Nr 21 2008

Kultur

Far och son Retzius – företrädare för en missbrukad vetenskap

Både Anders Retzius (1796–1860) och hans son, Gustaf Retzius (1842–1919), tillhör de mest framstående profilerna i Karolinska institutets historia, både som vetenskapsmän och på andra plan. Anders Retzius var en mycket uppskattad professor i anatomi och var dessutom KIs inspektor (motsvarande rektor) i 30 år. Gustaf Retzius’ publikationer om nervsystemet och hörselorganets uppbyggnad blev internationellt […](0 kommentar)

Rasbiologi och skallmätningar var forskningsfront på 1800-talet

»De som inte kan komma ihåg historien är dömda att upprepa den«, avslutar läkarstudenten Pouya Ghelichkhan sin artikel om 1800-talsforskarna Anders och Gustaf Retzius, far och son, tillika profiler vid Karolinska institutet. Texten publicerades först i Medicinska föreningens tidskrift Medicor och återges här intill i Läkartidningen. Kanske just för att inga detaljer i historien skulle […](0 kommentar)

Inlevelsefull bok om funktionshindrade barn

Christina Renlund är psykolog och psykoterapeut med lång erfarenhet av arbete med funktionshindrade barn och deras föräldrar vid Handikapp och habilitering i Stockholms läns landsting. Boken är en respektfull och varmt mänsklig bok om små och större barn med olika typer av funktionsnedsättningar orsakade av cp-skador, rygg­märgs­bråck, neuromuskulära sjukdomar, Downs syndrom eller annat. Besöket hos […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Medicinsk kommentar

Datorarbete och karpaltunnel-syndrom – inget påvisat samband

Karpaltunnelsyndrom är den vanligaste perifera kompressionsneuropatin med en befolkningsprevalens på cirka 4 procent [1]. Den patofysiologiska grunden för karpaltunnelsyndrom tros vara förhöjt vävnadstryck i karpaltunneln [2], men eftersom den exakta orsaken till detta ofta är okänd (idiopatiskt karpaltunnelsyndrom) har olika orsaksteorier presenterats, däribland arbetsrelaterade handaktiviteter. Dessa har huvudsakligen klassificerats enligt graden av repetitiva rörelser, kraft […](0 kommentar)

Lärdomar från coxibernas uppgång och fall

Sune Bergström, Bengt Samuelsson och John Vane fick Nobelpriset 1982 för sina upptäckter av prostaglandinernas effekter. Denna grupp vävnadshormoner visade sig vara involverad i en rad biologiska reglersystem, bl a det inflammatoriska svaret vid vävnadsskada. Kartläggningen av prostaglandinerna ledde till utvecklingen av flera nya läkemedel inom obstetrik, astma och hjärt–kärlområdet. Speciellt uppmärksammade blev hämmare av […](0 kommentar)

Nya Rön

Barndomsblinda fick användbar syn tack vare DNA-teknik

Två stora och internationellt kända forskargrupper rapporterade på den årliga ARVO-konferensen i Florida i USA i slutet av april 2008 att de injicerat AAV-buret DNA i ett öga på vardera tre blinda patienter, och hos tre av dem steg synförmågan under flera månader från att de såg handrörelser framför ögat till att de nu kan […](0 kommentar)

AMD och dödlighet i hjärtinfarkt

Individer med åldersrelaterad makuladegeneration (AMD) löper ökad risk att avlida i hjärtinfarkt. Det visar en studie från Australien som presenteras i British Journal of Ophthalmology. Forskarna har följt drygt 3600 individer över 49 års ålder, vilka genomgick en ögonundersökning i början av 1990-talet. Uppföljningar gjordes efter fem och tio år. Det visade sig då att […](0 kommentar)

Mortalitet efter pankreaskirurgi minskar med ökande operationsvolym

Resultatet efter pankreaskirurgi är beroende av antalet operationer som utförs vid en institution. Det visar en studie av 1576 patienter som genomgick pankreatikoduodenektomi vid 221 sjukhus i Italien under 2003. Studien har publicerats i British Journal of Surgery. Uppgifter hämtades ur hälsoministeriets databas. Sjukhusen delades in i fyra grupper utifrån antalet genomförda pankreatikoduodenektomier per år: […](0 kommentar)

Lungcancergen identifierad

Tre forskargrupper från USA, Frankrike och Island har, oberoende av varandra, identifierat en gen som ökar risken för lungcancer. Resultaten presenteras i tre artiklar publicerade i tidskrifterna Nature och Nature Genetics. Studierna varierar i sitt upplägg men bygger alla på en teknik kallad genome wide-association, som används för att identifiera sjukdomsgener. Sammantaget omfattar studierna data […](0 kommentar)

Intensiv insulinterapi vid svår sepsis – en dosfråga

Tanken att mortaliteten inom intensivvården kan sänkas av att blodets glukosnivå hålls inom normalintervallet med hjälp av insulin har varit aktuell under flera år. Påståendet är i dagsläget »mest sant« för patienter som får rikligt med glukosdropp efter hjärtkirurgi och för de svårast sjuka medicinpatienterna. En randomiserad multicenterstudie på 18 tyska sjukhus har nyligen undersökt […](0 kommentar)

Stress skadar hjärnan

Psykologisk stress, som svåra trauman vid krigsupplevelser, kan skada hjärnan påtagligt. Det visar en studie i Biological Psychiatry. Tidigare har visats att individer som lider av posttraumatiskt stresssyndrom (PTSD) visar förändringar i hjärnan vid DT- och MR-undersökningar. Frågan har dock varit om förändringarna orsakats av PTSD eller om det i stället var så att de […](0 kommentar)

Fem dagars antibiotikabehandling möjlig vid akut exacerbation av kronisk bronkit

En metaanalys har nyligen publicerats där man konstaterar att det går lika bra med fem dagars antibiotikabehandling som med längre sådan, dvs mer än fem dagar (i Sverige rekommenderas 7–10 dagar) för behandling av patienter med lindrig till medelsvår akut exacerbation av kronisk bronkit och KOL. Tjugoen randomiserade dubbelblindade studier identifierades med totalt 10698 patienter. […](0 kommentar)

Koffein skyddar blod-hjärnbarriären

Daglig konsumtion av koffein i de halter som motsvarar en kopp kaffe kan skydda blod–hjärnbarriären. Det visar en studie som presenteras i tidskriften Journal of Neuroinflammation. Det är sedan tidigare känt att kolesterol kan skada blod– hjärnbarriären, vilket i sin tur skulle kunna öka risken för neurologiska sjukdomar som alzheimer. Författarna i den aktuella studien […](0 kommentar)

Bukfetma riskfaktor för demens

Överviktiga individer med stort midjemått löper ökad risk att drabbas av demens senare i livet. Det visar en studie gjord av forskare i USA och Sverige som presenteras i Neurology. Författarna har utgått från drygt 6500 medelålders individer från Kalifornien som perioden 1964–1973 genomgick hälsokontroller som inkluderade bla vikt, längd och midjemått. Studiedeltagarna var då […](0 kommentar)

Endast på webben

Tidig insulinterapi ger bättre glykemisk kontroll

Författarna har tittat på 382 individer mellan 25 och 70 år med nyupptäckt typ 2-diabetes från nio olika centra i Kina. Patienterna, som uppvisade ett fasteglukos på mellan 7,0 och 16,7 mmol/l vid diagnos, randomiserades till behandling med insulin eller perorala diabetespreparat. Individer lottade till peroral behandling fick gliklazid om de hade BMI under 25 […](0 kommentar)


Kortisonkräm dämpar inte solskador

Varken en medelstark glukokortikoidkräm som Locoid eller en extra stark som Dermovat har någon kliniskt relevant effekt på inflammatoriska solskador som svullnad och rodnad under det första dygnet. Det visar en dansk randomiserad, dubbelblindstudie som publiceras i tidskriften Archives of Dermatology. Resultatet är något förvånande eftersom kortikosteroider normalt är förstahandsbehandling vid solskador. De danska forskarna […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Diabetes mitt emellan typ 1 och 2

Diabetes mellitus klassificeras i dag oftast som antingen typ 1 eller typ 2 [1]. En äldre klassificering skilde mellan insulinberoende och icke-insulinberoende diabetes. Klassificeringen ändrades i slutet av 1990-talet till huvudgrupperna typ 1- och typ 2-diabetes. Härigenom skulle diabetes klassificeras utifrån orsaker i stället för utifrån behandling. Skiljelinjen mellan typ 1- och typ 2-diabetes Skiljelinjen […](0 kommentar)

Behandling med intravenöst immunglobulin vid neurologiska sjukdomar

Intresset för immunmodulerande terapi inklusive intravenöst immunglobulin (Ig) har ökat vid neurologiska sjukdomar. Indikationer Endast diagnosen Guillain–Barrés syndrom är i dag godkänd neurologisk indikation för intravenös Ig-behandling i Sverige. Vid Guillain–Barrés syndrom, kronisk inflammatorisk demyeliniserande polyneuropati och multifokal motorneuropati har kontrollerade kliniska studier visat att intravenöst Ig kan ges som förstahandsterapi [1]. Vid dermatomyosit, myasthenia […](0 kommentar)

Perifert inlagd central venkateter ännu inte utvärderad för kliniskt bruk

Säker och pålitlig tillgång till venväg är mycket viktigt inom modern sjukvård. Detta åstadkoms vanligtvis via perifer venkateter (PVK), men andra alternativ behövs i vissa situationer. Inom anestesi och intensivvård används i stor omfattning centrala venkatetrar (CVK), vanligtvis inlagda i vena jugularis interna, vena subclavia eller vena femoralis. Indikationerna är tex tillförsel av stora mängder […](0 kommentar)

Inte skada patienten – lever vi upp till det i ljumskbråckskirurgin?

Övergången från användning av olika typer av plastiker vid ljumskbråckskirurgi till användning av proteser i form av nät eller pluggar har inneburit en signifikant sänkning av antalet bråckrecidiv [1]. Samtidigt finner vi en oroande nivå av kroniska besvär i det opererade området [2]. Alltmer sällan frågar kirurgen rutinmässigt sina ljumskbråckspatienter hur operationen har gått. Återbesök […](0 kommentar)

Debatt och brev

Inte heller ett pålitligt sätt att skatta njurfunktion … och ganska dyrt!

OBS! Denna artikel ur Läkartidningen nr 21/2008 publiceras här på lakartidningen.se i en längre version med tabeller och fullständig referenslista. I Läkartidningen nr 10/2008 berör Hansson och medförfattare ett viktigt område, när de uppmärksammar och ifrågasätter de metoder för bedömning av njurfunktion (glomerulär filtration, GFR) som i dag finns tillgängliga för den kliniskt verksamma läkaren. […](0 kommentar)

Är suicid och självvald död samma sak?

I kristendomens begynnelse var självmordet kopplat till mord och betraktades som en dödssynd. För en nutidsmänniska ter det sig helt obegripligt att den som tagit livet av sig på 1000-talet åtalades vid världslig domstol och också straffades som en mördare med dödsstraff, bränning på bål och nedgrävning utanför kyrkogården. Den som var »avvita«, dvs från […](0 kommentar)

Medicineringen måste avvägas noga

Denna patient hade i mångt och mycket en adekvat medicinering, som Lars Werkö mycket riktigt påpekar. Däremot behövdes noggrann dosering av hennes hjärtläkemedel för att balansera gynnsam effekt mot ogynnsam effekt. I hennes fall halverades dosen av betablockerare och ACE-hämmare, och dessa mediciner behandlas hon med än idag. Med hennes perorala antidiabetika förhåller det sig […](0 kommentar)

Utmattningssyndrom – en diagnos med vetenskapliga brister

I ett debattinlägg i Läkartidningen 15/2008 (sidorna 1118-9) skriver Gunnar Ahlborg, Kristina Glise, Ingibjörg H Jonsdottir och Lilian Wiegner vid Institutet för stressmedicin, Västra Frölunda, om stress och diagnosen utmattningssyndrom. Deras syfte är att bemöta vad de anser är vanliga och felaktiga påståenden kring stress och stressrelaterade problem. Samtidigt önskar de lyfta fram betydelsen av […](0 kommentar)

Frågor om en 80-årig diabetespatient

I Läkartidningen 12–13/ 2008 finns två artiklar om biverkningar av läkemedel [1, 2]. I den från Karolinska Universitetssjukhuset Solna [2] finns en fallbeskrivning av en80-årig kvinna med hjärtsvikt, diabetes typ 2, hypertoni, claudicatio och angina [2; Fakta 2]. Flera laboratorievärden anges, dock inte blodsocker utöver pressade blodsockervärden. En åtgärd som jag skulle vilja ha mer […](0 kommentar)

Hoppas på en vidare psykiatri

Varför är det så viktigt för Göran Isacsson att begränsa psykiatrin till enbart en medicinsk vetenskap? Han återkommer envist till denna tes utan annan förklaring än den reduktionistiska, att psykiska sjukdomsprocesser äger rum i hjärnan. Han uttrycker en tendens jag minns sedan 1970- talet i Sverige, som velat vända utvecklingen åt det hållet. Samtidigt har […](0 kommentar)

Amputerad psykiatri

Göran Isacsson [1] känner sig »generad av Böhms [mitt] referentgranskade inlägg« om psykodynamisk behandling för kvinnomisshandlare [2]. Han känner sig tydligen generad över att mina referenser inte stämmer med hans uppfattning. GIs uppfattning är att han har rätt [3]. GI slår fast att »majoriteten av svenska psykiatrer vet naturligtvis [min kursivering, TB] att psykiatri är […](0 kommentar)

Auricula inte i drift vid tiden för studien

Vi är givetvis medvetna om Auricula och följer med intresse dess utveckling. Vid tiden för studien var emellertid inte detta register i drift. Sedan dess har Auricula publicerat en första årsrapport, och enligt uppgift ska inom kort en uppdaterad rapport omfattande kalenderåret 2007 publiceras. Med ledning av uppgifterna i dessa rapporter kan man beräkna att […](0 kommentar)

Psyket är hjärnan i arbete

Psykiatri är en medicinsk specialitet baserad på medicinsk vetenskap. Psykiska sjukdomsprocesser äger rum i hjärnan. Att Böhm och Kihlbom finner dessa teser vara anledning till replik besannar mitt påstående att de inte är självklarheter för alla. Enligt Kihlbom är de i stället uttryck för dogmatisk enkelspårighet. Böhm anser att psykiatrer som »tror på hjärnan« inte […](0 kommentar)

Låt oss slippa reduktionismen inom psykiatrin

Göran Isacsson [1] går till storms mot ett bidrag av Tomas Böhm om mäns våld mot kvinnor [2]. Isacsson menar att psykiatrin måste vara en (enbart) medicinsk disciplin och utgå från en skarp gränsdragning mellan normalpsykologi och psykiatri. I annat fall är den ovetenskaplig och har en dualistisk uppdelning mellan kropp och själ som grund. […](0 kommentar)

Auricula finns redan!

Ingemar Torstensson och Sten-Erik Bäck skriver i Läkartidningen 17-18/ 2008 (sidorna 1284-7) om behovet av ett nationellt register för antikoagulationsverksamheten för överblick och kvalitetsutveckling. Jag håller helt med om att behovet finns, och instämmer i att »Ett nationellt register med väl valda kvalitetsindikatorer vore önskvärt och skulle sannolikt kunna möjliggöra värdering av skillnader i verksamhetsutformning […](0 kommentar)

Patientsäkerhet

Munhålebakterier orsakade endokardit

Den 37-årige mannen led sedan 2004 av epilepsi och samma år uppmärksammades ett nytillkommet blåsljud på hjärtat. En ekokardiografi vid sjukhuset i januari 2005 visade en lindrig aortastenos och en obetydlig aortainsufficiens. Kardiologen ordinerade då årliga ekokardiografiska kontroller. Den 13 december behandlades patienten hos en tandläkare. Tätare kontroller I januari 2006 konstaterades att han hade […](0 kommentar)

Tre läkare missade att patienten hade ett aneurysm i lillhjärnan

Kvinnan sökte den 8 april vård på en akutmottagning sedan hon plötsligt fått svår smärta i nacken och bakhuvudet samt bakom ögonen. Hon undersöktes av en underläkare, som fann att hon var nackstel och ordnade med en akut skiktröntgen av huvudet för att utesluta subaraknoidal blödning. Enligt röntgenutlåtandet fanns det inga tecken på blödning eller […](0 kommentar)

Kvinna med kollagen kolit obehandlad ett år

Den 63-åriga kvinnan uppsökte vårdcentralen den 8 maj 2006 med diarréer sedan tre veckor. Man inledde utredning och i oktober kunde man konstatera att hon drabbats av kollagen kolit. I detta skede övertogs ansvaret för handläggningen av distriktsläkaren. Den 23 augusti 2007 fördes patienten till ett universitetssjukhus med ambulans på grund av diarréer och dehydrering. […](0 kommentar)

Samstämmighet hos den medicinska expertisen saknas

Vi berättade om fallet i nr 14–15/2007. Mannen hade Parkinsons sjukdom och polymyalgia rheumatica. Den 14 december sökte han distriktsläkaren och berättade om att han var öm till vänster i bröstkorgen och att han haft lufthunger i samband med dans en vecka tidigare. Distriktsläkaren undersökte patienten och tog ett EKG, som var invändningsfritt. Han misstänkte […](0 kommentar)

Ledare

Testa din moral på nätet

Den engelske 1700-talsfilosofen David Hume ansåg att vår moraluppfattning styrdes av känslolivet, hans samtida Immanuel Kant ansåg att moralen var förankrad i förnuftet. Neurobiologerna, som i dag delvis övertagit filosofernas roll som känslolivets utforskare, lutar mest åt Humes teori [1]. Deras slutsatser grundar sig på komplexa experiment där försökspersonerna får gradera moralen i tänkta situationer […](0 kommentar)

Om vägen till svensk legitimation

Hur ska vi på bästa sätt ta hand om invandrare från länder utanför EU som kommer till Sverige med en akademisk examen och/eller kvalificerad yrkeserfarenhet inom hälso- och sjukvårdsområdet? Frågan har behandlats i en statlig utredning, och dess betänkande har nu också remissbehandlats av Läkarförbundet. Dessa kolleger måste ses som en stor tillgång för det […](0 kommentar)

Beslutsstödet måste utvärderas

Socialstyrelsen har nu lagt fram rekommendationer för sjukskrivning vid psykiska diagnoser, oklara smärttillstånd samt symtom som kan ha olika orsaker. Beslutsstöd och rekommendationer för somatiska diagnoser kom redan i höstas, men det har varit svårare att nå konsensus om de ovannämnda dia­gnoserna på grund av brister i eller avsaknad av evidens. Många har varit sjukskrivna […](0 kommentar)

LT debatt

Statens beslut, landstingens kassa och min patient

Häromveckan kom i brevlådan Läkemedelsförmånsnämndens (LFN) sammanfattning av genomgången av läkemedel för högt blodtryck [1]. I en debattartikel i Dagens Nyheter framförde general­direktör Ann-Christin Tauberman och nämndens ordförande Axel Edling att sjukvården skulle kunna spara 400 miljoner årligen om besluten följdes [2]. Besluten innehåller emellertid många begränsningar, och med min signatur på receptet i rutan […](0 kommentar)

Aktuellt

Norrbotten i täten med hjälp av VAS

Norrbotten är det enda landsting i landet som hittills lyckats införa vad som på IT-språk kallas för gemensam vårddokumentation (GVD). Det vill säga en sammanhållen elektronisk journal som följer patienten mellan vårdgivare och över tid. Om detta påstående stämmer – det fick stå oemotsagt vid distriktsläkarnas årsmöte nyligen – varför har då norrbottningarna lyckats med […](0 kommentar)

Halland går från papper till IT

– Omläggningen har skett under pågående strejk. Läkarna får 4–8 timmars utbildning på VAS. Fyra timmar räcker som grundutbildning, säger Anders Dybjer, sjukhuschef vid Länssjukhuset i Halmstad. Åsa vårdcentral blev i slutet på förra året först ut i Halland med VAS. I början av 2010 ska hela Halland vara anslutet. Så här långt är hallänningarna […](0 kommentar)

Stockholmssjukhusen ska få ta emot privat finansiering

Capio S:t Görans sjukhus ska få sälja överkapacitet till patienter med privat finansiering. Den borgerliga alliansen i Stockholms läns landsting vill att landstingsfullmäktige fattar beslut om en ändring i avtalet med Capio. Avtalet innehåller i dag ett förbud mot detta. Även de offentligt drivna sjukhusen i Stockholm ska få sälja överkapacitet, enligt förslaget. Socialdemokraterna kallar […](0 kommentar)

Riktlinjerna för utmattningssyndrom klara

– Vi är nöjda med det vi tagit fram nu och uppfattar att vi har ett starkt och brett stöd från allmänläkarna och psykiatrerna, sa Bo Lindblom, chef för Socialstyrelsens hälso- och sjukvårdsavdelning, då sista delen av det försäkrings­medicinska beslutsstödet presenterades. Det gäller 12 psykiatriska diagnoser, långvarig smärta i rörelseapparaten och symtom (t ex yrsel […](0 kommentar)

Notiser

Pneumokockvaccin införs vid årsskiftet

Pneumokockvaccin kommer att ingå i det allmänna barnvaccinationsprogrammet. Det beslutade Socialstyrelsen den 13 maj efter avslutad remissrunda. Ändringen träder i kraft den 1 januari 2009. Se även LT nr 4/2008 sidan 192.(0 kommentar)

Förtydligande: Österlund och Carlsson gjorde studien

I intervjun med Otto Cars i förra numret (Läkartidningen nr 20/2008, sidorna 1462-5), omnämns en studie av förskrivningsmönstret inom Norrbottens primärvård som pekar på stora skillnader mellan olika vårdcentraler och läkare. Studien är gjord av Anders Österlund, smittskyddsläkare, Norrbottens läns landsting och Åsa Carlsson, överläkare, infektionssektionen, Sunderby sjukhus, Luleå. Intervjutexten kunde tyvärr tolkas som att […](0 kommentar)

Smittskyddet utreds

Regeringen har tillsatt en utredning som ska se över myndigheters arbete inom smittskyddsområdet, främst Socialstyrelsen och Smittskyddsinstitutet. Särskild utredare blir Carl-Anders Ifvarsson, landstingsledamot (fp) i Stockholm och före detta statssekreterare, som har tillsatts av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson. I uppdraget ingår bland annat att kartlägga omvärldsförändringar inom smittskyddsområdet, och hur dessa påverkar myndigheterna inom […](0 kommentar)