Nr 34 2007

Kultur

Läsvärt om rehabilitering i krigshärjat land

Bengt Lagerkvist är barnläkare med inriktning på habiliteringsmedicin. Våren 1993 åtog han sig ett WHO-uppdrag, som handlade om rehabilitering av krigsskadade i inbördeskrigets Jugoslavien. Nu har han skrivit en bok om sina sammanlagt 12 år med uppdrag inom rehabiliteringsmedicin och utbildning under och efter det blodiga kriget. Man måste inte vara specialintresserad av biståndsarbete och […](0 kommentar)

Lärorikt och ömsint om möten i vården

Det mellanmänskliga mötet är kärnan i sjukvården, skriver läkaren och professorn i medicinsk humaniora vid Karolinska institutet, Carl-Magnus Stolt, i boken »Att vara levande. Berättelser om förlust, kärlek och överlevnad«. Jag tycker mycket om den här boken. Berättelserna handlar främst om författarens möten med allvarligt sjuka patienter, varav några är döende medan andra överlever trots […](0 kommentar)

God lärobok och värdefullt uppslagsverk

De första två upplagorna av »Ortopedi«, utgivna 1996 respektive 2001, rönte stor uppskattning i en vid läsekrets. När nu den efterlängtade tredje upplagan utkommit noterar man till sin glädje att boken förbättrats i flera avseenden. Liksom i de förra upplagorna är texten i fyra huvudavsnitt: »Allmän ortopedi«, »Barn«, »Vuxna« och »Trauma«, inalles 50 kapitel samt […](0 kommentar)

Hagströmer Biblioteket en skattkammare med rara böcker

På Karolinska institutet i Stockholm finns inte bara ett bibliotek som med sina 500 000 volymer är en guldgruva för forskare på jakt efter information om det senaste inom medicinsk vetenskap. Här finns också en föga känd fristad för över 25 000 flera sekler gamla medicinska böcker som utgör en ovärderlig kulturskatt med få motsvarigheter […](0 kommentar)

Ett unikt sjukdomsdokument

Filmregissören Ingmar Bergman avled, 89 år gammal, den 30 juli. För läkarkåren får han genom dokumentet »Tre dagböcker«, 2004, ett speciellt intresse. Hos Ingmar Bergmans hustru Ingrid von Rosen diagnostiserades i oktober 1994 en magcancer, vilken ledde till hennes död i maj 1995. Hon själv, Ingmar samt Maria von Rosen (deras gemensamma dotter) skrev under […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Medicinsk kommentar

Mer nytta än risk
om rätt patienter strålas

Strålbehandling som tillägg vid behandling av patienter med rektalcancer har använts i mer än 30 år och är en av flera behandlingsmetoder som i randomiserade studier blivit mycket väl utvärderade med avseende på effekt. Behandlingen har givits antingen pre- eller postoperativt och har även kombinerats med cytostatika. Stråldoserna och tekniken har varierat i olika studier. […](0 kommentar)

Nya Rön

BMJ analyserar behandling för våldtagna

Globalt löper varje kvinna 20 procents risk att någon gång under sitt liv bli utsatt för ett våldtäktsförsök eller en fullbordad våldtäkt. Det skriver BMJ, som har gått igenom behandlingsmetoder för våldtagna. Tidskriften konstaterar att förövaren ofta är någon som står offret nära. Det är vanligt att offret söker vård, men ofta uppges inte vid […](0 kommentar)

För tidig födsel kan öka risken för typ 2-diabetes och hypertoni

Under senare år har man kunnat påvisa att fosterperioden och barndomen har central betydelse för uppkomsten av typ 2-diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar. Mycket för tidigt födda (födelsevikt under 1,5 kg) startar sitt liv under speciellt ogynnsamma förhållanden, oftast i intensivvård, som kan vara veckor eller månader. Vården har utvecklats väsentligt under de senaste årtiondena. […](0 kommentar)

Watsons arvsmassa sekvenserad

James Watson, som tillsammans med Francis Crick erhöll 1962 års Nobelpris i medicin för upptäckten av DNA-molekylen, har fått sin egen arvsmassa sekvenserad. Det rapporterar News@nature i Nature. Det är forskare i Houston som genomfört sekvenseringen, som nyligen överlämnades till Watson i form av en DVD-skiva. En bagatell kan tyckas, men faktum är att det […](0 kommentar)

Kollagenantikroppar och akut insjuknande i RA

Mellan 3 och 27 procent av patienter med reumatoid artrit (RA) har cirkulerande antikroppar mot nativt icke-denaturerat kollagen typ II (anti-CII respektive CII). Patienter med anti-CII har högre CRP och SR än patienter utan sådana antikroppar, och antikroppsnivåerna korrelerar med nivåerna av de inflammatoriska cytokinerna tumörnekrosfaktor alfa (TNF-(alfa)) och interleukin (IL)-6 [J Rheumatol. 2000;27:575-81]. Det […](0 kommentar)

Psykisk och fysisk tortyr ger samma lidande

Psykisk tortyr, såsom inhumant bemötande under fångenskap, kan medföra lika svåra psykologiska effekter, även på lång sikt, som fysisk tortyr. Dessa rön har relevans i det svenska asyl- och flyktingmottagandet. Ämnet är internationellt angeläget mot bakgrund av Amnestys årsrapport om våld och misshandel i 104 av världens länder [1]. Dock är prevalensen av rapporterad tortyr […](0 kommentar)

Läkemedel som interagerar med warfarin dubblerar blödningsrisken

Användningen av warfarin har ökat stadigt de senaste decennierna, och indikationerna för antikoagulantiabehandling har blivit allt bredare. Warfarin ger ett effektivt skydd mot tromboser, men samtidigt medför behandlingen en risk för allvarliga blödningsbiverkningar, och warfarin är det enskilda läkemedel som orsakar flest dödliga biverkningar både i Sverige och globalt. Beslutet att sätta in warfarin baseras […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Krafttag behövs för att bromsa tuberkulos-spridningen i Sverige

Tuberkulos är den infektionssjukdom som näst aids orsakar flest dödsfall i världen. En tredjedel av världens befolkning beräknas vara smittad, och enligt WHO rapporteras ca 9 miljoner nya sjukdomsfall av tuberkulos varje år [1]. Sverige är ett land med låg förekomst av tuberkulos. Efter en nedgång till som lägst 410 nya fall under 2003 har […](0 kommentar)

Medicinens ABC

Akuta knäskador

Akuta knäskador är vanliga och den initiala diagnostiken ofta svår, men det finns åtskilliga ledtrådar att hämta från en bra anamnes och ett riktat status. Korsbands- och ledyteskador, som kräver ytterligare utredning eller åtgärd, resulterar nästan alltid i hemartros inom loppet av några timmar. Om vätska i leden misstänks är ledpunktion viktig. Slätröntgen bör utföras […](0 kommentar)

Tema Diastolisk hjärtsvikt

Samma symtom men spridda definitioner

Traditionellt är tillståndet hjärtsvikt förknippat med att man har symtom och/eller fynd förenliga med hjärtsvikt samt en nedsatt systolisk hjärtfunktion. Under de senaste 10 åren har det dock blivit mer och mer tydligt att 30–50 procent av våra patienter med hjärtsvikt har en normal systolisk hjärtfunktion och i stället i många fall en störd diastolisk […](0 kommentar)

Hjärtsvikt med normal ejektionsfraktion

Detta nummer av Läkartidningen innehåller ett viktigt tema om hjärtsvikt med bevarad systolisk funktion, som berör uppemot hälften av hjärtsviktspatienterna. Tillståndet kallas diastolisk hjärtsvikt eller »heart failure with normal ejection fraction« (HFNEF). Hjärtsvikt definieras inte som nedsatt pumpförmåga, utan som oförmåga att med bibehållna fyllnadstryck pumpa tillräckligt med blod för kroppens syrebehov. Fyllnadstrycket är intimt […](0 kommentar)

Definition av diastolisk hjärtsvikt

Hjärtsvikt är ett syndrom vars diagnostik baseras på kliniska symtom och/eller fynd i kombination med en objektiv undersökning av hjärtat, vanligen ekokardiografi. Idag beräknas drygt 200000 individer i Sverige lida av symtomatisk hjärtsvikt, medan man uppskattar att minst lika många är drabbade av nedsatt pumpförmåga (systolisk vänsterkammardysfunktion) utan symtom. Cirka 30000 patienter beräknas årligen i […](0 kommentar)

Ekokardiografi förfinar diagnostiken vid hjärtsvikt

Diagnosen hjärtsvikt ställd på basen av enbart kliniska fynd är felaktig hos upp till 50 procent av patienterna. Diagnostiska metoder som ekokardiografi och bestämning av förmakspeptider är därför nödvändiga för att ställa diagnosen hjärtsvikt. Den ekokardiografiska tekniken har under den senaste tioårsperioden berikats med nya kvantitativa mätinstrument som färg-M-mode [1] och vävnadsdoppler [2]. Dessa har […](0 kommentar)

Diastolisk hjärtsvikt – symtom och etiologi

Hjärtsvikt är ett kliniskt syndrom med varierande sjukdomsbild. Diagnosen ställs på förekomst av symtom och fynd tillsammans med objektiv verifiering av nedsatt hjärtfunktion [1]. Symtom är ett subjektivt illabefinnande, till skillnad från tecken (kliniska fynd), som innebär objektiva uttryck för sjukdom (som patienten ofta inte är medveten om eller upplever som obehag), till exempel lungrassel […](0 kommentar)

Behandling vid hjärtsvikt och bevarad systolisk funktion

Som redan diskuterats i temats inledande artikel finns ingen konsensus om definitionen av diastolisk hjärtsvikt. I de europeiska riktlinjerna [1] påpekas också tydligt att hjärtsvikt med preserverad systolisk funktion (PLEF, preserved left ventricular ejection fraction) inte är detsamma som hjärtsvikt med diastolisk dysfunktion (sk diastolisk hjärtsvikt). Man kan också fråga sig om det är viktigt […](0 kommentar)

Patientsäkerhet

Tidigare fälld internmedicinare frias

Internmedicinaren varnades tillsammans med två psykiatrer. (Vi berättade om fallet i Läkartidningen nr 12/2006.) En 54-årig man led av paranoid schizofreni och hade vårdats inneliggande vid flera tillfällen. Den 25 november sökte han akut vid sjukhus. Han blev psykotisk, ett vårdintyg utfärdades och han blev inlagd. Den 30 november försämrades han med tilltagande irritabilitet och […](0 kommentar)

Pojke ordinerades allergimedicin utan korrekt indikation

Pojken sökte med ont i halsen och lätt feber på en närakut den 9 september 2006. Distriktsläkaren bedömde tillståndet som en akut övre luftvägsinfektion och ordinerade allergiläkemedlet Aerius. Tio dagar senare sökte pojken på en hälsocentral på grund av dunkande hjärta, huvudvärk, fortsatt ont i halsen, svårt att svälja och 38,7 graders feber. Undersökande läkare […](0 kommentar)

Skulle ha försäkrat sig om rätt behandling mot blodpropp

Den 54-åriga kvinnan hade tidigare drabbats av bland annat lungemboli och upprepade ytliga tromboflebiter i vänster underben till följd av åderbråck. I januari 2006 hade hon opererats för dessa med hög underbindning och stripping. På kvällen måndagen den 5 juni sökte hon akutmottagningen på grund av värk i höger underben sedan fyra dagar. Hon uppgav […](0 kommentar)

Tidigare dubbelt friad psykiater fälls för brister i journal

En 35-årig man hade ett långvarigt missbruk av sprit och narkotika och hade tidigare behandlats för det. I december 2003 sökte han missbruksvård på nytt. Han undersöktes vid flera besök under tiden 30 januari till 16 augusti 2004. I mars träffade han psykiatern. Han anmälde denne. Anmälan gällde bland annat utformningen av hans journal. Han […](0 kommentar)

Debatt och brev

EMDR strider inte mot beprövad erfarenhet

Tack för ditt påpekande om oriktigheter i en patientbroschyr. Vi ska självfallet rätta till dessa. Samtidigt vill jag kommentera några av dina påståenden. EMDR är inte en panacea för alla möjliga besvär, vilket också Francine Shapiro påtalar. Vid varje planering av en psykoterapeutisk behandling krävs självklart en noggrann diagnostisering. Detta är avgörande för det fortsatta […](0 kommentar)

Alkoholhalten i nytt preparat ej ett problem

I Läkartidningen nummer 32–33/2007 ifrågasätter Helander och medarbetare varför Läkemedelsverket godkänt ett metadonpreparat med högre alkoholhalt än det ex tempore-beredda preparat som används för närvarande. Läkemedelsverket har följande kommentarer: Metadon DnE kommer inom kort att bli tillgängligt på den svenska marknaden. En godkännandeprocess har nyligen avslutats, men det formella godkännandet i Sverige dröjer till dess […](0 kommentar)

Ingen större vetenskap bakom EMDR-behandling av unga

Det är visst inte bara jag som kommer att tänka på Franz Mesmer när EMDR (eye movement desensitization and reprocessing) hyllas som den nya terapin mot sviter efter psykiska trauman [1]. Historien om EMDR låter ju som en saga: Den unga psykologen Francine Shapiro upptäcker under en promenad i parken att när hon rör ögonen […](0 kommentar)

Stort behov av generalistorienterad analysstödjande hälsoinformation

En primär uppgift för hälso- och sjukvården är att analysera och handlägga hälsoproblem hos enskilda personer på basis av tillgänglig vetenskap och systematiserad erfarenhet. Särskild tonvikt bör ligga på att följa förloppet av olika hälsovariabler över tiden och kritiskt utvärdera effekten av olika behandlingsmetoder. Trots hälsoinformatikens centrala betydelse för kvaliteten i detta arbete är dokumentationsmetoderna […](0 kommentar)

BMI är en kvot!

BMI (Body Mass Index) är ett flitigt använt värde, både i kliniken, i studier och i den allmänna debatten om övervikt. Det är välkänt att siffran räknas fram som kroppsvikt i kilogram dividerat med längden i meter upphöjt till 2. Men det betyder inte att BMI skall anges med sorten »kilogram per kvadratmeter«. Människans kroppsyta […](0 kommentar)

Dags att reparera vårt Offentliga haveri

En debatt pågår i Läkartidningen om privatsjukvård. Kollegerna Bertholds, Halldin och Järhult tycker att svensk sjukvårds Ragnarök är på gång om mer privat sjukvård breder ut sig [1-4]. Sedan tycker de inte särskilt mycket mer. Kollegerna borde fråga sig varför många politiker vill ha mer privat sjukvård, varför enskilda sjukförsäkrar sig och varför företag försäkrar […](0 kommentar)

Varför är vissa föräldrar mindre betrodda för VAB?

Under det senaste året har det skrivits åtskilligt om svenskarnas sjukskrivningar. I Läkartidningen 26–27/2007, sidan 2007, kommenterade Anders W Jonsson regeringens förslag om läkarintyg från första dagen för vissa personer. En grupp som alltid avkrävs intyg från första dagen är föräldrar till barn 12–16 år med kroniska sjukdomar, exempelvis astma och migrän. Även om barnen […](0 kommentar)

Ska vi ha generösa förmåner behövs skärpta kontroller

Jonas Orve är som verksamhetschef på en familjeläkarmottagning kritisk till regeringens förslag om att ge möjlighet för arbetsgivare att för individer med upprepad korttidsfrånvaro kräva läkarintyg redan från första sjukdagen (LT 32–33/2007, sidan 2262). Jag kan förstå att han med verksamhetschefens perspektiv ser att en redan arbetstyngd organisation åläggs ännu en uppgift, utan att hans […](0 kommentar)

Otidsenligt om beroendevården

Sven Britton redovisar i sin debattartikel »Sprutor som mutor« (LT 30-31/2007, sidan 2133) planerna på en kartläggning av HIV-smittan bland Stockholms intravenösa missbrukare. Projektet är lovvärt och kan förhoppningsvis ge kunskapsunderlag för åtgärder, exempelvis sprutbyten, framöver. Vad man dock slås av är hur Britton fastnar i spekulationer kring vilka »signaler« vi inom vården skickar ut, […](0 kommentar)

Skiftande produktresuméer är ett problem

Marie-Louise Ekholm tar i sin insändare (LT 30–31/ 2007, sidan 2179) upp flera viktiga problem. Läkemedelsverket vill därför kommentera några av de frågor hon diskuterar och samtidigt understryka betydelsen av att misstänkta biverkningar rapporteras, särskilt när den misstänkta biverkningen inte tidigare är känd. Spontanrapporteringen är viktig. När ett nytt läkemedel godkänns utgör biverkningarna som iakttagits […](0 kommentar)

LT debatt

Demagogi byggd på missförstånd

Björn Hammarskjöld är starkt engagerad mot manlig omskärelse. Detta är värt all respekt. Tyvärr har detta engagemang påverkat hans förmåga att lyssna till och förstå de kommentarer jag gav i ett samtal i radioprogrammet »P1 morgon« den 10 augusti. Min och Etik- och ansvarsrådets åsikt är att det ur etisk synpunkt borde genomföras manlig omskärelse […](0 kommentar)

Psykiatrin behöver mera än projektpengar!

Psykiatrins andel av sjukvårdens resurser sjunker kontinuerligt, trots att sjukligheten i psykisk sjukdom kraftigt ökar. Antalet läkarbesök inom psykiatrin (inklusive besök hos privatläkare) utgör endast 8 procent av besöken hos läkare inom specialiserad somatisk sjukvård och 7 procent av besöken hos distriktsläkare. Ändå utgör andelen sjukskrivna med psykiatrisk diagnos cirka 30 procent av alla sjukskrivna […](0 kommentar)

Avgå, Thomas Flodin!

Jag hörde på en diskussion i radio den 10 augusti mellan Läkarförbundets Thomas Flodin och professorn i barnmedicin Yngve Hofvander angående omskärelse. Jag finner det besynnerligt att Läkarförbundet understödjer planerad och överlagd kvalificerad misshandel genom att rekommendera omskärelse av små barn inom den offentliga sjukvården. Flodin verkar inte inse att även små barn, även för […](0 kommentar)

Ledare

Arbetstider viktig fråga i avtalsrörelsen

Förhandlingarna om ett nytt läkaravtal ajournerades i juni och återupptas igen denna vecka. Knäckfrågan är arbetstidsfrågan, dvs hur regeln om 11 timmars sammanhängande dygnsvila i Arbetstidslagen, ATL, ska hanteras för jour och beredskap. Det krävs avsteg från lagen, och detta måste regleras i kollektivavtal. Läkarförbundet ser ingen möjlighet att reglera avsteg i centrala avtal – […](0 kommentar)

Optimal sjukskrivningstid?

Under den senaste tiden har sjukskrivningarna åter varit i mediernas blickfång – denna gång handlar det om de riktlinjer för sjukskrivningstider som Socialstyrelsen håller på att arbeta fram. Från det pågående arbetet har det kommit fram uppgifter som tyder på att personer med utmattningssyndrom inte bör sjukskrivas alls. Frågan om Sveriges höga ohälsotal har varit […](0 kommentar)

Psykets proteiner

Att delar av vårt känsloliv kan styras av enskilda proteiner är för många en främmande tanke. Den snabba utvecklingen inom neurobiologin kommer dock att allt oftare konfrontera oss med sådana forskningsrön. En studie i Science (2007;317:951-53), som tar upp hur långtidsminnet av negativa erfarenheter och känslor (aversion) kan påverkas, är ett belysande exempel. Råttor som […](0 kommentar)

Aktuellt

Apoteket mobiliserar

Berättelsen om Apoteket AB börjar 1971. Då förstatligades apoteken, som fick monopol på detaljhandel med läkemedel. De senaste fem åren har Apoteket slipat sin fasad, rustat företaget med nya verksamheter samt förberett sig inför den avreglering som lär komma efter apoteksmarknadsutredningen. Motståndare har velat lyfta fram problemen med en monopoliserad marknad, medan påhejarna har talat […](0 kommentar)

Öppna vårdcentraler apotekens strategi

Anna Nyberg, ekonomie doktor i marknadsföring och strategi på Handelshögskolan i Stockholm, tror att gränsen mellan apotek och kliniker suddas ut mer och mer, en väg är fler kunskapstjänster på apoteken. Parallellen finns i bankvärldens omvandling. – Bankerna utförde tidigare bara enkla tjänster medan de i dag förser kunden med kunskapsintensiv rådgivning på hög nivå. […](0 kommentar)

Hur ser du på Apotekets agerande?

Kritiker menar att vissa av era tjänster och verksamheter rimmar illa med ägardirektiven. Vad är din kommentar? – Vi gör inget utan att ägarna har vetskap om det, vi kollar av varje steg med dem. Varför är det svårt att få ut kundmätningar om tillgänglighet från er? – Vi gör kundmätningar en gång per år, […](0 kommentar)

»Lyssna på erfarenheter från övriga Europa«

I Europa finns olika varianter av apotekssystem. Paradoxalt nog har icke EU-anslutna Island och Norge genomfört de mest liberala reformerna. Anders Anell, professor vid Institutet för ekonomisk forskning vid Lunds universitet, tycker att svenska utredningen bör lyssna på erfarenheter från Europa. Storbritannien har till exempel ett apoteksväsende med kedjebildning, med Boots som största aktör, men […](0 kommentar)

Storföretag väntar utanför dörren

Celesios koncernchef Fritz Oesterle säger till LT att de ser positivt på den svenska marknaden, men avvaktar beskedet från den statliga utredningen och hur man hanterar Apotekets position. Bara om det blir en »väl fungerande konkurrerande marknad« kommer företaget att öppna fullserviceapotek. Hur många vill han inte säga. – Vi välkomnar att den svenska regeringen […](0 kommentar)

Riktlinjer för sjukskrivning inom psykiatrin dröjer

Socialstyrelsen får tiden fram till årsskiftet på sig att ta fram sjukskrivningsriktlinjer för vissa psykiatriska diagnoser. – Generaldirektören och ministern kom överens om det på grund av de starka reaktionerna och ett pressat tidsschema, säger Bo Lindblom, chef för Socialstyrelsens hälso- och sjukvårdsavdelning. I en preliminär version av rekommendationen för utmattningssyndrom som presenterades i Dagens […](0 kommentar)

Läkarförbundet säljer SalusAnsvar

Läkarförbundet, som tillhör majoritetsägarna tillsammans med Praktikerinvest, har länge velat sälja sin del i SalusAnsvar. – Det är en viktig princip för ett fackförbund att inte vara storägare i ett enskilt börsbolag. Nu får Salus en bra ägare. DnB Nor är sedan 1950-talet för de norska läkarna vad Salus är för de svenska, säger Catarina […](0 kommentar)

Läkarutbildning mot större sammanhang

Utbildningens omdaning är en konsekvens av den nya högskoleförordningen som trädde i kraft den 1 juli. Den är i sin tur en anpassning till Bolognaöverenskommelsen, där 46 europeiska stater deltar i ett samarbete som inleddes 1998. – Avsikten är att läkarutbildningar inom Europa ska vara jämförbara för att underlätta studenternas rörlighet, säger professor Sari Ponzer, […](0 kommentar)

Goda relationer viktigt även i sjukvården

Att produktiviteten inte ökar i takt med kostnaderna kan bero på dåliga relationer mellan de två grupperna, som ofta har olika synsätt, enligt forskarna. Ett vanligt fel är att försöka lösa problem genom att ändra på ledningsstrukturer när man istället borde satsa på att förbättra de faktiska relationerna. – På ställen där vården fungerar bäst […](0 kommentar)

Läkarstudenter i Linköping får personliga mentorer

I dagarna startar höstterminen igen för landets läkarstudenter. För dem som går termin åtta och nio vid Linköpings universitet börjar ett läsår med möjlighet till personlig mentor. Ungefär en tredjedel av studenterna har valt att delta i projektet, som är initierat av studenterna själva. – Under praktikperioderna från och med termin sju har man en […](0 kommentar)

Notiser

Konkurrensverket granskar Apoteket

Konkurrensverket har krävt en utförlig beskrivning av hur Apoteket agerar inför avvecklingen av monopolet. Det finns en risk för att Apoteket kan ha försvårat ökad konkurrens. I våras blev det känt att Apoteket haft samarbete med det amerikanska bolaget Medco Health Solutions angående recepthantering, vilket snabbt fick kritiker att poängtera att detta kunde skapa en […](0 kommentar)

Vad tror du kommer att hända i Sverige?

»Inte troligt med både kedjor och enskilda företagare« Richard Bergström, Läkemedelsindustriföreningens VD, är dels oroad över apoteksutredningens korta tid, dels över slagsidan mot marknadsfrågor i direktiven. De borde vara mer inriktade på hur landets läkemedelssubventioner och försörjning ska lösas. Likaså är han rädd för att sjukvården och dess koppling till apotekssystemet glöms bort. I framtiden […](0 kommentar)

Högsta cheferna nu intresserade av sjukskrivning

Regeringens treåriga miljardsatsning som ska stimulera landstingen till en bättre sjukskrivningsprocess har satt sjukskrivningsfrågorna på agendan hos sjukvårdens chefer, men det gäller främst på landstingsdirektörsnivån. Det visar en undersökning gjord på uppdrag av regeringen och ledd av Kristina Alexanderson, professor i socialförsäkring vid Karolinska Institutet. Sjukskrivningsfrågor, till exempel samverkansrutiner och kvalitetssäkring, var tidigare en icke-fråga […](0 kommentar)

Vårdskador ska undersökas

Till hösten börjar Socialstyrelsen inventera förekomsten av vårdskador inom den slutna somatiska korttidsvården i hela Sverige. Undersökningen ska omfatta andelen vårdskador i relation till antalet vårdtillfällen, köns- och åldersfördelning hos de drabbade patienterna, hur många av de identifierade vårdskadorna som är att beteckna som allvarliga, samt hur antalet vårddagar ökar till följd av dessa skador. […](0 kommentar)

Endast på webben

Bakgrund till riktlinjerna
för sjukskrivning

Läs artiklarna Ny sjukskrivningsprocess med fokus på det friska LT 1/2007 sid 13 Ökat tryck för minskade sjukskrivningar LT 7/2007 sid 483 Kritik mot Försäkringskassan – inte mot riktlinjer LT 49/2006 sid 3911 Första riktlinjerna för sjukskrivning klara LT 47/2006 sid 3688 Konferens om sjukvården och sjukskrivningsprocessen< LT 15/2006 sid 1177 Svenskarnas sjukskrivning ett mysterium […](0 kommentar)

Diastolisk hjärtsvikt – omtvistat och svårtolkat tillstånd

Läs artiklarna Samma symtom men spridda definitioner Ulf Dahlström Hjärtsvikt med normal ejektionsfraktion Lars H Lund, Hans Persson Definition av diastolisk hjärtsvikt Ronnie Willenheimer, Lars-Åke Brodin, Kurt Boman, Inger Hagerman, Ulf Dahlström Ekokardiografi förfinar diagnosen vid hjärtsvikt Lars-Åke Brodin, Kurt Boman, Ulf Dahlström, Inger Hagerman, Ronnie Willenheimer Diastolisk hjärtsvikt – symtom och etiologi Inger Hagerman, […](0 kommentar)