporterade hälsoproblemen [1-3]. Redan i slutet på 1940-talet påbörjade Bo Vahlquist i Uppsala sina studier av barn med migrän som debuterat i förskoleåldern [4]. Hans forskning stimulerade sedan framlidne Bo Bille att genomföra den första omfattande epidemiologiska studien på skolbarn. Denna epokgörande […](0 kommentar)

Migränsjukdomens bakgrund och behandling

Migrän är en kronisk, delvis ärftlig, neurologisk sjukdom som karakteriseras av återkommande episoder med svår pulserande huvudvärk kombinerad med illamående, ljus- och ljudkänslighet men med symtomfrihet mellan attackerna [1, 2]. Enligt internationell klassifikation varar ett migränanfall hos en vuxen individ 4–72 timmar [3]. Man tycker sig kunna identifiera fem faser under migränattacken: försymtom (prodromal fas), […](0 kommentar)

Migrän i ett kvinnligt perspektiv

Redan 1984 kunde Michael K Welch och medarbetare i en översiktsartikel om östrogenets inflytande på migränsjukdomen konstatera att »the femaleness of the migraine condition is inescapable« [1]; detta eftersom hormonella förändringar tycks spela en stor roll hos mer än hälften av de kvinnor som har migrän, vanligen migrän utan aura. Könshormoner som östradiol och progesteron […](0 kommentar)

Hortons huvudvärk – klinik, mekanismer och terapi

Hortons huvudvärk är en sk neurovaskulär huvudvärk som tillhör gruppen TAC (trigeminal autonomic cephalalgias) – dvs primära huvudvärkssyndrom med unilateral smärta och associerade autonoma symtom [1]. Till gruppen TAC hör även kronisk paroxysmal hemikrani och SUNCT (kortvarig, ensidig, neuralgiliknande huvudvärksattack med konjunktival kärlinjektion och tårflöde) [2-4]. Dessa huvudvärksformer är grupperade tillsammans, eftersom man anser att […](0 kommentar)

Kronisk daglig huvudvärk – ett folkhälsoproblem

Kronisk daglig huvudvärk är ett samlingsbegrepp som traditionellt används för huvudvärkstillstånd som föreligger minst 15 dagar i månaden sedan minst 3 månader. Flera samstämmiga, befolkningsbaserade epidemiologiska studier visar att 1-årsprevalensen är omkring 4 procent, motsvarande 1 per 25 vuxna individer. Specifika data om förekomsten av kronisk daglig huvudvärk saknas från Sverige, men baserat på bla […](0 kommentar)

LT debatt

P-tillstånd för rörelsehindrade – restriktiv bedömning motiverad

Med anledning av det starkt vinklade och osakliga inslaget om parkeringstillstånd för rörelsehindrade (PRH) i TV-programmet »Uppdrag Granskning«, som sändes den 8 maj, har flera kollegor tagit kontakt. Det har då visat sig att det råder oklarheter om vilka villkor som gäller för att få ett sådant. Samtidigt har kollegor berättat om missbruk av sådana […](0 kommentar)

Debatt och brev

Vårdförbundet vs läkare och undersköterskor

Via en dubiös och mycket märklig enkät vill Vårdförbundets ledning låta sina egna medlemmar och allmänheten sköta lönesättningen inom den offentliga sektorn (åtminstone så länge medlemmarna tycker som ledningen). Ett unikt och innovativt förslag på hur lönebildning bör gå till. Varför inte ta steget fullt ut och folkomrösta om lönerna i Sverige? Det skulle vara […](0 kommentar)

GATE- ett praktiskt verktyg vid undervisning i evidensbaserad medicin och granskning av epidemiologisk relevans

Professor Rod Jackson, som leder avdelningen för epidemiologi och biostatistik vid medicinska fakulteten vid Aucklands universitet, har tillsammans med sina medarbetare utarbetat ett hjälpmedel för sin undervisning i evidensbaserad medicin (EBM). Man benämner det Graphic Appraisal Tool for Epidemiology (GATE). Man har valt en enkel grafisk ansats för att konkretisera förhållandena mellan målpopulation, den inkluderade […](0 kommentar)

Nytt standardverk inom global hälsopolitik fyller ett akut behov

Hälsosituationen i världen av idag kännetecknas av ökade klyftor mellan rika och fattiga – mellan länder och inom länder. Medan de fattiga blir fattigare och de rika rikare, medför medicinska framsteg i huvudsak bättre och längre liv för en bråkdel av jorden befolkning. Under tiden dör barn av behandlingsbara sjukdomar som diarré till följd av […](0 kommentar)

Kirurgisk behandling av sömnapnésyndrom har sin plats för vissa patientgrupper

Kunskap om sömnrelaterade sjukdomar har ökat i stor omfattning under senare år. Sömnmedicin är en multidisciplinär specialitet som samlar denna växande kunskap. Den vanligaste diagnosen på våra sömnmottagningar och sömnlaboratorier är sömnapné. I många, men inte alla, länder har sömnmedicin status som egen medicinsk subspecialitet. På flera centra runt om i världen råder hög vetenskaplig […](0 kommentar)

Adekvata studier möjliga men sällsynta

Det gläder oss att Ludger Grote och Mats Holmström uppskattade rapporten om obstruktivt sömnapnésyndrom. Några kommentarer kan emellertid vara motiverade. Det saknas vetenskapliga belägg för att kirurgi över huvud taget har effekt, alltså inte bara studier av högsta kvalitet. För att uppnå evidensstyrka 3 (begränsat vetenskapligt underlag) krävs enligt dagens definitioner två studier av medelhög […](0 kommentar)

Även läkare gjorde viktiga insatser i sinnesslövården

»Läkare bortom förståelse och insikt. Sinnesslövårdens framväxt skedde utan läkarnas stöd«. Så lyder rubriken på Karl Grunewalds tänkvärda historiska översikt i Läkartidningen 13/2007 (sidorna 1069-72), med en liknande formulering på omslaget. Rubriken ger intrycket att läkarnas oförståelse för de utvecklingsstörda gäller hela vårdhistorien, dvs även tiden innan de arvshygieniska tankarna slog rot i läkarkåren i […](0 kommentar)

Ny terminologi för allergi är missvisande

I en artikel i Läkartidningen [1] redogör professor S G O Johansson och medförfattare för ett nytt förslag till global nomenklatur för allergi. Förslaget stöds av ett stort antal nationella specialistföreningar för allergologi. I Sverige är det nya förslaget inte förankrat inom vår specialitet dermatologi och venereologi. Svenska kontaktdermatitgruppen, en intressegrupp inom Svenska sällskapet för […](0 kommentar)

Ökad andel vaginala hysterektomier med bättre tränade vaginalkirurger

Vaginal hysterektomi har vid en litteraturgenomgång visat sig ha fördelar jämfört med laparoskopisk hysterektomi, och i än högre grad jämfört med abdominell hysterektomi [1]. Trots detta väljer majoriteten av gynekologer att ta bort livmodern via ett buksnitt. Vid annan gynekologisk kirurgi har vi med nya, mindre invasiva behandlingar lyckats förbättra omhändertagandet dramatiskt. Ovarialresistenser, framfall och […](0 kommentar)

Nya allerginomenklaturen är ett steg i rätt riktning!

Vi tackar Berndt Stenberg och Mihaly Matura samt Svenska kontaktdermatitgruppen för deras inlägg om ny nomenklatur för allergi. Det är bra att någon bryr sig. Vi delar synen att det är både missvisande och olyckligt att kalla något för atopiskt om IgE-antikroppar saknas. En litteraturgenomgång har visat att endast cirka en tredjedel av personer med […](0 kommentar)

Patientsäkerhet

Undermålig undersökning av patient med andningsbesvär

Den 56-årige mannen hade besökt vårdcentralen sedan år 2002 för trötthet och domningar i händerna. Detta hade bedömts som psykiska besvär. Trots att man under hela tiden hade förskrivit årsrecept på såväl blodtrycksmedicin som medicin mot obstruktivitet, hade man inte vid något tillfälle gjort en allmän undersökning eller kontrollerat blodtrycket. Blodvärde och blodsocker kontrollerades år […](0 kommentar)

Trots viktminskning och ökande bukomfång gavs enbart symtomatisk behandling

Den 74-åriga kvinnan sökte den 11 november 2005 vårdcentralen på grund av blod i urinen. Doktor A konstaterade tecken till bakterier och vita blodkroppar i urinen och ordinerade behandling mot urinvägsinfektion. Den 6 december sökte patienten åter vårdcentralen och fick träffa doktor B. Hon berättade att hon minskat 3–4 kg i vikt under några veckor, […](0 kommentar)

Lårbensfraktur diagnostiserades först efter drygt en månad

Mannen, med Parkinsons sjukdom och demensutveckling, ramlade den 27 december och fick ont i höger höft. Nästa dag undersöktes han av distriktsläkaren, som bedömde att det var en kontusion. Den 16 januari undersökte distriktsläkaren patienten igen. Denne kunde varken gå eller stå. Distriktsläkaren remitterade mannen till röntgenundersökning – men inte till en akut undersökning. Röntgenundersökningen […](0 kommentar)

Ledare

HPV – ett »Högst Politiskt Vaccin«

Att erbjuda barn ett vaccinationsskydd mot cancer och andra potentiellt dödliga sjukdomar ligger troligen i topp bland vad samhället är berett att satsa resurser på. Mot denna bakgrund är det lätt att förstå den entusiasm som de nya vaccinerna mot humant papillomvirus (HPV) har väckt bland allmänhet, politiker och hälsoprofessioner. Att vaccinet är tänkt att […](0 kommentar)

Psykiatrisk vård eller fängelse?

Sommaren 2005 tillsatte den dåvarande regeringen en utredning för att se över lagstiftningen om ingripanden mot psykiskt störda lagöverträdare. Det gällde fall när en person som begått ett brott lidit av en allvarlig psykisk störning vid brottet men inte vid tidpunkten för domen. Översynen skulle också avse de fall när gärningsmannen döms till rättspsykiatrisk vård, […](0 kommentar)

Läkartidningen satsar på studenterna!

Läkartidningen arbetar kontinuerligt för att utveckla tidningen med utgångspunkt i vad läsarna vill ha. Studenterna läser Läkartidningen i mindre utsträckning är färdiga läkare. Genom läsarundersökningar har vi därför tagit reda på vad de främst önskar av tidningen för att göra den mer attraktiv för dem. Det handlar om både innehåll och utformning som ska komponeras […](0 kommentar)

Aktuellt

Ojämställt bland AT- och ST-läkare

Verkliga löneskillnader ser ut att drabba ST- och AT-läkarna, se Tabell III och IV. I Stockholm och Västra Götaland tjänar exempelvis de manliga ST-läkarna över 600 kronor mer i månadslön än sina kvinnliga kolleger. Detta trots att män och kvinnor är lika gamla. Samma obalans syns i Skånes statistik. Där tjänar männen 370 kronor mer […](0 kommentar)

Kvinna sökes till vissa landsting

Signalerna från vissa landsting är tydliga om man tolkar månadslöner i de redovisade lönetabellerna. Genom att medvetet arbeta med jämställda löner från arbetsgivarnas sida försöker man locka kvinnliga läkargrupper, framför allt unga. Så är det i Gotlands kommun där kvinnliga AT-läkare får 2362 kronor mer i plånboken varje månad än sina manliga kolleger. En lön […](0 kommentar)

Handledning gör det lättare hantera psykisk belastning

Det är fullt möjligt för läkare att få psykisk avlastning genom att delta i handledningsgrupper som ger utrymme för reflektion och diskussion. Det visar ett så kallat interventionsprojekt som under åren 2001–2004 pågick vid kvinnokliniken på Södersjukhuset i Stockholm. – Man har sett en positiv utveckling hos de läkare som deltog i åtgärderna, säger Hans […](0 kommentar)

Socialstyrelsen skärper legitimationsrutiner

Kommentaren är föranledd av SVTs »Uppdrag granskning« den 22 maj, som beskriver tre fall där Socialstyrelsen aldrig borde ha utfärdat någon legitimation. Det första fallet rör en man med tysk läkarlegitimation från 1968 som 2001 ansökte om svensk legitimation. För läkare med legitimation från EU/EES-land krävs ett intyg från landets motsvarighet till Socialstyrelsen om att […](0 kommentar)

Åldersskillnader kan förklara kvinnors lägre löner

Läkarförbundet har tagit fram lönestatistik på landstingsnivå för olika läkargrupper samt kön, som visas i tabeller på nästföljande sidor. Vid en första anblick ser det ut som att alla minussiffror visar att kvinnorna halkat långt efter männen. Men bakom löneskillnaderna döljs stora åldersskillnader. I till exempel nio av 21 landsting/regioner är de kvinnliga överläkarna minst […](0 kommentar)

Notiser

Alf Svensson testade bentäthet i riksdagen

Alf Svensson (kd) fortsätter driva frågan om benskörhet. I maj ordnade han bentäthetstest i riksdagen för intresserade ledamöter och personal. Hans engagemang började när han läste Läkartidningens tema om osteoporos i nr 40/2006. Där efterlystes en nationell handlingsplan för att begränsa benskörhet. Alf Svensson skrev en riksdagsmotion med krav på just en sådan plan ( […](0 kommentar)

Oklart i avtalsfrågan

De fortsatta avtalsförhandlingarna mellan Läkarförbundet och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, kan komma att skjutas upp till hösten. Läget var ovisst vid detta nummers pressläggning den 1 juni. För klarhet i frågan se lakartidningen.se. Som Läkartidningen berättade i nr 22 har utrymmet för Läkarförbundet att påverka i arbetstidsfrågan krympt efter att Kommunal gjort upp om […](0 kommentar)

LOU största hindret för små vårdaktörer

Små företag och föreningar svarar för en mycket liten andel av offentligt finansierad vård, jämfört med stora vårdbolag. Lagen om offentlig upphandling är det största hindret för de små aktörerna. Det konstaterar Delegationen för mångfald inom vård och omsorg, som hade fram sitt betänkande i fredags (SOU 2007:37). En annan av utredningens slutsatser är att […](0 kommentar)

Endast på webben

Huvudvärk – ett folkhälsoproblem

Läs artiklarna i detta nummer Huvudvärk gisslar mänskligheten. Men effektiv behandling finns – om bara diagnosen är rätt Elisabet Waldenlind Vanlig eller farlig huvudvärk? – En klinisk utmaning Ingela Nilsson Remahl, Elisabet Waldenlind, Christina Sjöstrand, Eva Laudon Meyer Återkommande huvudvärk hos barn och tonåringar Bo Larsson, Carl Dahlöf, Orvar Eeg-Olofsson, Åsa Fichtel, Katarina Laurell Migränsjukdomens […](0 kommentar)

Flerkärlssjuka bör kranskärlsopereras

Läs artiklarna Läkemedelsstent inget givet val Indikationsglidning riskerar öka långtidsmortaliteten(0 kommentar)

Läkemedelsfrågan

Nya rökavvänjningspreparat olämpliga vid psykisk sjukdom

Vareniklin är en partiell nikotinreceptoragonist med högre affinitet till receptorn än nikotin. Preparatet godkändes för försäljning i september 2006 och utgör en ny farmakologisk behandlingsprincip vid rökberoende. Indikationen är rökavvänjning hos vuxna patienter [1]. Effekt och säkerhet är studerade på totalt ca 6 000 patienter (fas II och III). De två centrala fas III-studierna, med […](0 kommentar)