Nr 23 2008

Kultur

San-folket ger oss kunskap om det liv vår art är skapad för

Finns det något som skulle kunna kallas vår arts eller vårt släktes naturliga livsföring? Vilken sorts evolutionärt tryck har format vår kropp med dess anatomi, metabolism, hjärnfunktioner, hormonsystem? Och kan i så fall kunskapen om den tillvaron ge oss någon ledtråd till hur vi kan uppnå hälsa och välbefinnande? De flesta har förmodligen en inre […](0 kommentar)

Aborternas historia fängslande läsning

Lena Lennerhed, idéhistoriker vid Södertörns högskola och ordförande i RFSU, har skrivit en informationsrik och intresseväckande bok, »Historier om ett brott. Illegala aborter i Sverige på 1900-talet«, i vilken hon redogör för abortfrågans historik. Det första kapitlet handlar om abortörerna, varav den mest kände i Sverige på 1930-talet var Ivar Olofsson, som 1935 dömdes för […](0 kommentar)

Realistiskt skildrade sagor för vuxna lyssnare

För omkring 30 år sedan utkom Bruno Bettelheims då klassikerförklarade men nu nästan bortglömda »Sagans förtrollade värld«. Bettelheim utgick tydligen ifrån att berättelserna i den stora sagoskatten som bröderna Grimm en gång hade samlat från början hade varit avsedda för barn. Men sagoberättarna i världen satt mitt i en ring av vuxna lyssnare, och berättelser […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Medicinsk kommentar

Vinn en Oscar – lev längre

Bedömning av patientens sociala situation och psykiska processer är en väsentlig del av läkekonsten. För kliniskt verksamma läkare och annan sjukvårdspersonal är balansen mellan de teknologiska och psykosociala delarna av yrket synnerligen viktig. De är som två sidor av samma mynt. Mycket onödigt krut kan slösas på utredningar och behandlingar om man inte har grepp […](0 kommentar)

Nya Rön

Osteoporosgener identifierade

Att hereditet spelar en avgörande roll för osteoporos är välkänt. Men kunskapen om vilka gener som står för riskökningen har varit begränsad. Nu visar forskare från bla Storbritannien, Holland och Kanada i en studie i Lancet på flera intressanta delar av genomet som kopplats till ökad risk för osteoporos. Författarna har studerat 315000 olika singelnukleotidpolymorfier […](0 kommentar)

Datortomografi av värde vid akut buksmärta

Patienter med akut buksmärta, akut buk, är en arbetskrävande grupp för jourhavande kirurg. Diagnostiken av patienten, som ibland kräver omedelbar behandling, kan vara svår. Klinisk undersökning, laboratorietest och röntgenundersökning har inte acceptabel sensitivitet och specificitet för differentialdiagnoserna. Det har rapporterats att datortomografi kan öka den diagnostiska säkerheten vid akut buk. Anders Levinsson och Olle Ekberg […](0 kommentar)

Minskad barnadödlighet i Tanzania

Tanzania är på god väg att nå målet att minska dödligheten med två tredjedelar bland barn under 5 års ålder. Det rapporteras i en artikel i Lancet. Målet, som sattes i vad som kallas »Millennium development goal for reducing child mortality«, innebär att dödligheten bland barn under 5 år ska minskas med två tredjedelar under […](0 kommentar)

Sömnproblem kan öka risken för psykisk ohälsa

Att depression kan leda till sömnbesvär är välkänt. Nu ökar evidensen för att även det omvända gäller, dvs att sömnbesvär ökar risken för psykisk ohälsa, som exempelvis depression. En studie gjord av forskare i Zürich och presenterad i tidskriften Sleep har tittat på kopplingen mellan sömnproblem och depression. Närmare 600 vuxna individer har ingått. Dessa […](0 kommentar)

Fler utvärderingar av »payment for performance« efterlyses

»Pay-for-performance« (P4P) har under det senaste årtiondet blivit en integrerad del av ersättningen till vårdgivare inom amerikansk vård, delvis mot bakgrund av en rapport från amerikanska Institute of Medicine år 2001 [1] som hävdade att de traditionella ersättningssystemen var en bidragande förklaring till vårdens dåliga kvalitet. I Europa är det främst brittiska National Health Service […](0 kommentar)

Metabola syndromet påverkar sömnens längd

Individer som sover mindre än sex timmar eller mer än åtta timmar per natt har i större utsträckning metabola syndromet än andra. Det visar en studie som presenteras i tidskriften Sleep. Studien bygger på data från drygt 1200 slumpvis utvalda män och kvinnor mellan 30 och 54 år. Andelen individer som själva uppgav att de […](0 kommentar)

Datortomografi – mer nytta än risk

Brenner och medarbetare publicerade i november 2007 en artikel som handlade om datortomografi (DT) som källa till ökning av kollektivdosen joniserande strålning och vilka effekter på cancerrisken som detta kan ge [1]. I artikeln presenteras en beräkning av hur en ökning av antalet DT-undersökningar kan öka cancerrisken och antalet cancerfall. Risken för cancerutveckling efter DT-undersökning […](0 kommentar)

Betametasonsalva bra vid trakeal intubation

En biverkan av trakeal intubation är att patienten ofta får ont i halsen, blir hes och hostar. De flesta drabbas alltså av en rejäl halsirritation. Anestesiologer brukar förebygga dessa besvär genom att breda ut lidokainsalva på trakealtubens kuff. En enkel men väl utförd studie från Indien har nu visat att en salva med en stark […](0 kommentar)

Svenska gynekologer och obstetriker är positiva till ägg- och spermiedonation

I Sverige har lagstiftningen gällande assisterad befruktning successivt förändrats till att bli mer tillåtande. Äggdonation blev tillåtet 2003 och spermiedonationsbehandling till lesbiska par 2005. Behandling av ensamstående kvinnor, surrogatbehandlingar och embryodonation är fortfarande inte tillåtna enligt svensk lag. Redan 1985 lagstiftade Sverige, som första land i världen, om barnets rätt att få veta sitt ursprung […](0 kommentar)

Endast på webben

Hypoglykemi kan öka risken
för hjärt–kärlsjukdom

Veterans Affairs Diabetes Trial, VADT, undersökte om intensiv blodsockerkontroll vid typ 2-diabetes påverkar risken för kardiovaskulär sjuklighet. Svaret från de preliminära resultaten är kort och gott nej. Mot bakgrund av den nyligen publicerade ACCORD-studien, som fann att samma behandling ökar risken för hjärt–kärldödlighet, kan detta beskedet från VADT möjligen ändå tolkas som positivt. Dessutom noterades […](0 kommentar)

Parodontit – underskattat problem hos diabetiker

– En av många komplikationer till diabetes är en ökad risk för periodontal sjukdom. Och har du en oral infektion eller inflammation är det, precis som vid andra infektioner, mycket svårare att kontrollera blodsockret, påpekade Maria Ryan, professor i oral biologi och patologi vid Stony Brook-universitetet, USA, inför American Diabetes Associations (ADA) konferens i San […](0 kommentar)


Intensiv glykemisk kontroll
skyddar diabetiker mot njursjukdom

Vid en välbesökt presskonferens vid Moscone Center i San Francisco framlades de senaste rönen från ADVANCE-studien (Action in Diabetes and Vascular Disease: Preterax and Diamicron Modified Release Controlled Evaluation). – Resultaten demonstrerar tydligt att intensiv blodsockerkontroll, så som de flesta kliniska riktlinjer rekommenderar, har en viktig roll i preventionen av njurkomplikationer vid typ 2-diabetes, sade […](0 kommentar)


Riktlinjer för barn med urinvägsinfektion

Engelska riktlinjer – inget för barn med urinvägsinfektion i Sverige Barn med urinvägsinfektion. Nya vetenskapliga rön måste ändra på inkörda rutiner Replik: Gärna ändrade rutiner – men först vetenskaplig validering Slutreplik: Hur stor skada får vi göra för att uppnå möjlig nytta?(0 kommentar)

Notiser

Ny generaldirektör för Läkemedelsverket

– Ett otroligt spännande jobb. Jag ser oerhört mycket fram emot rollen som generaldirektör för Läkemedelsverket, som är en väldigt välrenommerad myndighet, såväl nationellt som internationellt. En av utmaningarna blir, enligt Christina Rångemark Åkerman, det ökade tillsynsansvar som följer av att apoteksmarknaden avregleras. Christina Rångemark Åkerman är född 1961, bosatt i Skåne och gick efter […](0 kommentar)

Vetenskapsrådet vill fördela ALF-medel

ALF-medel bör fördelas nationellt i en öppen process för att höja kvaliteten, anser Vetenskapsrådet och säger sig kunna åta sig uppdraget att granska sådana ansökningar. Det framför rådet i sitt remissvar på delbetänkandet i Olle Stendahls utredning av den kliniska forskningen, SOU 2008:7, se LT nr 8 sidan 512 och nr 9 s 607. Rådet […](0 kommentar)

Snabbare SBU-svar för strategiska beslut

Är grön laserkirurgi vid godartad prostataförstoring en bättre metod än TURP? Bör en viss operationsmetod eller en viss teknisk apparatur införas? Sådana frågor ska chefer och beslutsfattare i vården kunna ställa till SBUs Upplysningstjänst, och få svar inom förhoppningsvis 2–4 veckor. Tjänsten startar i sommar och ska fungera fullt ut tilll hösten. Syftet är att […](0 kommentar)

Ökat val i öppen specialistvård

Därför lämnade regeringen den 29 maj ett tilläggsdirektiv till utredaren Toivo Heinsoo och utredningen »Patientens rätt i vården« med uppdrag att ta fram ett förslag på ett system som ska reglera förutsättningarna för sådana vårdgivare att verka i vården med offentlig ersättning. Det är den öppna vården utanför primärvården som avses. Syftet är nytänkande, kostnadseffektiva […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Vårdskador på sjukhus är vanliga

Sedan 1980-talet har retrospektiv journalgranskning använts för att kartlägga antalet patienter som skadas på sjukhus, skadornas allvarlighetsgrad och deras typ för att få en uppfattning om patientsäkerheten. Den aktuella metoden utvecklades i USA och användes första gången i större skala i New York (Harvard Medical Practice Study) [1]. Metoden har därefter använts i nationella studier […](0 kommentar)

Engelska riktlinjer – inget för barn med urinvägsinfektion i Sverige

Medicinsk kontrovers Kjell Tullus beskriver i Läkartidningen (45/2007, sidorna 3359-60) nya riktlinjer för utredning och behandling av barn med urinvägsinfektioner (UVI) avsedda för England och Wales (NICE clinical guideline 54). Originaldokumentet är omfattande, hela 170 A4-sidor, och behandlar i stort sett alla tänkbara aspekter på UVI hos barn: diagnostik, akut behandling, preventiva åtgärder, utredning och […](0 kommentar)

Nya vetenskapliga rön måste ändra på inkörda rutiner

Medicinsk kontrovers Ulf Jodal och medarbetare har skrivit ett kritiskt inlägg om de nya engelska riktlinjerna för utredning och behandling av urinvägsinfektioner hos barn. Det är bra eftersom det ger oss möjlighet att diskutera denna viktiga fråga. Inlägget är långt och tar upp mycket mer av de nya engelska riktlinjer från NICE än jag gjorde […](0 kommentar)

Hur stor skada får vi göra för att uppnå möjlig nytta?

Medicinsk kontrovers Ulf Jodal och medarbetare argumenterar för att barn i Sverige som haft en urinvägsinfektion ska utredas enligt Göteborgsmodellen. De har allvarliga invändingar mot NICE och mitt förslag att dessa utredningar ska bantas. Jag tror inte att dessa åsiktsskillnader beror på att vi har olika kunskaper om barn med urinvägsinfektioner. Skillnaderna beror på att […](0 kommentar)

Gärna ändrade rutiner – men först vetenskaplig validering

Medicinsk kontrovers Det är glädjande att Kjell Tullus strävat efter att göra de engelska riktlinjerna lika de svenska. Han är dock kritisk till att tolv av våra tretton referenser har svenska författare. Det är nu inte så konstigt eftersom vi argumenterar för att svenska riktlinjer bör baseras på svenska förhållanden. Så tex var det den […](0 kommentar)

Bikostnader – en bisak för vården?

Kronisk dialys blev möjlig efter 1960 och har därefter utvecklats på ett såväl kvalitativt som kvantitativt sätt. I Sverige får i dag cirka 3000 patienter regelbunden dialysbehandling. Kostnaderna har hela tiden varit höga. Den aktiva uremivårdens kostnader (dialys och njurtransplantation) är av samma storleksordning som kostnaderna för hjärtkirurgi, trots att antalet patienter i uremivården är […](0 kommentar)

Gener och individuella skillnader i beteende

Inom evolutionspsykologin har det länge framhållits att människor, åtminstone i avseenden som är viktiga för överlevnad och fortplantning, är ganska lika varandra [1]. Dessa likheter antas vara resultatet av att individer som avviker från normen använder mindre framgångsrika beteendemönster och därför inte klarar konkurrensen om föda och reproduktiva resurser lika bra som sina artfränder. Variation […](0 kommentar)

Hur kan man leva utan albumin?

Som läkare ställer man sig ibland frågan hur en person över huvud taget kan leva. Sällan är väl detta så motiverat som när personen helt saknar albumin. Fallbeskrivning Sverige En man född 1975 uppsöker 1998 primärvården för hälsokontroll/friskintyg. I samband med rutinprovtagning upptäcks en betydande hyperkolesterolemi (S-kolesterol 10 mmol/l). Som ett led i utredningen av […](0 kommentar)

Patientsäkerhet

»Ursäktligt« – ett svårbedömt kriterium som friar läkaren

Relativt ofta frias läkare trots att de anses ha gjort ett ansvarsgrundande fel. Orsaken är att felet bedöms som ursäktligt. Disciplinpåföljd i form av varning eller erinran tilldelas exempelvis läkare som av oaktsamhet inte fullgör sina skyldigheter, dvs inte handlar enligt vetenskap och beprövad erfarenhet. Men om felet framstår som ursäktligt kan läkaren klara sig […](0 kommentar)

Patient med smärta i vänster axel hade hjärtinfarkt – EKG borde ha tagits

En 52-årig man sökte akut på vårdcentralen den 10 september 2007 på grund av smärta i vänster axel efter en förkylning som pågått en vecka. Distriktsläkare A bedömde att patientens tillstånd berodde på muskelvärk och ordinerade inflammationshämmande medicin. Patienten återkom den 17 september med förvärrade besvär. Han undersöktes då av distriktsläkare B, som även hon […](0 kommentar)

Läkarens arbetssituation gör felet ursäktligt

En 71-årig kvinna sökte den 12 september 2006 vid vårdcentralen på grund av magbesvär och viktnedgång. Hon undersöktes av distriktsläkaren, som beställde en ultraljudsundersökning. Denna utfördes den 29 september. Svar kom till vårdcentralen den 2 oktober och visade en misstänkt elakartad tumör i levern. Den 7 december remitterades kvinnan till sjukhus där undersökningar visade att […](0 kommentar)

Aktuellt

Utbildningstjänst i primärvården för läkare utan svensk AT

Det är bristen på allmänläkare och svårigheterna att tillgodose kraven på handledning av ST-läkare som gör att landstinget nu öppnar en särskild utbildningsmottagning. Resurserna är anpassade för att klara introduktionen i allmänmedicin och svensk primärvård för läkare som inte gjort AT i Sverige. Man räknar med att rekrytera 4–5 utbildningsläkare 1–2 gånger om året, dvs […](0 kommentar)

SLF-enkät om patientsäkerhet
visar kompakt missnöje
med arbetssituationen

Läkarförbundet har tillsammans med en extern konsult genomfört en enkätundersökning bland medlemmar och förtroendevalda om patientsäkerhet. I undersökningen har läkare fritt fått associera kring patientsäkerhet. De faktorer som samstämmigt lyfts för säker vård är läkares kompetens, tidsramar, personalresurser samt rutiner, i nu nämnd ordning. Men medan kompetensen finns, så brister tiden, är de svarandes allmänna […](0 kommentar)

»Kd-förslag om kemisk kastrering illa genomtänkt«

I samband med villkorlig frigivning ska män som är dömda för sexbrott mot barn åläggas läkemedelsbehandling för att slå ut sexdriften, så kallad kemisk kastrering. Det kräver Yvonne Andersson, riksdagsledamot för kristdemokraterna, efter mordet på tioåriga Engla. – Jag hade bestämt mig innan för att gå ut med det här förslaget nästa gång det skedde […](0 kommentar)

Större läkarbrist än väntat hotar i Norden

Vartannat år presenterar de nordiska läkarförbundens samnordiska arbetsgrupp för prognos- och specialistutbildningsfrågor (SNAPS) en prognos för arbetsmarknaden. Modellen utgår från ett beräknat utbud och efterfrågan på läkare i sjukvården, vilket skiljer den från andra analyser. Resultatet visar att – om det mer pessimistiska scenario 1 inträffar – kommer i svensk sjukvård att råda brist på […](0 kommentar)

»Hur vill ni lösa den framtida läkarbristen?«

När årets siffror i SNAPS-rapporten kom blir det tydligt att läkararbetskraften måste användas effektivare i framtiden, men även att intagningen till läkarutbildningen måste »tillåtas öka«, menar utredningschef Kåre Jansson, Läkarförbundet. – Prognosen är bekymmersam. I dag ägnar läkare alltför mycket tid åt fel saker och om vi inte får närsjukvården att fungera bättre riskerar vi […](0 kommentar)

Förbundet behåller husen

– Vi har klart och tydligt hört att fullmäktige inte vill att de säljs, säger förbundsordförande Eva Nilsson Bågenholm. Renoveringen beräknas kosta drygt tre miljoner kronor, som anslås utöver budget. De 42 fritidshusen i Duved, Skanör, i Sydfrankrike och på Kanarieöarna har varit ett återkommande diskussionsämne i CS det senaste året. Inför fullmäktigemötet i höstas […](0 kommentar)

Upp – och ned för antibiotika i Halland

Av landets landsting toppade Halland antibiotikaförskrivningen till barn 0–4 år under 2007, enligt Landstinget Halland och antibiotikanätverket Strama. I snitt fick 8 av 10 så små halländska barn ett sådant recept under året. Det var också en uppgång med 25 procent under de fyra första månaderna 2007 jämfört med samma period 2006. Den kraftiga uppgången […](0 kommentar)

LT debatt

Klinisk prövning av läkemedel – exemplet med antidepressiva

I Läkartidningen 16/2008 redogör Göran Isacsson för faktorer som bidrar till att kliniska prövningar av anti-depressiva medel ibland redovisar effekter som obetydligt skiljer sig från placebo. Han nämner felaktig depressionsdiagnostik, rekrytering av icke representativa patienter via annonsering, bristande efterlevnad av läkemedelsordinationerna och samtidig behandling med andra läkemedel eller psykoterapi [1]. Jag vill härtill lägga kliniskt-farmakologiska […](0 kommentar)

Utan AT-läkare stannar vården – men vart tar de vägen?

AT-stämman år 2008 är avslutad, föreläsningar och verkstäder utvärderade, festen bortstädad. Ett nytt gäng läkare är på väg till sina första legitimerade jobb. En lärdom från AT-stämman verkar vara att många AT-läkare vill jobba som stafettläkare, åka utomlands eller letar efter alternativa karriärer för att sedan eventuellt starta sin specialiseringstjänstgöring (ST). Möjligen leder detta till […](0 kommentar)

Ledare

Nu finns fakta om vårdskador

I detta nummer av Läkartidningen presenteras resultaten av Socialstyrelsens vårdskadeutredning. Man har valt att använda sig av en metod som innebär en strukturerad, retrospektiv journalgenomgång och som man tidigare använt i Danmark. Man får också ett resultat som inte avviker särskilt mycket från vad man fann i den studien och för övrigt inte heller från […](0 kommentar)

Säker vård en självklarhet

Invånarna i Sverige tar för givet att de ska få en bra och säker vård när de så behöver. Svensk sjukvård håller hög kvalitet och har visat goda resultat, men ändå inträffar skador. Hälso- och sjukvård är en riskfylld verksamhet, trots att alla medarbetare inom vården gör sitt yttersta för att hjälpa patienter och aldrig […](0 kommentar)

Debatt och brev

Blödningstid för preoperativ screening av ortognatkirurgipatienter

I Läkartidningen 17–18/ 2008 publicerades en klinisk översikt avseende blödningstidsbestämning (BT) och dess roll av Radulovic och medarbetare [1]. De granskade flera studier som rapporterade resultat vid utredning av blödningsbenägenhet inför njurbiopsi och leverbiopsi. Manno och medarbetare rapporterade att det inte var någon skillnad i blödning vid njurbiopsi vare sig patienterna hade normal eller förlängd […](0 kommentar)

Har läkarna förlorat förmågan att tänka?

Läkaryrket är inte vad det har varit. Det är lätt för mig att säga, jag som steg av min karriär som läkare för mer än trettio år sedan. Det är inte bara jag som tycker det. Häromdagen hörde jag av unga läkarstuderande att de valt yrket för att det gav bra betalt, hade en säker […](0 kommentar)

Snälla HSAN, använd retrospektoskopet med förstånd!

Ansvarsnämndens beslut är ofta föremål för kommentarer i Läkartidningen – och då menar jag inte redaktionens referat i sektionen »Patientsäkerhet« utan kollegornas reflexioner, vilka kommer ur en klinisk verklighet fjärran från HSANs myndighetsutövande, och där beslutens svepande formuleringar ifrågasätts. Som så ofta tidigare påpekats: om alla de »borde« som HSAN radar upp skulle tillämpas verbatim […](0 kommentar)

Angående skattning av njur- funktionen (GFR) med formler

Lars-Olof Hansson och medarbetare tar i en artikel i Läkartidningen upp bestämning av njurfunktionen, dvs glomerulär filtrationshastighet (GFR), ur flera aspekter, bl a dess skattning från plasmahalterna av cystatin C och krea-tinin. Författarna framför åsikten att speciellt beräkningsformler baserade på kreatinin, t ex Cockcroft– Gault och MDRD-ekvationerna, är förenade med stor osäkerhet och riskerar att […](0 kommentar)

Läkare som fick erinran för att inte ha varnat sin patient borde inte ha fällts!

I Läkartidningen 21/2008 (sidan 1586) sammanfattas ett HSAN-ärende (3402/07) där en kardiologkollega fick en erinran för att ha underlåtit att informera patienten om antibiotikaprofylax mot bakteriell endokardit (BE). Då det vetenskapliga underlaget för effekten av och nyttan med denna behandling i många fall är ytterst svagt, vilket nyligen resulterat i reviderade rekommendationer om när antibiotikaprofylax […](0 kommentar)