Nr 06 2008

Kultur

Själens anatomi – finns den?

Var i hjärnan är människans själ lokaliserad? Descartes ansåg att den var immateriell men att den ändå stod i förbindelse med tallkottkörteln. Den engelske anatomen Thomas Willis, som också levde under 1600-talet, menade att den låg i corpus striatum, lite längre ner i hjärnan. Willis noterade också skillnaden mellan den grå substansen, där själva tänkandet […](0 kommentar)

Välkommen lärobok för samsyn i traumafrågor

»Traumatologi«, utgiven av Liber AB med Sten Lennquist som redaktör, är den enda svenska bok som spänner över hela ämnesområdet. 25 medförfattare har bidragit till helheten. Detta avspeglar den multidisciplinära karaktären hos traumatologin och ställer höga krav på redaktören för att få enhetlighet vad gäller djup och omfattning inom respektive område. Det har man lyckats […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Medicinsk kommentar

Livsmedelstillsatser kan öka hyperaktivitet hos barn

Hyperaktivitet är relativt vanligt i barnaåren, men orsakssambanden är oklara. Bland annat har olika ämnen och tillsatser i livsmedel – tex fosfat, glukos, laktos, konserveringsmedel och färgämnen – i olika studier associerats med ökad hyperaktivitet hos barn med hyperaktivt beteende. Detta uppmärksammades för cirka 30 år sedan av Feingol som också har fått ge namn […](0 kommentar)

Nya Rön

Skydd mot influensapandemi riskerar att undermineras

Oseltamivir, den aktiva substansen i läkemedlet Tamiflu, har av många utpekats som en viktig del i vårt försvar vid en framtida influensapandemi. När en pandemi inträffar kommer miljontals människor att använda oseltamivir i behandling eller i förebyggande syfte. Ett flertal länder har redan lagt upp lager på sammanlagt mer än tre miljarder piller som ett […](0 kommentar)

HDL predicerar återhämtning efter stroke

Halterna av HDL-kolesterol och homocystein i blodet predicerar hur väl en patient som drabbas av stroke återfår sina kognitiva funktioner. Det visar en amerikansk studie som presenteras i Neurology. Författarna har utgått från 3680 individer över 35 år som samtliga drabbats av stroke. De följdes regelbundet upp till två år efter insjuknandet med bla kognitiva […](0 kommentar)

Psykospreparat vid aggression inte bättre än placebo

De antipsykotiska preparaten haloperidol och risperidon är inte bättre än placebo när det gäller att behandla aggressivt beteende hos förståndshandikappade individer. Det visar en studie gjord av forskare från Storbritannien och Australien som presenteras i tidskriften Lancet. Studien omfattar 86 förståndshandikappade individer med aggressivt och utåtagerande beteende. Av dessa fick en grupp haloperidol, en grupp […](0 kommentar)

Lättare ändra många beteenden samtidigt –
med motiverande stöd

För patienter med hjärt–kärlsjukdom kan det vara viktigt att sluta röka, ändra dieten, öka rörelseaktiviteterna och reducera alkoholintaget. I sådana fall har läkare rekommenderats att fokusera på en beteendeförändring i sänder. I en randomiserad studie med tre armar jämförs sådan rådgivning med att ge information och råd om samtliga beteenden samtidigt och med en kontrollgrupp […](0 kommentar)

Endast på webben

Ny patientdatalag ska stärka patientsäkerheten

Som ett led i den nya IT-strategin (se LT 5/2008) och ”sammanhållen journalföring” föreslår regeringen en ny lag, Patientdatalagen. Alla hälso- och sjukvårdinstanser ska få tillgång till en sammanhängande elektronisk patientjournal som följer patienten oavsett var hon eller han befinner sig i landet. Syftet är att förbättra informationsutbytet mellan vårdgivare och därmed öka patientsäkerheten. Tillgången […](0 kommentar)

Nya sjukintyget klart

Ett nytt sjukintyg presenterades av Försäkringskassan den 7 februari. Det ska användas av alla läkare från och med den 1 mars. Den största förändringen är kravet på läkaren att motivera sin bedömning när sjukskrivningstidens längd överskrider den som Socialstyrelsen rekommenderar i sitt försäkringsmedicinska beslutsstöd, se ‹www.socialstyrelsen.se›. Den nya blanketten kommer att finnas automatiskt tillgänglig i […](0 kommentar)

Många diagnosmissar vid kolorektal cancer

Fällningarna för diagnosmissar vid kolorektal cancer duggar tätt. Blod i avföringen måste alltid utredas för att utesluta cancer Ändrade avföringsvanor, smärtor vid toalettbesök och blod i avföringen. Malignitet kunde inte uteslutas – undersökning av tarmarna nödvändig(0 kommentar)

Gravida får ofullständig information
om risker med fosterdiagnostik

Informationen om fosterdiagnostik uppfyller inte kraven på allsidighet Ulla Waldenström KUB – obesvarade frågor och moraliska konflikter Erwin Bischofberger och Sture Gustafson Replik: Hotar inte grundläggande etiska värderingar Jan Wahlström(0 kommentar)

Fler fall av MRSA i Sverige

»Medicinsk turism« ökar risk för importerad MRSA Läkartidningen nr 17, 2006. Aktuellt Antibiotikaresistenta S aureus ger ökad dödlighet och dyrare sjukvård Läkartidningen nr 42, 2007. Klinik och vetenskap Mer insatser krävs mot både inhemsk och importerad MRSA Läkartidningen nr 17, 2006. Nya rön(0 kommentar)

Rätt vård i influensatider
minskar antalet döda

Virusinfektioner följer ett förutsägbart mönster under vintersäsongen. Strax före jullovet, och ofta över själva julhelgen, är många sjuka. Under lovet, när våra dagliga kontakter är få, blir de flesta friska. När skolor, daghem och arbetsplatser kommer igång är nästan alla närvarande de första dagarna. Sedan börjar infektionerna. I denna återkommande topp finns en mängd virusinfektioner […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Interferon-alfa kan förbättra prognosen vid högriskmelanom

Incidensen av malignt melanom är hög i Sverige, för närvarande omkring 2000 nya fall per år. Resektion av primärtumören är den mest effektiva behandlingen och botar sjukdomen i många fall, särskilt vid ytliga melanom men även vid djupare växande melanom (stadium 2b). Vid lokal eller regional lymfkörtelmetastasering (stadium 3) är prognosen dålig, och endast en […](0 kommentar)

Nyckeln till evidensbaserad, rättvis och tillgänglig vård

Hälso- och sjukvården är i ständig förändring. Kunskaps- och teknikutveckling ger återkommande upphov till nya behandlingsmöjligheter. Indikationer förändras, och indikationsgränser för etablerade behandlingar förskjuts. Hur ny kunskap implementeras och tillämpas i klinisk praxis blir därför avgörande för sjukvårdens möjligheter att erbjuda likvärdig vård. I februari 2005 tecknade staten och Landstingsförbundet en överenskommelse om en utvidgad […](0 kommentar)

Alkoholtest på sjukhus inte helt lätt att använda för rättsligt bruk

Efter en trafikolycka händer det ibland att blodprov för kontroll av nykterhet analyseras på olika sjukhuslaboratorier runt om i landet i stället för som brukligt vid Rättsmedicinalverkets rättskemiska laboratorium. En skadad person kan ha tagits till akutmottagningen för behandling, och polisen vill veta om vederbörande var påverkad av alkohol (etanol) vid tidpunkten för olyckan. Det […](0 kommentar)

Kirurgföreningen föreslår en kursplan för alla ST-läkare

Socialstyrelsen tog 2005 fram en arbetsmodell för nya målbeskrivningar för utbildning av ST-läkare. Detta gjordes i samarbete med företrädare för specialiteterna allmänmedicin, internmedicin, kirurgi, psykiatri och klinisk kemi. Det fanns flera skäl att genomföra en översyn. Specialitetsindelningen hade strax dessförinnan ändrats med uppdelning i bas- och grenspecialiteter. De tidigare gällande målbeskrivningarna uppfattades som otillräckliga och […](0 kommentar)

Läkemedelsfrågan

Interagerar Cardizem och Waran?

En äldre men vital kvinna med hypertoni, diabetes och förmaksflimmer hade länge ett stabilt INR på 2,5–3 med en warfarindos på 17,5 mg per vecka. Två veckor efter insättning av diltiazem, 180 mg dagligen, ökade hennes INR till 4,2 och var därefter svårinställt. Hon behandlas även med kandesartan, sotalol, insulin, B-vitamin och zopiklon. Det är […](0 kommentar)

Patientsäkerhet

Vid utebliven mens ska en möjlig graviditet alltid uteslutas

Den 16-åriga flickan sökte akut på gynekologakuten tillsammans med sin far den 10 oktober på grund av buksmärta och utebliven menstruation sedan den 28 maj. En ST-läkare frågade henne om hon hade haft samlag, vilket hon nekade till. ST-läkaren gjorde ingen gynekologisk undersökning utan kände endast på buken och gjorde en ultraljudsundersökning med proben mot […](0 kommentar)

Malignitet kunde inte uteslutas – undersökning av tarmarna nödvändig

Den 57-åriga kvinnan sökte den 20 december 2004 vårdcentralen på grund av ändrade avföringsvanor, omväxlande hård och lös avföring. Hon hade också smärta vid toalettbesök och hade vid något tillfälle noterat blod i avföringen. Distriktsläkaren tog prov, inklusive tre avseende blod i avföringen, som enligt uppgift var normala. Patienten uppmanades att höra av sig om […](0 kommentar)

Vänta med att hitta på egen klassifikation av negativa händelser

Alliansens första utmaning inriktades på förbättrad vårdhygien under mottot »Clean care is safer care«. Kampanjen genomfördes 2005–2006 och samlade deltagare från ca 120 av WHOs medlemsländer, dock inte Sverige. Den andra utmaningen, som just startat, är inriktad på säkrare kirurgi: »Safe surgery saves lives«. Vi återkommer till den senare i Läkartidningen. WHOs patientsäkerhetsallians arbetar även […](0 kommentar)

Fällningarna för diagnosmissar vid kolorektal cancer duggar tätt

Den 53-årige mannen hade sedan februari 2006 kontakt med sin familjeläkare för behandling av diabetes mellitus. I mars 2007 ringde han och berättade att han sedan ett par veckor haft diarré, gaser, varit uppblåst och haft lite blod i avföringen. Han uppmanades att justera sin diabetesmedicinering och återkomma med rapport. Efter ny telefonkontakt den 3 […](0 kommentar)

Debatt och brev

KUB – obesvarade frågor och moraliska konflikter

Vi uppskattar att etiken kring fosterdiagnostiken – särskilt KUB-testet – blivit ett angeläget debattämne. Precis som Jan Wahlström (Läkartidningen 3/2008, sidorna 101-2) menar vi att »debatten borde ha startat mycket tidigare«. Flera försök har visserligen gjorts, men gensvaret har i stort sett uteblivit. Dock ser vi att grundfrågan – konflikten mellan selektion av ofödda med […](0 kommentar)

Informationen om fosterdiagnostik uppfyller inte kraven på allsidighet

Äntligen börjar debatten om fosterdiagnostik att breddas! Svenska Dagbladet har publicerat flera inlägg om det så kallade KUB-testet, ett test som bedömer risken för kromosomförändring hos fostret. Jan Wahlström sammanfattar dessa inlägg i Läkartidningen 3/2008 (sidorna 101-2) och diskuterar etiska frågor med utgångspunkt från yttranden av Statens medicinsk-etiska råd. Han menar att grundläggande värden som […](0 kommentar)

Babels Hus Revisited …

Ett nytt universitetssjukhus med 600 vårdplatser planeras att byggas på Karolinska sjukhusets tomt. Kostnad i dagsläget 12 miljarder kronor, rivnings- och byggnadstid sju år, verksamhetsstart 2015. När kritiken nu ökat för att projektet innebär rasering av väl fungerande byggnader och arbetslag kommer ledningarna för landsting och akademi (Karolinska institutet) först i elfte timmen med vad […](0 kommentar)

Hotar inte grundläggande etiska värderingar

Erwin Bischofberger och Sture Gustafson har missuppfattat målsättningen med KUB. Ett sådant test är inriktat på att ge den gravida kvinnan en bättre bedömning av risken att få ett barn med någon typ av kromosomförändring, inte enbart Downs syndrom. De vetenskapliga undersökningar som hittills publicerats har emellertid enbart varit inriktade på studier av risken att […](0 kommentar)

Synen på smärtpatienter behöver förändras

I Läkartidningen (41/2007, sidorna 2959-64) beskriver Jan Lidbeck sympatikusaktivering (reflex sympathetic dystrophy, RSD) i samband med kronisk smärta, något som jag gärna vill kommentera. Redan år 1977 identifierades RSD som orsak till kvarvarande smärta efter behandling [1]. RSD karakteriseras av ökad aktivitet i sympatiska nervsystemet kombinerad med kronisk smärta [2]. Överförd smärta är däremot inte […](0 kommentar)

Mekanismbaserad smärtkategorisering behövs

Tack för säkert kloka synpunkter på sympatikusaktivering vid långvarig smärta. Men min artikel handlade inte om det. Jag tror att Johan Hambraeus har missförstått. Flertalet av de symtom som framförs av kollegan som betingade av sympatikusaktivering anses idag ha centralnervösa förklaringar, i varje fall då det gäller fibromyalgisyndrom, whiplash-associerat dysfunktionellt smärtsyndrom (WAD), långvarigt belastningsrelaterat smärtsyndrom […](0 kommentar)

Liten förskrivning av generiskt lamotrigin och gabapentin

Generikareformens ikraftträdande 2002, som medförde generikabyte på apoteken, har inneburit mycket lägre samhällskostnader. En särskild grupp utgörs av läkemedel som på grund av snävt terapeutiskt fönster inte får bytas mellan original och generiskt preparat av apoteken [1]. De försäljningsmässigt stora preparaten gabapentin och lamotrigin ingår i denna grupp. För antiepileptiska preparat kan små skillnader i […](0 kommentar)

Det fanns inga luckor i studentens CV

Enligt Kjell Nyman debatterar jag (LT 51–52/2007 och 1–2/2008) »angående lämplighet att bli läkare för en person med nazistsympatier, som fällts i domstol för delaktighet i mord«. Min uppfattning är att det inte alls är den debatten jag har givit mig in i. Jag har velat diskutera två frågor: 1. Den mycket relevanta frågan som […](0 kommentar)

Enögt om vilka som är lämpliga läkare

Åsa Nilsonne debatterar både i Läkartidningen 51–52/ 2007 (sidorna 3896-8) och 1–2/2008 (sidan 62) angående lämplighet att bli läkare för en person med nazistsympatier, som fällts i domstol för delaktighet i mord. Denne har nu visat sig ha förfalskat sitt gymnasiebetyg, vilket kanske inte kommer som någon överraskning. En viss enögdhet kan drabba oss alla […](0 kommentar)

Organiserad förbättring av cervixcancerpreventionen

Cervixcancerpreventionen utvecklas snabbt. Allmän vaccination mot HPV utreds av Socialstyrelsen, vilket ger hopp för framtiden för unga flickor. C-ARG (Arbets- och referensgruppen för cervixcancerprevention inom Svensk förening för obstetrik och gynekologi) deltar i arbetet och har redogjort för sin ståndpunkt [1]. Under överskådlig framtid är emellertid screening huvudstrategin i cervixcancerpreventionen [2]. Det är odiskutabelt att […](0 kommentar)

Ledare

Genom andras ögon

Karolinska institutet, som gärna vill få uppmärksamhet för sin forskning, har på senaste tiden fått en stor, men mindre smickrande, internationell publicitet. Det handlar om turerna kring den morddömde studenten. Vad läsarna i omvärlden förvånas över är att personer dömda för grova våldsbrott och med kopplingar till hatideologier har laglig rätt att få studera till […](0 kommentar)

Ökande brist på läkare oroar SoS

Helt nyligen kom Socialstyrelsens årliga rapport om personaltillgången inom hälso- och sjukvården. Redan i dag är efterfrågan på läkare större än tillgången, enligt SoS bedömning. Det råder läkarbrist trots att antalet läkare ökat med nära en fjärdedel mellan 1995 och 2005. En framtida ökning i samma takt förutsätter en fortsatt stor nettoinvandring av läkare utbildade […](0 kommentar)

Hur hitta bästa läkare?

På Internet kan man i dag hitta jämförelser och betygsättning av både varor och tjänster. Många läser dessa jämförelser innan de väljer restaurang, bank och elleverantör eller köper elektronik, resor och linser. Man kan också hitta jämförelser av enskilda yrkesutövare som mäklare, tandläkare och optiker. Detta är något som fler yrkesgrupper nog också får förbereda […](0 kommentar)

LT debatt

Gnothi seauton – känn dig själv! Vill du kartlägga din arvsmassa?

Molekylärgenetiken kan sägas ha fötts 1953, då James Watson och Francis Crick klarlade DNA-molekylens uppbyggnad. Denna »århundradets upptäckt« inom biologin blev startpunkten för studier av geners struktur och funktion på molekylär nivå [1]. Tack vare en serie metodologiska genombrott inom molekylärgenetiken har detta område genomgått en dramatisk utveckling [2], vilket avspeglas i ett stort antal […](0 kommentar)

Aktuellt

Helsingforsdeklarationen uppdateras – men knepigt att bredda dokumentet

Sveriges läkarförbund har fått i uppgift att leda den arbetsgrupp som ska ta fram ett utkast, som ska leda till en reviderad deklaration vid WMAs årsmöte i oktober 2008. Helsingforsdeklarationen har reviderats fem gånger – senast 2000 – sedan dokumentet upprättades 1964. Syftet med att se över skrivningarna är att identifiera luckor i regelsamlingen samt […](0 kommentar)

SBU tvekar om HPV-vaccination

Allmän barnvaccination mot humant papillomvirus, HPV, skulle ge visst skydd mot cellförändringar. Men det är oklart hur länge det varar och vilket skydd det skulle ge mot livmoderhalscancer, enligt en SBU Alert-rapport som kom 31 januari, se www.sbu.se. Samma dag som rapporten kom varnade företrädare för SBU på DN Debatt för att allmän vaccination och […](0 kommentar)

Han ska få fart
på tisdagarna

Det är kutym i sällskapet att ordförande lämnar över klubban till sin vice, efter två år. Så vid årsskiftet tog Peter Aspelin över ordförandeskapet efter Anna Engström-Laurent. – Ett hedersuppdrag, väldigt kul och viktigt, säger Peter Aspelin, till vardags professor i radiologi, om sin nya roll. – Som forskningsintresserad läkare är det det finaste uppdrag […](0 kommentar)

Nordiskt influensavaccin skjuts på framtiden

Äldre- och folkhälsominister Maria Larsson kallade i förra veckan till ett nordiskt ministermöte angående beredskap vid en pandemi. De nordiska länderna är överens om att ett fördjupat nordiskt samarbete behövs. Däremot skjuts en eventuell gemensam produktion av influensavaccin på framtiden. En sådan diskussion får anstå till dess att pågående teknikskifte kommit så långt att det […](0 kommentar)

Belöningsmodell införs på SöS

Södersjukhusets anställda kommer att belönas om sjukhuset klarar sitt uppdrag 2008. Syftet är att stimulera till nytänkande och flexibilitet. – Vi agerar på en tuff marknad, där det är viktigt att kunna behålla och rekrytera nya medarbetare. När medarbetarna trivs och känner sig motiverade kan vi också erbjuda den bästa vården, säger Södersjukhusets VD Christina […](0 kommentar)

Notiser

Hedborg utreder »arbetsoförmåga«

Anna Hedborg, generaldirektör för Riksförsäkringsverket, har fått i uppdrag att utreda begreppet »arbetsoförmåga« och ta fram en enhetlig bedömning. Utredningen ingår i det ohälsopaket som regeringen presenterade i budgetpropositionen för 2008 och består av två delar. Dels ska utredaren föreslå metoder för att bedöma arbetsförmåga på ett systematiskt sätt. Det ska vara klart den 31 […](0 kommentar)

Löneöversyn och lokala avtal dröjer

Det nya läkaravtalet har ännu inte resulterat i några nya lokala avvikelseavtal. I Sörmland är den lokala löneöversynen med 3-procentiga höjningar enligt det nya avtalet klar, men de lokala avvikelseavtalen till vilka det 0,5-procentiga påslaget är kopplat återstår. Läs mer det nya avtalet i LT 1–2/2008 sidan 17 Avtal klart – medlarbudet accepterat och http://www.slf.se(0 kommentar)

Årets influensa kan stå emot Tamiflu

Ett mindre antal stammar av årets influensavirus har visat sig vara resistenta mot Tamiflu, uppger Smittskyddsinstitutet, Läkemedelsverket och Socialstyrelsen. Det muterade viruset är fortfarande känsligt för läkemedlet zanamivir (Relenza). Det är inom ramen för ett europeiskt influensanätverk som man funnit att ett mindre antal av årets influensa A-stammar bär på en mutation som gör dem […](0 kommentar)

Allmänläkarna
ännu färre år 2023

Antalet allmänläkare förväntas sjunka efter 2009 för att år 2023 vara 15 procent lägre än det var år 2005, enligt Socialstyrelsens senaste prognos. Den totala tillgången på läkare kommer år 2023 att vara i nivå med dagens. Men redan i dag överstiger efterfrågan tillgången. Detta trots att antalet läkare i svenska hälso- och sjukvården ökat […](0 kommentar)