Nr 40 2007

Kultur

Peter Forsskål – Linnélärjunge och humanistisk naturvetenskapsman

Under 1700-talet var den vetenskapliga metoden framför allt beskrivande i motsats till senare tids analyserande. Med undantag för Europa var kontinenternas innandömen vita fläckar. Den växt- och djurvärld som fanns på dessa marker var till stora delar helt okänd, liksom innevånarnas seder och bruk. Det är mot den bakgrunden man kan se den tidens stora […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Medicinsk kommentar

Kvalitetssäkra hjärtsjukvården

Socialstyrelsen har i ett pionjärarbete inlett publicering av nationella riktlinjer kombinerade med beslutsstöd för prioriteringar för olika sjukdomsgrupper. Prioriteringsdokumenten har av naturliga skäl väckt stort intresse, eftersom man dels kan göra vertikala prioriteringar inom samma sjukdomsgrupp, dels kan använda dokumentet horisontellt, dvs göra prioriteringar mellan olika sjukdomsområden. Prioriteringsdokumenten baserar sig på en sammanvägning av vetenskaplig […](0 kommentar)

Nya Rön

Visuell inspektion bra metod att screena för cervixcancer

Visuell inspektion är ett effektivt sätt att screena för cervixcancer i utvecklingsländer. Det visar en studie presenterad i tidskriften Lancet. Forskarna har utgått från 114 områden i Dindigul-distriktet i Indien. Totalt har drygt 30000 kvinnor mellan 30 och 59 års ålder boende i 57 av de 114 områdena screenats för cervixcancer av sjuksköterskor, vilka till […](0 kommentar)

Språkförsening signalerar
stor risk för andra funktionshinder

Av de insatser som görs vid våra barnavårdscentraler (BVC) är vaccinationsprogrammet det som har överlägset störst evidens, medan hälsorådgivning och screening vilar på betydligt svagare vetenskaplig grund. Därför är det glädjande att logopeden Carmela Miniscalco i sin doktorsavhandling utvärderat den språkscreening som sker på barnavårdscentralerna vid 2,5 års ålder. Avhandlingen består av fyra publicerade delarbeten […](0 kommentar)

Syrgasbehandling minskar risken för postoperativ sårinfektion – men hur det går till återstår att visa

I strävan att minska incidensen av postoperativ sårinfektion och därigenom risken för sekundär morbiditet, som djup sårinfektion och ärrbråck, har syrgasbehandling uppmärksammats under de senaste åren. Studien av Belda och medarbetare [JAMA. 2005;294:2035-42] som refererades i Läkartidningen [2006;103 (8):532] är en av flera [NEngl J Med. 2000;342:161-7] som visat att syrgasbehandling minskar incidensen av postoperativ […](0 kommentar)

Tillväxtfaktor kan bromsa parkinson

Forskare från Finland och Estland tror att ett protein kan bromsa utvecklingen av symtom hos patienter med parkinson och kanske till och med hindra att sjukdomen bryter ut. Det visar en djurstudie som presenteras i Nature. Forskarna har utgått från en djurmodell av sjukdomen där råttor fått injektioner av 6-hydroxidopamin (6-OHDA), vilket inducerar degeneration av […](0 kommentar)

Stort behov av nya epilepsiläkemedel

I storleksordningen var tredje patient med epilepsi svarar inte på de läkemedel som står till buds idag. Det konstaterar tidskriften Lancet Neurology. Författarna anser att trots att stora forskningsframsteg gjorts inom fältet under de senaste 15 åren, inte minst introduktionen av vad som kallats andra generationens epilepsiläkemedel, finns det fortfarande ett stort behov av nya […](0 kommentar)

Beskyll inte människor på flykt för att sprida HIV – minska deras utsatthet i stället!

Myterna kring HIV/aids är många. Det påstås ofta att krig och konflikter leder till högre HIV-förekomst och att flyktingar därför utgör en risk för spridning till befolkningen i de områden de flyr till. Paul Spiegel och medarbetare från FNs flyktingkommissariat (UNHCR) anser i en översiktsartikel i Lancet från 30 juni att detta är just myter. […](0 kommentar)

Leptin och känslan av hunger

Hormonet leptin utsöndras från kroppens fettceller och påverkar hunger och mättnadskänsla. Då vi ätit ökar halterna av hormonet i blodet, vilket gör att vi upplever mättnad, medan nivåerna faller om fett bryts ned, vilket resulterar i att vi känner oss hungriga. Nu visar en studie presenterad i tidskriften Science att hormonet tycks påverka högre kortikala […](0 kommentar)

Högvolymkirurger ger bröstcancerpatienter bättre vårdkvalitet och följer riktlinjer bättre

I en amerikansk registerstudie med uppgifter från tre databaser försöker man belysa om valet av kirurg har betydelse för om patienten får behandling i överensstämmelse med ett konsensusuttalande 1990 om bröstcancerbehandling från National Institutes of Health (NIH) [1]. Från SEER-databasen insamlades patient- och behandlingsuppgifter och via Medicare data om vilken ersatt behandling som givits till […](0 kommentar)

Obstruktiv sömnapné hos små barn bör misstänkas vid hög sjuklighet

Sömnapnéer drabbar 1–3 procent av små barn och är förenade med påtagligt ökad sjuklighet, vilket dessutom kan påverka barnets kognitiva funktioner och beteende negativt. I en artikel i American Journal of Respiratory and Critical Care Medicine redogör man för mycket hög sjukvårdskonsumtion och höga kostnader för läkemedel hos barn med obstruktivt sömnapnésyndrom (OSA) redan flera […](0 kommentar)

Endast på webben

Sälj aktierna i SalusAnsvar råder Aktiespararna

Många medlemmar i Läkarförbundet har aktier i det börsnoterade SalusAnsvar AB. Nu vill den norska banken DnB Nor köpa SalusAnsvar och har erbjudit att betala 35 kronor per aktie. När erbjudandet kom den 20 augusti var aktiekursen 22 kronor och har nu på grund av erbjudandet stigit till knappt 35 kronor. Omkring 9 500 medlemmar […](0 kommentar)

Ny ledning
för sjukskrivningsriktlinjer
vid utmattningssyndrom

Läs artiklarna om Sjukskrivningsriktlinjer i detta nummer Marie Åsberg tar över »Det finns inga belägg för sjukskrivningstider« Sjukskrivningsdiskussionen uttryck för »curlingsjukvård« Läs även tidigare artiklar om Sjukskrivningsriktlinjer i Läkartidningen Bakgrund till riktlinjerna för sjukskrivning(0 kommentar)

Kvalitetssäkra hjärtsjukvården

Läs artiklarna Kvalitetssäkra hjärtsjukvården Mårten Rosenqvist – Medicinsk kommentar Införande av Socialstyrelsens riktlinjer för hjärtsjukvård i Region Skåne Tord Juhlin, Viveca Engbom, Olle Fredholm, Ole Kongstad – Klinik och vetenskap Läs även Rejält kunskapsmaterial ger underlag för bättre vård en förhandspublicerad medicinsk kommentar av kardiologiprofessor Karl Swedberg till Socialstyrelsens preliminära riktlinjer för hjärtsjukvården 2007.(0 kommentar)

Obstruktivt sömnapnésyndrom
hos barn och vuxna

Läs artiklarna Obstruktivt sömnapnésyndrom – diagnostik och behandling Karl A Franklin, Nina Rehnqvist, Susanna Axelsson – Klinik och vetenskap Obstruktiv sömnapné hos små barn bör misstänkas vid hög sjuklighet Miriam Katz-Salomon – Nya rön Socialstyrelsens nya riktlinjer för hjärtsjukvård nu i preliminärversion Karl Swedberg – Medicinsk kommentar(0 kommentar)

Dahlqvist avgår
efter jävsdiskussion

Anders Dahlqvist lämnade ordförandeskapet med omedelbar verkan efter sammanträdet i förbundets centralstyrelse, CS, den 27 september. – Jag har ett uppdrag som webbdoktor för ett läkemedelsföretag där jag svarar på medicinska frågor, och det kom upp som en diskussionsfråga på CS. Och det uppdraget valde jag att behålla, och eftersom CS anser att det inte […](0 kommentar)

Klimatförändringarnas
effekt på hälsan

Sverige kommer kraftigt att påverkas av klimatförändringarna. Anpassningen till förändringarna bör påbörjas redan idag, inte minst inom sjukvården och äldreomsorgen. Den slutsatsen drar ”Klimat- och sårbarhetsutredningen”. Under värmeböljan i Europa augusti 2003 uppskattas mellan 22 000 och 45 000 fler personer än normalt ha dött. För att hantera kraftiga temperaturstegringar i framtiden måste bland annat […](0 kommentar)

Två anmälda fall jämförs

Läs artiklarna Läkaren fälls av Ansvarsnämnden Fallet anmäls enligt Lex Maria Stora skillnader mellan en anmälan till HSAN och en Lex Maria-anmälan … … men även en Lex Maria-anmälan kan sluta i HSAN(0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Långt QT-syndrom
kan behandlas effektivt

Medfött långt QT-syndrom (LQTS) är en autosomalt dominant jonkanalsjukdom, som kan manifestera sig som svimning och plötslig död på grund av ventrikulär takykardi. Att ärftligheten är autosomalt dominant innebär att patientens barn, syskon och föräldrar har 50 procents risk att ha samma mutation som patienten och därmed risk att utveckla samma sjukdom. Prevalensen anges mycket […](0 kommentar)

Aortadissektion typ B – en multidisciplinär angelägenhet

Aortadissektion utgår från en intimaskada och innebär att blod drivs in i kärlväggen och separerar dess olika lager. Ökad belastning av aortaväggen föreligger vid dilatation eller aneurysmatisk vidgning liksom vid arteriell hypertension. Aortaväggen försvagas dessutom vid hög ålder och vid tillstånd med defekt uppbyggnad eller degeneration av aortaväggen, som bindvävssjukdomarna Marfans och Ehlers–Danlos´ syndrom, Turners […](0 kommentar)

Obstruktivt sömnapnésyndrom – diagnostik och behandling

Ungefär 4 procent av män och 2 procent av kvinnor har sk obstruktivt sömnapnésyndrom (OSAS). Tillståndet karakteriseras av dagtrötthet och tät förekomst av obstruktiva hypopnéer eller apnéer under sömn, dvs luftflödet genom näsa och mun upphör delvis eller helt under minst 10 sekunder beroende på ofri övre luftväg. Dagtrötthet och snarkning är de vanligaste symtomen […](0 kommentar)

Benign paroxysmal positionell vertigo – vanlig orsak till yrsel

Yrsel är vanligt förekommande bland patienter som söker sig till primärvården, och den kan ha många orsaker [1]. En vanlig orsak till yrsel är benign paroxysmal positionell vertigo. Sjukdomen drabbar patienter i alla åldrar men är vanligast hos personer över 60 år, troligen beroende på åldersförändringar i otolitorganen. När patienten lägger sig ned, vänder sig […](0 kommentar)

Skador vid operation
för karpaltunnelsyndrom
kan ge invaliditet

Domningar, stickningar och känselnedsättning är vanliga symtom i hand och fingrar. Symtomen har ofta sin orsak i ett karpaltunnelsyndrom – en kompression av nervus medianus i karpaltunneln. Syndromet medför emellanåt försämrad handfunktion [1], och långvarig kompression kan leda till bestående nervskada. Prevalensen av kliniskt säkerställt karpaltunnelsyndrom ligger i vårt land, enligt en nyligen gjord populationsbaserad […](0 kommentar)

Granskning av riktlinjernas genomslag gav enat vårdprogram

Socialstyrelsens riktlinjer för hjärtsjukvård har existerat i olika varianter sedan 1992. Ett omfattande arbete läggs ned av ett stort antal experter varje gång reviderade versioner av riktlinjerna skall ges ut. I den senaste utgåvan år 2004 kombinerades arbetet dessutom med ett prioriteringsdokument, som grundades på patienternas behov, evidens, hälsoekonomiska bedömningar och etiska överväganden [1]. De […](0 kommentar)

Behandling med kabergolin
vid parkinson kan ge hjärtskada

Cirka 15 000–20 000 personer i Sverige är drabbade av Parkinsons sjukdom, och prevalensen är beräknad till ungefär 1 procent hos personer över 65 år [1]. Det finns en relativt bred palett av behandlingsmöjligheter vid parkinson, där samtliga de läkemedel som är i kliniskt bruk är avsedda för symtomlindring; de påverkar inte sjukdomsprogressionen och har […](0 kommentar)

Patientsäkerhet

Kirurg utförde inte trippeldiagnostik – varnas

En 34-årig kvinna, gravid i vecka 38, remitterades av distriktsläkare till kirurgkliniken på grund av en ganska ytlig ärtstor knöl i höger bröst. Hon undersöktes den 23 juni 2005 av kirurgen. Denne föranstaltade om mammografiundersökning, som inte visade något, och ultraljudsundersökning, vid vilken knölen återfanns men dess natur konstaterades vara oklar. Kvinnan uppmanades enligt journalen […](0 kommentar)

Fallet anmäls enligt Lex Maria

En 51-årig man sökte sjukvård i början av april 2006 med bröstsmärtor och andfåddhet. Man fann ett lågt blodvärde och misstänkte en blödning från mag–tarmkanalen. Från akutmottagningens sida planerade man en poliklinisk utredning med skopiundersökning av tjocktarm och magsäck. Uppföljning av svaren skulle ske via patientansvarig läkare inom primärvården. I maj genomfördes en undersökning av […](0 kommentar)

Läkaren fälls av Ansvarsnämnden

Den 56-åriga kvinnan sökte den 26 september 2005 vårdcentralen för sväljningssvårigheter. Hon undersöktes av distriktsläkaren, som avsåg att remittera henne vidare till en öron-, näs- och halsläkare för sväljningsbesvären. Sedan patienten i november inte hade kontaktats av öron-, näs- och halskliniken sökte hon sin ordinarie läkare och det kom fram att någon remiss inte hade […](0 kommentar)

Stora skillnader mellan en anmälan till HSAN och en Lex Maria-anmälan …

Läkare har, enligt bland annat uttalanden vid en chefläkarträff i september, ofta väldigt oklara begrepp om vad som skiljer en anmälan till HSAN från en Lex Maria-anmälan. Därför ska vi försöka att mycket kort berätta om de två. HSAN, Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, är en myndighet som arbetar under domstolsliknande former. Anmälan mot enskilda läkare […](0 kommentar)

Debatt och brev

Stegen före IT – grunden för en ändamålsenlig dokumentation

I ett debattinlägg i Läkartidningen 34/2007 (sidorna 2356-8) lyfter Gunnar Akner fram ett antal viktiga frågor kring informationsbehoven inom vård och omsorg och kring orsaker till bristande kvalitet i informationen. Akner beskriver också ett antal aktiviteter som pågår för att åtgärda vissa av problemen. Gunnar Akner har helt rätt i sin problembeskrivning. Dagens dokumentationssystem är […](0 kommentar)

Finansieringen måste lösas på nationell nivå

Jag instämmer i mycket av det Elinder och Engqvist skriver. Helsingforsdeklarationens § 30 är viktig, inte enbart i fattiga länder. Den kraftiga ökning av nya dyra särläkemedel vi nu ser gör att det är ofrånkomligt att det redan i studieprotokollet måste tas hänsyn till hur fortsatt behandling ska finansieras. Det är oacceptabelt att avbryta en […](0 kommentar)

Glädjande om ersättningsetablering, men maktfullkomliga landsting oroar

Äntligen kan det bli möjligt för en privatpraktiker att överlåta sin mottagning till en kollega som driver mottagningen vidare med samma villkor och med oförändrad inriktning. På det sättet garanteras patienterna en kontinuitet i vården, samtidigt som småskaliga mottagningar också fortsättningsvis blir en naturlig del i sjukvårdsutbudet. Det behövs, eftersom många patienter efterfrågar en vård […](0 kommentar)

Svår etikprövning i Hunter-fallet

Etik och prioriteringsfrågor är svåra, och inte heller tolkningen av § 30 i Helsingforsdeklarationen är självklar. Men Eva Nilsson Bågenholm gör det så enkelt i sitt ledarstick i LT 38/2007, sidan 2651. Hon hävdar att det strider mot läkaretiken när Karolinska Universitetssjukhuset inte anser sig ha möjlighet att, utan extra ersättning, ta över en behandling […](0 kommentar)

Fyra reparationsförslag

Är den offentliga sjukvården havererad? Ja, delvis. I mitt inlägg i LT 34/2007 (sidan 2358) tar jag fram några exempel som en reaktion på tre inlägg av kollegerna Bertholds, Halldin och Järhult. Ett konstaterande var att de inte ser med samma ögon som medborgarna. Dessa ser haveriet, och just därför garderar sig många med privata […](0 kommentar)

Fegt att i det offentliga samtalet dölja konflikten mellan efterfrågan och kostnader

Fischer har retirerat från ursprungsinlägget [1]. Nu är offentliga vården bara »delvis havererad«. Inte ens det är en adekvat beskrivning av ett sjukvårdssystem som får topp- placeringar i internationella resultatjämförelser. Som medarbetare kan vi vara stolta men inspireras att lösa de problem som finns, bl a köer. Överdrifter á la Fischer leder till förhastade sjukvårdspolitiska […](0 kommentar)

Förföljelsen av psykiatrin – nya påhopp

Återigen en kritisk debattartikel om psykiatri i DN (under augusti) baserad på en Socialstyrelseutredning och författad av icke-psykiatrer. Miltonpengarna når inte de psykiatriska patienterna (underförstått »bortslarvade«). Om förtrogenhetskunskap är viktigt inom något område måste det vara psykiatri. Likt forna tiders upptäcktsresande studerar sociologer, jurister och blivande urologer psykiatrin iförda mentala khakikortbyxor, hängslen och tropikhjälm, med […](0 kommentar)

Belöna ekonomiskt resultat i demokratiskt prioriterad vård

Inte en enda förespråkare av vinstdriven vård bemöter, vare sig i de senaste tre debattinläggen i LT 37/2007 (sidorna 2614-7) eller i tidigare publicerade repliker, mitt huvudargument: Såväl kontrollerade studier som erfarenheter världen över visar att efterfrågestyrd vård med prestationsbaserad ersättning är såväl kostnadsdrivande som relativt ineffektiv. Attdiskutera läkaretik, privatisering av ambulanssjukvården (en verksamhet som […](0 kommentar)

Ledare

Beslutsstöd vid sjukskrivning

I måndags presenterade Socialstyrelsen »Försäkringsmedicinskt beslutsstöd – vägledning vid sjukskrivning«. Beslutsstödet ska ge vägledning för bedömning av arbetsförmåga och längd på sjukskrivningsperioder för olika medicinska tillstånd. Detta är första delen och behandlar dels övergripande principer och dels somatiska diagnoser. De psykiatriska diagnoserna kommer att presenteras i januari. Beslutsstödet har under framtagandet diskuterats mycket. Många farhågor […](0 kommentar)

Forskning utan fusk

Helt nyligen uppdagades åter ett fall av misstänkt forskningsfusk, denna gång vid Umeå universitet. En utländsk gästforskare, som utfört en cancerstudie för ett sponsrande företag, har av företaget anmälts till universitetet för vetenskaplig oredlighet. En utredningsgrupp inom den medicinska fakulteten vid universitetet skall utreda ärendet. Trots att ärendet hittills är en fråga om misstankar, och […](0 kommentar)

Ska grundutbildning och AT samordnas?

Fredagen den 8 september hölls på Svenska Läkaresällskapet ett möte om kvaliteten i den svenska läkarutbildningen med anledning av Högskoleverkets utvärdering av denna under 2006. Grundutbildningen av läkare har omdanats under senare år, bl a för att EU-anpassas enligt Bologna-överenskommelsen. Vid KI startade nu på höstterminen studenter på termin 1, 6 och 9 enligt den […](0 kommentar)

Notiser

Kostnader för läkemedel väntas öka

Från att ha legat stilla de senaste åren väntas kostnaderna för receptbelagda läkemedel nu stiga, enligt Socialstyrelsens rapport »Läkemedelsförsäljningen i Sverige«. Orsaker är bl a att utbudet av nya läkemedel ökar och att det säljs läkemedel i större volymer. Dessutom gick flera patent på storsäljare ut 2002–2005, vilket gjorde att priserna sjönk. Det väntas inte […](0 kommentar)

Nedlagd myndighet blir nytt institut för stressforskning

Institutet för psykosocial medicin (IPM), har enligt ett riksdagsbeslut avvecklats som myndighet. Verksamheten har nu förts över till Stockholms universitet och bytt namn till Stressforskningsinstitutet. Stressforskningsinstitutet ska studera hur individer och grupper påverkas av olika sociala miljöer, med särskilt fokus på stressreaktioner och hälsa. Institutet har fem forskningsgrupper: »Arbetsorganisation och hälsa« (leds av fil dr […](0 kommentar)

Låsta positioner i de centrala förhandlingarna

I förra veckan träffades åter Läkarförbundet och Sveriges Kommuner och Landsting för avtalsförhandlingar. Läkarförbundets ordförande, Eva Nilsson Bågenholm, låter lite uppgiven när hon säger att inget har hänt, och att hon heller inte har några förhoppningar om att det kommer att lossna när parterna träffas igen denna vecka. Däremot finns öppningar för fler avstegsavtal i […](0 kommentar)

Aktuellt

Marie Åsberg tar över

Den nya arbetsgruppen blir den tredje som arbetar med sjukskrivningsriktlinjer för utmattningssyndrom åt Socialstyrelsen. – Vi känner behov av att få in nya personer för att få in andra synvinklar, säger Anna Ericsson, ny projektledare på Socialstyrelsen. På frågan varför Marie Åsberg, som tidigare har varit en av Socialstyrelsens experter på utmattningssyndrom, inte varit med […](0 kommentar)

Tänk på pensionen om du blir privatanställd

I många landsting ställs läkare nu inför olika privatiseringstankar. Pensionsfrågan kanske inte är det första de flesta tänker på. Men effekterna av att lämna sin anställning kan bli stora, enligt Christian Roth, pensionsrådgivare på Max Matthiessen. Härom veckan var han inbjuden att tala om pensionsfrågor för ett hundratal medlemmar inom Stockholms läkarförenings sektion SLSO, och […](0 kommentar)

Örebro ansöker på nytt om läkarutbildning

Så sent som våren 2006 fick Örebro universitet avslag på sin ansökan om att få starta läkarutbildning. Högskoleverket ansåg då att steget mellan universitetets vision och verkligheten var för stort. Men i Örebro gav man inte upp för det, utan har utifrån Högskoleverkets bedömning vidtagit åtgärder, och måndag den här veckan lämnades en ny ansökan […](0 kommentar)

Sjukskrivningsdiskussionen uttryck för »curlingsjukvård«

Åsa Kadowaki är psykiater och arbetar utifrån kognitiv beteendeterapi och tillämpad beteendeanalys med konsultationspsykiatri i primärvården i Linköping. Hon var en av dem som medverkade i Socialstyrelsens andra arbetsgrupp för beslutsstöd vid sjukskrivning för psykiatriska diagnoser, bland andra utmattningssyndrom, och därför var hon inbjuden att tala vid temakonferensen i Lund (se artikel härintill). – Sjukskrivningstiderna […](0 kommentar)

»Det finns inga belägg för sjukskrivningstider«

Marie Åsberg är professor emeritus i psykiatri, med inriktning på behandlingsforskning och numera verksam vid Stressrehab på Danderyds sjukhus i Stockholm. Hon har forskat kring utmattningssyndrom sedan 1998 då sjukskrivningarna, särskilt de psykiskt relaterade, började skjuta i höjden. År 2003 beskrevs den nya diagnosen utmattningssyndrom i Socialstyrelsens kunskapsöversikt »Utmattningssyndrom – stressrelaterad psykisk ohälsa«. Marie Åsberg […](0 kommentar)

»Rektor är jävig«

Vetenskapsrådet (VR) och Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) har utarbetat ett gemensamt förslag till hur misstänkt vetenskaplig oredlighet ska hanteras. Utbildningsdepartementet, som fått förslaget, har i sin tur skickat det på remiss. Förslaget går i korthet ut på att högskolorna ska inrätta särskilda oredlighetsnämnder med såväl juridisk som vetenskaplig kompetens. Vem som helst som misstänker […](0 kommentar)

LT debatt

Regeringens rehab-satsning kan betyda att sjukskrivna blir uppsagda

Sjukfrånvaron i landet fortsätter att minska: under 2006 uppges den ha fallit med 8 procent, och trenden håller i sig under 2007. Minskningen beror delvis på en omfördelning mellan förmåner. Antalet personer med sjuk- och aktivitetsersättning ökar, särskilt i unga åldersgrupper. Det sker även en omfördelning avseende sjukskrivningsdiagnoser: de psykiska diagnoserna ökar och är nu […](0 kommentar)