Nr 38 2007

Kultur

Kinidinduretterna går i graven – deras uppgång och fall

Avregistreringen av kinidinduretter innebär ett tillfälle att beskriva den substans som 1853 isolerades av Pasteur och fick namnet kinidin, vars kliniska användning kom i början av 1900-talet. När jag för en tid sedan lades in akut på Karolinska sjukhuset (för andra problem) och uppgav att jag tog kinidinduretter för att förhindra attacker av paroxysmalt förmaksflimmer, […](0 kommentar)

Angelägen bok definierar hämnden som fenomen

Thomas Böhm och Suzanne Kaplan har skrivit boken »Hämnd och att avstå från att ge igen«. Författarna, som båda har judisk bakgrund och som engagerat sig i det som hände med överlevarna från Förintelsen, har sedan också arbetat med bl a konsekvenserna av folkmordet i Rwanda 1994. Detta tillsammans med en lång klinisk verksamhet är […](0 kommentar)

Teorier om personlighet – viktig kunskap för läkare

Inom sjukvårdens alla områden möter man patienter med utmärkande drag i sin personlighet, ibland diagnostiserade som personlighetsstörningar. Dessa drag kan vara så destruktiva att de hindrar medicinska insatser att nå förväntad framgång. Psykiatrin konsulteras, och även om personlighetsaspekten finns med vid bedömning av patienten är bedömningen svår, och patienten riskerar att få ett sämre omhändertagande. […](0 kommentar)

En heltäckande immunologibok på svenska!

Det var med stor förväntan som jag tog itu med denna lärobok i immunologi, vilken tidigare utkommit på danska men som i den senaste upplagan dessutom översatts till svenska. Att skriva en lärobok som på ett klart och överskådligt sätt täcker immunologiområdets hastigt växande informationsmassa är en svår uppgift, men jag tycker att författarna har […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Medicinsk kommentar

Infekterad nekrotiserande pankreatit kräver optimalt dränage

I en studie publicerad i British Journal of Surgery beskriver »the Dutch Acute Pancreatitis Study Group« den potentiella »dränerbarheten« vid infekterad nekrotiserande pankreatit [1]. Syftet var att hos patienter som sedan genomgick kirurgi för förmodad infekterad nekrotiserande pankreatit bedöma lokalisation, tillgänglighet och dränerbarhet av eventuella peripankreatiska vätskeansamlingar; preoperativa datortomografibilder låg till grund för bedömningen. Utifrån […](0 kommentar)

Nya Rön

Kontinuitet i handledningen och återkoppling ger läkarstudenter en trygg yrkesidentitet

Konsultationen, mötet mellan läkare och patient, är vårdens hjärtpunkt. Att lära sig hantera denna relation är ett viktigt mål i läkarutbildningen. Studentens lärande av samtalet med patienten behöver därför studeras systematiskt. Forskningsområdet är sammansatt, med bidrag från medicinsk pedagogik, medicinsk psykologi, medicinsk etik och sociologi. Syftet med avhandlingen var att från studentens perspektiv studera och […](0 kommentar)

Folsyra skyddar fostrets blodkärl

Låga folsyranivåer under graviditet är förknippat inte bara med ökad risk för missbildningar utan också, enskilt eller i kombination med förhöjda homocysteinnivåer, med ökad risk för kärlkomplikationer hos den gravida kvinnan såsom missfall, preeklampsi och placentaavlossning. Nu visas också att låga folatnivåer hos nyblivna mödrar har samband med låg födelsevikt och endoteldysfunktion hos deras barn; […](0 kommentar)

Biopsi behövs vid celiaki

I en brittisk studie publicerad i BMJ [1] diskuterar Hopper och medarbetare från Sheffield värdet av antikroppsscreening och tunntarmsbiopsi. Författarnas slutsats är att även om screening med transglutaminasantikroppar är ett mycket värdefullt hjälpmedel kan det inte ersätta tunntarmsbiopsin i diagnostiken av celiaki. Därigenom ansluter man sig till de internationella rekommendationerna för celiakidiagnostik [Arch Dis Child. […](0 kommentar)

Aktivering av gammal hjärna minskar demensrisken

Att hålla hjärnan aktiv i hög ålder minskar risken att drabbas av Alzheimers sjukdom. Det visar en studie från USA som presenteras i tidskriften Neurology. Studien omfattar drygt 700 individer över 80 års ålder från Chicago som prövades med årliga kognitiva test under en femårsperiod. Ingen av studiedeltagarna hade alzheimer vid studiens början. 90 av […](0 kommentar)

Polarexpeditioner tuffa för psyket

Att ge sig ut på en polarexpedition är en rejäl prövning för psyket. Det föga förvånande rönet presenteras i Lancet, som sammanställt studier kring vilka psykiska påfrestningar en polarexpedition utgör. Ämnet har, kanske något oväntat, varit föremål för flera studier; de flesta av dem är dock relativt små. Långvarig isolering och svåra fysiska och psykiska […](0 kommentar)

Ökad suicidrisk hos epileptiker

Patienter med epilepsi löper tre gånger så hög risk för suicid som normalbefolkningen. Det visar en studie från Danmark som presenteras i tidskriften Lancet Neurology. Det är neurologer från Århus som utifrån det danska dödsorsaksregistret har identifierat 21169 fall av självmord i Danmark mellan åren 1981 och 1997. Bland dessa hade 492 epilepsi, vilket motsvarar […](0 kommentar)

Bättre vårdkvalitet för multisjuka

Multisjuka patienter med flera kroniska diagnoser får tillgång till vård av högre kvalitet än patienter som har bara en eller ett fåtal diagnoser. Det konstaterar forskare från USA i en studie som presenteras i New England Journal of Medicine. Forskarna har utgått från tre kohorter av amerikanska patienter, totalt 7680 patienter, varav många multisjuka; närmare […](0 kommentar)

Restriktiv transfusionspolicy fungerar inte på barn-IVA

En restriktiv transfusionspolicy vid intensivvård av vuxna patienter har visat bättre resultat (minskad progress av organsvikt och minskad mortalitet på sjukhuset) än en mer liberal sådan. Målsättningen med den aktuella multicenterstudien var att undersöka om liknande vinster är möjliga också inom den pediatriska intensivvården (IVA). Enligt ett strikt protokoll randomiserades pediatriska IVA-patienter (åldersspann: 3 dagar–14 […](0 kommentar)

Epilepsikirurgi –
goda resultat även efter tio år

Cirka två tredjedelar av alla patienter med epilepsi blir anfallsfria med farmakologisk behandling. Den resterande tredjedelen är inte anfallsfri trots medicinering, många gånger med ett flertal preparat och betydande biverkningar. En del av dessa patienter kan bli hjälpta av kirurgisk behandling efter omfattande utredningar för att identifiera det anfallsgenererande området och minimera riskerna för negativa […](0 kommentar)

Endast på webben

Företagshälsovård
med första linjens sjukvård

I budgetpropositionen föreslås 3,4 miljarder kronor gå till att utveckla företagshälsovården under tre år (summan ska dock delas med en ny rehabiliteringsgaranti, se nedan). Det är helt i enlighet med vad utredaren Anna Hedborg och hennes kommitté för framtidens företagshälsovårdsutbildning har föreslagit (se nedan). Företagshälsovården ska i framtiden alltså också kunna erbjuda primärsjukvård. Enligt regeringen […](0 kommentar)

Finska vårdcentraler fixar friska företag

Företagshälsovårdsläkaren Doris Ignatiew skakar på huvudet, hon känner igen mönstret hos patienten hon nyss haft i besöksstolen. Dagiskokerska, nära pensionsåldern, ledbesvär och sömnproblem. Många av patienterna som kommer till den kommunala hälsocentralen Kungsvägens arbetshälsa mitt i Borgå centrum, fem mil utanför Helsingfors, berättar likartade historier om förslitningar, värk och stress. Och om upplevelsen av att […](0 kommentar)

Dagens företagshälsovård är segregerad

Företagshälsovården utreds gång på gång, men direktiven varierar över tid. Från ”det är arbetsmiljön som ska vara patienten” (SOU 1983:32) till dagens fokus på individen. Ska företagshälsvården ägna sig åt vård av enskilda, eller förebygga skada inom hela organisationer? Behövs en lagstiftning om anställdas rätt till företagsvård, och ska i så fall vården subventioneras? Staten […](0 kommentar)

Mutåtalade läkare friade

Åtalet mot de tre mutanklagade Jönköpingsortopederna ogillades på tisdagen av tingsrätten i Jönköping. Det var i augusti för fyra år sedan som personal på ortopedkliniken i Jönköping åkte på en resa till Prag. Inför resan beslutade klinikchefen att man skulle försöka ragga pengar från några läkemedels- och medicinteknikföretag. Sammanlagt fick man ihop 64 000 kronor, […](0 kommentar)


Livslångt lärande för trygg yrkesroll

Läs artiklarna Livslångt lärande från novis till expert Stefan Lindgren, Anders Håkansson Vägen till läkarkompetens kan bli rakare och bredare Knut Aspegren Kvalitetsbedömningar av läkarutbildningar Hans Karle Svensk läkarutbildning är bra – men kan bli bättre Jörgen Nordenström, Stefan Lindgren Samverkan lärare–studenter nyckeln till lyckad förändring Helena Gedeborg, Daniel Thulin, Ann-Christine Haffling, Anders Håkansson Från […](0 kommentar)

2007 års AT-rankning

Läs artiklarna Psykiatrin populärast i topprankade Eskilstuna Lidköping/ Falköping klättrar mest av alla Fåtal av AT-läkarna får förhandla om sin lön SYLFs hela rankningslista(0 kommentar)

Lagligt med könskvotering
vid tillsättning av AT?

Läs artiklarna Behjärtansvärt med könskvotering till AT? Anonym, förhoppningsvis blivande AT-läkare Vi tillämpar inte könskvotering För AT-studierektorerna i Östergötland, Ursula Kallstenius Både olämpligt och olagligt Eva Nilsson Bågenholm, ordförande, Läkarförbundet(0 kommentar)

Vem ska betala dyra läkemedel?

Läkartidningen kommer inom kort att publicera en debattartikel i ämnet på webben och senare i papperstidningen. Här är länkar till två nyhetsartiklar som publicerades i nr 16, 2007. Dyra särläkemedel blir ett finansieringsproblem Få svenska företag utnyttjar EU-stöd för särläkemedel Här är även en länk till SVTs Rapport, där Läkarförbundets ordförande Eva Nilsson Bågenholm uttalar […](0 kommentar)

Resultat av förra webbfrågan

(0 kommentar)

Ökad risk för hjärtinfarkt
med diabetesmedicin

Enligt metaanalysen i JAMA, baserad på fyra randomiserade långtidsstudier med cirka 14 000 patienter, ökar läkemedlet den relativa risken för hjärtinfarkt med 42 procent. Incidensen var 1.46 per tusen behandlade, jämfört med 1.05 per tusen behandlade i kontrollgruppen. När det gäller hjärtsvikt var riskökningen mer än fördubblad. Däremot sågs ingen signifikant skillnad i dödlighet mellan […](0 kommentar)

Folsyradebatt

Läs artiklarna Gratis folsyra till fertila kvinnor Sverige bör införa obligatorisk folsyraberikning – nu Nej, ingen folsyraberikning till alla i Sverige – i alla fall inte ännu Replik: Vi diskuterar ett essentiellt vitamin! Försiktighet och frivillighet i folsyrafrågan säkrast idag Andra artiklar om folsyra som publicerats i Läkartidningen Folsyra åt folket? Läkartidningen 37/2007 sid 2577 […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Nej, ingen folsyraberikning till alla i Sverige – i alla fall inte ännu

Sedan 1996 och 1997 har obligatorisk folsyraberikning av vetemjöl ägt rum i USA och Kanada. När berikningen infördes uppfattades den som ett mycket viktigt instrument för att förbättra folkhälsan i respektive land. Sedan dess har ett antal andra länder följt efter. Syftet med berikningen är att minska antalet neuralrörsdefekter (ryggmärgbråck). SBU har nyligen bedömt de […](0 kommentar)

Vi diskuterar ett essentiellt vitamin!

Det är allmänt känt att många essentiella näringsämnen inklusive bioaktiva ämnen och läkemedel uppvisar en dos–effektkurva som kan liknas vid ett U. På U:ets vänstra skänkel ligger de biologiska effekterna vid bristande eller suboptimala intag. I U:ets basdel har man de optimala hälso- och skyddseffekterna, och den högra skänkeln visar i stigande grad risker och […](0 kommentar)

Försiktighet och frivillighet i folsyrafrågan säkrast idag

Margaretha Jägerstad (MJ) har formulerat en gedigen artikel om betydelsen av folatstatus för att motverka uppkomsten av neuralrörsdefekter. MJ hänvisar till SBU-rapporten, men det framgår inte om hon ställer sig bakom den huvudsakliga konklusionen i rapporten angående dessa missbildningar. MJ kritiserar SBU-rapporten för att ha behandlat cancerproblematiken på ett ytligt sätt och för att den […](0 kommentar)

Sverige bör införa obligatorisk folsyraberikning – nu

I Sverige inträffar årligen ca 100000 graviditeter som fullföljs, varav en stor del är oplanerade. Ett hundratal av dessa graviditeter drabbas av skador på fostrets neuralrör, vilket leder till ryggmärgsbråck (spina bifida) eller hjärnskador (tex anencefali). De svåraste skadorna leder till missfall, och många fall (60–70) upptäcks vid ultraljudsundersökningen på mödravårdscentralen från 16:e till 18:e […](0 kommentar)

Patientsäkerhet

AT-läkaren skulle akut skickat patienten vidare

Den 46-åriga kvinnan uppsökte jourcentralen den 19 december 2006 på grund av yrsel och huvudvärk. Hon uppgav att besvären hade börjat när hon gick och lade sig den 17 december och att hon efter cirka en timme hade vaknat med smärta i nacke och bröstrygg, utstrålande över halsryggen till pannan, samt kräkts. Nya symtom Patienten […](0 kommentar)

Doktorn skrev ut kontraindicerad medicin med morfin till liten flicka

En flicka på knappt 17 månader kom med sina föräldrar till doktorn för hosta sedan två dagar. Doktorn skrev ut hostmedicin Lepheton 2 ml tre gånger dagligen vid behov. Flickan blev loj Flickans mamma anmälde doktorn för ordinationen av Lepheton. De hade undrat varför dottern blev loj och läste då om medicinen. Det framkom att […](0 kommentar)

Se hälso- och sjukvårdslagstiftningen som ett skydd även för läkaren

Vårdgivare, verksamhetschefer, chefsöverläkare, medicinskt ansvariga sjuksköterskor och enskilda yrkesutövare inom flera av hälso- och sjukvårdens personalkategorier uttrycker inte sällan att de besväras av det omfattande juridiska regelverket med krav på allehanda åtgärder. – Om vi skall göra och tänka på allt det du säger kommer vi inte att hinna med patienterna, fick jag som spontant […](0 kommentar)

Tema Medicinskt lärande

Vägen till läkarkompetens kan bli bredare och rakare

En kort artikel som denna gör inte anspråk på att täcka alla de viktiga aspekter på medicinsk pedagogik som man bör sätta sig in i. Urvalet är därför subjektivt men grundar sig på min 30 år långa erfarenhet som lärare och pedagogisk konsult i pre- och postgraduata läkarutbildningar i Sverige, Danmark och Norge samt på […](0 kommentar)

Livslångt lärande från novis till expert

Professionell kompetens utvecklas och fördjupas under hela yrkeslivet. Den innefattar inte bara kunskaper och färdigheter utan också läkaryrkets värderingar, vetenskapligt förhållningssätt och personliga egenskaper [1]. Effektivt lärande förutsätter samverkan mellan grundutbildning, AT och ST. Modern utbildning utgår från förväntade studieresultat snarare än från undervisningens innehåll. Under grundutbildningen styrs de studerande av detaljerade kursplaner och täta […](0 kommentar)

Kvalitetsbedömningar av läkarutbildningar

Läkaryrket har på bara en generation genomgått stora förändringar – kanske större än de flesta andra yrken. Det gäller den molekylärbiologiska grundvalen för läkarvetenskapen, de tekniska möjligheterna i det praktiska utövandet, förutsättningarna för utövande av läkaryrket i en omställningspräglad hälso- och sjukvårdssektor, nya etiska krav samt ökade förväntningar bland befolkningen på och mera uttalad kritik […](0 kommentar)

Svensk läkarutbildning är bra – men kan bli bättre

De svenska universiteten och högskolorna har i jämförelse med många andra länder stor frihet att utforma utbildningarnas innehåll och att välja pedagogiska metoder och examinationsformer. Denna frihet ger möjligheter att pröva nya vägar, vilket kan vara nydanande, förbättra möjligheterna till anpassning till förändringar i vår omvärld och verka kvalitetsdrivande även utanför det egna programmet eller […](0 kommentar)

Samverkan lärare-studenter nyckeln till lyckad förändring

Vid Lunds universitet påbörjades 1992 en reformering av läkarutbildningen. De inledande terminerna förändrades radikalt, med införande av problembaserat lärande och tidig patientkontakt, medan de kliniska terminerna endast stegvis utvecklades enligt intentionerna. Integrering mellan utbildningsavsnitt inleddes med stöd av den nya fasorganisationen. Studentaktiverande arbetsformer infördes successivt, också under de senare faserna, och ansträngningar gjordes för att […](0 kommentar)

Från ämnesbaserad linje till resultatstyrt program

Vetenskapligt grundad, modern läkarutbildning utgår från de studieresultat som studenterna ska uppnå [1, 2], en utveckling som påskyndats av Bolognaprocessens betoning av förväntade studieresultat. Grundutbildningen bör också planeras mot bakgrund av hur den fortsatta utbildningen fram till specialistkompetens är upplagd [3]. Uppgiften för grundutbildningen är att skapa »medicinska stamceller« med förutsättningar att kunna vidareutvecklas till […](0 kommentar)

Om den svåra konsten att skriva bra målbeskrivningar

Att skriva målbeskrivningar är relativt nytt i läkarutbildningar. Länge var det i ämnesbaserade kurser tillräckligt med en välskriven lärobok kompletterad med föreläsningar för att lotsa studenten genom kursen fram till godkänd tentamen. Specialist blev man genom att tjänstgöra som underläkare i ett antal år, tiden delades mellan landstingssjukhus och universitetssjukhus. För ett tiotal år sedan […](0 kommentar)

Läkares livslånga lärande

Den medicinska utbildningen är ett kontinuum från grundutbildning via vidareutbildning till fortbildning. För läkaren under utbildning märks ofta ingen skillnad mellan faserna trots att ansvaret är fördelat mellan olika huvudmän. Det är av största vikt att de olika delarna av utbildningen vilar på samma grundläggande principer och samverkar för att ge en adekvat professionell utveckling […](0 kommentar)

Livslångt lärande – Ett studentperspektiv

Ett temanummer om medicinskt lärande är av särskilt stort intresse för studenter vid läkarprogrammen och för yngre läkare. Det berör hur vi på bästa sätt kan förberedas för och stödjas i vårt kommande yrkesliv som läkare. Insikter i hur effektivt lärande sker hjälper oss att ställa krav på dem som ansvarar för vår utbildning – […](0 kommentar)

Hur ska läkarutbildningen förbättras?

Vivi-Anne Sundqvist, dekanus för utbildning, Karolinska institutet Vilka är dina kommentarer till värderingen av er läkarutbildning? – Vi har ju hållit på med en ny utbildning länge. När utvärderingen kom kändes det som att Högskoleverket utvärderade den gamla utbildningen och inte ser hur mycket nytt som är igångsatt. Hur mycket har ni tagit intryck av […](0 kommentar)

Debatt och brev

Användarvänliga datajournaler – finns det sådana?

Alla datajournaler som jag har arbetat med (fyra) eller fått kopior från har varit utformade som en mer svåröverskådlig form av pappersjournal. Efter ett större antal Telefonsamtal, Återbesök, Akutbesök etc är viktiga uppgifter spridda i journalen, eftersom olika sökord används beroende på typ av kontakt. Dessutom skrivs mycket in under fel sökord. En uppgift om […](0 kommentar)

F-kassans umgänge med läkare måste förändras!

Sorg är ingen sjukdom, hävdar docent Ulf Lindsjö (Läkartidningen 35/2007, sidan 2447) i polemik mot distriktsläkare Åke Åkesson som sjukskrivit ett föräldrapar i tre veckor, efter att de hade mist sin son i en trafikolycka. Sjukdom eller ej – att oväntat mista ett barn försätter oundvikligen den som drabbas i en svår traumatisk kris. Akut […](0 kommentar)

»Bedöms klara administrativt arbete«typisk floskel från Försäkringskassan

Försäkringsläkarna Peter Dahl och Eddy Holmgren skriver i Läkartidningen (36/2007, sidan 2538) att Åke Åkesson använt ett illa valt exempel på brister i sjukförsäkringen. Åkesson berättade om en kakelläggare som efter operation av patellarluxationer av Försäkringskassan nekades sjukpenning då han »bedömdes klara administrativa uppgifter«. Jag skulle hellre vilja beteckna det som ett illa läst exempel. […](0 kommentar)

Behjärtansvärt med könskvotering till AT?

Under antagningen till allmäntjänstgöring (AT) med tillträde hösten 2007 har bla Östergötlands landsting anammat principen jämn könsfördelning i AT-gruppen. Kvinnor med sex månaders till ett års arbetslivserfarenhet som läkare efter examen har till följd av detta fått stå tillbaka för helt nyutexaminerade män. Kvinnliga sökande har fått beskedet att »du verkar jättetrevlig, men vi har […](0 kommentar)

Både olämpligt och olagligt

En anonym kollega har uppmärksammat ett delvis nytt problem som är angeläget att stävja i tid. Många, både läkare och andra, är bekymrade över att läkaryrket håller på att »tas över« av kvinnor. Under många år har de manliga läkarna varit i majoritet, men det har då inte setts som något problem. Att fler kvinnor […](0 kommentar)

Målstyrd läkemedelsutbildning ett måste för AT- och ST-läkare!

Behandling med läkemedel är den vanligaste vårdåtgärden. I genomsnitt får alla invånare i Sverige som är 75 år och äldre 5,7 läkemedel per person. På akutklinikerna är cirka hälften av patienterna över 75 år. Mellan 10 och 20 procent av akuta inläggningar uppskattas vara orsakade av läkemedelsproblem. Till denna verklighet kommer nyblivna AT-läkare efter 5,5 […](0 kommentar)

Vi tillämpar inte könskvotering

Angående insändarens fundering kring om det sker en könskvotering vid tillsättningen av AT-tjänster i Östergötland svarar vi bestämt nej! Vi följer landstingets jämställdhetsplan. Vi tar, som vid andra tillsättningar, hänsyn till meriter, tidigare yrkeserfarenhet och personliga egenskaper. För våra primärvårds-AT-block tar vi också hänsyn till de sökandes intresse för primärvården. Vi har vid alla AT-tillsättningar […](0 kommentar)

Ledare

Följ Helsingforsdeklarationen!

En ung man med den sällsynta enzymbristsjukdomen Hunters syndrom har under tre års tid ingått i en klinisk studie med ett nytt läkemedel. Han har efter avslutad studie nekats fortsatt behandling. Karolinska Universitetssjukhuset anser att den är för dyr. Det är djupt olyckligt, och strider mot läkarnas etiska regler om att avbryta behandling för en […](0 kommentar)

AT-läkarna – framtidens 12-taggare!

Av dagens 30000 läkare är 10000 mellan 55 och 64 år och kommer att pensioneras under nästa decennium. Fullfjädrade »12-taggare« med upp till 40 års läkarerfarenhet måste ersättas. För att fylla luckorna i leden krävs tusentals såväl erfarna som nyblivna specialister. Välutbildade, entusiastiska, vetgiriga och ambitiösa unga läkare behöver rekryteras, och för att sjukvården ska […](0 kommentar)

När medicinska framsteg blir »problem«

Hunters sjukdom är en svår ärftlig enzymdefekt med en prevalens på 1/2000000. Möjligheterna att palliativt behandla denna invalidiserande, men relativt okända sjukdom, har ställt prioriteringsproblemen i blixtbelysning. Behandlingskostnaden för en patient ligger på tio miljoner kronor per år, en summa som inget enskilt sjukhus kan betala utan att dra in på vården för andra kategorier […](0 kommentar)

Notiser

Psykiskt sjuka ska hjälpas med Integrerad psykiatri

Ett projekt som går ut på att använda metoder som har vetenskapligt stöd i omhändertagandet av psykiskt sjuka införs nu i 13 kommuner. Det nya arbetssättet betecknas Integrerad psykiatri och har i Sverige implementerats och vidareutvecklats i Lysekil. Integrerad psykiatri går ut på att kommun, psykiatri, primärvård och anhöriga samarbetar genom att sätta individen i […](0 kommentar)

Unga snillen möts på Karolinska

Torsdag den 20 september inleds årets Bright-konferens på Karolinska institutet (KI). Bright samlar extra begåvade studenter från 20 av Europas mest framstående universitet för att diskutera aktuella frågor. Årets tema är Det åldrande Europa. Förutom hälsoperspektivet ska konferensen också angripa temat ur juridisk, statsvetenskaplig, ekonomisk, teknologisk och social synvinkel. Från KI deltar i år nio […](0 kommentar)

Koronarangiografi vanligast i utomlänsvården

Väntetidsåtgärder utgjorde 8 procent av utomlänsvårdtillfällena i landet 2005. Det visar statistik över utomlänsvården under 2005 som Socialstyrelsen presenterar den här veckan. Därutöver var 45 procent planerad vård och 48 procent oplanerad vård. Om man i stället ser till kostnaderna stod väntetidsåtgärderna för 18 procent av utomlänsvården. Den vanligaste åtgärden inom hela utomlänsvården var koronarangiografi. […](0 kommentar)

Aktuellt

Psykiatrin populärast i topprankade Eskilstuna

AT-läkarna Erik Brolin och Sara Ullskog har just börjat sin psykiatriplacering. – Kanon, än så länge. Väldigt trevlig stämning och jättelätt att få kontakt med bakjour på psykakuten, säger Erik Brolin. Efter en och en halv vecka i psykiatrin har han redan hunnit med sin första journatt. Det gick »jättebra« att vara ensam doktor. De […](0 kommentar)

Fåtal av AT-läkarna får förhandla om sin lön

Endast 23 procent av landets AT-läkare har förhandlat sin lön individuellt. Och det är dessutom färre än förra året. Då var siffran 27 procent. – Individuell löneförhandling har AT-läkarna haft sedan 2004. Detta betyder att den inte fungerar i nuvarande form, säger Heidi Stensmyren, ordförande i Sveriges yngre läkares förening, Sylf. – Vi tror att […](0 kommentar)

Lidköping/ Falköping klättrar mest av alla

Eskilstuna har tidigare legat högt, förra året som femma. Eksjö, som varit etta två år i rad, har i år halkat ner till delad tredjeplats. Den andra trean är Sahlgrenska universitetssjukhuset/Mölndal+Östra sjukhuset. – Det är väldigt kul att universitetssjukhusen är på väg uppåt. Tidigare har de stora varit bottenrankade. De får ju AT-läkare utan att […](0 kommentar)

Högsta prioritet för fysisk aktivitet

I Socialstyrelsens nationella riktlinjer för hjärtsjukvård rangordnas åtgärder vid hjärtsjukdom i relation till nytta och kostnad. Riktlinjerna, som nu kommer för andra gången, har uppdaterats med bland annat mer fokus på ekonomi och prevention. – Mycket fakta visar på nyttan med fysisk aktivitet både som primär- och sekundärprevention, dessutom är det en billig verksamhet. Det […](0 kommentar)

Försök att nå resolution om medicinsk hjälp till Irak

Många av de irakiska läkare som finns i Sverige vill hjälpa till med återuppbyggnaden av hemlandet, utbildningsinsatser och hjälp på plats. Därför bildade förra året läkare från Kurdiska läkarsällskapet i Sverige, KLS, och Irakiska medicinska föreningen en sjukvårdskommitté för att diskutera hur man skulle samordna ett sådant arbete med svenska myndigheter. Målet har varit att […](0 kommentar)

Skåne tar fram eget sjukskrivningsstöd

Att läkarna vill det konstaterar man i Skåneregionens så kallade Morse-projekt efter en enkätundersökning i våras. Frågor ställdes till uppåt 1100 skånska läkare verksamma inom allmänmedicin, psykiatri, ortopedi och reumatologi. Närmare 60 procent svarade. Av dessa hade omkring 80 procent specialistkompetens och minst tio års erfarenhet. – Vart femte sjukfall upplevs som problematiskt även av […](0 kommentar)

Specialistläkare landstingens ansvar

– Alla landsting ska känna solidariskt ansvar för läkarförsörjningen genom att varje landsting tar ansvar för sin verksamhet. Det säger Håkan Petersson, personaldirektör i Kalmar läns landsting. Han har suttit med i en grupp av personaldirektörer inom landstingen som i åtta punkter sammanfattat vad som ska ligga till grund för arbetet med framtidens läkarförsörjning (se […](0 kommentar)

Förhandlingar om särläkemedlens
finansiering drar ut på tiden

I våras uppmärksammade Läkartidningen problemet om vem som ska ta notan för det växande antalet särläkemedel – läkemedel mot ovanliga men allvarliga sjukdomar ( Dyra särläkemedel blir ett finansieringsproblem). Läkemedlet mot Hunters sjukdom kostar exempelvis 10 miljoner kronor per år. Det är osedvanligt dyrt, också för ett särläkemedel. För ett litet landsting kan kostnaderna få […](0 kommentar)

Fler platser på läkarutbildningen

Planen är att redan nästa år införa 60 nya platser fördelade mellan landets sex universitet med läkarutbildning. Umeå får 20, övriga får åtta. Enligt regeringen handlar det om en ökning på 10 procent. »Läkarbristen är påtaglig i många landsting. För enskilda människor innebär den vårdköer och att vårdkvaliteten äventyras. Dessutom innebär den att valfrihetsreformer riskerar […](0 kommentar)

LT debatt

Varför har psykiatrin förlorat sin lyskraft?

I volymen »Administration av sjukhus« (som för övrigt inte uppmärksammats av Läkartidningen) skriver Jan Westin – med tioårig erfarenhet av att leda en stor medicinklinik – att verksamhetschefen är nyckelpersonen. I det gytter av beslutsgångar och småpåvar som sjukvårdens administration består av är det han eller hon som har störst chans att hålla kursen rak, […](0 kommentar)