Nr 10 2008

Kultur

En problemfylld vänskap mellan två ikoner

För några dagar sedan var det återigen dags för kammarmusikspel på mitt initiativ … Vi skulle spela Johannes Brahms’ andra stråksextett, och jag hade studerat in andraviolastämman. Jag hade övat mycket noggrant och ambitiöst (‘famos eingeübt’); men när jag började spela, blev jag så nervös och upphetsad att stråken och hela jag skakade, jag kunde […](0 kommentar)

DVD-material om evidensbaserad OCD-behandling

Information via moderna multimedier ger ideala förutsättningar att nå barn, ungdomar och familjer för vägledning till behandling och egenvård. Lärdomar kan dras t ex av det interaktiva programmet för preventivt arbete med reproduktiv hälsa hos tonårsflickor med diabetes »READY-Girls« (Carron-Prochownik, et al; 2006). Det är en glädje att kunna berätta att det nu finns ett […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Medicinsk kommentar

P-piller ger varaktigt skydd
mot cancer i äggstockarna

Kombinerade p-piller introducerades i Sverige 1964 och blev snabbt den vanligaste preventivmetoden bland unga kvinnor. Mer än 90 procent av kvinnor i Sverige beräknas någon gång ha använt p-piller [1]. Medan medianåldern för det första samlaget är 16–17 år, är medianåldern för första barnet i Sverige omkring 29 år. P-piller har kommit att bli en […](0 kommentar)

Nya Rön

Lovande studie av vaccination mot högt blodtryck

I Lancet nyligen presenterade Alain Tissot och medarbetare en helt ny strategi i behandlingen av högt blodtryck [1]. Ett schweiziskt bioteknikföretag har tagit fram ett vaccin mot angiotensin II. Genom att koppla angiotensin II-peptiden till en virusliknande partikel har man skapat ett vaccin, CYT006-AngQb, som när det injiceras i människa leder till ett antikroppssvar mot […](0 kommentar)

Profylax halverar risken
för venös tromboembolism

Venös tromboembolism (lungemboli eller djup ventrombos, DVT) är en potentiellt livshotande komplikation hos immobiliserade patienter på sjukhus. Vi har tidigare beskrivit att det finns vetenskapligt stöd för profylax med lågmolekylära hepariner (LMH) även för vissa medicinpatienter med hög risk för venös trombos [Läkartidningen. 2007;104:1585-7]. Vi har nu sammanfattat alla artiklar som finns publicerade inom området […](0 kommentar)

Preoperativ hematokrit och peroperativ risk

I en retrospektiv kohortstudie (VHA-NSQIP databas) på drygt 300000 personer över 65 år, huvudsakligen män, undersöktes det preoperativa hematokritvärdets inverkan på mortalitet och morbiditet vid icke-hjärtkirurgiska ingrepp. Resultaten visade att preoperativ anemi var vanlig, 43 procent, och att ett preoperativt hematokritvärde såväl under 39 procent som över 54 procent var förenligt med ökad 30-dagarsmortalitet och […](0 kommentar)

Bra sarkoidosöversikt

Sarkoidos är en inflammatorisk sjukdom med okänd etiologi som kan engagera flera olika organ och därför ge upphov till varierande symtom. Iannuzzi och medarbetare beskriver dessa närmare i en översiktsartikel, nyligen publicerad i New England Journal of Medicine [1]. Författarna ger en rad olika aspekter på sjukdomen, med fokus på sjukdomens klinik inklusive utredningsgång, diagnostik […](0 kommentar)

Antiepileptika kan öka risken för självmord, varnar FDA

Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA varnar för en ökad risk för självmordstankar och självmordsbeteende bland patienter som behandlas med antiepileptika. FDA bedömer att detta gäller hela gruppen antiepileptika. Även patienter som använder dessa läkemedel mot andra sjukdomar än epilepsi, såsom bipolär sjukdom och migrän, omfattas av varningen. Frågan är under utredning även vid den europeiska läkemedelsmyndigheten […](0 kommentar)

Endast på webben

Klyftorna i vården tycks öka

– Vi har inte en hel förklaringsmodell. Vi vet sedan tidigare att hälsan inte är lika fördelad, men det finns en del som vården har möjlighet att påverka, bland annat genom en mer tillgänglig och sjukdomsförebyggande primärvård och öppenvård, säger Ingrid Schmidt, projektledare för rapporten. 17 procent av svenskarna har utländsk bakgrund, vilket ställer särskilda […](0 kommentar)

Sämre överlevnad
vid hjärtstillestånd på natten

Studien omfattar hjärtstillestånd som drabbat vuxna sjukhusvårdade individer vid 507 sjukhus i USA. Den studerade perioden är januari 2000 till februari 2007. Genom att studera journaler över när stilleståndet inträffade har risker att avlida givet tidpunkt på dygnet och veckodag beräknats. Dag- och kvällstid har definierats som klockan 07.00 till 22.59. Nattetid är således 23.00 […](0 kommentar)

Barn och ungdomar med långvarig smärta behöver bättre omhändertagande

Läs artiklarna Långvarig smärta hos barn och ungdomar kan och bör behandlas. Problemet är vanligt och medför stort lidande Gösta Alfvén, Gunnar L Olsson Få smärtmottagningar för barn. Specialistkompetens behövs vid alla landets barnkliniker Gösta Alfvén, Gunnar L Olsson TV Nyhetsinslag från TV4, angående artiklarna(0 kommentar)

Sverige ska leda projekt om EU-gemensam patientöversikt

Läs artiklarna Sverige ska leda jätteprojekt om EU-gemensam patientöversikt och Nu ska alla medicinska termer få en datakod(0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Långvarig smärta hos barn och ungdomar kan och bör behandlas

Långvarig smärta hos barn och ungdom utan påvisbar organisk orsak är vanligt. Det medför stora personliga och sociala problem och har samhällsekonomiska konsekvenser. En betydande kunskapsutveckling har skett, och vi vill i denna artikel belysa problemet, som har stora konsekvenser för individen, familjen och samhället. Avsevärt lidande Kunskapen om förekomst och betydelse av långvarig smärta […](0 kommentar)

Få smärtmottagningar för barn

Vi presenterar kortfattat den specialistbehandling av långvarig smärta hos barn som bedrivs i landet. Vidare beskrivs arbetsgruppens för återkommande smärta (AGÅS) planer att skapa ett förbättrat omhändertagande av dessa barn. I en annan artikel i detta nummer av LT har vi beskrivit olika typer av återkommande, långvarig smärta och dess förekomst. Vi har där också […](0 kommentar)

Trycket på psykiatrijouren ökar

Belastningen på den psykiatriska akutverksamheten kan ses som en indikator på hur det psykiatriska vårdutbudet i sin helhet fungerar [1]. Trycket på jouren påverkas av hur de övriga psykiatriska mottagningarna och vårdavdelningarna i organisationen, i samarbete med primärvård, socialtjänst mfl, klarar av att möta de psykiatriska vårdbehoven i upptagningsområdet. God tillgänglighet och kvalitet i dessa […](0 kommentar)

Dagens svenska metoder för att mäta njurfunktion måste bli bättre

Njurfunktionsmätningar och främst måttet på glomerulär filtrationshastighet (glomerular filtration rate, GFR) tillhör de vanligaste laboratorieanalyserna inom svensk sjukvård. GFR-markörer används för att diagnostisera och följa patienter med nedsatt njurfunktion. En annan viktig applikation är bedömning av GFR i samband med läkemedelsförskrivning. Många av våra läkemedel utsöndras via njurarna, och nedsatt njurfunktion påverkar därför läkemedelskoncentrationen i […](0 kommentar)

Omdiskuterat – men små snitt vid höftproteskirurgi här för att stanna

Den moderna höftproteskirurgin utvecklades av John Charnley i slutet på 1960-talet. Hans koncept med en cementerad femurstam gjord av en metallegering och med en ledskål av polyetylenplast kom i många år att vara det helt dominerande [1]. Konceptet är i princip fortfarande huvudalternativ inom svensk höftproteskirurgi. Med hjälp av det svenska höftprotesregistret, som startade i […](0 kommentar)

Patientsäkerhet

»Sjukvården och flyget har mycket att lära av varandra i säkerhetsarbetet«

Det säger Johan Sellgren, medicinskt ledningsansvarig för verksamheten vid Svensk Flygambulans. Det är ett sidoarbete han har. Till vardags är han vårdenhetsöverläkare på thorax-IVA vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg. Han anser att sjukvården och flyget har mycket att lära av varandra; framför allt har sjukvården mycket att lära av flygets sätt att på ett mycket […](0 kommentar)

Nära samarbete kring de svårt sjuka barnen prioriteras

Företaget anlitas för att transportera patienter från ett sjukhus till ett annat. I fjol transporterades ungefär 1 100 patienter. Där fanns bland många andra hjärtbarnen från Astrid Lindgrens barnsjukhus, en del intensivvårdspatienter, en del sportlovsfirare som brutit benet i de svenska fjällen och togs till hemsjukhuset från bland annat lasaretten i Östersund och Mora. De […](0 kommentar)

Mycket svårt sjuka barn behöver transport till livsnödvändig vård

Vid sjukhuset har man byggt upp PETS, Pediatric Emergency Transport Service, som en del av barnanestesin och -intensivvården. En av de ansvariga är barnanestesiologen Tova Hannegård Hamrin. Hon berättar om olika typer av transporter som de utför till och från sjukhuset, med intensivvårdsambulans, ambulanshelikopter och ambulansflyg. Opereras bara på två ställen I vårt land föds […](0 kommentar)

Debatt och brev

Paternalism och fosterdiagnostik

I Läkartidningen har nu flera skribenter fört fram ett »äntligen« angående att debatten om fosterdiagnostik kommit igång med ifrågasättande av erbjudande av kombinerade test (KUB), som nu bla Stockholms läns landsting beslutat införa. Bischofberger och Gustafson argumenterar i sin artikel att fosterdiagnostiken innebär ett »paradigmskifte« [1]. De avslutar i mycket starka ordalag med att säga […](0 kommentar)

Vi behöver en aktivare läkarkår som rapporterar brister

Läkemedelsverket välkomnar möjligheten att kommentera artikeln »Skärp lagstiftningen för lansering av nya medicintekniska produkter!« (Läkartidningen 9/2008, sidorna 597-8) . Det är bra att frågan om det medicintekniska regelverket diskuteras i Läkartidningen eftersom det tycks finnas en utbredd oro beträffande dokumenterad säkerhet hos medicintekniska produkter. Med utgångspunkt från vad man anser vara bristfällig klinisk utvärdering av […](0 kommentar)

Altruismen har sina gränser – klinisk forskning måste löna sig

Lars Jacobssons debattartikel»Så kan vi få fler forskande psykiatrer« (LT 7/2008, sidorna 464-5) innehåller många kloka synpunkter, som även gäller för den kliniska forskningen i stort. Han pekar på ett antal utmaningar för att göra klinisk forskning mer attraktiv. Krånglet för att bli antagen till forskarutbildning verkar ha ökat enormt sedan min egen doktorandtid. Omsorgen […](0 kommentar)

Får privatläkarna läsa förslaget till ett nytt nationellt ersättningssystem?

Jag hade hoppats att den offentliga diskussionen mellan mig som företrädare för Storstockholms privatläkarförening (S-SPLF) skulle ha kunnat avslutas genom min senaste artikel i Läkartidningen (8/2008, sidan 556). Jag tvingas konstatera att det tyvärr inte kan bli så, då svaret, undertecknat av Läkarförbundets ordförande Eva Nilsson Bågenholm och Privatläkarföreningens (SPLF) ordförande Gunnar Welander, skapar nya […](0 kommentar)

Årlig fortbildning för specialister

Västra Götalandsregionen (VGR) har bildat ett medicinskt kompetensutvecklingsråd med uppdrag att bland annat organisera och genomföra regionsgemensamma utbildningar för specialister. Under AT- och ST-tjänstgöringen sker en gradvis kompetensförhöjning av teoretiska och praktiska kunskaper med stöd av väldefinierade målbeskrivningar och av handledning. SK-kurser och regelbundna lokala utbildningsaktiviteter bidrar till denna utveckling, och handledaren förväntas kontinuerligt se […](0 kommentar)

Patenten är »motorn« i läkemedelsutvecklingen

Oavsett om det handlar om läkemedel, utrustning eller metoder är det ofta de små stegens förbättringar, nya verkningsmekanismer, och anpassning till olika patienters behov och genetiska uppsättning som tillför värde. En bra och aktuell illustration är Läkemedelsförmånsnämndens (LFN) genomgång av blodtryckssänkande läkemedel, http://www.lfn.se . LFN konstaterar att kostnadseffektiviteten och marginalnyttan varierar mellan substanser och mellan […](0 kommentar)

Medicinsk angiologiutbildning för alla internmedicinare

De senaste decennierna har det skett en snabb farmakologisk utveckling inom kardiologin. I dag är det därför självklart att patienter med ateroskleros i hjärtats kranskärl får adekvat farmakologisk sekundärpreventiv behandling och att både endovaskulära och toraxkirurgiska ingrepp kombineras med effektiv adjuvant medicinsk behandling. Ett flertal studier dokumenterar att svensk kardiologi varit ledande i utvecklingen av […](0 kommentar)

Inga fall av rapporterad virusöverföring

I LT 1–2/2008 (sidorna 26-30) diskuterar Jan Palmblad och medförfattare i en rapport, »Blodplasma används som läkemedel. Men nationella, evidensbaserade behandlingsriktlinjer saknas«, användning av plasma för transfusion och rollen för sk SD-plasma. Rapporten baseras huvudsakligen på två möten arrangerade av Läkemedelssakkunniga i Stockholms läns landsting i april 2005 och januari 2006. I egenskap av tillverkare […](0 kommentar)

Det behövs ett forum för diskussion om transfusionsprodukter

Vi tackar Inger Antonsson och Tobias Marguerre för deras kommentar och instämmer helt i deras synpunkt att det saknas ett forum för diskussion om transfusionsprodukter. Nu har Läkartidningen startat det. Men var finns reaktionerna från landets transfusionsmedicinare, Läkemedelsverket och Socialstyrelsen? Vi behöver en gemensam diskussion om vissa blodprodukters kvalitetskontroll, säkerhetsaspekter och hälsoekonomi. Hur ska vi […](0 kommentar)

Olyckligt om beslutet skulle tolkas som att HSAN anser att subklinisk hypotyreos alltid ska behandlas

Jan Calissendorff har i en debattartikel i Läkartidningen 8/2008 (sidorna 553-4) diskuterat argument för och emot behandling av subklinisk hypotyreos. Han befarade att ett HSAN-beslut (2006/2553:A4) skulle kunna tolkas som att patienter med subklinisk hypotyreos alltid ska behandlas. HSAN bedömer enskilda fall och väger in de speciella omständigheter som förelegat i det aktuella fallet. Det […](0 kommentar)

Ledare

Det våras för beslutsamheten

Myndigheter med tillsyn över hälsovården har en tendens att inta en avvaktande hållning till nya medicinska landvinningar. Det ligger kanske i myndigheternas roll att vänta hellre än att agera eftersom kunskapsläget alltid kan bli bättre, liksom att mer studier behövs. Mot den bakgrunden kan man betrakta Socialstyrelsens förslag att införliva HPV-vaccinet i vaccinationsprogrammet som en […](0 kommentar)

Vi lever allt längre – men hänger vården med?

Socialstyrelsen (SoS) har nyligen lämnat sin lägesrapport om äldreomsorgen 2007. Det är en inte helt igenom positiv läsning, även om det givetvis är glädjande att svenskarna lever allt längre, ofta med god funktionsförmåga. Men Socialstyrelsen bekräftar också något som Läkarförbundet anfört i en rad år, nämligen att minskningen av antalet platser både på sjukhus och […](0 kommentar)

Klinisk forskning för framtiden

Forskning i allmänhet och klinisk forskning i synnerhet är en högt prioriterad fråga inom Läkarförbundets verksamhet. I flera tidigare programskrifter har förbundet föreslagit åtgärder för förbättringar för forskningens villkor, såväl inom som utanför universitetssjukhusen. I den senaste skriften, Läkare som forskar, framhålls betydelsen av en kraftig satsning på rekryteringen till forskning. Detta föreslås ske genom […](0 kommentar)

LT debatt

Tid för samtal, tid att hålla händer, tid att lyssna

Det är januarieftermiddag i en liten stad i södra Sverige. Lite snöblask på trottoaren, duggregn, mild vind från sydväst. Jag har kommit till en prydlig trerumslägenhet med väggarna täckta av tavlor och bonader. Överallt keramik, inte en synlig dammtuss, glasen i vitrinskåpet tycks alldeles nyputsade. Nu sitter jag i soffan i vardagsrummet och dricker kaffe. […](0 kommentar)

Aktuellt

Hearing om utmattningssyndrom
gav viss enighet

Socialstyrelsen har haft stora svårigheter att få fram riktlinjer för sjukskrivning av patienter med utmattningssyndrom. Det har talats om såväl »curlingsjukvård« som avsaknad av vetenskapliga belägg för sjukskrivningstider, se LT nr 40/2007 sidorna 2854-7. Flera olika arbetsgrupper har varit inblandade i arbetet. I ett första utkast föreslogs kort eller ingen sjukskrivningstid, vilket väckte stor debatt […](0 kommentar)

Statskontoret utreder värde på avknoppning

Socialminister Göran Hägglund och utbildningsminister Jan Björklund aviserade i oktober 2007 ett antal åtgärder för att underlätta avknoppning, se LT nr 42/2007. Bland annat skulle en utredning ta fram förslag till särskilt regelverk för avknoppning. Den viktigaste frågan för den utredningen skulle bli just principerna för prissättningen. Det är detta uppdrag Statskontoret nu har fått […](0 kommentar)

Sverige ska leda jätteprojekt om EU-gemensam patientöversikt

Det gäller att ta fram såväl en teknisk form som en modell för hur patientinformationens begriplighet och betydelse bibehålls över gränserna. De första resultaten väntas kunna presenteras hösten 2009, vid Sveriges ordförandeskap i EU. Snomed kommer vara en del arbetet. Sverige har fått i uppgift att koordinera arbetet med att fram en gemensam »patientöversikt« inom […](0 kommentar)

Linköping inför AT-placering på akuten

På universitetssjukhuset i Linköping förebereder man nu en akutmedicinplacering för AT om tre–fyra månader med akutmedicinsk tjänstgöring på akutmottagningen. Tid tas från befintliga placeringar. På många akutmottagningar i landet pågår en övergång till ett så kallat akutläkarsystem. – Akutmottagningen är en av de viktigaste platserna för att inhämta kunskap. AT-läkare måste få tillträde till akutmottagningen […](0 kommentar)

Nu ska alla medicinska
termer få en datakod

Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting utveckla och införa Snomed CT i hälso- och sjukvård samt omsorg. Det innebär att Socialstyrelsen i ett första steg låter översätta sifferkoder för cirka 360 000 begrepp inom vård och omsorg, för till exempel detaljerad beskrivning av sjukdomar och kroppsfunktioner, laboratorieundersökningar, åtgärder […](0 kommentar)

SKL vill ha ersättning för HPV-vaccination

Socialstyrelsen föreslog den 26 februari att HPV-vaccination ges till alla flickor i årskurs 5 och 6 i kombination med en omfattande uppföljning, som ska kontrollera om alla de förväntade positiva effekterna infrias. Vaccination får inte leda till att screeningprogrammet förlorar i effektivitet, då ska åtgärder sättas in. Det handlar också om att följa upp om […](0 kommentar)

Ny lag för kundvalsmodeller

– Den kommer att ha stor betydelse för framtiden, sa äldre- och folkhälsominister Maria Larsson när förslaget presenterades den 29 februari. Syftet är att öka valfrihet, mångfald, avknoppning och kvinnligt företagande inom vård- och omsorgssektorn. Redan 1 januari 2009 hoppas Maria Larsson att förslaget har blivit lag, efter remissrunda i vår och proposition till hösten. […](0 kommentar)

Notiser

Universitetens frihet ska öka

En utredning ska föreslå nya verksamhetsformer för universitet och högskolor. Regeringen vill att den politiska styrningen ska minska. Bland annat ska lärosätena kunna anpassa sig till globaliseringen, enligt direktiven som tar upp Karolinska institutets engagemang i Kina som ett exempel.(0 kommentar)

Ny tillsynsmyndighet får nobben

Utredningen »Samordnad och tydlig tillsyn av socialtjänsten« (SOU 2007:82) kom i höstas med förslaget att den statliga tillsynen över såväl socialtjänsten som hälso- och sjukvården ska slås samman. I ett första steg skulle länsstyrelsens tillstånds- och tillsynsverksamhet inom socialtjänsten föras över till Socialstyrelsen. I ett andra steg skulle tillsynen brytas ut ur Socialstyrelsen och en […](0 kommentar)

Ny inriktning på hjärtsjukvården

En rad stora praxisändringar väntas bli effekten av de nya Nationella riktlinjer för hjärtsjukvården som kom den 29 februari, enligt Socialstyrelsen. Rekommendationerna fokuserar på ändringar jämfört med de tidigare riktlinjerna från 2004. Kranskärlssjukdom ska i ökad omfattning behandlas med livsstilspåverkande åtgärder. Läkare ska göra en samlad riskbedömning innan blodtryckssänkande och blodfettssänkare sätts in. Warfarinbehandling ska […](0 kommentar)

LT förtydligar: Flera sällskap i Finland

I intervjun med Svenska Läkaresällskapets nye ordförande Peter Aspelin i nr 6/2007 skrev vi att de andra nordiska länderna inte har samma uppdelning på vetenskaplig sammanslutning och yrkesförbund som i Sverige – Läkaresällskapet respektive Läkarförbundet. I Finland finns dock en uppdelning. Finlands läkarförbund, Suomen lääkäriliitto, www.laakariliitto.fi/r, har hand om det fackliga. Vid sidan av det […](0 kommentar)