Nr 43 2007

Kultur

Om valet av partner – på spaning med Marcel Proust

Marcel Proust (1871–1922) var läkarson från Paris. Familjen hade det gott ställt, vilket möjliggjorde för den alltsedan barnsben astmasjuke Proust att fokusera på litteraturen utan att tvingas försörja sig på borgerligt arbete. Efter föräldrarnas död och av sjuklighet relativt isolerad från de eleganta salonger han tidigare umgåtts i fokuserade han på monumentalverket »På spaning efter […](0 kommentar)

»Sicko« – en väckarklocka också för svensk sjukvård

Upptakten till filmen »Sicko« av Michael Moore visar en oförsäkrad amerikan som själv syr ihop ett djupt sår på sitt eget knä. Nästa filmsekvens handlar om en likaledes oförsäkrad amerikan som fått ett ring- och ett långfinger avsågat. Ringfingret kostar 12000 dollar, långfingret 60000 dollar att få fastsytt. Pengarna räcker endast till ringfingret, och långfingret […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Medicinsk kommentar

Färre barn behandlas
med SSRI, fler begår självmord

Självmord bland barn och unga (10–24 år) ökade dramatiskt (8 procent) under 2004, enligt officiell amerikansk statistik som nyligen offentliggjorts. Denna utveckling är särskilt anmärkningsvärd mot bakgrund av att antalet självmord i åldersgruppen hade minskat med 28 procent under perioden 1990–2003. Utvecklingen i USA, med betydligt större population, kan avslöja trender som i Sverige skulle […](0 kommentar)

Nya Rön

Rapporterade läkemedelsbiverkningar ökar

Antalet rapporterade fall av svåra biverkningar eller dödsfall till följd av användning av receptbelagda läkemedel har ökat i USA. 1998 införde den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA (Food and Drug Administration) ett system för att underlätta rapportering av biverkningar. Systemet, som går under namnet Adverse Event Reporting System, ställer krav på såväl vårdgivare som tillverkare av läkemedel […](0 kommentar)

Var fjärde EU-medborgare behandlas för kronisk sjukdom

Var fjärde EU-medborgare genomgår långtidsbehandling för en kronisk sjukdom. Detta framgår av en sammanställning som är genomförd av EU-kommissionen och som refereras i BMJ. Siffrorna bygger på en utfrågning av medborgare i EUs samtliga 27 medlemsstater som genomfördes under september och oktober 2006. Bland den fjärdedel av EUs invånare som behandlas för någon sjukdom var […](0 kommentar)

Akupunktur ger ingen säker effekt vid artros

Akupunktur ger ingen smärtlindring vid artros i knäleden. Det visar en grupp brittiska forskare i en artikel presenterad i BMJ. Studien omfattar 352 patienter med artros i knäleden, samtliga över 50 års ålder. Dessa delades in i tre grupper: en som fick rådgivning och motion (sjukgymnastik), en annan som, vid sidan av råd och motion, […](0 kommentar)

Nytt spår i jakten på behandling mot ALS

Som bekant finns ingen behandling för den fruktade neurodegenerativa sjukdomen ALS (amyotrofisk lateralskleros). Såväl orsakerna till att vissa drabbas som mekanismerna genom vilka sjukdomen utvecklas är ofullständigt kända. Nu visar en grupp forskare från Columbia-universitetet i New York på två gener, som – om de slås ut – förlänger livet för möss med sjukdomen. I […](0 kommentar)

Färre nervskador efter
laparoskopisk bråckkirurgi

En bra bråckplastik ska hålla länge, hela livet, och medföra låg risk för såväl tidiga som sena komplikationer. För att man på ett tillförlitligt sätt ska kunna välja rätt operationsmetoder för framtiden är jämförande studier med långtidsuppföljning en förutsättning. I en randomiserad studie, omfattande 280 patienter som opererats för primärt ljumskbråck med öppen suturerad plastik, […](0 kommentar)

Egna blodsockermätningar vid typ 2-diabetes
ger ingen effekt på glykerat hemoglobin

Personer med typ 1-diabetes har dokumenterad nytta av att göra egna blodsockermätningar, eftersom resultaten kan användas för att reglera egenvården. Nyttan av egna blodsockermätningar vid icke-insulinbehandlad typ 2-diabetes har däremot debatterats under flera år. Egna blodsockermätningar vid typ 2-diabetes har studerats i ett flertal studier och systematiska litteraturöversikter under de senaste åren [1-3]. Det samlade […](0 kommentar)

Även lätt ökad aktivitet är bra
för stillasittande, överviktiga postmenopausala kvinnor

Det är väl belagt att dålig kondition är förknippad med ökad risk för folksjukdomar som typ 2-diabetes och hjärt– kärlsjukdom. Enligt gängse rekommendationer bör vi vara fysiskt aktiva minst 30 minuter med måttlig intensitet minst fem eller helst alla veckans dagar [JAMA. 1996;276:241-6; Läkemedelsverket. 2006;17:16-97]. Det är mindre känt hur olika doser av fysisk aktivitet […](0 kommentar)

Patienter med hjärtinfarkt löper ökad risk för diabetes

Att diabetiker löper ökad risk att drabbas av hjärtinfarkt är välkänt. Men det omvända – risken för infarktpatienter att utveckla diabetes – är inte lika väl studerat. Nu visar en studie från Italien som presenteras i Lancet att infarktpatienterna faktiskt löper ökad risk att drabbas av diabetes. Författarna har utgått från närmare 8300 patienter som […](0 kommentar)

Patienter som genomgått bukkirurgi tolererar fast föda tidigt

Behandling har inom många områden, inte minst inom kirurgi, i flera avseenden styrts av traditionella principer, som inte förrän nu har börjat ifrågasättas och studeras. Optimal perioperativ behandling, som tillåter snabb mobilisering och tidigt matintag, står idag i fokus. Denna behandlingsprincip (enhanced recovery after surgery, ERAS) har visat sig vara mycket framgångsrik vid behandling av […](0 kommentar)

Endast på webben

Ökad kontroll av medicin-
journalistiken: för och emot

Läs artiklarna Ny medieinspektion – bot mot oetisk medicinjournalistik Magnus Ingelman-Sundberg Låt forskare och journalister auskultera hos varandra Carl Johan Sundberg(0 kommentar)

Män får oftare defibrillator

En omfattande amerikansk studie presenterad i tidskriften JAMA visar på stora könsskillnader när det gäller vilka patienter som får en defibrillator (implantable cardioverter defibrillator, ICD) inopererad. Forskarna har tittat på i vilken utsträckning just kön påverkar om patienter som primär- eller sekundärprevention får en defibrillator för att förhindra plötslig död på grund av hjärtstillestånd. Patienterna, […](0 kommentar)

Prioriteringar i vården
– ekonomi vs etik

Läs artiklarna »Primärvården saknar öppna och tydliga prioriteringar« Sara Gunnarsdotter Snuviga 35-åringar prioriteras framför äldre multisjuka Sara Gunnarsdotter »Av människovärde följer egenansvar« Sara Gunnarsdotter Läs även två aktuella debattartiklar om Prioriteringscentrums förslag till en ny plattform för prioriteringar Vård efter behov eller maximerad hälsa? Jan-Otto Ottosson Ny etisk plattform för sjukvården – exit Hippokrates? Niklas […](0 kommentar)

Tystnaden kring missbrukande läkare

Kirurgens anhöriga anmälde hans spritmissbruk till klinikledningen 1 500 missbrukande läkare en påtaglig fara för patientsäkerheten Få kolleger säger ifrån rent ut och få chefer vågar ta i problemet Missbrukande läkare löper liten risk för delegitimering eller prövotid »Doctor can only see foot disorders today, I´m afraid.«»Doctor on the bottle« var en serie teckningar i […](0 kommentar)

Stora skillnader mellan
mäns och kvinnors åldrande

Läs artiklarna Stora skillnader mellan mäns och kvinnors åldrande Bertil Steen Inget stöd för könsskillnader i studie av väntetid till vård Björn T A Hansson, Mikael Rahmqvist(0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Inget stöd för könsskillnader i studie av väntetid till vård

Politiker och andra efterfrågar fakta om eventuella skillnader i väntetider till vård och behandling för kvinnor respektive män inom den specialiserade vården. Det har framförts önskemål att den nationella väntetidsuppföljningen som samordnas av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) borde kompletteras med rutinmässiga uppgifter om könsuppdelade väntetider. Den nationella väntetidsuppföljningen inom den specialiserade vården fokuserar på […](0 kommentar)

Stora skillnader mellan mäns och kvinnors åldrande

För en tid sedan höll jag inledningsanförandet »The ageing male – challenges ahead« vid en internationell urologikongress. Titeln var organisatörernas förslag. När jag började fundera över vad jag skulle tala om, erinrade jag mig historien om de två epidemiologerna (Den förste epidemiologen: »How is your wife?« – Den andre epidemiologen: »Compared to what?«). Varje företeelse […](0 kommentar)

Kortare vårdtid efter utbildning i affektiv sjukdom

Studier om affektiv sjukdom har visat att varje återfall ökar risken för flera återfall med nedsatt funktionsförmåga till följd [1, 2]. Varje återfall innebär ett stort lidande för individen och dess närstående. I rapporten »Behandling av depressionssjukdomar« har SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering) kartlagt olika behandlingsformer vid depressioner. Rapporten refererar till ett fåtal, men […](0 kommentar)

Glitazoner vid typ 2-diabetes – belagda risker, osäker nytta

Behandlingsmöjligheterna vid typ 2-diabetes har stora begränsningar. Motion och kost är de självklara grundstenarna, som i tidiga stadier till och med kan förhindra eller åtminstone fördröja insjuknande i diabetes [1, 2]. I UKPDS-studien, som gett oss mest evidens om behandlingseffekterna vid typ 2-diabetes, har nyttan av blodsockerreglering varit begränsad. Med bättre blodsockerreglering kunde en signifikant […](0 kommentar)

Glitazoner är mer än bara blodsockersänkare vid typ 2-diabetes

Cirka 300000 personer i Sverige lider idag av typ 2-diabetes. Majoriteten av dem kommer att dö i förtid av komplikationer till sin diabetes; till ca 80 procent i kardiovaskulära och cerebrovaskulära sjukdomar. Sjukdomen ses numera även hos barn och tonåringar, och jag har själv ungdomar med typ 2-diabetes på min mottagning på Södersjukhuset [1, 2]. […](0 kommentar)

Varningssignaler måste tas på allvar!

Jag instämmer i Åke Sjöholms bedömning att dagens glukosreglerande behandling vid typ 2-diabetes har stora brister. Men innan vi ersätter »gammaldags« (med Sjöholms terminologi) behandling med glitazoner eller med andra nya läkemedel måste vi veta att de nya behandlingarna har rimlig säkerhet och helst också minskar de kardiovaskulära komplikationerna. Jag delar inte Sjöholms entusiastiska bedömning […](0 kommentar)

Dra inte alla glitazoner över en kam!

Jag håller med Jan Håkansson om att blodtryckssänkare och statiner är klart underanvända vid typ 2-diabetes, och till detta vill jag lägga lågdos-ASA. Men likväl kvarstår ett skriande behov av nya farmaka som förmår ge stadigvarande sänkning i HbA1c samt specifikt angriper den insulinresistens som >90 procent av patienterna har. Ett begränsat antal substanser förmår […](0 kommentar)

Patientsäkerhet

Få kolleger säger ifrån rent ut och få chefer vågar ta i problemet

Läkartidningen har pratat med många i vården om det här problemet och om vad man som kollega kan eller bör göra när man upptäcker att någon har missbruksproblem. Här ska vi bara berätta om en del av åsikterna som kommit fram. Känslig fråga Anders Fagerlund, barnläkare som utrett många felhändelser på Akademiska sjukhuset i Uppsala, […](0 kommentar)

Kirurgens anhöriga anmälde hans spritmissbruk till klinikledningen

Det var för fem år sedan som anhöriga till kirurgen tog kontakt med den dåvarande verksamhetschefen vid den kirurgiska kliniken och berättade att kirurgen hade stora alkoholproblem. Klinikledningen konfronterade kirurgen med uppgifterna. Personalavdelningen och företagshälsovården kopplades in och en rehabiliteringsplan utarbetades. Kirurgen genomgick behandling för sitt alkoholberoende. I planen ingick en skyldighet för honom att […](0 kommentar)

1 500 missbrukande läkare en påtaglig fara för patientsäkerheten

Totalt sett utgör missbrukarna i vården – missbruk förekommer ju även i andra personalgrupper – en påtaglig fara för patientsäkerheten. Ändå görs ofta väldigt lite från arbetsgivarhåll för att angripa problemet – se till exempel fallet i förra artikeln. Där anmälde de anhöriga att läkaren hade allvarliga spritproblem. Varken arbetsgivaren eller läkarens kolleger hade reagerat, […](0 kommentar)

Missbrukande läkare löper liten risk för delegitimering eller prövotid

Vid sidan av disciplinpåföljderna varning och erinran, som har syftet att vara preventiva såväl individuellt som allmänt, finns behörighetsinskränkningarna delegitimering och prövotid, som är tänkta att vara ett direkt skydd för patienten. I fjol miste 14 läkare sin legitimation medan sex fick prövotid. Dessutom begränsades förskrivningsrätten för narkotikaklassade läkemedel i tolv fall. Sjukdom, missbruksproblem … […](0 kommentar)

Debatt och brev

Bevisbördan vilar på dem som vill införa en påfrestande och resurskrävande strategi

Bengt Glimelius och kollegor har kommenterat min maning till försiktighet vad gälller införande av rutinmässig kemoterapi efter mönster av MAGIC-studien av perioperativ cytostatikabehandling av magcancer och dessutom utvidgat ämnet. Min kritik mot analyser av sammanslagna grupper av ventrikel- och esofaguscancer kvarstår dock för både MAGIC-studien och det franska abstrakt som ligger till grund för de […](0 kommentar)

Adjuvant behandling av ventrikelcancer prövas i Sverige

Under vinjetten »Nya rön« (LT 37/2007, sidan 2583) skriver docent Peter Gunvén om bästa omhändertagande av patienter med resekabel ventrikelcancer. Vi vill med denna artikel presentera en saklig översikt av det aktuella kunskapsläget och de nya forskningsprojekt som påbörjats i Europa och Sverige för att ytterligare förbättra långtidsprognosen för denna patientgrupp. Under 1980–1990-talen fokuserades intresset […](0 kommentar)

Unga kolleger uppfostras till att det är kartan – husets PM – som gäller

I LT 39/2007 (sidorna 2810-2) under avdelningen Patientsäkerhet berättas om ett i det närmaste katastrofalt kejsarsnitt utspelat i Uppsala. Efterhandsanalysen kommer fram till att »kommunikationen måste bli bättre« och att göra APT-tidsanalys rutinmässigt. Det är säkert klokt och vist tänkt, men det räcker inte långt. Med tillgång endast till det som är skrivet i artikeln […](0 kommentar)

Europarådet gör skarp markering mot kreationism

Europarådets parlamentariska församling antog den 4oktober en resolution om att kreationism inte är en vetenskaplig teori och inte har någon plats i naturvetenskaplig skolundervisning samt att undervisningen om evolution bör förstärkas. Även en formulering om att kreationism »kan bli ett hot mot mänskliga rättigheter« fanns med. Europarådet har bl a till uppgift att värna om […](0 kommentar)

Fel att kirurg avgör psykiatrifall

Bakgrunden är några få men mycket upprörande fall där Försäkringskassan behandlat sjuka patienter mycket illa och helt utan realitetsförankring. Hur kan en kirurg med minimala psykiatrikunskaper extraknäckande som försäkringsläkare avgöra ett psykiatrifall? Jag kräver att fall av psykisk sjukdom, från kroniskt trötthetssyndrom och fibromyalgi till schizofreni och demens, inte får bedömas på FK av icke-psykiater, […](0 kommentar)

SBUs slutsatser avseende behandling med vitamin D och kalcium står fast

Nyligen publicerades i Lancet en systematisk översikt av metaanalyser över studier där äldre personer erhållit kalcium eller kalcium och vitamin D i kombination för att förebygga benskörhetsfrakturer [1]. I artikeln konkluderades att behandling med kalcium med eller utan tillägg av vitamin D minskar risken för benskörhetsrelaterad fraktur med 12 procent (relativ riskminskning). Man anser att […](0 kommentar)

Vård efter behov
eller maximerad hälsa?

Att ge hälsomaximering samma etiska status som den lagfästa principen att patienter med störst behov skall ha företräde i vården skulle äventyra kvaliteten av vården av svåra kroniska sjukdomar. Även patienter i livets slutskede, liksom de med nedsatt autonomi och de som lider av ovanligt resurskrävande sjukdomar, riskerar att få sämre vård. Allmän vårdgaranti har […](0 kommentar)

LT debatt

Ett moraliskt problem – inte ekonomiskt eller tekniskt!

Efter en period av arbete som läkare i den fattiga och tättbefolkade Nyanza-provinsen i Kenya står det klart för mig att skulden till de globala klimatförändringarna är den industrialiserade världens rovdrift på planeten. Bonden, läraren eller sjuksköterskan i Kenya har ingen skuld i de accelererande problem som klimatförändringarna skapar. Han eller hon lever redan ekologiskt […](0 kommentar)

Arbetsförmågan kan inte utnyttjas på grund av nuvarande regelsystem

Vid till exempel halv sjukskrivning eller halv sjukersättning kan vi med nuvarande regler i allmänhet inte vara på vår arbetsplats mer än halvtid. Vi får halv ersättning från vår arbetsgivare. Vi förväntas göra skäl för halv lön på halv arbetstid. Det stämmer sällan överens med hur nedsättning av arbetsförmågan ser ut. Många skulle kunna göra […](0 kommentar)

Ledare

Vården, en framtidsbransch

Nutek, Verket för näringslivsutveckling, och Almega, branschorganisation för tjänsteföretagare, har tagit initiativ till ett projekt kallat »Vård och omsorg – en framtidsbransch« för att studera hur konkurrenskraftig den svenska vård- och omsorgsbranschen är och hur konkurrenskraften kan förbättras. I förra veckan presenterades slutrapporten. Det är spännande att se vården ur ett positivt framtidsperspektiv, till skillnad […](0 kommentar)

Lång amning skyddar inte mot allergier

Att amning är det bästa för spädbarnet ur både hälso och näringssynpunkt är närmast en självklarhet. Studier visar att ammade barn mår bättre i nästan alla avseenden – vilket dock också sammanhänger med att de kvinnor som av olika skäl inte kan (eller vill) amma, själva har ett sämre hälsotillstånd som i sin tur kan […](0 kommentar)

Aktuellt

»Av människovärde följer egenansvar«

På våren 1997 fattade riksdagen beslut om en etisk plattform som ska utgöra riktlinjer för prioriteringar inom hälso- och sjukvården. Plattformen utgörs av tre inbördes rangordnade principer: 1. Människovärdesprincipen – alla människor har lika värde och samma rätt oberoende av personliga egenskaper och funktioner i samhället. 2. Behovs- och solidaritetsprincipen – resurserna bör fördelas efter […](0 kommentar)

»Primärvården saknar öppna och tydliga prioriteringar«

Det menar Eva Arvidsson, primärvårdsstrateg i Landstinget i Kalmar län och distriktsläkare. Denna termin är hon ledig från sin distriktsläkartjänst för att arbeta med sina ännu inte publicerade forskningsprojekt om just prioriteringar i primärvården. I en studie, där Eva Arvidsson är medförfattare, har läkare, sjuksköterskor och sjukgymnaster intervjuats om sin erfarenhet, kunskap och inställning till […](0 kommentar)

Snuviga 35-åringar prioriteras framför äldre multisjuka

– För att kunna hjälpa de multisjuka gamla måste vi frångå de etiska principerna och se till att de i produktiv ålder får det de anser sig ha rätt att begära, säger Peter Baeckström, distriktsläkare, men också tidigare hälso- och sjukvårdsdirektör i Örebro läns landsting. Han menar att om »35-åringar som misstänker bihåleinflammation« inte får […](0 kommentar)

Läkares fortbildning minskar

Landets läkare fick i genomsnitt 8,8 dagars extern medicinsk fortbildning under 2006, enligt förbundets senaste fortbildningsenkät. Det är drygt en halv dag mindre än under 2005. Då var snittet 9,4 dagar. Även den interna fortbildningen minskade något förra året, från 3,0 timmar i veckan till 2,9 timmar i veckan. – Det är oroväckande. Även om […](0 kommentar)

Apotekets agerande blir regeringsfråga

Den 24 september gick Konkurrensverket, med stöd av Lagen om uppgiftsskyldighet, ut med kravet att Apoteket ska lämna ut uppgifter och handlingar om hur bolaget agerar inför avregleringen av apoteksmonopolet. Verket vill ha in uppgifterna senast 1 november. Det var andra gången i år som myndigheten begärde ut informationen. När nu Apoteket nekar att lämna […](0 kommentar)

Notiser

Värmland förlänger inte Caremas avtal

Landstinget i Värmland förlänger inte avtalen med det privata bolaget Carema närvård som löper ut om ett år. Det beslutade landstingsstyrelsen den 16 oktober. Carema driver bland annat sjukhusen i Säffle och Kristinehamn. En förlängning av avtalen skulle låsa in möjligheterna till utveckling, enligt landstingsdirektören Tore Olsson, som påpekar att beslutet inte beror på något […](0 kommentar)

Förbundsnytt

Information från Sveriges läkarförbund

(0 kommentar)