Nr 48 2007

Kultur

Människovärde i vården –
ett lotteri värt att tala om

Skinnjackan är gul – förräderiets färg. Mannen som bär den tittar in i sjuksalen, där tre platser blivit tomma sedan de som vårdades där lämnat såväl sal som jordeliv. Han står kvar i dörren, gör sina kalkyler på behörigt avstånd, mäktig och oåtkomlig, som en lemur, ett ogripbart andeväsen. Sjukrummets siste cancerpatient, som ligger i […](0 kommentar)

MS-forskningens »grand old man« föreläser på riksstämman

Professor Kurtzke har bakom sig en bred neuroepidemiologisk forskning avseende en mångfald diagnoser, men han är särskilt känd som MS-epidemiologins grand old man. Han har inom deskriptiv epidemiologi försökt kartlägga förekomsten av multipel skleros i större delen av världen och på basen av detta skapat hypoteser avseende MS-etiologi. Redan på 1960- och 70-talen sammanställde han […](0 kommentar)

Spännande fotoutställning på temat medicinhistorisk kuriosa

Fotografen och läkaren Karl Gabor har med sin kamera dokumenterat medicinhistoriska föremål. På årets riksstämma ställer han ut ett urval av sina bilder, av vilka många varit omslagsbilder på Läkartidningen genom året. Särskilt intressanta är bilderna av s k netsuke (dia-gnostiska dockor) från Japan, där de användes som hjälpmedel vid diagnostisering under en tid då […](0 kommentar)

Historien om en sekellång kontrovers

Det är väl få, om ens någon, vetenskaplig kontrovers inom medicinen som pågått så länge och genererat så mycket känslor som frågan om sambandet mellan kolesterol och ateroskleros. Diskussionen har inte pågått bara i vetenskapliga kretsar, utan också engagerat en intresserad allmänhet och medierna. Historien om denna sekellånga strid skildras nu i Daniel Steinbergs bok […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Medicinsk kommentar

Öppen teknik
bättre än endovaskulär

Prevalensen av aortaaneurysm ökar, idag är den cirka 5 procent för 65-åriga män. Fler patienter (tex patienter med akut buk eller njursten) undersöks numera med datortomografi, som också upptäcker aneurysm. Aneurysmscreening har införts i två svenska landsting, och är på väg att införas i flera landsting. Vi kommer att upptäcka, övervaka och behandla allt fler […](0 kommentar)

Neuroborrelios i vanrykte

I översiktsartikeln »A critical appraisal of ´chronic Lyme disease´« i New England Journal of Medicine [1] granskar ett stort antal Borreliaexperter i USA diagnosen »kronisk Borreliainfektion«, som väckt mycket uppmärksamhet och debatt under senare år. De flesta som drabbas av Borreliainfektion blir återställda efter behandling med antibiotika. Emellertid finns det flera patienter i USA, och […](0 kommentar)

Nya Rön

Hög KOL-prevalens inte bara relaterad till rökning

Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en folksjukdom med ökande morbiditet och mortalitet, och man beräknar att KOL kommer att vara den tredje vanligaste dödsorsaken i världen år 2020. Det är av stor vikt att klargöra betydelsen av KOL i internationellt perspektiv och att tydliggöra de riskfaktorer som ger upphov till och förvärrar sjukdomen. I BOLD-studien […](0 kommentar)

Klinisk prövning på kontrakt både risk och möjlighet

Miriam Shuchman ger sitt perspektiv på den tillväxt kontraktsforskningsföretag (contract research organisation, CRO) genomgått under senare år [1]. Företagen utför uppdrag för innovativ läkemedelsindustri. Branschen har ökat i omsättning från 7 miljarder dollar 2001 till nästan 18 miljarder dollar 2007 [2]. Shuchman oroar sig för att det innebär en försämring av kvaliteten i kliniska prövningar. […](0 kommentar)

Dålig folkbokföring försvårar forskning

Folkbokföringen är i många fattiga länder så dålig eller obefintlig att det inte går att följa utvecklingen av tex barnadödlighet och vilken effekt hjälpinsatser har för att lindra sjukdom och död. Det konstaterar Lancet, som i en serie artiklar benämnd »Who counts?« analyserar tillgången till folkbokföringsstatistik i fattiga länder och vad som krävs för att […](0 kommentar)

Medicinska tidskrifter uppmärksammar global hälsa

De medicinska tungviktarna BMJ och Journal of the American Medical Association (JAMA) är två av totalt 235 vetenskapliga tidskrifter som gjort en gemensam ansträngning för att uppmärksamma fattigdom, global hälsa och den extremt ojämna fördelningen av resurser inom sjukvård som råder världen över. Den 22 oktober 2007 presenterade samtliga tidskrifter artiklar i ämnet fattigdom och […](0 kommentar)

Lancet slår slag för kvinnohälsa

Varje år dör över en halv miljon kvinnor i samband med förlossning. Det motsvarar en kvinna varje minut, året om. Den absoluta majoriteten av dem finns i fattiga länder. Lancet uppmärksammar att det i år är 20 år sedan WHO lanserade »Safe motherhood incentive« med syfte att få ned dödligheten i samband med graviditet och […](0 kommentar)

Blodtryckspreparat mot alzheimer

Epidemiologiska data har indikerat att blodtryckssänkande preparat skulle kunna ha en skyddande effekt mot Alzheimers sjukdom. Nu har forskare från USA testat 55 blodtryckssänkande läkemedel på genetiskt modifierade möss. Studien, som presenteras i tidskriften Journal of Clinical Investigation, visar att sju av de 55 prövade hypertonipreparaten skyddade mot produktion av beta-amyloida plack i djurmodellen. Till […](0 kommentar)

Välbefinnande påverkar inte cancerprognosen

Psykiskt välbefinnande påverkar inte prognosen för patienter med cancer. Det nedslående rönet kommer från en amerikansk studie presenterad i tidskriften Cancer. Författarna har under perioden 1992– 2000 följt närmare 1100 patienter som behandlades för cancer i huvud- och halsregionen. Dessa fick fylla i frågeformulär med frågor kring livskvalitet. Vid studiens slut hade 646 av patienterna […](0 kommentar)

Gynekomasti:
utredning och behandling

Gynekomasti, förstoring av bröstkörtelvävnad hos män, är oftast förenad med subkutan fettansamling, vilket senare kan förekomma även som separat företeelse – som lipomasti eller pseudogynekomasti. Gynekomasti är inte ovanligt och kan uppkomma i tidiga tonår och även senare i livet och skapar, förutom oro och frågor om orsaken, kosmetiska besvär. Inte sällan söker patienten i […](0 kommentar)

AT-läkare får för lite sömn trots åtgärdsprogram

Amerikanska AT- och ST-läkares brist på sömn under utbildningen har tidigare uppmärksammats. Detta ledde bla till att Accreditation Council for Graduate Medical Education (ACGME) 2003 införde arbetstidsrestriktioner: en maxgräns på 80 timmars arbete per vecka, maximalt 30 timmars sammanhängande arbete, 10 timmars ledighet mellan skiften och en dag ledigt per vecka. Trots detta och förmodligen […](0 kommentar)

Endast på webben

Medicinska indikationer kan rätta till skillnader i landet

Expertgrupper har hittills granskat ett tiotal sjukdomsområden och presenterat nationella indikationer för när olika behandlingar ska sättas in. Arbetet, som leds av Svenska Läkarsällskapet, Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, diskuterades under ett av onsdagens symposier (28/11). För obesitaskirurgin har de nya indikationerna inneburit att behovet av kirurgi kommer att öka rejält: 15 000 […](0 kommentar)

Ta det varligt med nymodigheter inom höftproteskirurgin

Andelen höftproteser som sitter stabilt efter 15 år ligger på 90 procent i genomsnitt. Men på yngre och aktiva patienter under 50 år är andelen under 70 procent. För att komma åt detta har flera nya metoder för att sätta in höftproteser tagits fram. På riksstämman hölls ett symposium där de fem ortopederna i panelen […](0 kommentar)

Människovärdet i vården hotas av ekonomistyrning

När Södersjukhuset invigdes 1944, som det största och modernaste sjukhuset i norra Europa, fanns ordningsregler för inlagda patienter. En sådan regel var att patienterna skulle undvika onödigt tal och buller under läkarronderna. Det berättade Åsa Rundquist, förvaltningschef vid Patientnämnden i Stockholms läns landsting, på symposiet ”Människovärdet i vården”, som leddes av Läkartidningens medicinske chefredaktör Josef […](0 kommentar)

Äldre och multisjuka behöver bred internmedicin

Multisjuklighet är ett aterogent tillstånd, som läkare ställt till med genom att framgångsrikt behandla varje enskilt tillstånd på vägen, sa Kerstin Hulter Åsberg, överläkare i Enköping och ordförande i Läkaresällskapets kommitté för läkemedelsfrågor, på en presskonferens på riksstämman. Det kanske är att skruva till det, förtydligade hon. Men vi har inte lärt oss att hantera […](0 kommentar)

Tidig vård ska få fler tillbaka i arbete

– Vi vill öppna för första linjens sjukvård i företagshälsovården, så att människor snabbt får hjälp, sa socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson under en konferens, anordnad av Svensk företagshälsovård den 27 november. Hittills har företagshälsovårdens förebyggande kunskaper, arbetsmiljöarbete och rehabilitering kopplats in för sent, ofta först när den anställde blivit sjukskriven, menade ministern. På konferensen deltog […](0 kommentar)

Läkarförbundets
fullmäktigemöte 2007

Läs artiklarna Riktlinjer om sängplatser ska värna patientsäkerhet Läkemedelsbudgetar analyseras MSF-kompromiss om utbildningsplatser Bristen på insyn i SKL väcker utbrett missnöje Ingen miljöpolicy i sikte Nej till åtgärdsprogram för läkare som brister »Viktigt få med yttrandefriheten i de privata verksamheterna« Förslag från specialitetsföreningar avslogs Kompromiss om fritidshusen Medvind i ekonomin Chefer skeptiska till fackligt stöd […](0 kommentar)

Belöning till vårdpersonal halverade dödlighet i malaria

När de anställda vid ett sjukhus i Guinea-Bissau i nordvästra Afrika gavs ekonomisk belöning för att de följde behandlingsprotokollet för malaria förbättrades överlevnaden för malariadrabbade barn markant. Det visar en studie som presenteras i BMJ. Författarna har tittat på en pediatrisk vårdavdelning vid det nationella sjukhuset Simao Mendes i Guinea-Bissau. 951 barn i åldrarna 3 […](0 kommentar)

Debatt och brev

Gör Spur-inspektion av AT obligatorisk!

Allmäntjänstgöring (AT) regleras i förordningen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (SFS 1998:13). Socialstyrelsen utfärdar kompletterande föreskrifter i målbeskrivningen för AT (SOSFS 1999:5). Arbetsgivaren utformar en handlingsplan för AT, som på så sätt blir den lokala tolkningen av föreskrifterna. Utformningen av tjänstgöringen varierar därmed mellan olika förvaltningar, kliniker och vårdcentraler runt om i landet. […](0 kommentar)

Delegitimering och uteslutning – åtgärder som bör prövas individuellt

Johan Zelano tar i sitt debattinlägg i Läkartidningen 47/2007 (sidan 3559) upp den tyvärr då och då aktuella frågan om läkare som begått brott. Han ifrågasätter om det är rätt att kräva livslång återkallelse av legitimationen för läkare som gjort sig skyldiga till brottslighet utanför yrkesverksamheten. Vidare ställer han frågor angående Sveriges läkarförbunds roll i […](0 kommentar)

Strålning, cancer och forskarutbildning

I slutet av ett debattinlägg [1], föranlett av en avhandling som i juni 2007 försvarades vid Linköpings universitet [2], genomför generaldirektören för Statens strålskyddsinstitut (SSI) samt två professorer i strålningsepidemiologi respektive epidemiologi vid Karolinska institutet ett generalangrepp på den examination som sker inom ramen för forskarutbildningen i Sverige i allmänhet och Linköping i synnerhet. De […](0 kommentar)

Ökad cancerrisk efter Tjernobyl – orsaken bör utredas närmare

De argument som framförs i debattartikeln i Läkartidningen 44/2007 (sidorna 3253-4) mot ett orsakssamband mellan cancerförekomsten i Sverige och Tjernobylolyckan har samtliga utförligt diskuterats i avhandlingen [1]. Slutsatsen är att det finns stöd för ett orsakssamband mellan den ökande cancerförekomsten i norra Sverige och nedfallet av cesium-137 från Tjernobylolyckan. Stöd är inte liktydigt med att […](0 kommentar)

Bryr sig arbetsgivarna om AT-sökandes kompetens?

Allmäntjänstgöring (AT) för läkare är en utbildning som har många likheter med de trainee-program som erbjuds inom andra yrkesområden. AT-läkaren får genom arbete under handledning en stabil grund att stå på inför fortsatt yrkesverksamhet. För arbetsgivaren är AT både ett rekryteringsinstrument och nödvändig arbetskraft på avdelningar och akutmottagningar. Vi är tre läkarstuderande som har sökt […](0 kommentar)

Vi står fast vid kritiken

Vi delar Tondels uppfattning att forskningen ska kunna ifrågasätta existerande kunskap, men det måste göras utifrån vedertagen kunskap och inte gripas ur luften. Erhållna resultat måste relateras till vad som är känt och en rimlighetsanalys göras. Det är närmast en strid om påvens skägg att säga att stöd för ett orsakssamband inte är liktydigt med […](0 kommentar)

Specialintresserade hänvisas till webbplats för kommentar

I Läkartidningen 45/2007 (sidorna 3390-1) besvarade jag Vanna Beckmans påståenden om mina åsikter i LT 41/2007 (sidan 2982). I stället för att replikera på detta svarar Beckman (i samma nummer, sidorna 3391-2) med att förse mig med ytterligare en ny åsikt, nämligen att jag anser att psykiatrin är en »dold förtryckarmekanism«. Om jag nu svarar […](0 kommentar)

Columbine, Erfurt, Jokela: Lärdomar av skolmassakrer

Den 7 november 2007 kl 11.40 öppnade en pistolbeväpnad 18-årig elev vid Jokelaskolan utanför Helsingfors plötsligt eld i skolan. Den kvinnliga rektorn försökte varna elever och personal men lyckades bara delvis. Den unge gärningsmannen gick från klassrum till klassrum och sköt på nära håll ner den ene efter den andre. Åtta personer dödades av skotten. […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Nedärvd alfa-1-antitrypsinbrist kan orsaka KOL

Alfa-1-antitrypsinbrist upptäcktes 1963 av Carl-Bertil Laurell (1919–2001) vid Lunds universitet. När Laurell tillsammans med Sten Eriksson, då läkare under specialistutbildning, gick igenom alla proteinelektroforesgeler för serumprov som inkommit till hans laboratorium under en 6-månadersperiod noterades frånvaro av alfa-1-proteinbandet i 5 av cirka 1500 geler (Figur 1). Erikssons vidare undersökningar visade att 3 av de 5 […](0 kommentar)

Högriskbehandling med oklar vinst

Kombinationsbehandling med antitrombotiska läkemedel har blivit allt vanligare, och den kanske mest extrema formen av peroral antitrombotisk kombinationsbehandling är »trippelterapi« (acetylsalicylsyra och klopidogrel i kombination med warfarin), som används i allt större omfattning. Utifrån en fallbeskrivning diskuterar vi här denna terapiforms allvarligaste biverkning – blödning. Fallbeskrivning Vår patient var en 56 år gammal man med […](0 kommentar)

Förbundsnytt

Information från Sveriges läkarförbund

(0 kommentar)

Tema Miljö och hälsa

Arbete, miljö och hälsa – ett 100-års-jubileum

Svenska Läkaresällskapets sektion för arbets- och miljömedicin fyller i år 100 år, och därför har Läkartidningen i detta nummer ett tema om arbets- och miljömedicin. Det var den 19 mars 1907 som arbetsordningen för Svenska Läkaresällskapets sektion för hygien, som den då hette, godkändes efter ett förslag av Ernst Almquist [1]. I detta ämnesområde ingick […](0 kommentar)

Sotpartiklar gör luften farlig – igen

En tillbakablick över 100 år, eller bara hälften så länge, visar att synen på luftföroreningarnas hälsoeffekter avsevärt har förändrats med forskningens karaktär och resultat. En hel del hälsokonsekvenser av luftföroreningar som betonats under senare år är dock inte alls nya utan har faktiskt haft sina motsvarigheter långt tidigare. Sotets farlighet länge känd John Graunt konstaterade […](0 kommentar)

KOL också en yrkessjukdom

Redan i början av 1950-talet beskevs att yrkesmässig exponering för gas, damm och rök ökar risken för kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). Då publicerades en brittisk studie av dödlighet i »bronkit« i olika yrkesgrupper baserat på underliggande dödsorsak i dödsbevis. Studien visade att arbetare med dammiga arbeten, tex kolgruvearbetare, smältverksarbetare och stenarbetare, hade ökad mortalitet i […](0 kommentar)

Doser från bostad och föda – små men farliga

Den starka svenska forskningen om kemiska hälsorisker och samhällets samsyn kring att åtgärda dem har gett hälsovinster som hittills varit tydligast för arbetsmiljön (tex asbestförbudet och minskningen av exponeringen för giftiga metaller). Ny kunskap beträffande effekter vid låga exponeringar för miljöagens talar emellertid för en betydande sådan potential också i den allmänna befolkningen. Det har […](0 kommentar)

Epidemin av belastningsskador i sverige

Under 1980-talet steg antalet anmälda belastningssjukdomar så drastiskt att man talade om en epidemi (Figur 1). Belastningssjukdomar är Arbetsmiljöverkets term för arbetsrelaterade sjukdomar i rörelseorganen. Arbetsskadebegreppet införs En viktig förklaring till denna ökning av anmälningar under 1980-talet var förändringar i arbetsskadebegreppet. Den höga förekomsten av upplevda arbetsrelaterade besvär i rörelseorganen och det relativt låga antalet […](0 kommentar)

Nya åtgärder mot gamla kontaktallergener

Allergiframkallande ämnen i kemikalier, kosmetika och andra konsumentprodukter orsakar ofta allergi och kontakteksem [1-3]. Cirka 15 procent av alla vuxna i Europa beräknas ha kontaktallergi mot något av de vanligaste kontaktallergenerna. I denna artikel beskrivs några av de viktigaste allergenerna och exempel på nya förebyggande åtgärder, liksom allergiförekomsten hos eksempatienter i Sverige (Tabell I) [4]. […](0 kommentar)

Hur många larm om hälsorisker är lagom?

Enligt Svensk ordbok har ordet larm två olika betydelser: »signal som anger fara«, respektive »buller/oväsen« [1]. När man talar om larmrapporter är det ursprungligen den första betydelsen man avser. Men frågan är om det inte skett en gradvis förskjutning mot betydelsen buller/oväsen. Säger någon att det finns en ny larmrapport i tidningen är det som […](0 kommentar)

Miljö och yrke
som orsak till sjukdom

Läs artiklarna Arbets- och miljömedicinen i centrum Kjell Torén Arbete, miljö och hälsa – ett 100-årsjubileum Kjell Torén, Maria Albin Sotpartiklar gör luften farlig – igen Bertil Forsberg KOL också en yrkessjukdom Kjell Torén, Jonas Brisman Doser från bostad och föda – små men farliga Maria Albin, Staffan Skerfving Epidemin av belastningsskador i Sverige Mats […](0 kommentar)

Arbets- och miljömedicinen i centrum

Svenska Läkaresällskapets sektion för arbets- och miljömedicin fyller 100 år 2007, och därför har Läkartidningen i detta nummer ett tema om arbets- och miljömedicin. Arbetsordningen för Svenska Läkaresällskapets sektion för hygien godkändes 1907, och i detta ämnesområde ingick också det som vi i dag kallar för arbets- och miljömedicin och medicinsk mikrobiologi. Därför inleder vi […](0 kommentar)

Patientsäkerhet

Enklaste sättet är att fråga patienten

Det konstaterar Ansvarsnämnden i ett fall med en kvinna, som två gånger tidigare behandlats för bröstcancer, sedan en distriktsläkare missat att kvinnan fått skelettmetastaser. Den då 54-åriga kvinnan drabbades av cancer i höger bröst 1999. Tre år senare fick hon cancer även i vänster bröst. Den 26 maj 2005 uppsökte hon närsjukvården på grund av […](0 kommentar)

Fick terminal njursvikt efter
doktorns långvariga passivitet

Patienten hade sökt distriktsläkaren flera gånger sedan januari 2006. Denne följde upp och behandlade honom för högt blodtryck. Vid en kraftig blodtrycksförhöjning under juni 2006 togs ett kreatininprov för att spegla njurfunktionen. Det var då kraftigt förhöjt, men ledde inte till någon åtgärd. Under hösten 2006 fortsatte distriktsläkaren att koncentrera sig på mannens blodtryck. Mannen […](0 kommentar)

Läkaren skickade aldrig remisserna han bestämt med patienten

Den 29-åriga kvinnan sökte i oktober 2005 vid vårdcentralen på grund av ledbesvär i händerna. Efter utredning och information om nytillkomna magbesvär beslutade distriktsläkaren i april 2006 att patienten skulle remitteras till reumatologspecialist och till mag–tarmspecialist. I juli 2007 konstaterades att den planerade remitteringen inte blivit gjord. Patienten anmälde distriktsläkaren. Hon berättade att hon har […](0 kommentar)

En kvinna fick metastasering i orbita – en annan i skelettet

I det första fallet (HSAN 475/07) sökte en 54-årig kvinna, som nio år tidigare behandlats för bröstcancer, den 6 maj 2006 akut på ett sjukhus för neurologiska symtom, bland annat dubbelseende och remitterades till en akut datortomografiundersökning av skallen med frågeställningen: »Abducenspares hö. Diplopi. Akut debut senaste dygnet. Haft ilsken ca mammae. Orolig. Met? Övr?« […](0 kommentar)

LT debatt

Att inte se skogen för bara träd …

UNAIDS har som vanligt inför World AIDS Day den 1 december presenterat uppskattningar om HIV/aids-läget i världen. Detta är ett av de få tillfällen när sjukdomen numera uppmärksammas av medierna. Därför är det sällsynt beklagligt att intresset i år koncent-reras kring de nedskrivna siffrorna på antalet smittade och »varningen« att dessa kan komma att reduceras […](0 kommentar)

Kan en tidigare morddömd person
utbilda sig till läkare?

Den senaste tidens diskussion om huruvida en tidigare morddömd person som antagits till läkarutbildningen faktiskt borde ha blivit antagen har handlat om en sådan person bör eller inte bör få utbilda sig. Frågan om en tidigare morddömd faktiskt kan utbilda sig har inte diskuterats. Inom moralfilosofin brukar man säga att en förutsättning för att man […](0 kommentar)

Ledare

Konstruktivt fullmäktigemöte ger mersmak

Årets fullmäktigemöte är över, och en första utvärdering antyder att den nya arbetsformen med en förberedande ärendebehandling i utskott är en modell att arbeta vidare med. Inte minst kan noteras att utskottsformen gjorde sitt till för att främja konstruktiva lösningar under de två fullmäktigedagarna. Med tanke på det stora antalet motioner till årets möte bidrog […](0 kommentar)

Läkarförbundet på Riksstämman

Denna vecka äger Svenska Läkaresällskapets riksstämma rum i Stockholm. Det är Sveriges största och bredaste mötesplats för medicinsk vetenskap och utbildning, och årets tema är »Livsstil, hälsa och miljö«. Stämman utvecklas kontinuerligt, och totalt genomförs i år närmare 1000 program av olika slag under tre dagar. Läkaryrket är ett kunskapsintensivt område, och professionen har ett […](0 kommentar)

Vem ska få bli doktor?

Den viktigaste delen av Hippokrates’ efterlämnade skrifter är de etiska reglerna »Hippokrates’ ed«. Tystnadsplikten, att inte skada, att prioritera patientens bästa och att själv leva ett »rättfärdigt liv« gäller fortfarande. Hänsyftningen på »rättfärdigt liv« visar hur tydligt Hippokrates lyfter fram vikten av att patienten måste kunna lita på läkaren som person, inte bara på dennes […](0 kommentar)

Aktuellt

»Dagspris« styr kostnad
för höftoperationer

Vårdgarantins långa köer och det fria vårdvalet har lett till en omfattande patientexport och -import mellan landstingen, som Läkartidningen, LT, skrev om i nr 37/2007. Notan blir dyr för hemmalandstinget, som får stå för kostnaderna för dessa så k allade utomlänspatienter som skickas iväg – särskilt för landets ortopedikliniker, som har köer. LT har nu […](0 kommentar)

SKL: Skriv tydliga avtal

Många landsting upplever stora kostnadsökningar för utomlänsvården, framför allt för vårdgarantins ortopedipatienter. Ändå har inte SKL någon kostnadsuppföljning eller kvalitetskontroll kring dessa köp av vård, vilket skildrades i Läkartidningen nr 37/2007. Strax därefter gick SKL ut med en skrivelse till landstingen om att de bör reglera utomlänsvården i vårdavtal. Hasse Knutsson, handläggare för utomlänsvård på […](0 kommentar)

Fyra av fem läkemedel går rakt igenom Stockholms reningsverk

– Speciellt blodtryckssänkande mediciner som metoprolol och atenolol, lugnande oxazepam, antidepressiva citalopram samt antibiotikumet erytromycin avlägsnas nästan inte alls eller väldigt dåligt. Även det vanliga antiinflammatoriska läkemedlet diklofenak bryts ned i låg utsträckning. Mer kan vi ännu inte berätta, säger Cajsa Wahlberg, projektledare vid Stockholm Vatten. De 70 läkemedel som Stockholm Vatten analyserat är de […](0 kommentar)

Psykofarmaka läcker ut i miljön

– Men de restämnen som hittats i vatten och sediment är en klar varningssignal, säger kemisten och läkemedelsexperten Andreas Woldegiorgis på IVL Svenska Miljöinstitutet. Han har, tillsammans med andra forskare, gjort en analys av 128 prov som samlats in runt om i Sverige från sjöar, vattendrag och havsmiljö i närheten av reningsverk. Uppdraget kom från […](0 kommentar)

… men kvar för alla andra medlemmar

Privatläkarföreningen krävde i en motion att det obligatoriska medlemskapet i lokal- och yrkesföreningar tas bort för alla medlemmar. Under uttskottsbehandlingen backade motionären, representerad av Kerstin Engervall, en bit och ändrade yrkandet från att obligatoriet tas bort till att detsamma utreds »förutsättningslöst med medlemmarnas bästa för ögonen«. Men den storstilade formuleringen hjälpte föga, fullmäktige gick på […](0 kommentar)

Bristen på insyn i SKL väcker utbrett missnöje

– Sveriges Kommuner och Landsting beskriver sig ibland som en ideell organisation som inte omfattas av offentlighetsprincipen. Samtidigt är det en organisation som tar tunga beslut. SKLs ställning är väldigt oklar. Det är en konstig organisation, sa Christina Spjut, Stockholms läkarförening, som i förhandlingsutskottet talade för en motion om att få organisationens offentligrättsliga ställning klarlagd. […](0 kommentar)

Riktlinjer om sängplatser ska värna patientsäkerhet

Så blev beslutet i fullmäktige efter långa diskussioner i utskottet, som ledde fram till flera konsensusskrivningar i yrkanden i motionen om »nolltolerans mot överbeläggningar«. Centralstyrelsen (CS) fick ge sig på en punkt, om att verka för riktlinjer för antal patienter i olika vårdformer, sedan motionärerna Stockholms läkarförening och Sjukhusläkarföreningen blivit överens med utskottet. Benny Ståhlberg […](0 kommentar)

Förslag från specialitetsföreningar avslogs

Peter Vasko, Svenska cardiologföreningen, representerade de 24 föreningarna i utskottsberedningen av motionen. Han räknade upp vad specialitetsföreningarna arbetar med, tex målbeskrivningar för ST och kvalitetsregister. – På något sätt vill man att förbundet får del av allt detta engagemang. Men det är ljumt, eftersom specialitetsföreningarna inte känner sig riktigt representerade. Ulla Feuk, Sjukhusläkarföreningen, hade en […](0 kommentar)

Läkarförbundets VD slutar

– Jag slutar därför att jag har fått en ny utmaning. Det händer väldigt mycket inom svensk sjukvård just nu. Det blir spännande att tillsammans med den politiska ledningen påverka sjukvården mer direkt, säger hon. Catarina Andersson Forsman är i grunden barnröntgenläkare och har haft en rad tunga positioner inom svensk sjukvård: chef för Socialstyrelsens […](0 kommentar)

Obligatoriet bort för pensionärer …

Fullmäktige beslutade följa CS förslag och ändra stadgarna så att pensionärsmedlemmar inte längre är skyldiga att tillhöra en yrkesförening och en lokalförening. Bakgrunden är bland annat att det visat sig att pensionärer byter till de yrkesföreningar som har lägst pensionärsavgifter, vilket medför onödig administration och missvisande statistik. Dessutom ändras stadgarna så att man för att […](0 kommentar)

Kompromiss om fritidshusen

I verksamhetsplanen hade Centralstyrelsen, CS, deklarerat att man på några års sikt hade för avsikt att helt eller delvis avveckla denna del av förbundets fastigheter. Det handlar om fritidshus i Duved, Skanör, Sydfrankrike och Kanarieöarna. Bakgrunden är att verksamheten går med förlust, beläggningsgraden är i genomsnitt endast 41 procent och beståndet så nedslitet att det […](0 kommentar)

Ingen miljöpolicy i sikte

Sjukhusläkarföreningen hade lagt fram motionen om att Läkarförbundet bör arbeta mer aktivt kring miljöfrågor. Ett förslag i motionen var att förbundet skulle ta fram ett policyprogram inom området hälsa och miljö nationellt och globalt, men det fick inte gehör vare sig i utskottet eller i CS. CS menade att frågan visserligen är viktig, men bedömde […](0 kommentar)

MSF-kompromiss om utbildningsplatser i framgångsrikt utskottsarbete

Bland motionärerna fanns MSF (Medicine studerandes förbund), som genom Jessica Svefors uttryckte mycket stor oro för den sjunkande kvaliteten i läkarutbildningen. Bakgrunden är att regeringen i höstens budgetproposition föreslår en utökning av läkarprogrammet med början 2008; allt som allt rör det sig om 660 helårsplatser på en femårsperiod. (I fjol legitimerades 842 läkare med svensk […](0 kommentar)

»Viktigt få med yttrandefriheten i de privata verksamheterna«

– Vi tycker det är väldigt viktigt att få med oss yttrandefriheten in i de privata verksamheterna. Det är våra pengar. Vi måste få veta vart de går, sa Karin Båtelson, Sjukhusläkarföreningen, i utskottsberedningen på torsdagen. Och hon fick gehör för detta. Hon och flera andra var dock missnöjda med att Centralstyrelsen, CS, inte tyckte […](0 kommentar)

Chefer skeptiska till fackligt stöd från motpart

Förslaget kom från chefsföreningen, som tar upp problemet med att chefer som behöver facklig hjälp är hänvisade till de personer som i vardagen är deras motpart. Rollerna blir otydliga, och chefen kan uppleva sin arbetsgivarroll försvagad eller urholkad, menade motionären. Att detta upplevs som ett problem, vittnade flera chefer om i utskottsbehandlingen. Samtidigt hävdade flera […](0 kommentar)

Läkemedelsbudgetar analyseras

Bakom motionen stod Distriktsläkarföreningen, som anser att utvecklingen tenderar gå mot allt dyrare specialläkemedel som riskerar att stjälpa hela budgeten för den enskilda mottagningen. Även sjukhusekonomin är i riskzonen, ansåg Sven-Erik Bartfay, Göteborgs läkarförening, under utskottsdiskussionen. – Frågan är inte bara viktig för öppenvården utan för hela sjukvården. Vi står i dag inför en situation […](0 kommentar)

Nej till åtgärdsprogram för läkare som brister

Det görs inte tillräckligt när kolleger visar brister i sin yrkesutövning, och det skapar frustration. Det kan handla om sviktande medicinsk kompetens, svårigheter att kommunicera, kulturella skillnader och samarbetsproblem; problem som kan skada patienterna och tilltron till kåren. Handledare har svårt att fatta obekväma beslut och underkänna placeringar till exempel vid provtjänstgöringar och de skulle […](0 kommentar)

Medvind i ekonomin

Ekonomin gick starkt framåt 2006 för Läkarförbundet, tack vare god avkastning på värdepapper, stark finansrörelse och ökade medlemsintäkter när Läkartidningen inkluderades i avgiften. – Det är glädjande att redovisa resultatet för 2006, inledde VD Catarina Andersson Forsman. Sedan 2002 kan förbundets ekonomi illustreras med en brant uppåtgående kurva, framför allt under det senaste året. 2005 […](0 kommentar)

Tre nyval till styrelsen

Fredrik Åberg är en av de tre nyvalda, ett fyllnadsval efter Charlotta Sävblom. Sedan 2007 är han vice ordförande i Sylf. I botten är han ST-läkare i psykiatri och arbetar vid psykiatriska kliniken, Varbergs sjukhus. Hans andra uppdrag är ledamot av IPULS pedagogiska och vetenskapliga råd, styrelsesuppleant i IPULS, ledamot i Läkarförbundets utbildnings- och forskningsdelegation […](0 kommentar)

Notiser

Effekter av privatisering viktiga frågor

Ett brett gehör fick motionerna om möjlighet till fackligt arbete och behovet av information om ändrade anställningsvillkor när sjukvården privatiseras. Christina Spjut, Stockholms läkarförening, målade upp bilden av ett Stockholmslandsting som inom några år till stora delar övergått i privat drift. Läkarförbundet måste värna möjligheten till fackligt arbete i och efter privatiseringsvågen. – Annars kommer […](0 kommentar)

»Tillfälliga avvikelser« het fråga

Sjukhusläkarföreningens och Stockholms läkarförenings motion i arbetstidsfrågan väckte en livlig debatt i förhandlingsutskottet. Enligt motionen skulle Läkarförbundet inte skriva avtal med arbetsgivaren om att läkarinsatser under jour och beredskap kan betraktas som tillfälliga avvikelser, »force majeure«. – Andra förbund har skrivit på det här och vi vill inte att förbundet gör det. Jag tycker inte […](0 kommentar)

Salus Ansvar Liv granskades inte

Hur gick det med utredningen om Salus Ansvar Liv, en av de stora frågorna på förra årets fullmäktigemöte? Det undrade Christer Sjödin, Stockholms läkarförening, vid genomgången av verksamhets- och revisionsberättelsen. Catarina Andersson Forsman, VD i Läkarförbundet, och förbundets styrelserepresentant i Salus Ansvar, berättade att hon i oktober 2006 väckt frågan i Salus Ansvars styrelse. – […](0 kommentar)

Bristande kompetens i äldreomsorgen

Regeringen vill ha en nationell strategi för kompetensförsörjningen inom äldreomsorgen och tillsätter därför en utredning som ska ta fram förslag på yrkeskriterier och bättre förutsättningar för kompetens- och karriärutveckling. Betänkandet ska lämnas senast i november 2008. Ett mål är att all personal ska ha grundläggande yrkeskompetens. Idag har endast 68 procent av undersköterskorna formell omvårdnadsutbildning. […](0 kommentar)

Svårt hitta mätbart lönemål

Årets verksamhetsplan är betydligt kortare än tidigare års. Den har också en rad mätbara resultatmål. Något mätbart mål för läkares lönenivåer eller löneutveckling finns dock inte med, även om en sådan önskan fanns hos fullmäktige. Trots långa diskussioner hittade man ingen lämplig formulering. – Kanske nästa år? sa förbundsordförande Eva Nilsson Bågenholm.(0 kommentar)

Avgift till a-kassan sänks

Medlemsavgiften till Akademikernas erkända a-kassa, AEA, sänks med 55 kronor per månad från 225 till 170 kronor, från den 1 januari 2008. Det är det goda läget på arbetsmarknaden som minskat kassans kostnader, enligt AEA. Avgiften har rört sig upp och ner senaste året. När de nya a-kassereglerna trädde i kraft den 1 januari höjdes […](0 kommentar)

Debatt om ansvarsutredning uteblev

Oväntat nog blev det ingen diskussion alls på fullmäktigemötet kring hur förbundet ska agera gentemot Ansvarskommitténs förslag. Formuleringen i motionen att förbundet »med kraft« ska agera mot förslaget om ett fåtal regioner verkade alla vara rörande eniga om. Samt att förbundet med samma kraft ska verka för att oberoende utredningar görs av hur sjukvården i […](0 kommentar)

Läkarförbundets nyvalda CS

Bakre raden från vänster: Lars Nevander, Karl Obrant (nyval), Benny Ståhlberg (andre vice ordförande), Ann-Marie Pernulf, Johanna Pallin (adjungerad, MSF), Gunnar Welander, Fredrik Åberg (nyval). Mitten från vänster: Thomas Flodin, Heidi Stensmyren, Marie Wedin, Anna Rask-Andersen, Christina Berntsson. Längst fram från vänster: Hans Hjelmqvist, Eva Nilsson Bågenholm, Mikael Rolfs (nyval).(0 kommentar)