Nr 22 2008

Kultur

Patienten i fokus – trots en krass sjukvårdsorganisation

Radiodokumentären skulle handla om kvinnliga läkares speciella arbetsvillkor i den svenska sjukvården. Journalisten Susanne Björkman hade bestämt sig för att dokumentera vardagen år 2007 för en kvinnlig doktor på en vanlig klinik på ett stort svenskt sjukhus. Men när hon kom till njurmedicinska kliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge och följde överläkaren Astrid Seebergers arbete i […](0 kommentar)

Överblick saknas i ingenmanslandet mellan psykiatri och somatik

Detta inträffade nyligen vid en intervju: – När jag sett Uffizierna blev jag så utmattad att jag blev liggande i tre dagar, sa jag. – Stendhals syndrom, sa journalisten. – Vadå? På nätet fanns en hel del att finna. I SvD fanns en upplysande artikel under rubriken »Sjuk av skönhet« (27 september 2007). I en […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Medicinsk kommentar

Farmakogenetik bidrar till individanpassad behandling

Kartläggningen av det mänskliga genomet och den variation som ger upphov till individuella särdrag har genererat stora förhoppningar om förfinad molekylär diagnostik, liksom om mer träffsäker och välavvägd läkemedelsbehandling [1, 2] (se också Läkartidningen 6/2008 sidan 345 och 7/2008 sidan 431). Grundtanken inom konceptet »individualiserad behandling« (personalised medicine) är att läkaren ska ha tillgång till […](0 kommentar)

Nya Rön

Nya markörer kan förbättra riskbedömning av hjärt–kärlsjukdom

Högt blodtryck, högt kolesterol, diabetes, övervikt och rökning är markörer som används i dag för att identifiera personer som löper ökad risk att utveckla hjärt–kärlsjukdomar. Men dessa etablerade riskfaktorer förklarar bara en del av utvecklingen av hjärt–kärlsjukdomar i befolkningen. Trots att en stor mängd olika faktorer de senaste årtiondena har föreslagits som nya riskfaktorer för […](0 kommentar)

Transplantation av ansikten – inte bara vid fysiskt handikapp

I en aktuell artikel tar författaren upp frågan kring allotransplantation av ansikten och vilka indikationer som bör gälla för denna typ av operation. Utgångspunkten är utseendets betydelse för livskvaliteten och att, enligt författaren, denna typ av kirurgi kan rättfärdigas inte bara i fall där ett rent fysiskt handikapp kan åtgärdas utan också i syfte att […](0 kommentar)

Diabetes ökar risken för alzheimer

Män som drabbas av diabetes i medelåldern löper ökad risk att drabbas av alzheimer. Det visar en studie gjord vid Uppsala universitet som presenteras i Neurology. Studien omfattar 2300 svenska män som i 50-årsåldern genomgick hälsoundersökning där bla insulinnivåer och glukostolerans mättes (genom IV glucose tolerance test och Homeostasis model assessment insulin resistance index). Männen […](0 kommentar)

Peptid påverkar stresstålighet

Neuropeptid Y (NPY) är den mest frekvent förekommande peptiden i hjärnan, där den fungerar som transmittorsubstans. Den är involverad i flera hjärnfunktioner, som dygnsrytm, sexuell drift, hunger, vikt, blodtrycksreglering och stress. Det sistnämnda omfattar att substansen utsöndras endogent vid kraftig stress, vilket visats leda till bla blodtryckssänkning men också till ångestdämpning när utsöndringen sker i […](0 kommentar)

Fetma kopplad till längre vårdtid vid graviditet

Kvinnor som är kraftigt överviktiga inför eller i tidiga stadier av sin graviditet konsumerar mer vård än normalviktiga. Det visar en amerikansk studie som presenteras i tidskriften New England Journal of Medicine. Författarna har tittat på drygt 13000 graviditeter hos kvinnor från 18 år och uppåt under perioden 2000–2004. Data har inhämtats från sjukvårdsorganisationen Kaiser […](0 kommentar)

Obstruktiv sömnapné vid stroke ökar risken för tidig död

Obstruktiv sömnapné utgör en risk för tidig död bland patienter som drabbats av stroke, konkluderar en grupp forskare från Umeå i en nyligen publicerad studie. I Sverige drabbas varje år 27000 män och kvinnor av stroke. Behandlingen syftar till bättre livskvalitet och ökad överlevnad. Sömnapné med upprepade andningsuppehåll under sömn är mycket vanligt bland patienter […](0 kommentar)

Läkemedel mot strålskador på väg

Amerikanska forskare har utvecklat ett preparat som skyddar mot strålinducerade skador. Studien, som gjorts på djur, presenteras i Science, och förhoppningen är att substansen kan användas av tex personal på röntgenavdelningar och anställda vid kärnkraftverk. Joniserade strålning kan inducera apoptos (programmerad celldöd) hos friska celler, och det är denna effekt som forskarna har försökt förhindra. […](0 kommentar)

Ökad risk hos kvinnor att utveckla kronisk andningssvikt

Kronisk andningssvikt är en allvarlig komplikation till flera sjukdomar, varav kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är den vanligaste. Långtidsbehandling med oxygen (LTOT) kan då förlänga överlevnadstiden. Exponeringar i yrkesmiljöer kan öka risk för idiopatisk lungfibros. Vid andningssvikt på grund av kyfoskolios behövs respirator i hemmet, vilket dock hittills har varit underanvänt. Det är känt att det […](0 kommentar)

Ingen evidens för att träning i lyftteknik förebygger ryggbesvär

Lyftarbete i arbetet ökar risken för ryggsymtom. Träning i lyftteknik föreslås ofta som en metod för att minska belastningen på ryggen och därmed också minska risken för att få ryggvärk. Tidigare översikter angående intervention i arbetet har ifrågasatt om utbildning kan förebygga arbetsrelaterad ryggsmärta. I en aktuell Cochraneöversikt har författarna sökt i den vetenskapliga litteraturen […](0 kommentar)

Fruktos ökar risken för gikt

Bland män över 40 år är gikt den vanligaste inflammatoriska ledsjukdomen. Kostens betydelse för sjukdomen har länge varit känd. Portvinstå, som är en äldre benämning på gikt, associerar till patientens förmodade höga alkoholkonsumtion och vällevnad samt tåns blåröda färg, som påminner om portvinets. Studier har bekräftat att alkohol, övervikt och purinrik kost (kött och inälvsmat) […](0 kommentar)

Endast på webben

Svart hennatatuering kan ge allergisk reaktion

Svarta hennatatueringar, som ofta erbjuds på utomhusevenemang under sommarsäsongen, är ett återkommande hälsohot, påminner Läkemedelsverket. De färgämnen som används kan ge allergiska reaktioner, kroniska inflammatoriska reaktioner och fördröjda allergiska reaktioner, ibland så kraftiga att de kräver akut- och sjukhusvård. Även livslång överkänslighet kan uppstå mot färgämnena, som kan finnas i produkter som kläder, skor, hårfärger, […](0 kommentar)

Nio hundra specialister i allmänmedicin saknas

5 100 specialister i allmänmedicin var verksamma i primärvården i november 2007. Det betyder att det saknades 900 specialister i allmänmedicin inför år 2008, jämfört med målen i den nationella handlingsplan för utveckling av hälso- och sjukvården som antogs av riksdagen år 2000. Enligt den skulle det finnas 6 000 specialistläkare i allmänmedicin i primärvården […](0 kommentar)


Gestationsålder trubbigt kriterium för intensivvård

Studien i New England Journal of Medicine är en prospektiv kohortstudie av 4 446 barn födda mellan 22 och 25 veckors ålder [1]. Barnen förlöstes vid 19 olika centra i USA mellan 1998 och 2003. Syftet var att koppla riskfaktorer som går att bedöma före förlossningen till sannolikheten att överleva med eller utan olika grader […](0 kommentar)

Barnvaccinationer grundar för framtida hälsa

Inledning Folkhälsans stöttepelare. Ändå är barnvaccinationerna en het fråga Bernt Alm Klinik och vetenskapNya vaccinationer aktuella för barn- och skolhälsovården Birger Trollfors Vaccinscheman inom EU ­behöver göras mer lika Rose-Marie Carlsson, Leif Gothefors, Marta Granström Vaccination ger bra immunsvar hos barn Sven Arne Silfverdal Specialistmottagning skräddar­syr vaccinationer Bernice Aronsson, Margareta Blennow Samhällsekonomiska konsekvenser av vacciner […](0 kommentar)

Fler frågor till Filippa Reinfeldt

Vårdplatser och äldre multisjuka LT: Hur tar Vårdval Stockholm tillvara intressen för de patienter som inte beter sig som just kunder, till exempel äldre multisjuka, som inte orkar utnyttja sina möjligheter att ställa krav? – Där är ju ingen skillnad med vårdvalet jämfört med hur det har varit tidigare. Vårdvalet är ju egentligen en ersättningsmodell, […](0 kommentar)

Industrin inför förhandsgranskning av vaccinkampanjer

Från och med måndag 26 maj gäller en obligatorisk förhandsgranskning av marknadsföring av vacciner i press, radio och TV. Men det är inte någon ny lag eller regel utan det är LIF som själva inför granskningen. Det är föreningens Informationsgranskningsman, IGM, som ska kontrollera att marknadsföringen överensstämmer med det befintliga regelverket. Men den nya kontrollen […](0 kommentar)

Regler för marknadsföring
av vacciner kritiseras

Inom hela EU är det förbjudet att marknadsföra receptbelagda läkemedel till allmänheten, med ett enda undantag – vacciner. – Det ligger ett folkhälso- och smittskyddsresonemang i botten för det undantaget, säger Joakim Pettersson, politiskt sakkunnig på Socialdepartementet. Det är framför allt möjligheten för företagen att informera om vaccin mot infektionssjukdomar som finns på utländska resmål […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Vatten är ett farligt gift …

Hyponatremi till följd av ökat vätskeintag i samband med fysisk ansträngning beskrevs i början av 1980-talet [1-3]. Fram till slutet av 1960-talet uppmanades extremsportutövare att undvika dryck i samband med fysisk ansträngning, delvis på grund av gastrointestinala störningar [1]. Maratonlöpare avslutade ofta sina lopp med viss viktnedgång, men utan några större allvarliga medicinska komplikationer. Avvikelser […](0 kommentar)

En växande diagnostisk och terapeutisk utmaning

Varje år insjuknar cirka 3000 personer i Sverige i lungcancer. Lungcancer hos kvinnor är den cancerform som visar störst incidensökning åren 1986–2005 med tre procent om året. Vad gäller män har kurvan dock planat ut under samma tidsperiod, vilket speglar rökvanorna över tid (Figur 1). Latenstiden är lång, vilket innebär att rökvanorna i dag och […](0 kommentar)

Tema Barnvaccinationer

Folkhälsans stöttepelare

Vaccinationer har sedan länge varit ett ämne för debatt. Trots att det är odiskutabelt att det knappast finns någon åtgärd (möjligen förutom förbättrad levnadsstandard) som medfört större vins­ter för folkhälsan än vaccinationer, har de omgivits med både fascination och skepsis. Den sannolikt positiva grundinställningen till vaccinationer varierar, och under det senaste decenniet har vi sett […](0 kommentar)

Nya vacciner aktuella för barn- och skolhälsovården

För närvarande rekommenderas alla svenska barn vaccination mot 8 sjukdomar: difteri, stelkramp, kikhosta, polio (typerna 1, 2 och 3), Haemophilus influenzae typ b, mässling, påssjuka och röda hund. Dessutom rekommenderas barn med etniskt ursprung i länder med hög prevalens av tuberkulos respektive hepatit B vaccination mot dessa sjukdomar. Det rekommenderade schemat för grundvaccination och påfyllnadsdoser, […](0 kommentar)

Vaccinscheman inom EU behöver göras mer lika

Det är välkänt att det finns stor variation inom Europa avseende vilka vaccinationsscheman som tillämpas [1]. Det har till och med ifrågasatts om inte alla dessa variationer på samma tema innebär ett hinder för rörligheten inom EU. Sett ur vaccinindustrins synvinkel innebär mångfalden nationella vaccinprogram att många studier krävs om produkten ska kunna vara dokumenterad […](0 kommentar)

Vaccination ger bra immunsvar hos barn

Det nyfödda barnet möter en hel del bakterier – de flesta beskedliga, några mer aggressiva – som inducerar utvecklingen av barnets specifika immunsystem. Det finns olika uppfattningar om hur immunförsvarets olika delar och funktioner ska delas upp och benämnas. Vissa förespråkar indelning i medfött respektive adaptivt försvar, men här indelas i icke-specifikt, gruppspecifikt och specifikt […](0 kommentar)

Specialistmottagning skräddarsyr vaccinationer

Vaccinationer är en av världens mest framgångsrika medicinska åtgärder [1]. Flera sjukdomar har helt eller delvis försvunnit i länder där vaccinationstäckningen är god, varvid allmänhetens kännedom om sjukdomarna, deras naturalförlopp och komplikationer successivt minskat samtidigt som vaccinernas eventuella biverkningar har uppmärksammats. Dagens småbarnsföräldrar kan känna ett stort tryck att låta vaccinera sina barn mot sjukdomar […](0 kommentar)

Samhällsekonomiska konsekvenser av vacciner

I en nyligen utgiven studie om den svenska vaccinmarknaden beräknades de totala vaccinkostnaderna år 2005 till 435 miljoner kronor, eller 1,8 procent av de totala läkemedelskostnaderna i Sverige [1]. I samma studie visas att de totala kostnaderna för vacciner har ökat snabbare än övriga läkemedelskostnader åren 1992–2005. Privat finansierade vacciner stod främst för volym- och […](0 kommentar)

Socialstyrelsen har sista ordet

»Hur stort ansvar ska samhället ta för att skydda sina medborgare mot sjukdom?« Svaret på frågan om statens roll när det gäller individens hälsa har varierat med olika samhällssystem. De smittsamma sjukdomarna har dock intagit en särställning; samhället har där nästan alltid tagit en aktiv roll på grund av att dessa sjukdomar är just överförbara. […](0 kommentar)

Debatt och brev

Stressdrabbade kan komma igen efter lång sjukskrivning

Att samtidigt skifta millennium och byta vårdsektor från privat primärvård med geriatrisk profil till företagshälsovård i kommunal regi blev för mig ett kontrastfyllt möte med verkligheten bakom den då nyväckta diskussionen kring arbetslivets stigande stress och skenande sjuktal. Ett väntrum fyllt av stressdrabbade och redan långtidssjukskrivna medelålders kvinnor inom vård/ skola/omsorg. Plikttrogen, urkramad och dränerad […](0 kommentar)

Säkerhetsdata före breddanvändning eller tvärtom?

I Läkartidningen [1] diskuterar Åke Sjöholm med flera vår värdering av två nya läkemedel vid diabetes mellitus typ 2, vilka enligt vår mening är otillräckligt dokumenterade över tid [2]. Att typ 2-diabetes ökar i hela världen innebär inte att nya läkemedel med begränsad dokumentation snabbt ska breddinföras. Av omtanke om våra patienter är det viktigt […](0 kommentar)

Är problemet återkommande smärta hos barn väl beskrivet eller överdrivet?

Det är viktigt och angeläget att distriktsläkare, skolhälsovård och andra som är intresserade av barns hälsa engagerar sig i problemet återkommande smärta hos barn och ungdom. Därför är vi positiva till att distriktsläkarna Jan Håkansson, Margareta Söderström, Robert Svartholm och Peter Olsson i LT 19/2008 (sidan 1410) engagerat ifrågasätter vår beskrivning av återkommande smärtor hos […](0 kommentar)

Hur frågar vi för att identifiera utsatta kvinnor?

I sina repliker (LT 20/ 2008, sidorna 1506-7) fortsätter Rådestad m fl att kalla anamnesfrågor gällande erfarenhet av partnerrelaterat våld för screening. Vi har i två separata svar (LT 20/2008, sidorna 1505-7) skrivit att begreppet i det här sammanhanget är problematiskt och missvisande av det enkla skälet att screening är en metod för att ställa […](0 kommentar)

All psykiatri är neuropsykiatri

Om man alltså, som Göran Isacsson förtjänstfullt och med självklarhet argumenterar för i sitt inlägg i Läkartidningen 15/2008 (sidan 1120), definierar psykiatrin som »en medicinsk specialitet som arbetar med psykiska sjukdomar, sjukdomsprocesser som äger rum i hjärnan« – finns det då någon anledning att skilja ut vissa tillstånd/diagnoser och kalla dem »neuropsykiatriska« så som nu […](0 kommentar)

Vad har psykoanalysen betytt för de psykiskt sjuka jämfört med biologisk forskning?

Om man i sin argumentation stöder sig på en referens kan man inte gömma sig bakom dess författare. Tar Kihlbom avstånd från de ord han citerar ur Kandels lärobok eller står han för dem? I det senare fallet borde han svara på mina frågor om vilken kulturell evolution som skulle kunna tävla med den biologiska […](0 kommentar)

Huvudsyftet var att beskriva indelningen av hjärtinfarkt i de fem nya klasserna – beslutsgränsen inget nytt

Som tonårsförälder är jag van vid att få rättmätig och mindre rättmätig kritik. Jag beklagar om jag var oklar vid beskrivningen av variationskoefficientens betydelse vid definitionen av hjärtinfarkt och vill därför tacka Peter Eriksson för hans fina förtydligande av begreppet. Statistik är ett svårt ämne, men möjligen underskattar drEriksson läsarna av Riks-HIAs manualer och Läkartidningens […](0 kommentar)

Ställ samma krav på psykiatrin som på andra medicinska specialiteter!

»Varför är det så viktigt för Göran Isacsson att begränsa psykiatrin till enbart medicinsk vetenskap?« frågade Tomas Böhm i Läkartidningen 21/2008 (sidan 1596). Psykiatrin är en medicinsk specialitet, är vad jag hävdat. Denna definition är viktig för att kvalitetssäkra psykiatrin. Samma krav måste ställas på psykiatrin som på andra medicinska specialiteter! En patient som söker […](0 kommentar)

»Kandels ord, inte mina«

Isacsson försökte i sitt svar till mig i Läkartidningen 21/ 2008 (sidorna 1595-6) stödja sig på Eric Kandel, uppenbarligen utan att förstå hans text. I sin replik missar Isacsson ännu en gång. Han tror att satser jag refererade från Kandels ord kommer ur min egen fatabur. Isacsson skriver: »Lika häpnadsväckande är Kihlboms påstående att den […](0 kommentar)

Oklart om nya definitioner av hjärtinfarkt

Professor Stefan Agewall redogör i Läkartidningen 16/2008 (sidorna 1192-3) för de nya definitionerna av hjärt- infarkt som utarbetats av European Society of Cardiology (ESC), American Heart Association (AHA), American College of Cardiology (ACC) och World Heart Federation (WHF) [1]. Agewalls beskrivning av konsensusdokumentet [1] blir dock närmast obegriplig när han skriver: »Hjärtinfarkt definieras som en […](0 kommentar)

Patientsäkerhet

Borde remitterat kvinna med grav synnedsättning till neuroradiologi

Kvinnan anmälde i oktober 2007 sin ögonläkare för att inte ha tagit hennes synnedsättning på allvar då hon under 2005 uppsökte ögonkliniken. Hon påpekade att uppföljning och kontroller inte vidtogs. Hon förstod inte informationen om vad hennes besvär orsakades av. Väntetiden var även lång när hennes synnedsättning förvärrades under år 2007. Hennes besvär berodde på […](0 kommentar)

Trippeldiagnostik ska göras även om knölen uppstår under strålbehandling

Den 33-åriga kvinnan opererades för cancer i vänster bröst med bröstbevarande kirurgi den 18 augusti 2005. Efter cytostatikabehandling remitterades hon till onkologiska kliniken på ett universitetssjukhus för strålbehandling. Under pågående strålbehandling, den 4 april–17 maj 2006, upptäcktes att hon hade en mjuk 8 mm stor knöl i samma bröst. Hon rekommenderades att vänta med eventuella […](0 kommentar)


Risken inte tillräckligt känd i vården

En 51-årig kvinna missbrukade alkohol och hade haft kontakt med beroendemottagning vid ett universitetssjukhus när hon den 5 augusti fördes till akutmottagningen vid universitetssjukhuset efter det att sonen funnit henne i hemmet med blåmärken över hela kroppen. En skiktröntgen av hjärnan visade inte någon blödning eller annan akut skada. Hon lades in för observation. Dog […](0 kommentar)

Ledare

Forskarkarriär måste främjas

Om Sverige ska kunna konkurrera med omvärlden i den globaliserade kunskapsmarknaden krävs att vi kan erbjuda en attraktiv karriärgång för akademiska lärare och forskare. Detta har varit utgångspunkten för Befattningsutredningens översyn av anställningsstrukturen vid svenska universitet och högskolor. I dag präglas denna struktur av en vildvuxen flora av tidsbegränsade anställningar på vägen från en doktorsexamen […](0 kommentar)

Dödsbränning – en afghansk sjuka

Två FN-rapporter om kvinnors hälsa i Afghanistan, utförligt kommenterade i New England Journal of Medicine (2008;358: 2201-3), har lyft fram en rad kusliga och upprörande omständigheter. Mer än 30 års inbördeskrig har lett till ett bedrövligt hälsoläge även för män, men efter de allmänna valen 2001 har man åtminstone på papperet infört ett antal reformer […](0 kommentar)

Nyklippt

Strid i syd om läkarbemannade akutbilar

En infekterad strid har brutit ut i Region Skåne om de läkarbemannade akutbilarna (PHAT – prehospitala akutteam). Oenighet på flera nivåer har lett till ett beslut om nedläggning. I Kristianstadsbladet kommenteras beslutet av berörda sjuksköterskor: – Jag tror inte den medicinska säkerheten blir sämre. Men allt är ett teamarbete. En trygghet försvinner om läkarna försvinner, […](0 kommentar)

LT debatt

Flum eller fortbildning?

Vi inom sjukvården är ålagda att arbeta enligt vetenskap och beprövad erfarenhet. Den fortbildning som landstingen erbjuder ska följa samma principer. Det finns dock exempel som visar att förståelsen för vad detta innebär är dålig på sina håll bland landstingets chefer. Följande händelser i Landstinget Kronoberg har blottlagt avgrundsdjupa brister i den grundläggande förståelsen för […](0 kommentar)

Aktuellt

Influensa övervakas via sökloggar på vårdguider

– Indikatorövervakning är det knappt någon som hört talas om i Sverige ännu, säger datavetaren Annette Hulth när hon tar emot på avdelningen för epidemiologi på Smittskyddsinstitutet i Solna. Den engelska och kanske mer välbekanta termen för det hon arbetat med det senaste året är »syndromic surveill­ance«. Konceptet kommer från USA och handlar om att […](0 kommentar)

»Tillgängligheten är en otroligt viktig fråga«

Filippa Reinfeldt är frusen. Hon har ett extra element mitt på golvet i sitt tjänsterum som ligger längst ut i den ena av flyglarna i landstingshuset i Stockholm med fönster åt tre håll. Det är något fel på värmen; när oppositionen i den andra flygeln höjer värmen där blir det kallt i hennes rum, berättar […](0 kommentar)

Ranka efter register kan bli missvisande

– Väldigt många patienter bedömer kvalitet efter bemötande mer än efter medicinskt resultat. I det längre tidsperspektivet falnar det för det medicinska resultatet, säger Göran Garellick. Han arbetar för närvarande på halvtid med Sveriges Kommuner och Landstings projekt »Öppna jämförelser« och är ansvarig för arbetsgruppens kontakter med de 18 av landets 64 kvalitetsregister som levererar […](0 kommentar)

Notiser

Konsument- och konkurrensverk följer apoteksavreglering

Regeringen beslöt i förra veckan att ge Konsumentverket och Konkurrensverket i uppdrag att följa utvecklingen på apoteksmarknaden under omregleringsperioden. Syftet är att bevaka konsumenternas intressen och minimera riskerna för att det skapas inträdeshinder för nya aktörer. – Det ska bli enklare för den enskilde att få tag på sin medicin. Vi vill därför få in […](0 kommentar)

Nya Patientdatalagen: Läkarförbundet manar till varsamhet

Läkarförbundet har avgett remissvar på Socialstyrelsens förslag till nya föreskrifter »Social­styrelsens föreskrifter om informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården«, som tagits fram med anledning av den nya Patientdatalagen som träder i kraft 1 juli i år. Läkarförbundets remissvar berör i huvudsak hur patientintegriteten och patientsäkerheten kan säkras och förstärkas, men manar också till en […](0 kommentar)