Nr 45 2007

Kultur

Sveriges främste akvarellist – en »gråsmulten« överlevare

Konstnären Lars Lerin är en av Nordens främsta akvarellmålare. Han är dessutom författare till mer än 50 böcker sedan debuten 1983. Hans liv styrdes under ett par decennier av alkohol och det lugnande preparatet Temesta. Nu har han efter aktivt deltagande i AA(Anonyma alkoholister)-möten och NA(Anonyma narkomaner)-möten lyckats gå in i en tillfrisknandeprocess. Lars Lerins […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Medicinsk kommentar

LIRA tillsammans ger bäst resultat

Vårdrelaterade infektioner är ett globalt patientsäkerhetsproblem som i Sverige beräknas belasta sjukvården med en kostnad på strax under 4 miljarder kronor per år [1]. I denna skattning, beräknad på statistiska uppgifter från år 2002, antog man att 10 procent av patienter som korttidsvårdas på sjukhus drabbas av en vårdrelaterad infektion. Vidare antogs att dessa patienter […](0 kommentar)

Nya Rön

Ensamhet får konsekvenser på gennivå

Ensamhet leder till förändrat uttryck av vissa gener, vilket i förlängningen sannolikt kan innebära ökad känslighet för infektioner. Det visar en studie presenterad i Genome Biology. Forskare från Kalifornien har låtit 153 personer mellan 50 och 70 års ålder fylla i ett formulär, UCLA Loneliness Scale, med frågor om ensamhet. Frågorna handlade främst om deltagarnas […](0 kommentar)

Arytmi och långt QT-syndrom bakom plötslig spädbarnsdöd

Incidensen av plötslig spädbarnsdöd (sudden infant death syndrome, SIDS) har minskat sedan det förebyggande rådet, att låta spädbarnen sova på rygg, introducerades. Plötslig spädbarnsdöd är dock fortfarande en dominerande orsak till död under första levnadsåret och är en exklusionsdiagnos. Olika bakomliggande orsaksmekanismer har diskuterats, bla avvikelser i hjärt- och lungfunktion och mera specifikt i hjärnans […](0 kommentar)

Måttligt för tidigt födda behöver uppmärksammas mer

Allt fler spädbarn som föds mycket eller extremt för tidigt överlever till följd av den framgångsrika utvecklingen av den perinatala vården. Även om andelen barn med större neurologiska skador minskat har många studier beskrivit betydande svårigheter under skolåren för mycket eller extremt för tidigt födda. Vilka konsekvenser den för tidiga födseln får för deras utbildning […](0 kommentar)

Hård fysisk träning ökar risken för missfall

Kvinnor som utsätter sig för hård fysisk träning, såsom löpning, tennis eller squash, under tidiga delar av graviditeten ökar risken för missfall. Det visar en dansk studie presenterad i tidskriften BJOG: An International Journal of Obstetrics and Gynaecology. Forskarna har utgått från närmare 93 000 gravida kvinnor. Dessa fick i graviditetsveckorna 12–16 frågor kring fysisk […](0 kommentar)

»Prostataempati« bakom
missriktad PSA-screening

Om och hur prostataspecifikt antigen (PSA) skall användas i prostatacancerscreening debatteras livligt, men det råder allmän konsensus om att PSA-baserad screening inte är indicerad för män 40 år eller >75 år. I dessa åldergrupper kan PSA-screening leda till, förutom onödig oro, diagnostiska och terapeutiska åtgärder av tvivelaktigt värde för individen och onödiga kostnader för sjukvården. […](0 kommentar)

Nytt läkemedel
mot flera
genetiska sjukdomar

De flesta genetiska sjukdomar har ett stort inslag av varianter som uppkommit genom punktmutationer i DNA. De flesta av dessa orsakar defekter därför att de introducerar stopp för proteinsyntesen när ribosomerna läser budbärar-RNA. Sådana stopp kallas ibland »nonsens«, eftersom ribosomerna inte kan läsa rätt, utan stannar. Företaget PTC Therapeutics och akademiska samarbetspartner i USA redovisar […](0 kommentar)

Svårt rekrytera riskindivider till interventionsprogram mot diabetes

Två stora randomiserade studier har visat att insjuknandet i typ 2-diabetes kan förebyggas med livsstilsintervention [1, 2]. Om livsstilsinterventionen blir effektiv ur ett folkhälsoperspektiv beror huvudsakligen på svaren på två frågor: 1. Kan majoriteten av individer med förhöjd risk för diabetes motiveras att delta i livsstilsinterventionen? 2. Hur väl genomför och fullföljer deltagarna interventionen? Vi […](0 kommentar)

Fysisk aktivitet ger färre osteoporosfrakturer

Osteoporosfrakturer har stora hälsoekonomiska konsekvenser, och ofta medför frakturen ett långvarigt och ibland kvarstående lidande. Hälften av alla svenska kvinnor och en fjärdedel av männen kommer att drabbas av en osteoporosfraktur. Det är således därför av stor vikt om vi kan förebygga dessa benbrott. Vår frakturrisk påverkas både av genetisk konstitution och av livsstil. Livsstilsfaktorernas […](0 kommentar)

Endast på webben

Årets bästa artiklar
i Läkartidningen
– vilka vinner?

Medicinsk kommentar Bör antalet kejsarsnitt minskas? Andolf E. Läkartidningen 2007;104:930-1. Hälsokostpreparat är inte ofarliga Böttiger Y. Läkartidningen 2007;104:764. Hjärtinfarktdiagnos på ny bas Nilsson G. Läkartidningen 2007;104:1573-4. Klinisk översikt Affektiv sjukdom drabbar kvinnor och män olika Landén M, Elert C. Läkartidningen 2007;104:29-31. Vanlig eller farlig huvudvärk? – en klinisk utmaning? Nilsson Remahl I, Waldenlind E, Sjöstrand […](0 kommentar)

Statlig kampanj mot falska läkemedel

Läkemedelsverket har under de senaste åren uppmärksammat de globala problemen med förfalskade läkemedel och har inrättat en s k Olaga-grupp. Spridningen av overksamma, falska och farliga substanser har även nått Europa, främst genom Internethandel, men också via vanliga distributionskanaler. Läkemedelsverket har fått i uppdrag av regeringen att lansera en större informationskampanj under första halvåret 2008. […](0 kommentar)

EU-politiker ifrågasätter snusförbud

Kan en uppluckring av snusförbudet inom EU få medborgarna att röka mindre och må bättre? Det har en grupp liberala EU-parlamentariker bett EU-kommissionen att utreda. Förslaget lanseras som en del av EU-kommissionens strävan mot ett rökfritt Europa. I Sverige har diskussionerna om snusningens för- och nackdelar ur ett folkhälsoperspektiv pågått länge. Även Lancet har nyligen […](0 kommentar)

Många äldre distriktsläkare
vill hoppa av i förtid

Många pensionsavgångar och dålig nyrekrytering av unga läkare till distriktsläkaryrket har varit en väl synlig, och oroväckande, trend för Distriktsläkarföreningen. Och läget kommer troligen att förvärras, visar en nyligen gjord brevenkät. Frågor skickades till 500 medlemmar som är 55 år eller äldre, varav 87 procent svarade, med syftet att undersöka hur äldre distriktsläkare planerar att […](0 kommentar)

Motioner på fullmäktige

Läs om motionerna i detta nummer av Läkartidningen Sjukhusläkarföreningen och Stockholms läkarförening bakom flest motioner »Nolltolerans mot överbeläggningar« Allmänläkarbrist oroar DLF Fackligt arbete måste värnas inom den privata vården Privatläkare vill lämna lokalföreningar »Förbundet slirar på målet« Enighet kring medicinskt ansvariga Specialitetsföreningar vill ha rösträtt(0 kommentar)

FN-kritik mot Sverige
för bristande mänskliga rättigheter

Läs artiklarna Skarp FN-kritik mot Sverige manar till nytänkande Henry Ascher Utbilda i mänskliga rättigheter på läkarprogrammet! Milosz Swiergiel, Vesta S Alikhani, Rebecca Herbst(0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Barn med urinvägsinfektion – nya riktlinjer för utredning och terapi

England har i dagarna infört nya riktlinjer för att utreda och behandla barn med urinvägsinfektioner. De nya riktlinjerna är resultatet av två års omfattande arbete av en multiprofessionell arbetsgrupp tillsatt av National Institute for Health and Clinical Excellence (NICE). Gruppen har tillsammans med institutets forskningspersonal studerat all relevant litteratur. Arbetet har lett till en livlig […](0 kommentar)

Nationellt kvalitetsregister
för hjärtstopp på sjukhus nu igång

När hjärtat stannar kan detta vara en terminal händelse som signalerar slutet på en kronisk obotlig sjukdom, såsom en spridd cancersjukdom eller en svår progredierande hjärtsvikt. Denna typ av hjärtstopp skulle enkelt uttryckt kunna signalera »heart too bad to live«. Men ett hjärtstopp kan också inträffa hos människor som inte lider av en kronisk, terminal […](0 kommentar)

Sverige saknar enhetliga riktlinjer rörande graviditetsdiabetes

Graviditetsdiabetes definieras som glukosintolerans av varierande grad som debuterar eller diagnostiseras under graviditet. Denna definition tillämpas oavsett om insulinbehandling eller enbart kostbehandling erfordras och oavsett om tillståndet går i remission eller kvarstår efter graviditeten [1]. I Sverige utvecklar ca 1,7 procent av gravida kvinnor graviditetsdiabetes [2]. Riskfaktorer för graviditetsdiabetes är bla övervikt/fetma, diabetes mellitus bland […](0 kommentar)

TSH-producerande hypofysadenom kan lätt missas

Tyreotropin(TSH)-producerande hypofysadenom karakteriseras biokemiskt av förhöjda serumnivåer av fria perifera tyreoideahormoner (fT3 och fT4) och samtidigt normala eller förhöjda nivåer av TSH. Det första TSH-producerande hypofysadenomet rapporterades 1960 [1], och fram till 1996 anges 280 publicerade fall, motsvarande 0,5 procent av alla hypofystumörer [2]. Prevalensen uppskattas till cirka 1 per miljon invånare. Endast ett fåtal […](0 kommentar)

Obliterativ bronkiolit efter stamcellstransplantation

Hematopoetisk stamcellstransplantation (SCT) är idag en etablerad behandlingsform vid många sjukdomstillstånd, framför allt vid leukemi men också vid andra hematologiska sjukdomar, nedärvda ämnesomsättningssjukdomar och primära immunbristsjukdomar [1]. De första lyckade allogena stamcellstransplantationerna genomfördes 1968 på tre barn med svåra immunbrister. Idag kan antalet allogena SCT per år uppskattas till drygt 30000. Cirka 9000 av dessa […](0 kommentar)

Läkemedelsfrågan

TNF-alfahämmare och demyeliniserande sjukdom

En kvinna i 30-årsåldern med svår reumatoid artrit har behandlats med tre olika TNF-alfahämmare (infliximab, etanercept och adalimumab) under vardera cirka ett års tid, utöver behandling med metotrexat, NSAID och prednisolon. Hon har nu utvecklat svår yrsel och en MR-bild som vid multipel skleros. Vad är i dagsläget känt om demyeliniserande nervsjukdomar som en biverkning […](0 kommentar)

Debatt och brev

Skarp FN-kritik mot Sverige manar till nytänkande

Rätten till hälsa utgör en av de grundläggande mänskliga rättigheterna. Detta är antagligen både obekant och förvånande för många. Hälso- och sjukvårdslagen skriver om landstingens skyldigheter men inte om patientens rättigheter. Kanske har det i den svenska välfärdsmodellen betraktats som så självklart att alla människor har samma rätt till hälso- och sjukvård att frågan inte […](0 kommentar)

Utbilda i mänskliga rättigheter på läkarprogrammet!

Mänskliga rättigheter är någonting som berör oss på lokal nivå. Det är fel att tro att brott mot de mänskliga rättigheterna är något som tillhör historien och idag förekommer endast i avlägsna länder. Vi riskerar därmed att göra oss blinda för de problem som finns även i Sverige idag. Verkligheten är den att FN i […](0 kommentar)

Om antipsykiatri och annat

Under de senaste månaderna har frilansjournalisten Vanna Beckman i inte mindre än tre olika medier framfört åsikten att undertecknad är 1)antipsykiater och 2) har något slags anknytning till scientologin, dock oklart vilken. Denna information har hon publicerat i en nyutkommen bok, i BMJ och senast i Läkartidningen 41/2007 (sidan 2982). Det tycks motiverat med ett […](0 kommentar)

Transkulturell psykiatri allt viktigare med ökad migration

Under tre dagar i september 2007 var Stockholm och Ersta Sköndal högskola för första gången i Sverige värd för konferensen om transkulturell psykiatri. Vid denna historiska konferens deltog tre av de mest kända och världsomfattande organisationerna: World Association for Cul tural Psychiatry, Society for Study of Psychiatry and Culture samt World Psychiatric Association-Transcultural Psychiatry section. […](0 kommentar)

DAMP-diagnosen behövs

I Läkartidningen 39/2007 (sidan 2822) diskuterar Josef Milerad, Läkartidningens medicinske chefredaktör, och Leif Elinder, skolläkare i Uppsala, DAMP-forskningen – ånyo får man väl tillägga. Det jag har svårt att förstå i debatten är när Elinder skriver, att han »aldrig förnekat existensen av ADHD« men förkastar begreppet DAMP och inte utan illa dold skadeglädje konstaterar att […](0 kommentar)

Ger bilden av psykiatrin som dold förtryckarmekanism

Jag har aldrig trott eller påstått att Thomas Brante är scientolog. Scientologikyrkan har pumpat in enorma ekonomiska resurser i sin frontorgansation CCHR (Kommittén för mänskliga rättigheter), vilket gjort det möjligt för CCHRs mest inflytelserika person, Thomas Szasz, att utveckla och sprida sin konspiratonsteori om psykiatrin. Szasz har aldrig behövt ansluta sig till »kyrkan« eller propagera […](0 kommentar)

Slutreplik om sorgen och sjukdomen

I Läkartidningen 38/2007 (sidorna 2713-4) tillskriver Greger Ahnlund mig »inställningen«, dvs åsikten, att sorg inte är någon sjukdom. Han har läst min kommentar till att Åke Åkesson förordat sjukskrivning av ett föräldrapar på grund av en nära anhörigs frånfälle. Att sorg inte är en sjukdom är ett faktum, inte ett personligt ställningstagande. Djup sorg kan […](0 kommentar)

Lätt skapa arbetssituationer som ökar risken för utbrändhet

Apropå Kerstin Ekbergs synpunkter på regeringens rehabiliteringssatsning samt referaten av Marie Åsbergs och Åsa Kadowakis synpunkter i Läkartidningen 40/2007 (sidorna 2852-3, 2854-7). Till Ekbergs många kloka synpunkter vill jag peka på ytterligare några faktorer. Först fackets ofta destruktiva roll, där man till varje pris – i ovist nit att skydda medlemmen – vill hindra henne […](0 kommentar)

Patientsäkerhet

Utvecklades inom flyget sedan flera hundra dött i en olycka

Efter olyckan då två jumbojetar krockade på marken på Teneriffa 1977 och flera hundra personer dog intensifierades kvalitets- och säkerhetsarbetet med hjälp av CRM. Man fann nämligen att olyckan berodde på otydlig kommunikation, hierarkiska strukturer och bristande »koll på läget«. Vid Simulatorcentrum på UMAS har man valt att fokusera på orden ledar- och följarskap, helhetssyn, […](0 kommentar)

Undersökte inte patientens pung – missade testistorsion

Den 29-årige mannen har försämrad funktionsnivå efter psykosdebut år 1996. Den 15 november 2005 och den 7 februari 2006 sökte han akut hos distriktsläkaren på grund av smärtor i buk och ljumske. Vid det sista besöket remitterades han till en kirurgisk klinik. På grund av fortsatta besvär kontaktade hans mor den 10 februari en sköterska […](0 kommentar)

Fungerar inte kommunikationen bra kan det bli rena hönsgården

Så kan man sammanfatta budskapen i »crisis resource management« (CRM), som är en hörnsten i patientsäkerhetskurserna vid Simulatorcentrum på Universitetssjukhuset MAS i Malmö. Det föreläste Cecilia Holm, koordinator vid centret, om för deltagarna i kursen. Det hon uppehöll sig vid allra mest var kommunikationen, ett av nyckelorden i CRM. – Fungerar inte den bra i […](0 kommentar)

Stor satsning på att göra ST-läkare och sjuksköterskor patientsäkrare

Den första kursen hölls i fjol för enbart ST-läkare. Dessa var så positiva i sin utvärdering att man bestämde att ge kursen fler gånger. Men utvärderingen visade också tydligt att deltagarna ville ha med sjuksköterskor och inte enbart ST-läkare. Det tog arrangören fasta på och nu har årets deltagare gått igenom ett mycket ambitiöst program. […](0 kommentar)

Aktuellt

Fast jobb för ST-läkare i Skåne

Malmö/Lund är den sista av de sex universitetsorterna som inför fast jobb för ST-läkare. – Vi är jätteglada att vi äntligen är i hamn med avtalet. I och med det här finns det ju avtal på alla universitetsorter, säger Charlotta Sävblom, tidigare ordförande i Sverige yngre läkares förening, Sylf, och numera ledamot i Malmö läkareförening. […](0 kommentar)

Efterlyses:
Europeisk forskning
om vinst i vården

Sjukhusvård i vinstsyfte är en relativt modern företeelse. Icke-vinstsyftande privata sjukhus har en betydligt längre tradition än sina kommersiella motsvarigheter. De har också en starkare ställning på de allra flesta sjukvårdsmarknader. 65–70 procent av de amerikanska sjukhusen är till exempel fortfarande privata icke-vinstsyftande. Även inom EU är en klar majoritet av de privata sjukhusen icke-vinstsyftande. […](0 kommentar)

Specialitetsföreningar vill ha rösträtt

– Vi vill bli fullvärdiga medlemmar. Vi gör ju ett väldigt viktigt arbete för läkarkåren, driver utbildningsfrågor, fortbildning och kursverksamhet och är remissinstanser. Det samarbete vi har med förbundet är bra, men vi har ju ingen möjlighet att påverka arbetet inom förbundet, säger Birgitta Segebladh i Svensk förening för obstetrik och gynekologi. Idag har specialitetsföreningarna […](0 kommentar)

»Förbundet slirar på målet«

Det är inte första gången som ämnet är uppe till diskussion inom Läkarförbundet. Särskilt pådrivande i frågan har Sjukhusläkarföreningens ordförande Marie Wedin varit, som efterfrågat en tydlig hållning från förbundet, vilket orsakat en del interna meningsutbyten i centralstyrelsen, CS, under våren. Då stod det också klart att förbundet vill jobba mot förslaget om storregioner och […](0 kommentar)

Privatläkare vill lämna lokalföreningar

Medlemskap i lokalförening och yrkesförening är idag obligatoriskt för medlemmar i Läkarförbundet. I en motion yrkar Svenska Privatläkarföreningen, SPLF, att obligatoriet tas bort. Motionen bottnar i ett missnöje med lokalföreningarna. – Generellt sett görs inte mycket privatläkararbete i lokalföreningarna. I väldigt många landsting har man inte tid, råd och lust, säger Gunnar Welander, ordförande i […](0 kommentar)

»Nolltolerans mot överbeläggningar«

Antalet vårdplatser minskar inom sjukhusvården, och det påverkar såväl patientsäkerhet som läkarnas arbetsmiljö, menar Upplands allmänna läkarförening, som skickat in den ena av två motioner om vårdsplatsbristen. Ordförande Bengt von Zur-Mühlen tycker att det finns oklarheter om var Läkarförbundet står i frågan, vilket ledde till formuleringen i motionen om att förbundet måste verka för att […](0 kommentar)

Parhästar inför fullmäktige

Det har gått ett och ett halvt år sedan förra fullmäktigemötet. Då beslutades det att mötena ska hållas på hösten i stället för på våren, så att delföreningarna skulle hinna med sina årsmöten innan motionstiden gick ut. Ett vanligt år brukar det komma in omkring 15 motioner. Förra årets 23 motioner sades vara ovanligt många, […](0 kommentar)

Enighet kring medicinskt ansvariga

– Vi vill stärka de medicinskt ansvariga läkarnas roll. De får ta jättestort ansvar utan att ha befogenheter. De ingår ofta inte i linjeorganisationen och står lite med Svarte Petter, säger Heidi Stensmyren, ordförande i Sveriges yngre läkares förening, Sylf, som står bakom den ena motionen. Det blir allt vanligare att verksamhetschefen inte är läkare […](0 kommentar)

Fackligt arbete måste värnas inom den privata vården

Privatiseringarna kan bara i Stockholm beröra hundratals om inte tusentals läkare, enligt Thomas Flodin, ordförande i Stockholms läkarförening, som redan nu ser svårigheter för förtroendeanställda att verka hos privata arbetsgivare. Kollektivavtal, en förutsättning för att Förtroendemannalagen ska gälla, kan saknas helt. Och avtalen på den privata sidan reglerar inte hur flera arbetsplatsers förtroendetid kan läggas […](0 kommentar)

Allmänläkarbrist oroar DLF

Flera landsting vill i samband med privatisering av primärvården också lägga ut ansvaret för läkemedelkostnaderna på enskilda mottagningar. Exempel är Halland, Stockholm och Skåne. Detta i kombination med starkt ökade läkemedelskostnader oroar DLF, som menar att det kan få »förödande effekter« för en mottagnings vara eller icke vara« eftersom läkemedelsbudgeten kan vara omöjlig att styra. […](0 kommentar)


Tuffare krav på landstingens
hantering av kvalitetsregister

Det är regeringen som har gett Socialstyrelsen i uppdrag att se över problemen med den mycket låga inrapporteringen till de fyra psykiatriregistren, RIKSÄT, PsykosR, Bipolär och BUSA (ADHD-barn). Endast fem procent av klinikerna skickar in data. Men låg rapporteringsgrad är ett generellt problem för många nationella kvalitetsregister: uppgifter skickas inte in, skickas in sent eller […](0 kommentar)

Notiser

Läkemedelskostnader skjuter i höjden

Landstingens kostnader för läkemedel som ingår i högkostnadsskyddet uppgick till 14,8 miljarder kronor under årets första nio månader – en ökning med 3,5 procent jämfört med förra årets period. Likaså ökar landstingens kostnader för subventionerade läkemedel. En av orsakerna till kostnadsökningarna är enligt Läkemedelsförmånsnämnden de många nya och dyrare läkemedlen för prioriterade patientgrupper. Anell på […](0 kommentar)

Ansvarsutredning kräver fler analyser

Flera frågor i Ansvarskommitténs betänkande, som kom i vintras, har hamnat under luppen i nya utredningar. Regeringens patientsäkerhetsutredare Toivo Heinsoo analyserar till exempel möjligheterna till en ny patientlag, som kommittén föreslog, och ska vara klar i december nästa år. Regeringen har även utsett Jan Åke Björklund till en »samtalspartner« att åka runt i landet för […](0 kommentar)

Ledare

Berömda mäns beryktade åsikter

James Watson fick Nobelpriset 1962 för upptäckten av DNA-spiralen och har också haft en nyckelroll i århundradets kanske viktigaste projekt – kartläggningen av människans arvsmassa. Watson är känd inte bara för sin vetenskapliga briljans utan också för sin frispråkighet, inte minst när det gäller åsikter med sexistisk och rasistisk anstrykning. Att samhällets tolerans för sådana […](0 kommentar)

Investera för framtiden!

I ett kunskapsintensivt yrke är fortbildning nödvändig. Läkarkåren är inget undantag – professionen är i stort behov av en högklassig och tillräcklig fortbildning, betald och garanterad av arbetsgivaren. Ett minimum är, enligt Läkarförbundet, att motsvarande 10 procent av läkarens årsbudget satsas på minst två veckor extern fortbildning plus fyra timmar per vecka för den medicinska […](0 kommentar)

Nyklippt

»Vården behöver mera pengar«

Vården är bra men köerna för långa. Mycket mera av den gemensamma kakan borde satsas på hälso- och sjukvård, skriver Norrländska Socialdemokraten, som hellre ser mer vård än sänkt skatt: »Det kan inte vara ett självändamål att Sverige håller sjukvårdens andel på nio procent av BNP. Målet kan inte vara att vården ska kosta så […](0 kommentar)

LT debatt

På rätt väg mot en rättvis hälsovård
i en orättvis värld?

Halvvägs i tid mot de millenniemål som FN satt upp för 2015 inser de flesta att dessa inte kommer att nås med takten i nuvarande insatser. Inte heller kommer det att räcka till att göra mer av samma sak. Förvisso har andelen som lever i extrem fattigdom minskat, men klyftorna har vidgats i framför allt […](0 kommentar)