Nr 24 2007

Kultur

Den siste socialläkaren har slutat

Landets siste socialläkare har rensat sitt skrivbord och gått i pension vid 67 års ålder. När vi träffas har han fortfarande några arbetsdagar kvar på Skarpnäcksgården i Stockholm, bland psykiskt sjuka missbrukare. Det har gått 40 år sedan psykiatern Anders Annell hade sitt första socialläkarvikariat. De första åren som psykiater fanns han på olika akutmottagningar […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Medicinsk kommentar

KOL-vårdprogrammet har framtiden för sig

Johan Berkius´ och Sten M Walthers studie av genomslaget för det nationella vårdprogrammet för kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL), som presenteras i veckans nummer av Läkartidningen, ger upphov till funderingar; och vi är glada för att vårdprogrammet (som publicerades 2003) [1] uppmärksammas. En intressant aspekt är den höga frekvensen av behandling med non-invasiv ventilation (NIV) som […](0 kommentar)

Nya Rön

Genusjusterad värdering av hjärt-kärlrisker behövs

I Europeiska kardiologsällskapets (ESC) policydokument från 2006 [1] betonas behovet av genusaspekter i hjärt–kärlriktlinjer, och American Heart Association (AHA) har formulerat separata riktlinjer för prevention av hjärt–kärlsjukdom hos kvinnor [2, 3]. I alla riktlinjer bygger man på traditionella riskfaktorer, men rapporter visar på att många hjärthändelser hos kvinnor inträffar i frånvaro av klassiska riskfaktorer [4] […](0 kommentar)

MR-förändringar föregår kognitiva symtom

Förändringar i hjärnans grå substans kan ses med magnetkamera (MR) flera år innan personen drabbas av kognitiva symtom, såsom försämrat minne. Det visar en studie som presenteras i tidskriften Neurology. Studien omfattar 136 deltagare, samtliga över 65 års ålder och med normala kognitiva funktioner i samband med att studien inleddes. De genomgick MR-undersökning av hjärnan […](0 kommentar)

Utdragna plågor vid dödliga injektioner

Dödliga giftinjektioner som används för att avrätta dödsdömda fångar leder ofta till utdragna plågor och gravt inhumant lidande. Detta visar en studie som presenteras i tidskriften PLoS Medicine. Författarna har studerat vilka preparat och doseringar som används vid giftinjektioner i två delstater i USA som har dödsstraff på straffskalan, Kalifornien och North Carolina. Författarna har […](0 kommentar)

Gener för åldersrelaterad makuladegeneration identifierade

Forskare från USA har identifierat två gener som gör bäraren mer känslig för AMD – åldersrelaterad makuladegeneration. Det visar en studie som presenteras i JAMA. Prevalensen av tidiga stadier av AMD är relativt hög, och ett stort antal äldre har lindriga symtom. En mindre andel av dessa utvecklar svårare symtom med grav synnedsättning eller till […](0 kommentar)

Bra äta fisk och skaldjur under graviditet

Gravida kvinnor uppmanas ibland att vara försiktiga med sitt intag av »seafood«, dvs fisk och skaldjur. I USA rekommenderas exempelvis gravida kvinnor sedan 2004 att begränsa konsumtionen av fisk och skaldjur till maximalt 340 gram per vecka. Anledningen är bla att kvinnorna genom maten kan utsättas för neurotoxiner, något som skulle kunna vara potentiellt farligt […](0 kommentar)

Farmakologisk terapi vid anorexi – mer evidens krävs

Anorexia nervosa är den psykiska sjukdom som har högst dödlighet. Trots det är kunskapen kring behandlingsmöjligheter och bakomliggande patogenes begränsad. Det konstaterar tidskriften BMJ. En överväldigande majoritet, 80– 90 procent, av de drabbade är kvinnor, och sjukdomen uppträder normalt kring 15-årsåldern och har en prevalens runt 0,3 procent bland unga kvinnor. BMJ understryker att det […](0 kommentar)

Vårdprogram för äldre med höftfraktur ger bra resultat

Höftfrakturer är ett globalt och växande problem, och ungefär en tredjedel av dem som ådrar sig en höftfraktur har en demenssjukdom. En av de vanligaste komplikationerna efter en höftfrakturoperation är akut förvirringstillstånd (delirium), som inte bara kan vara plågsamt för individen utan också ökar risken för andra komplikationer och död. I en studie på 199 […](0 kommentar)

Lovande data för ny prostatacancermarkör

Användning av prostatacancermarkören PSA (prostataspecifikt antigen) är som bekant behäftad med en mängd problem. Bland annat är specificiteten mycket låg, kring 15–30 procent, vilket leder till ett stort antal falskt positiva svar, som leder till biopsier i onödan. Amerikanska forskare från Johns Hopkins´ universitetssjukhus har utvecklat en ny prostatamarkör, ett protein vid namn EPCA-2 (early […](0 kommentar)

NSAID effektiv behandling vid blödning och smärta hos spiralanvändare

Varje år får ca 40 miljoner kvinnor runt om i världen en spiral insatt. Hos 5–15 procent av dessa kvinnor tas dock spiralen ut redan inom ett år till följd av rikliga blödningar och smärta. Graden av prostaglandinfrisättning korrelerar väl med såväl blödning som smärta. Icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel (NSAID) hämmar prostaglandinsyntesen och används ofta för […](0 kommentar)

Ensamhet ökar risken för alzheimer

Under de senaste åren har man i flera omfattande och välgjorda studier kunnat visa att det finns ett samband mellan risken att insjukna i Alzheimers sjukdom och olika livsstilsfaktorer [1]. Framför allt har riskfaktorer för hjärt–kärlsjukdom såsom högt blodtryck och höga blodfetter uppmärksammats [2, 3]. Även andra livsstilsfaktorer som fysisk aktivitet och aktiviteter under fritiden […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Hjärnskakning – övervakning på sjukhus eller datortomografi och hemgång?

SBU har genomfört en systematisk översikt som sammanfattar det vetenskapliga underlaget för två strategier för akut omhändertagande av hjärnskakning: övervakning på sjukhus respektive datortomografi (DT) och hemgång. Rapporten belyser fördelar och risker för patienterna samt kostnader för sjukvård och samhälle. Skallskador är en av de vanligaste besöksorsakerna vid landets akutmottagningar. Hos majoriteten av dessa patienter […](0 kommentar)

Vårdprogram för KOL behöver implementeras bättre

Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är ett sjukdomsbegrepp med ökande aktualitet. Sjukdomen har en stigande incidens, och patienter påträffas överallt i sjukvården [1]. Det finns god evidens för hur delar av vården av denna patientgrupp bör bedrivas. Detta har bidragit till skapandet av vårdprogram för KOL både nationellt och internationellt, ett exempel på ett sådant program […](0 kommentar)

Behov av samlade riktlinjer för oxygenbehandling i hemmet

För närvarande saknas samlade, aktuella riktlinjer för oxygenbehandling i hemmet. Nationellt vårdprogram för kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) innehåller detaljerad information om oxygenbehandling, men det saknas information om andra diagnoser [1]. I Sverige påbörjar över 1500 patienter hembehandling med oxygen varje år, och numera har mer än hälften en annan grundsjukdom än KOL, enligt det nationella […](0 kommentar)

Invasiv pneumokockinfektion kan ge meningit hos barn

Under senare år har flera infektionsförebyggande åtgärder för barn lanserats, tex vaccin mot rotavirus och pneumokocker samt immunglobulin mot RS-virus. De har rönt stor medial uppmärksamhet. För att avgöra hur de skall prioriteras krävs kunskap om de aktuella sjukdomarnas svårighetsgrad och frekvens i den befolkningsgrupp som kan bli föremål för åtgärden. Dessa förhållanden skiljer sig […](0 kommentar)

Risk för CNS-biverkningar av aciklovir och valaciklovir

De antivirala medlen aciklovir och valaciklovir har avsevärt förbättrat möjligheten att behandla herpes zoster och herpes simplex. Prognosen har förbättrats, och med tidigt insatt behandling kan tex smärtorna vid herpes zoster reduceras beträffande både intensitet och duration. Behandling med aciklovir har reducerat mortaliteten i herpes simplex-encefaliter från ca 70–80 procent till mindre än 20 procent. […](0 kommentar)

LT debatt

Prevalensen av D-vitaminbrist i olika befolkningsgrupper bör studeras

Med utgångspunkt i Mats Humbles artikel i Läkartidningen 11/2007 (sidorna 853-7), som handlade om möjligheten av D-vitaminbrist, bland annat hos mörkhyade kvinnor som inte utsätter sig för sol, började vi undra hur det var med dem av våra traumatiserade flyktingpatienter, ofta med misstänkt eller diagnostiserad fibromyalgi, som hade ett inslag av möjlig skelettsmärta i sin […](0 kommentar)

Ta till vara de utländska läkarnas erfarenheter

Internationella läkare i Sverige (ILIS) är en riksomfattande förening för invandrade läkare, svenska läkare med internationell erfarenhet och övriga läkare med intresse för integration och mångfald inom hälso- och sjukvård. ILIS stiftades 2002, och dess främsta uppgift är att ge alla utländska läkare med examen från länder utanför EU/EES stöd och hjälp i den så […](0 kommentar)

Patientsäkerhet

»Viktigt lita på föräldrarna«

Den knappt 2-årige pojken ramlade från en stol. Han uppsökte tillsammans med sina föräldrar akutmottagningen vid lasarettet på grund av att han efter fallet inte ville röra höger arm. Han undersöktes av ST-läkaren, som inte fann några symtom på smärta eller värk i armen och bedömde att det inte fanns skäl att misstänka fraktur. Pojken […](0 kommentar)

Röntgen krävs för att avgöra om en fingerfraktur är komplicerad

En 31-årig man uppsökte vårdcentralen akut den 30 december efter att dagen innan ha skadat sitt vänstra lillfinger. Han undersöktes av en distriktsläkare, som fann en missfärgning i fingret samt att det smärtade vid försök att böja det. Distriktsläkaren noterade att det förelåg misstanke om fraktur och lade ett tvillingförband. Såvitt framgår av journalen uppmanade […](0 kommentar)

»Bilden var helt förenlig med urspårad diabetes med ketoacidos«

Den 17-åriga flickan med diabetes stod på en av diabetessköterskan sanktionerad bantningskur. När hon sökte akut den 20 oktober 2006 hyperventilerade hon och hade muskelvärk. Blodsockervärdet hade varit bra på morgonen, enligt uppgift från flickans mamma. Husläkaren bedömde det som stress med hyperventilation, och flickan fick andas i en påse och observerades på mottagningen i […](0 kommentar)

Allmänläkare måste kunna åtgärda en pigluxation

En 3-årig pojke hade, utan känt trauma, fått ont i vänster arm. Han kom akut till hälsocentralen. Allmänläkaren kunde inte hitta någon rörelseinskränkning eller smärta i handleden, armbågen eller axeln. Pojken fick åka hem med Alvedon. Nästa dag konstaterades på en närakut att pojken hade en pigluxation i armbågen, som reponerades. Pojkens mor anmälde allmänläkaren. […](0 kommentar)

Debatt och brev

Gör inte rutinmässig DT vid hjärnskakning

I rapporten »Hjärnskakning. Övervakning på sjukhus eller datortomografi och hemgång?« [1] pläderar Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) för akut datortomografi (DT) av skalle och hjärna hos patienter med hjärnskakning (commotio cerebri). Om undersökningen visar normala fynd rekommenderar man att patienten skickas hem omgående. Hittillsvarande praxis har inneburit övervakning på sjukhus under cirka ett dygn, […](0 kommentar)

Bättre kan ni, SBU!

SBU-rapport nr 180 »Hjärnskakning. Övervakning på sjukhus eller datortomografi och hemgång? En systematisk litteraturöversikt. Uppdatering av SBU-rapport nr 153« finns nu tillgänglig. Rapporten, som sammanställts av en projektgrupp, har godkänts av SBUs råd och styrelse. Basen för rapporten är en utförligt beskriven litteraturgenomgång. Denna har resulterat i åtta slutsatser samt ett antal önskemål. Rapporten är […](0 kommentar)

Balans mellan risk och nytta talar för datortomografi

Värdet av DT vid handläggning av hjärnskakning har varit föremål för diskussion sedan början av 1990-talet. Ett flertal studier förespråkar DT och hemgång som alternativ till den sedan decennier förhärskande metoden att observera patienter, och ifall symtom uppkommer, snabbt agera. SBUs första rapport i ämnet från år 2000 konstaterade emellertid att det inte fanns tillräckligt […](0 kommentar)

Alla resurser måste utnyttjas effektivt

Pelle Gustafson och Poul Kongstad kommenterar i sitt inlägg SBU-rapporten nr 180 »Hjärnskakning; Övervakning på sjukhus eller datortomografi och hemgång?«. Vi är glada för deras slutsats att rapporten »är föredömligt lättläst och ger en tydlig och klar bild av kunskapsläget«. Ingen av slutsatserna i SBU rapporten ifrågasätts heller av Gustafson och Kongstad. Vi verkar alltså […](0 kommentar)

Ledare

Ändra vapenlagen!

Vapenlagen ålägger behandlande läkare att omedelbart anmäla till polismyndigheten om en patient av medicinska skäl är olämplig att inneha skjutvapen. Lagen har successivt skärpts – tidigare avsåg bestämmelserna endast patienter i sluten psykiatrisk vård, sedan all psykiatri, och fr o m 1 juli 2006 även somatiska diagnoser. Allt emellanåt har kritiska röster höjts från företrädare […](0 kommentar)

Förhandlingar pågår – arbetstiden knäckfrågan!

Läkarförbundet förhandlar nu med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), och förhoppningen är att kunna ha ett avtal klart innan det gamla avtalet löper ut. Men problemet som gör att vi ändå inte är alltför hoppfulla är arbetstidsfrågan. SKL har nämligen med Kommunal och SKTF/SSR kommit överens om nya skrivningar i de allmänna bestämmelserna (AB), gällande […](0 kommentar)

Det våras för gröna sjukdomar

Marknadsföring av oklara kroppsliga symtom som tecken på hotfulla sjukdomar är ingen ny företeelse. Det nya är att bland de intressegrupper som lanserar sjukdomslarm finns numera även politiska partier. Miljöpartiets riksdagsmotion (2006/07:C360) och andra dokument lyfter fram elöverkänslighet/elallergi som en ny folksjukdom. Om syftet är att oroa stora grupper är valet rätt. Symtomen på elöverkänslighet, […](0 kommentar)

Aktuellt

Multiresistenta bakterier växande hot i hela Europa

Myndigheten, med säte i Solna, etablerades 2005 för att angripa bland annat just detta problem. Förra veckan publicerades myndighetens första epidemiologiska årsrapport. Enligt den drabbas varje år omkring 3 miljoner människor inom EU av vårdrelaterade infektioner och för omkring 50000 leder infektionen också till döden. – Det är för mig oacceptabelt att en av tio […](0 kommentar)

»Teoretiskt bra, men fel väg att gå«

– Rent teoretiskt är det ett bra förslag, men det blir orimligt. Att släppa in 650000 licensinnehavare i sjukvården och kräva läkarundersökning fungerar inte, säger Lars Bjöhle, sakansvarig för vapenfrågor på Rikspolisstyrelsen. Men Thomas Flodin, Läkarförbundet, menar att systemet skulle kunna införas gradvis för att få en mjuk övergång. Lars Bjöhle betonar i stället att […](0 kommentar)

Läkarförbundet kräver sjukintyg för vapeninnehav

Lagen innebär att en läkare som bedömer att en patient av »medicinska skäl« är olämplig att inneha vapen ska göra en anmälan till polisen. En ändring av lagtexten gjordes den 1 juli 2006; tidigare omfattade anmälningsskyldigheten enbart patienter som vårdades för psykisk störning. Att läkarna inte gör anmälningar i den utsträckning som det var tänkt […](0 kommentar)

Burkina Faso får svensk vårdhjälp

En stor del av Burkina Fasos kvinnor är fortfarande omskurna och lider av de skador det medför. Trots att könsstympning enligt lag är förbjuden sedan flera år tillbaka lever bruket kvar. Annika Hollsing är barnläkare och har, som medicinsk kontaktperson mellan Södra Älvsborgs sjukhus och Burkina Faso, rest i landet och besökt kvinnokliniken på det […](0 kommentar)

Kungen av protein

HPR, The Swedish human proteome resource, vid Kungliga Tekniska högskolan (KTH) brukar beskrivas som Sveriges största forskningsprojekt. Syftet är att kartlägga alla människans drygt 22 000 proteiner. Med kartläggning menas att lokalisera var proteinerna finns i kroppen, både normalt och vid sjukdom. Resultatet, inklusive hundratusentals bilder, presenteras i en proteinatlas, fritt tillgänglig på Internet www.proteinatlas.org. […](0 kommentar)

Behoven styr inte äldrevården

En söndagkväll i valrörelsen blev Mats Thorslund uppringd av en kvällstidning. Reportern berättade att en äldre dam i södra Sverige som nekats plats på ett äldreboende hade tagit sin rullator och gått 4 kilometer till en sjö och dränkt sig. »Vad tycker du om det?« frågade reportern. Mats Thorslund svarade: – Ingen biståndsbedömare skulle ge […](0 kommentar)

Notiser

Vårdbesök och vårdplatser ökar

Antalet besök till läkare och annan vårdpersonal ökar, visar statistik från Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Under 2006 gjorde svenskarna 2,8 läkarbesök per person, hälften hos allmänläkare. Det är en ökning med 1,2 procent jämfört med året innan. Statistiken visar också att den kraftiga minskningen av vårdplatserna avtagit. Inom till exempel den specialiserade somatiska vården […](0 kommentar)

Arbetstiden knäckfråga i förhandlingar

avtalsrörelsen 2007. Förhandlingarna mellan Läkarförbundet och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, pågår nu för fullt. – Vi förhandlar och vi vet inte om vi blir klara före sommaren eller inte. Den stora knäckfrågan är arbetstidsfrågan, säger Läkarförbundets ordförande Eva Nilsson Bågenholm. Innan förhandlingarna kan komma in på andra frågor måste frågan om dygnsvila redas ut. […](0 kommentar)