Nr 49 2007

Kultur

En härlig bok för alla havsbitna dagdrömmare

Med ostindiefararen Götheborg till Kina. Moderna fältskärer på historisk seglats 347 sidor. S Bertil Olsson, Robert Sinclair, redaktörer. Hb ABO Trading; 2007. ISBN 978-91-633-1136-9. Nittio läkare och hundratjugo sjuksköterskor besvarade erbjudandet att medfölja ostindiefararen »Götheborg« till Kina. Efter noggranna kontakter fick tretton läkare och två sjuksköterskor drömjobbet att som oavlönade moderna fältskärer delta i äventyret […](0 kommentar)

Naiv, koloristisk konst närd av ett svårförståeligt inre

En rymmare och sjöman, ständigt rastlös, med talsvårigheter, alkoholskador, höggradig amnesi, schizofreni och självlärd, gudabenådad målare. Han gick från häkten och hospital till de fina konstsalongerna. Kanske kan det i några ord sammanfatta den konstnär som knappt kunde kommunicera verbalt men däremot i bild. Han hade en manisk produktion med ca 15000 bilder under de […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Medicinsk kommentar

Två genombrott i behandling av typ 2-diabetes

En ny farmakologisk behandling av typ2-diabetes har introducerats på svenska marknaden under 2007. Den bygger på förmågan hos inkretinhormonet glukagonlik peptid1 (GLP-1) att sänka blodsockret. GLP-1 frisätts från tarmen till blodbanan efter måltid [1, 2]. En huvudeffekt av GLP-1 är att det stimulerar insulinsekretionen från pankreasöarnas betaceller genom aktivering av G-proteinkopplade receptorer på betacellerna. Denna […](0 kommentar)

Nya Rön

Träningsvärk minskar inte genom stretchning

I en nyligen utkommen Cochraneöversikt har en metaanalys visat att det saknas bevis för att stretchning hos unga, friska individer skulle vara en bra metod för att förebygga träningsvärk. Resultaten visade också att det inte hade någon betydelse för smärtintensiteten om stretchningen utfördes före eller efter avslutad aktivitet. Genomgången baserades på studier som alla ansågs […](0 kommentar)

SSRI ökar risken för osteoporos och frakturer

Osteoporosrelaterade frakturer är ett ökande problem i stora delar av västvärlden inklusive Sverige med ca 70000 osteoporosrelaterade frakturer per år till en årlig total samhällskostnad om 3517 miljoner kronor. Studier in vitro och in vivo har visat att remodellering av skelettet kan styras inte bara av hormoner och belastning utan också av signalsubstanser i nervsystemet. […](0 kommentar)

Ny studie bekräftar tidigare fynd av alzheimergen

Den genetiska kunskapen kring varför vissa drabbas av Alzheimers sjukdom är mycket begränsad. En uppmärksammad studie presenterad i tidskriften Nature Genetics i januari i år (refererad i Läkartidningen 9/2007 sidan 663) lyfte fram genen SORL1 (sortilin-related receptor), belägen på kromosom 11, som en möjlig kandidatgen. Nu bekräftar ännu en studie, publicerad i tidskriften Neuroreport, misstankarna […](0 kommentar)

D-vitamin påverkar inte dödligheten i cancer

D-vitamin har ingen påverkan på dödligheten i cancer, samtliga cancerformer inkluderade. Det nedslående rönet presenteras i Journal of National Cancer Institute. Författarna har under 6–12 år följt närmare 17000 amerikaner, från 17 års ålder och uppåt som inte haft cancer vid studiens början. Totalt omfattar studien drygt 146000 patientår. D-vitaminnivån (halten av 25(OH)D) i blodet […](0 kommentar)

Dålig effekt av antiviral terapi vid Bells pares

Bells pares, perifer pares av facialisnerven av oklar orsak, är ett tillstånd som varje år drabbar 20–30 per 100000 personer i olika åldrar. Normalt brukar paresen försvinna av sig själv, och ca 70 procent av patienterna tillfrisknar helt. För en mindre del, 20–30 procent, leder Bells pares dock till bestående skador som kan vara handikappande, […](0 kommentar)

Klinisk etik utan klinikkontakt

Två amerikanska bioetiker framför i Archives of Internal Medicine [1] att patienter som förlorat beslutskapacitet och inte skrivit behandlingsdirektiv utgör ett problem för läkare. Där domstolar, patientombud och kommittéer, enligt författarna, inte ger tillräckligt skydd för beslutsoförmögna tänker man sig att en befolkningsbaserad behandlingsindikator i datoriserad form skulle vara till gagn. Den enskildes behandlingsönskemål skulle […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Förändrad livsstil kan förhindra typ 2-diabetes

Typ 2-diabetes är en sjukdom som i hög grad orsakar ohälsa och förtida död [1]. I takt med att fler drabbas av diabetes tenderar sjukdomen att bli ett stort folkhälsoproblem [2]. Den förväntade överlevnaden hos individer med typ 2-diabetes är förkortad med så mycket som 10–15 år för vissa individer [3, 4], och ungefär 65–75 […](0 kommentar)

Mät ankeltrycket vid misstänkt benartärsjukdom

Omkring 2–4 procent av befolkningen över 50 år har symtomgivande benartärsjukdom (BAS) i form av klassisk fönstertittarsjuka (claudicatio intermittens) [1-4]. En betydligt större andel har atypiska symtom, och ett mindre antal har extremitetshotande sjukdom med kronisk vilosmärta och/eller vävnadsförlust (kritisk ischemi) [5]. Det rör sig således om ett vanligt tillstånd, som varje primärvårdsläkare kommer i […](0 kommentar)

Fettintag och kardiovaskulär hälsa – är vi helt felinformerade?

Under de senaste tre decennierna har hela västvärlden rekommenderats äta mindre av såväl totalfett som mättat fett för att undvika hjärt–kärlsjukdom och cancer. Grunden har varit ett antal observationsstudier som visade att befolkningsgrupper med höga intag av mättat fett löpte hög risk för hjärt–kärlsjukdom och ökad dödlighet. Andra studier visade att man genom att sänka […](0 kommentar)

Kostråden är desamma trots olika utgångspunkter

Trots att Berglund och medförfattare verkar ha en annan uppfattning än Livsmedelverket, WHO och internationella expertgrupper om det mättade fettets betydelse för hjärt–kärlsjukdom så landar vi ändå i samma kostråd. Ökat intag av frukt och grönt och av kostfiber med samtidig energibalans innebär i praktiken en fördelning mellan fett, protein och kolhydrater enligt vad som […](0 kommentar)

Patientsäkerhet

»Som remissansvarig läkare blir jag orolig«

Vid första kontakten hade patienten haft tre urinvägsinfektioner under senaste månaden. Patienten behandlades därefter enligt gällande terapirekommendationer. Efter tre månader gjorde distriktsläkaren en gynekologisk undersökning som var normal. På grund av kvarstående besvär remitterades hon efter fem månader för cystoskopi, där blåscancer diagnostiserades. Faktaunderlaget i artikeln är något magert. Det framgår inte om infektionerna var […](0 kommentar)

Bristfällig anamnes, ofullständigt status gav oklar diagnos och fel behandling

Pojken hade en längre tid haft besvär med ömhet bakom vänster öra. Han sökte jourmottagningen på vårdcentralen den 28 maj då besvären förvärrats. Han undersöktes av en distriktsläkare som i journalen antecknade följande: »Diagnos: Lokaliserad svullnad, knöl och resistens i hud och underhudsvävnad (H) Bedömning: Får prova kortison så får vi se hur det går. […](0 kommentar)

Doktorn borde ha gjort en basal utredning – patienten hade metastaserad njurcancer

Den 64-åriga kvinnan träffade doktorn den 3 januari 2007 på vårdcentralen. Hon hade haft värk i framförallt bröstryggen i tre månader, och vanliga smärtstillande medel hjälpte henne inte. Doktorn bedömde att hon hade besvär på grund av inaktivitet, nedstämdhet och oro. Han sjukskrev henne och ordinerade annat smärtstillande. Tio dagar senare sökte patienten på jourmottagningen […](0 kommentar)

Sen diagnos kan ge värk, svullnad och risk för tillväxtrubbningar

Den 13-årige pojken kom till familjeläkaren den 24 juli 2006 med smärtor i höger fotled. Han undersöktes, och läkaren konstaterade plattfot samt ordinerade behandling med fotbad, fotsuleinlägg och fotledsortos. Ingen skelettskada Pojken kom tillbaka 27 september på grund av fortsatta besvär och fick då remiss för röntgenundersökning. Denna utfördes samma dag och visade ingen skada […](0 kommentar)

Debatt och brev

Förena patientskydd och godhet

Läkaryrkets värdegrund handlar om att utöva och främja godhet, om viljan och plikten att bota, lindra och trösta »följande människokärlekens och hederns bud«, som det står i Läkarförbundets etiska regler. Därför tvekar inte läkare att behandla mördare i behov av vård, utan väljer att se den åtminstone potentiellt goda människan bakom den onda handlingen. Samma […](0 kommentar)

Läkarkonflikten i Göteborg 1957 – lärorikt experiment med privatvård

Medicinsk forskning arbetar ofta med experiment. Men kan vi arrangera experiment även med sjukvårdens organisation och finansiering? Nej, säger den konventionella visdomen – samhällsvetenskaperna är inte experimentella. Men ibland kan slumpen ställa till med samhällsvetenskapliga experiment. Ett välkänt exempel är strejken på Vin&Sprit 1963, som torrlade landet och ledde till intressanta förändringar i kriminalitet, mentalvård, […](0 kommentar)

SSRI kan/bör/ska användas efter individuell bedömning

Isacsson, Bejerot och Jarbin (IB & J) [1] vill med utgångspunkt i officiell statistik över självmord och SSRI-användning varna för en oroväckande trend bland barn och unga i USA. En ökning i antalet självmord i åldrarna 10–24 år med 8 procent under 2004 vill de förklara med en avplaning och minskning av SSRI-förskrivningen främst i […](0 kommentar)

Hur förhindra självmord bland barn och unga?

Vi välkomnar de steg i rätt riktning som Läkemedelsverket tagit, men ogrundade varningar för självmordsrisk kvarstår. Vi är eniga med Melander & Ahlqvist Rastad om att läkaren har det slutgiltiga ansvaret för att bedöma huruvida en individuell patient ska behandlas med antidepressiva, men Läkemedelsverkets auktoritativa uttalanden påverkar naturligtvis dessa bedömningar. Sannolikt påverkas också allmänhetens benägenhet […](0 kommentar)

Fast vid det gamla

Kollega Järhults inledningsfråga i sin debattartikel i LT 47/ 2007 (sidorna 3561-2) lyder: »Ökad tillgänglighet – för vem?«. Det enkla svaret torde vara: Patienten. Järhult ser dock tydligt två typer av patienter, höginkomsttagare med lindriga symtom och låginkomsttagare med svåra. Låginkomstgruppen har enligt Järhult ett 50–100 procent större vårdbehov men ändå inte fler läkarbesök/1000 invånare. […](0 kommentar)

Riktlinjer och PM – säkerhetsverktyg eller hot?

I debatten i Läkartidningen om det hotande katastrofala utfallet i samband med anestesin vid ett kejsarsnitt på Akademiska sjukhuset i Upppsala har många kloka åsikter framförts. Svensk förening för anestesi och intensivvård planerar, enligt Susanne Ledin Eriksson och medförfattare i Läkartidningen 42/2007 (sidan 3128), att som en följd av det inträffade revidera riktlinjerna för provtagning […](0 kommentar)

LT debatt

Vad ska vi göra när pengarna inte räcker?

Före valet 2006 hade jag och många andra läkare uppfattningen att den borgerliga majoriteten ville stärka den professionella självständigheten. Därför blev vi förvånade när den borgerliga majoriteten i Stockholm nu intar en negativ hållning till Göran Hägglunds förslag att privatläkarna ska få rätt till ersättningsetablering i samband med pensionering. I en intervju i Dagens Medicin […](0 kommentar)

Aktuellt

»Varning för krig om läkares villkor inom EU inte jämställs«

Claude Wetzel är narkosläkare i Strasbourg och ordförande för läkarorganisationen FEMS, en organisation för anställda sjukhusläkare i tolv europeiska länder, däribland flera av EUs nya medlemsländer. Han varnar för att det om tio år kan uppstå »sjukvårdsöknar« i östra Europa om utvecklingen fortsätter. Om människor inte har tillgång till sjukvård kan det på sikt leda […](0 kommentar)

Nordiska överläkarna ense om dygnsvila och veckoarbetstid

Resolutionen antogs av Nordöl, alltså Sjukhusläkarföreningen och dess motsvarigheter i Danmark, Norge och Finland, vid en konferens i Köpenhamn nyligen där man slog fast betydelsen av EUs arbetstidsregler om dygnsvila och veckoarbetstid. – Vi ville ha en nordisk samsyn om att syftet med direktivet är positivt för patienter och arbetsmiljö, säger Marie Wedin, ordförande i […](0 kommentar)

Medling efter strandade förhandlingar

Parterna träffades tisdagen den 27 november och kom då fram till att koppla in medlare för att komma vidare i avtalsrörelsen, där arbetstidsfrågan blockerar alla vidare diskussioner. Läkarförbundets ordförande Eva Nilsson Bågenholm kallar förhandlingarna för »mjukstrandade« eftersom parterna gemensamt går till medling. Medlingsinstitutet utsåg senare i förra veckan Jan Sjölin, tidigare förhandlingschef på Kommunal och […](0 kommentar)

Apropå årets tema: 1. Försöker du påverka dina patienters livsstil? 2. Är något svårt att ta upp? 3. Motionerar du själv? 4. Röker du?

Agneta Wallin, ögonläkare, Stockholm: – Det kan vara vikten, men egentligen inte hos de patienter som vi träffar. De har redan varit i kontakt med medicinare. Och diabetiker och hypertoniker är ofta informerade om att de inte ska vara överviktiga. – Ja, jag promenerar, och jag går alltid i trappor, tar aldrig hissen. – Nej. […](0 kommentar)

»För lite motion huvudorsak till barnfetmaepidemin«

– När man studerar vad som ligger bakom barnfetmaepidemin i världen, så är den största förändringen utan tvekan att barn och ungdomar rör sig allt mindre. Data om hur näringsintaget utvecklats är betydligt mer motsägelsefulla. Det säger Tim Olds, professor vid School of Health Sciences, University of South Australia i Adelaide. Läkartidningen träffar honom när […](0 kommentar)

Insulineffekter i fokus i kostdebatt

Symposiet syftade till att belysa det vetenskapliga underlaget för lågkolhydratkost av typen Atkins respektive kost med mer kolhydrater och lite fett vid behandling av diabetes typ 2. Trots att symposiet låg som sista punkt på torsdagen var salen knökfull av hundratals som ville lyssna till experterna. Mette Axelsen, klinisk näringsfysiolog från avdelningen för klinisk näringslära […](0 kommentar)

Läkare rekommenderar ibland alkohol

Att lätt till måttlig alkoholkonsumtion har en skyddande effekt vid hjärt–kärlsjukdom finns det en rad vetenskapliga belägg för. Vid symposiet redogjorde Bengt Fagrell, professor emeritus i internmedicin, för dem. – Till utvalda patienter med hjärt–kärlsjukdom finns det ibland anledning att påpeka att studierna finns, sa han. Epidemiologen Sofia Carlsson redogjorde för forskning som tyder på […](0 kommentar)

Ändrat klimat kan ge Sverige nya sjukdomar

I somras drabbades Italien av en inhemsk epidemi av chikungunyafeber. Chikungunyafeber orsakas av ett virus och sprids via tigermyggan, Aedes albopictus. Det är en tropisk sjukdom, och sommarens utbrott i Italien var första gången viruset spreds av tigermyggan i Europa. – Att detta kunde hända förutsåg vi redan 2004 i WHO-arbetet cCASHh (Climate change and […](0 kommentar)

Datoranvändning ger unga värk

Forskare vid fd Arbetslivsinstitutet har genomfört en studie vid 38 olika gymnasieskolor och sammanlagt nästan 3000 elever. Resultatet visar att mer än var tredje flicka och var femte pojke har haft ont i nacke och skuldror i minst tre dagar den senaste månaden. Var femte flicka och var åttonde pojke har haft ögonbesvär. Varannan flicka […](0 kommentar)

Sjukskrivning följs upp med förskrivarkod

Uppgifterna kommer att återföras till landstingen och verksamhetscheferna från Försäkringskassan, berättade Sveriges Kommuner och Landstings Anna Östbom på symposiet om de nya sjukskrivningsriktlinjerna. – Hur ser du på att förskrivarkoden används i ett annat sammanhang? frågade moderatorn Eva Nilsson Bågenholm. – Det är Socialstyrelsen som tagit beslutet och landstingen som ska använda den, inte Försäkringskassan, […](0 kommentar)

Kvalitetskontroll av ST i teori och praktik

– Vi har nu fått in 50 av 56 av de nya målbeskrivningarna, berättade Anna Sundberg, jurist och samordnare för den nya specialiseringstjänstgöringen och arbetet med målbeskrivningar och föreskrifter på Socialstyrelsen, på symposiet Kvalitetssäkring av ST under rikssämman. I slutet av januari går hela förslaget till föreskrifter ut på remiss och i slutet av maj […](0 kommentar)

Bättre logistik tar bort »trafikinfarkter«

Sven Lethvall, läkare vid Universitetssjukhuset i Malmö, UMAS, har arbetat med adaptiv processtriage, översatt till Adapt-modellen, på flera svenska sjukhus. Idén bygger på ett tvåfiligt system där köerna inte tar resurser från varandra och skapar »intäkter«. – Adapt skapar två tydliga vägar. En hemgångsfil och fast track för s k hemgångspatienter som bara behöver enklare […](0 kommentar)

Löneskillnader börjar jämnas ut på chefsnivå

Knappt 20 personer, varav två män från fackligt håll, hade samlats i salen för att lyssna till symposiet om löneskillnader. Faktum efter faktum lades fram från podiet. Oavsett utbildningslängd, legitimationsår, yrke och akademiska meriter finns skillnader som ofta förklaras bort, menade bland andra Anna Thoursie, nationalekonom vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Hon pekade på rådande osanningar, till […](0 kommentar)

»Hitta ett eget sätt att relatera«

Vad händer när läkaren tappar kontrollen och blir irriterad på patienten? Eller när läkaren följer slaviskt vad patienten vill och sjukskriver honom? Läkares känslor kan vara en belastning, men också en fördel och få till exempel patienten att förstå att man inte är en »robot« utan bryr sig, menade Juanita Forssell, psykoterapeut, Länssjukhuset i Halmstad. […](0 kommentar)

»Klinisk forskning bör inte privatiseras«

Privatiseringar ställer till problem för den patientnära forskningen, enligt Läkarförbundets Anders Ekbom, professor vid Karolinska institutet, KI. Klinisk forskning behöver kontroll över patientflödena. Med nya huvudmän blir det svårt, sa han vid onsdagens symposium »Kan klinisk forskning privatiseras?« – Och vi upplever att politikerna inte riktigt förstår när vi diskuterar »galleriaproblem«. Den kliniska forskningen behöver […](0 kommentar)

Radiologer vill välja själva

Datortomografi, som har särskilt hög stråldos, används i alltför stor utsträckning, visar en kartläggning av remisser som gjorts av en grupp läkare på Strålskyddsinstitutets uppdrag. Var femte undersökning kunde ifrågasättas. Det berättade Bengt Isberg, en av radiologerna som deltagit i granskningen. Rapporten publiceras av SSI nästa år. Bo Lindberg, radiolog, Huddinge, redogjorde för hur man […](0 kommentar)

Horisontspaningar utmanar sjukvården i framtiden

I dag finns 25 läkemedel med terapeutiska antikroppar mot cancer och autoimmuna sjukdomar. Men flera hundra är under utveckling, bland annat mot alzheimer och infektioner, berättade Hakon Leffler, professor i klinisk immunologi, Lund. – Den basala forskningen har gett en uppsjö av molekyler att göra antikroppar mot. »En liten revolution«, menade han, som innebär utmaningar. […](0 kommentar)

Ledare

Många cancerlarm från samma källor

I Läkartidningen 44/2007 diskuterar Strålskyddsinstitutets generaldirektör Lars-Erik Holm och medarbetare årets kanske mest kontroversiella akademiska avhandling – om ökningen av antalet cancerfall i Sverige efter Tjernobylolyckan. Både skribenterna och en rad andra experter har ansett att sambandet inte kan beläggas med hänsyn till vare sig tidssambanden, vilka åldersgrupper som skulle ha drabbats, vilka organsystem som […](0 kommentar)

Strandning och medling

Två och ett halvt års bilaterala diskussioner och förhandlingar mellan Läkarförbundet och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om Arbetstidslagens (ATL) tilllämpning för läkare har kommit till vägs ände. Parterna har förklarat förhandlingarna som strandade och vänt sig till Medlingsinstitutet med en begäran om medling. Tyvärr innebär detta att även andra viktiga avtalsfrågor, t ex om […](0 kommentar)

Endast på webben

Ändrad livsstil kan förhindra typ 2-diabetes

Läs artiklarna: Två genombrott i behandling av typ 2-diabetes Medicinsk kommentar Förändrad livsstil kan förhindra typ 2-diabetes Klinik och vetenskap(0 kommentar)

Olika syn på fettets farlighet –
men likartade kostråd

Läs artiklarna Fettintag och kardiovaskulär hälsa – är vi helt felinformerade? av Göran Berglund, Peter M Nilsson och Margrét Leosdottir Kommentar Kostråden är desamma trots olika utgångspunkter av Wulf Becker, Åke Bruce, Irene Mattisson och Annica Sohlström(0 kommentar)

”Gräv där du står!”

Det sa juristen och kriminologen Eva Tiby på symposiet ”Heteronormativitet i praktiken” på onsdagsmorgonen. Som hatbrott betecknas ett brott om det kan visas att angreppet skett på grundval av ras, etnicitet, religion eller sexuell läggning. Då kan straffet skärpas. Hälften av alla homosexuella, bisexuella och transpersoner upplever sig utsatta för hatbrott, enligt Eva Tiby, som […](0 kommentar)