Nr 26 2007

Kultur

Augustus d´Este – det första dokumenterade MS-fallet

Sir Augustus d´Este ger i dagboksform den första dokumenterade sjukhistorien om multipel skleros (MS). Sjukdomen kom att beskrivas kliniskt först tjugo år efter sir Augustus´ död av Jean Marie Charcot. En märkvärdig fallbeskrivning av detta öde publicerades i början av 1940-talet av den engelske läkaren Douglas Firth. Denna innehöll en detaljerad sjukdomsbeskrivning baserad på dagboken […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Medicinsk kommentar

Latex i operationssalen kan ge livshotande anafylaxi

I detta nummer av Läkartidningen presenterar Caroline Gillis-Haegerstrand och medarbetare en fallbeskrivning med rubriken »Latex orsakade två fall av anafylaktisk chock vid kejsarsnitt«. I båda fallen hade patienterna fått spinalanestesi. I fallbeskrivningen väcker författarna den berättigade frågan om huruvida våra vårdrutiner när det gäller latexanvändning i samband med operation/anestesi är genomtänkta och välgrundade. Granskning av […](0 kommentar)

Nya Rön

Skall datorprogram avgöra när man dör?

En kvinna kommer in med sin mor till akutintaget: Modern har fått hosta och hög feber. Under senare år skall hon ha blivit tilltagande glömsk men ter sig lugn och tillfreds utan mediciner. Flera syskon hjälps åt, och dottern tycker att läget är under kontroll. Hon kommer för att höra om det är lunginflammation som […](0 kommentar)

Svårt förutse läkning av venösa bensår

Kroniska venösa bensår är resurskrävande och drabbar ca 1 procent av befolkningen. Vissa sår läker aldrig och bör kanske tidigt behandlas mer aktivt. Syftet med den aktuella studien var att skapa ett poängsystem för att förutse sårläkning vid kompressionsbehandling. 229 patienter från ESCHAR-studien (som visade att ytlig venös kirurgi minskar sårrecidivfrekvensen) studerades avseende potentiella riskfaktorer […](0 kommentar)

ASA i hög dos skyddar mot koloncancer

Långtidsbehandling med acetylsalicylsyra (ASA) i hög dos skyddar mot koloncancer. Det visar en forskargrupp från Storbritannien i en artikel i Lancet. Forskarna har utgått från två omfattande studier med sammanlagt drygt 7500 personer. Studierna initierades på 1970- och 1980-talen och omfattar patienter som behandlats med ASA i hög dos, 300 mg per dag, under minst […](0 kommentar)

Bättre utbildning om läkemedelsindustrin önskvärd

Läkarstudenter som anser sig ha fått adekvat utbildning om läkemedelsindustrin tenderar att vara mindre skeptiska till att interagera med den. Detta visar en studie av en grupp forskare vid Harvard Medical School som presenteras i tidskriften Academic Medicine. Läkarutbildningen är en kritisk tidpunkt för att lära sig de professionella normer som finns för interaktioner mellan […](0 kommentar)

Målstyrd reinnervation ger bättre armprotesfunktion

De flesta armproteser styrs via myoelektriska signaler från kvarvarande muskelagonister och -antagonister, men trots att protesernas prestanda ständigt utvecklas är styrning och kontroll fortfarande den svaga länken. Genom att använda nervtransfereringar visar författarna i februarinumret av Lancet att det går att utnyttja och förstärka kontrollsignalerna till både muskler och hud hos patienter med armamputation omedelbart […](0 kommentar)

ASA skyddar mot preeklampsi

Acetylsalicylsyra (ASA) har en skyddande effekt mot preeklampsi. Det visar en metaanalys som presenteras i tidskriften Lancet. Forskarna har utgått från 31 randomiserade studier kring preeklampsi, vilka totalt omfattar drygt 32000 gravida kvinnor och deras barn. Kvinnorna i studierna behandlades med bla ASA i dosen 50–150 milligram. Resultaten visar att ASA har en skyddande effekt […](0 kommentar)

Låg utbildning ökar risken för att drabbas av och dö i slaganfall

Det saknas kunskap om betydelsen av låg utbildning i relation till incidens och letalitet efter slaganfall bland äldre, likaså om hur äldre personer med slaganfall upplever att det är att drabbas av och leva med slaganfall. I en populationsbaserad registrering av alla som insjuknat i slaganfall har information kring riskfaktorer, sjukhusvård och medicinering samlats in […](0 kommentar)

Värdet av »alarmsymtom«

För primärvården är det en av de stora utmaningarna att i ett flöde av patienter med benigna åkommor identifiera det fåtal som är svårt sjuka, tex i en malign sjukdom, så tidigt som möjligt. Nu har forskare från Storbritannien analyserat värdet av ett antal »alarmsymtom« som bör göra kliniker medvetna om att patienten ska utredas […](0 kommentar)

Testosteron mot MS

Kan testosteron i gelform användas för att behandla multipel skleros (MS)? Det tror en grupp forskare från bla USA som presenterar sina rön i tidskriften Archives of Neurology. Den publicerade studien är av explorativ karaktär och liten; den omfattar endast tio män med en lindrigare form av MS. Männen var i genomsnitt 46 år gamla, […](0 kommentar)

Stress som upphov till hjärnskada hos barn

Hippocampus, den sjöhästformade strukturen i limbiska systemet, associeras framför allt med neuronala nätverk som reglerar minnesfunktioner och har därför särskilt intresse som en indikator för stress och långdragen psykisk traumatisering. Hos vuxna med posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) har man funnit en volymreduktion av denna bilaterala struktur, vilket inte tidigare är visat hos barn. Huruvida detta fynd […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Anafylaxi – en potentiellt livshotande systemisk reaktion

Det första beskrivna fallet av anafylaxi lär gälla farao Menes i Egypten, som dog 2641 f Kr efter ett getingstick. Själva termen går tillbaka till början av förra århundradet [1, 2]. Charles Richet och Paul Portier isolerade ett toxin från blåsmaneten och försökte immunisera och skydda hundar mot toxinet. År 1901 deltog de i en […](0 kommentar)

Latex orsakade två fall av anafylaktisk chock vid kejsarsnitt

Latexgummi, som kommer av gummiträdets sav, har använts i framställandet av kirurgiska handskar i över 100 år. Prevalensen av IgE-medierad latexallergi som orsakas av restproteiner har ökat. Detta beror dels på en ökad användning av latexhandskar och kondomer efter aidsepidemins utbrott, dels på ändrade framställningsmetoder. Sensibilisering mot latex förefaller vara mer frekvent hos kvinnor än […](0 kommentar)

STRAMA håller fast vid Otitkonsensus

I en artikel i Läkartidningen nr 8/2006 efterfrågar öron-, näs- och halsläkarna Kristian Roos och Eva Ellegård STRAMAs syn på handläggningen av barn med öroninflammation. Frågan har därför diskuterats i STRAMAs ledningsgrupp med representanter för lokala STRAMA-grupper. En enkel enkät via e-post har också besvarats av alla ordförande för de lokala grupperna. Data kring mastoiditer […](0 kommentar)

Otitkonsensus måste anpassas till praktisk verklighet

I ett tidigare inlägg reagerade vi mot att man på en del håll är mycket restriktiv med att diagnostisera och behandla patienter med bakteriella övre luftvägsinfektioner. En sådan restriktiv inställning till att undersöka barn med misstänkt otit (i Östergötland) redovisades i Läkartidningen, vilket föranledde vår reaktion. Vi bad om STRAMAs synpunkter på detta. STRAMAs tolkning […](0 kommentar)

Varför mår barnen sämre än de har det?

Det finns i Sverige många studier och sammanställningar om barns hälsa, en del grundläggande data med rötter långt tillbaka i historien, andra som tillkommit under senare år. Systematiska översikter över folkhälsan, uppgifter för tex Statistiska centralbyrån, Socialstyrelsen och på senare tid Folkhälsoinstitutet, har tidigare praktiskt handlat enbart om vuxna. Men numera ingår i allt större […](0 kommentar)

Preventivt arbete behövs för att främja ungdomars sexuella hälsa

Läkartidningen har haft en intressant serie om artiklar under 2006 om klamydiaepidemin och dess potentiella konsekvenser [1-7]. Flera av inläggen har berört sexualvanornas betydelse för klamydiaförekomsten och betonat betydelsen av ändrat sexualbeteende. Vi vill gärna bidra med en sammanfattning av studier om ungdomars sexualvanor, belysa olika faktorer, som kan bidra till en ökad spridning av […](0 kommentar)

LT debatt

Om läkarnas kollektiva själv- bedrägeri och konflikträdsla

Journalisten Thomas Heldmark har i sin artikel »Tuff start för oerfaren läkare« (DN den 5 april 2007) närmat sig en yrkeskår mer allmängiltigt och exakt än vad han rimligen kan ha anat. Den beskriver hur läkarkåren inte låtit viktiga ledningsproblem komma upp till ytan utan avvecklat delar av sitt eget ledarskap. Artikeln handlar om Klara […](0 kommentar)

Debatt och brev

Återväxten bland forskare – en ödesfråga för psykiatrin

Det är med stort intresse som vi läser kollegerna Denckers och Wålinders debattinlägg om hur man ska få svensk psykiatri på benen igen [1]. Den tilltagande bristen på psykiatrer, som bland annat föranlett förslag om att överlåta psykiaterns arbetsuppgifter till andra yrkesgrupper [2], gör att situationen bör betraktas som alarmerande. Dencker och Wålinder pekar i […](0 kommentar)

Vi ska kanske samarbeta om en löneenkät med bättre upplägg?

Marie Wedin, med 36 år i sjukvården, vet i synnerhet att alla vårdens yrkesgrupper bidrar till vårdens kvalitet och är värda sin vikt i guld. Det är därför jag ifrågasatt syftet, kvaliteten och tolkningen av Vårdförbundets inhandlade enkätundersökning. En undersökning för »att känna av stämningar«, som inte går att dra konkreta slutsatser av, ter sig […](0 kommentar)

Fler yrkesgrupper än läkarna bidrar till vårdens kompetens och utveckling

Läkarförbundets förste vice ordförande Marie Wedin menar i en debattartikel i Läkartidningen 23/2007 (sidorna 1831-2) att Vårdförbundet genomfört en undersökning i syfte att kritisera läkarkårens löner. Ingenting kunde vara mer felaktigt. Under april månad genomförde Vårdförbundet en undersökning för att ta reda på såväl allmänhetens som våra medlemsgruppers inställning till löneläge och utbildningsnivå i vården. […](0 kommentar)

Försök inte att göra oss till några skumma kapitalister

Vi tre distriktsläkare har också arbetat många år inom svensk sjukvård både med s k normalbefolkning och utsatta grupper. Vi har också arbetat inom landstingsverksamhet och privat verksamhet med avtal. Visst handlar sjukvården främst om humanitära värden. Där är vi överens med Jan Halldin (»Har pengarna blivit viktigare än etiken? Läkartidningen 22/2007, sidorna 1665-6). JH […](0 kommentar)

Ibland är det klokt att underkasta sig

Vi citerade ordagrant ett avsnitt ur ett remissvar från RSMH. Vi granskade och bemötte påståendena i texten, ett efter ett, med hänvisning till det dagsaktuella kunskapsläget. Vi konstaterade att dessa uttalanden inte stämde, och innehöll för den psykiatriska professionen kränkande påståenden, bl a frasen »ersättning för lobotomi«. RSMHs trovärdighet skadas av att man fortfarande publicerar […](0 kommentar)

Läkarintyg från första dagen

Den svenska paradoxen – världens friskaste och samtidigt mest sjukskrivna befolkning – är ett problem där vi som läkare måste ta ett stort ansvar i de lösningar som föreslås. Att sätta sig på tvären och motsätta sig möjligheten för arbetsgivare att begära sjukintyg från första dagen känns inte särskilt konstruktivt. Mer än en miljon svenskar […](0 kommentar)

Antipsykiatrisk hållning vandringslögn om RSMH

Eva Lindström och Sten Levander angriper i Läkartidningen 8/ 2007 (sidorna 605-6) Riksförbundet för social och mental hälsa (RSMH) för »det vetenskapligt orimliga och för professionen kränkande« påståendet att psykiatrin genom övermedicinering med neuroleptika skapar passiva och känslomässigt avtrubbade individer, oförmögna till aktivitet och initiativ. RSMH är inte ideologisk motståndare till medicinering med neuroleptika. Våra […](0 kommentar)

Licenspreparat krävs för normalisering av D-vitaminstatus

Glädjande nog börjar D-vitaminbrist uppmärksammas, vilket illustreras av Anna Gerges och Hans Peter Söndergaards inlägg i Läkartidningen 24–25/2007 (sidan 1882). Det kan vara av intresse att den angivna nedre gränsen för referensintervallet för 25-OH-vitamin D3 är mycket konservativ. Andra laboratorier i Sverige uppger 75 nmol/l som nedre gräns för rekommenderad nivå. Det är alltså fullt […](0 kommentar)

Vi instämmer!

Tack för positiv feedback på vår artikel. Vi håller helt med Hans Smedje om vikten av att alltid beakta sociala faktorer vid utredning och uppföljning av barn. Kanske skulle vi under vår rubrik »Riskgrupper behöver särskilt uppmärksammas« skrivit lite fylligare om den grupp som vi kallar »barn med dubbla risker«, dvs de barn som har […](0 kommentar)

Social kompetens bör vara väl representerad vid utredning av utvecklingsrelaterad funktionsnedsättning

I en medicinsk kommentar i LT 14–15/2007 (sidorna 1126-7) ger Elisabeth Fernell och Christopher Gillberg en vetenskaplig och klinisk uppdatering av kunskapsläget inom det utvecklingsneurologiska och barnpsykiatriska fältet. Kommentaren påtalar även dilemman inom den nuvarande svenska vårdorganisationen på området och stimulerar till debatt om förbättringsmöjligheter. Författarna konstaterar bland annat att man på flera håll i […](0 kommentar)

Patientsäkerhet

Borde snabbt ha remitterat flickan till barnmedicinsk bedömning

Den två månader gamla flickan kom till vårdcentralen den 13 februari med hosta och feber. Hon var född sex veckor för tidigt och hade Downs syndrom, ett öppetstående ductus arteriosus och syrebrist vid födseln. När distriktsläkaren undersökte henne var hon snabbandad, men allmäntillståndet var gott. Diagnosen blev förkylning. Vid ett telefonsamtal med en sjuksköterska två […](0 kommentar)

Oförsvarligt prioritera undersökningen med bortre gräns inom en månad

En 62-årig man togs den 24 maj 2006 in vid sjukhus X på grund av pneumokocksepsis och uttalad disseminerad intravasal koagulation (DIC). Man konstaterade vidare blödningar i båda ögonen och nedsatt syn. Den 1 juni fördes han över till sjukhus Y. Man noterade vid infektionskliniken behovet av ögonkontroll och skickade den 5 juni remiss till […](0 kommentar)

Läkares passivitet ofta stort hot mot patientsäkerheten

I det första fallet (HSAN 1983/06) hade en 16-årig pojke under många år haft godartade bentumörer, exostoser, i olika delar av skelettet. Några exostoser hade avlägsnats då de orsakat besvär. I augusti 2003 undersöktes han på ett universitetssjukhus av en ortoped för bland annat en exostos i vänster bäckenhalvas främre del. Det bestämdes att man […](0 kommentar)

Notiser

Kritik mot Bushs nominering av medicinsk talesman

George Bushs nominering av kardiologen James Holsinger till »surgeon general« i slutet av maj har mött hård kritik, inte minst från hbt- och aidsgrupper, på grund av Holsingers negativa inställning till homosexuella. »Surgeon general« tjänstgör vid hälsodepartementet och är den amerikanska regeringens talesman i hälsofrågor. Bushs nominering måste godkännas av senaten. Kritikerna pekar på att […](0 kommentar)

Avbrutna avtalsförhandlingar

Avtalsförhandlingarna mellan Läkarförbundet och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, ajournerades sent på torsdagen den 14 juni. Parterna står för långt ifrån varandra i arbetstidsfrågan, förklarar Läkarförbundets ordförande Eva Nilsson Bågenholm. – SKL vill få igenom de ändringar i de allmänna bestämmelserna som de fått i avtalen med de andra förbunden. Vi har diskuterat andra lösningar, […](0 kommentar)

Aktuellt

Vad är »Läkare för oberoende«?

Vad vill ni med nätverket? – Vi vill verka för att läkarna har en mer kritisk hållning mot industrin. Det är en chimär att tro att det är gratis att gå på utbildningar som anordnas av industrin. – Vi vill också komma bort från den sjukförklaring som ofta sker av friska individer och ger höga […](0 kommentar)

Utbyggt Fass i landstingen

Avtalet som tecknats mellan Läkemedelsindustriföreningen, Lif, och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, innebär bland annat att SKL ansvarar för att den senaste onlineversionen av Fass blir åtkomlig i alla journalssystem i landstingen. Tidigare har inte alltid den senaste informationen nått ut till alla, på grund av att journalsystemen i sig haft dåliga rutiner för uppdatering, […](0 kommentar)

Vård med havsutsikt

Mitt på sandstranden i Skrea i södra Falkenberg ligger »Sveriges vackraste vårdcentral«, enligt ägarna. Inte omöjligt. Det är ljust, luftigt och smakfullt nyinrett med sanden, havet och horisonten som utsikt. Mats Perkmar, allmänläkare och en av delägarna, tar emot med ett leende i vit skjorta och vita jeans. Vårdcentralen är bara två dagar gammal när […](0 kommentar)

Oro för framtiden på landstingets vårdcentral

– Här har det varit mest sorg, säger chefen Gunilla Augustsson. Vårdcentralen Hjortsberg ryms i en ordinär gul tegelbyggnad, vackert placerad intill Ätran, som man ser från vårdcentralens lilla konferensrum där vi sitter. Tidigare hade Hjortsberg ett områdesanslag för 10000 invånare. Att en fjärdedel av dessa nu valt bort vårdcentralen och tagit pengarna med sig […](0 kommentar)

Röster om Vårdval Halland

Benny Ståhlberg, ordförande i Distriktsläkarföreningen: – Jag tycker att Vårdval Halland och det som nu sker i Stockholm och Skåne är positivt. Det är de första riktiga satsningarna på primärvården på senare år. För att nya modeller ska fungera bra är det viktigt med politisk enighet, anser han. Modellerna och ersättningssystemen måste successivt anpassas efter […](0 kommentar)

… och fler listar sig i privat vård

Störst är rörelsen i Laholm och Falkenberg. I Falkenberg har en femtedel av invånarna listat om sig. I flera kommuner fanns redan ett listningssystem. Men inte i bland annat Falkenberg och Laholm. Där fick invånarna ett förslag till listning från landstinget, antingen utifrån var de gjort sina besök de senaste tre åren eller – om […](0 kommentar)

De privata blir allt fler …

Vid starten fanns det 40 vårdenheter att välja mellan, varav 30 i landstingets regi. Sedan dess har ytterligare fyra privata enheter startat. De flesta privata har varit verksamma i landstinget sedan tidigare. Fler privata är på väg in. En i Kungsbacka, en i Varberg, och i Halmstad startar Capio från den 1 oktober. Vårdbolaget Carema […](0 kommentar)

Vårdval Halland: De privata blir fler, och fler listar sig i privat vård

Vårdval Halland har delat primärvården i två läger, ett halvår efter starten. Om det råder nybyggaranda på de nya privata enheterna så är det tvärtom på den landstingsdrivna vårdcentralen Hjortsberg inne i centrala Falkenberg, där nedskärningar väntar. Läs mer: Vård med havsutsikt Oro för framtiden på landstingets vårdcentral De privata blir allt fler … … […](0 kommentar)

Ledare

Förhandlingarna ajournerade

Läkarförbundet och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) ajournerade de centrala förhandlingarna i förra veckan, då vi stod alltför långt ifrån varandra. Vi har fört konstruktiva förhandlingar under de senaste veckorna men kunde inte komma fram till en lösning som var godtagbar för båda parter. Vårt nuvarande avtal löper ut 30 juni, vilket innebär att vi […](0 kommentar)

Satsa på första linjens sjukvård!

Sommaren innebär extra bekymmer för en redan ansträngd sjukvård. Tillgänglighetsproblemen, dvs att komma till rätt läkare i rätt tid, blir än mer tydliga. För att klara påfrestningarna under sommaren måste sjukvården vara väldimensionerad under resten av året. Personalen i sjukvården är hårt pressad och är i stort behov av ledighet under sommaren, men en svår […](0 kommentar)

Diagnos före symtom – framtidens sjukvård

Vad vi bör satsa på idag för att möta framtidens sjukvårdsbehov är ett omdebatterat område med många åsikter men få svar. De stora forskningsinstitutionerna som USAs hälsovårdsmyndighet, NIH, och dess chef Elias Zerhouni har dock redan en klar linje i frågan (Health Affairs 2006:25;w94-w103). NIHs budget, 28,6 miljarder dollar, gör att organisationens prioriteringar också får […](0 kommentar)

Endast på webben

Livshotande anafylaxi av latex

Läs artiklarna: Latex i operationssalen kan ge livshotande anafylaxi. Nationell utredningsenhet ska arbeta för bättre prevention Medicinsk kommentar Latex orsakade två fall av anafylaktisk chock vid kejsarsnitt Klinik och vetenskap(0 kommentar)

Vårdval Halland

Läs artiklarna i detta nummer av Läkartidningen Vård med havsutsikt Oro för framtiden på landstingets vårdcentral De privata blir allt fler … … och fler listar sig i privat vård Röster om Vårdval Halland(0 kommentar)

Dubbelnummer

Läkartidningen nr 28–29/2007(0 kommentar)

Lagstadgad vårdgaranti ska stärka patientens rättigheter

I Ansvarskommitténs utredning, som lades fram i våras, fanns ett förslag om en samlad patientlag med rättigheter, en fråga som sedan skulle utredas vidare. Men ingen av kommitténs utredare trodde då på en lag med utkrävbara skyldigheter, enligt uppgifter till LT nr 46 2006. Då skulle man frångå grundpelarna i den svenska hälso- och sjukvårdslagen […](0 kommentar)