Nr 32 2008

Kultur

Teorin om spegelneuron förklarar förmågan till empati

Hugo Lagercrantz kommenterar i ett inlägg på kulturavdelningen i LT nr 6/2008 några aktuella vetenskapliga artiklar från välkända tidskrifter. Ämnet är själen och medvetandet och de ansatser som görs för att närmare beskriva dessa före­teelser och för att kanske överbrygga »the hard problem«, nämligen gapet mellan vad som händer på cell- och jonnivå och det […](0 kommentar)

Nytt referensverk inom minimalinvasiv barnkirurgi

Denna bok är en utveckling snarare än en ny upplaga av boken »Endoscopic surgery in children« som gavs ut 1999 av delvis samma författare. Bokens tillväxt både i storlek och i antalet kapitel kan ses som tecken på den snabba utveckling som minimalinvasiv kirurgi (MIK) på barn har genomgått under de senaste åren; från den […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Medicinsk kommentar

Ranibizumab – effektivt, men dyrt,
vid makuladegeneration

Åldersrelaterad makuladegeneration (AMD), och särskilt dess neovaskulära form, är den vanligaste orsaken till allvarlig synnedsättning med förlust av centralsynen och läsförmågan hos äldre personer. Tidigare behandling med fotodynamisk terapi (PDT) och aptameren pegaptanib (Macugen) har till viss del minskat synförlusten jämfört med naturalförloppet och stabiliserat synskärpan hos cirka 60 procent av patienterna men endast i […](0 kommentar)

Nya Rön

Omfattande arbetsbortfall vid ADHD

ADHD (attention deficit hyperactivity disorder) hos vuxna leder till ett stort arbetsbortfall. Det visar en omfattande studie som presenteras i Occupational and Environmental Medicine. Författarna har utgått från förvärvsarbetande individer mellan 18 och 44 år från tio olika länder: USA, Spanien, Tyskland, Libanon, Mexiko, Nederländerna, Belgien, Colombia, Frankrike och Italien. Studiedeltagarna är både män och […](0 kommentar)

Hereditet för koloncancer kopplad till bättre prognos

Att det finns en ärftlig komponent i koloncancer är välkänt. Men koloncancerdrabbade individer som också har en förälder och/eller ett syskon som haft sjukdomen löper faktiskt minskad risk att avlida i sin sjukdom jämfört med individer som drabbas av koloncancer men som inte har hereditet i form av en drabbad förstagradssläkting. Det visar en amerikansk […](0 kommentar)

Nedsatt precision i armrörelser vid nacksmärta

Smärta i nacke–skuldra är ett vanligt problem som orsakar personligt lidande och stora kostnader för samhället. Trots betydande insatser på området råder det i dag brist på metoder för att objektivt diagnostisera och effektivt rehabilitera individer med dessa problem. Det finns ett stort behov av att utveckla nya metoder till detta. Klinisk forskning har alltmer […](0 kommentar)

Institutionalisering vanligare
efter makes/makas död

Äldre människor vars make eller maka avlider löper kraftigt ökad risk att institutionaliseras i exempelvis ett äldreboende månaden som följer efter dödsfallet. Det visar en omfattande finsk studie som presenteras i tidskriften American Journal of Public Health. Författarna har utgått från data från drygt 140000 finländare över 65 års ålder som bott tillsammans med sin […](0 kommentar)

Betablockad under kirurgi – på väg ut?

Akut perioperativ betablockad skulle kunna förhindra hjärtinfarkt och plötslig död genom att sänka hjärtfrekvensen hos patienter som genomgår icke-hjärt-kirurgi. Den tanken har funnits i många år och utvärderats flitigt i olika studier, ofta med positivt resultat, framför allt vid kärlkirurgi på högriskpatienter. Metaanalyser av betablockad på oselekterade patienter uttryckte tidigt en försiktig entusiasm [JAMA. 2002;287:1435-44], […](0 kommentar)

Ingen effekt av johannesört mot ADHD

Naturläkemedlet johannesört är inte effektivare än placebo när det gäller behandling av ADHD (attention deficit hyperactivity disorder) hos barn och ungdomar. Det visar en amerikansk studie som presenteras i JAMA. Hypericum perforatum, som är det latinska namnet för johannesört, används som naturläkemedel, och i studier har dess effekter mot bla depressiva besvär undersökts. Författarna till […](0 kommentar)

Aktuellt

Första vitesföreläggandet mot vårdplatsbrist

Det är första gången Arbetsmiljöverket beslutar om ett vitesföreläggande som är direkt kopplat till vårdplatsbristen och läkarnas arbetsmiljö. – Landstinget måste vidta åtgärder så att läkarna upplever minskad arbetsbelastning och minskad negativ stress. Det här är ett ovanligt beslut, och därför har vår generaldirektör fattat beslutet, säger Thomas Isaksson, arbetsmiljöinspektör i Falun. Om inte Landstinget […](0 kommentar)

Humanitär karriär inleddes med mardrömsuppdrag

Vid 45 års ålder tog Åsa Molde tjänstledigt från sin tjänst som överläkare och kirurg på Länssjukhuset i Kalmar och åkte på sitt första utlandsuppdrag. Det blev för Röda Korset till Etiopien senhösten 1990. – Jag hade ett tremånadersuppdrag, men en vecka innan jag skulle åka hem, våren 1991, intogs vår stad av oppositionen. Vi […](0 kommentar)

En klippa vid katastrofer

Från och med i höst blir landstingen operativa i den stödstyrka som Sverige successivt byggt upp efter flodvågskatastrofen i Sydostasien julen 2004, då 543 svenskar omkom och omkring tre gånger så många skadades. Cirka 20000 svenskar uppskattas ha befunnit sig i området. – Det har tidigare inte varit möjligt för sjukvårdspersonal att arbeta utomlands med […](0 kommentar)

Landsting skyldiga hålla katastrofstyrka i beredskap för utlandsinsatser

Sex landsting blir skyldiga att ha personal i beredskap för utlandsinsatser, enligt lagen om »katastrofmedicinska insatser i utlandet«. Sjukvårdsgrupper från landstingen i Stockholm, Västra Götaland och Skåne är utbildade, testade och startklara. På tur står Uppsala, Östergötland – som har ett katastrofmedicinskt centrum, och Västerbotten – som har ambulansflyget (SNAM). Övriga landsting får upprätthålla utlandsberedskap […](0 kommentar)

»Hur mycket kan folk förvänta sig?«

Den svenska katastrofstödstyrkan prövades för två år sedan under krisen i Libanon. Totalt 77 läkare och sjuksköterskor var på plats i Libanon, Cypern och Syrien och dessutom personal från Räddningsverket, polisen, Röda Korset, Rädda Barnen och Svenska kyrkan, för att undsätta civila som fastnat i kriget mellan Israel och olika fraktioner i Libanon. Läxan därifrån […](0 kommentar)

Tvångsvårdslagstiftningen reformeras

Regeringen beslutade i mitten av juli om en ny översyn av den psykiatriska tvångsvårdslagstiftningen. Utredningen ska presentera ett förslag till ny lagstiftning senast den 1 juni 2010. I en debattartikel i Dagens Nyheter, i mitten av juli, utlovar socialminister Göran Hägglund och justitieminister Beatrice Ask en större reform med utgångspunkt i Psykansvarskommitténs förslag (SOU 2002:3) […](0 kommentar)

»Öppen tvångsvård« kräver samarbete

Öppen psykiatrisk tvångsvård ska användas både inom allmänpsykiatrin och i den rättspsykiatriska vården. Vårdformen är tänkt för patienter som behöver tvångsvård men som inte längre behöver slutenvård. Öppen psykiatrisk tvångsvård ska användas i stället för långa permissioner. Motsvarande vad som gäller under en permission ska patienten följa vissa regler, till exempel hålla personkontakt, ta mediciner […](0 kommentar)

Endast på webben

1990-talets misstag inom
HIV-området får inte upprepas

Tidskriften Lancet fokuserar i en serie artiklar på HIV-prevention. Satsningen görs i samarbete med FN-organet UNAIDS, och tidskriften presenterade artiklarna i samband med den internationella HIV-konferensen i Mexico City den 6 augusti. Till experterna som skrivit i Lancet om HIV-prevention hör Michael Merson vid Duke University i USA. Merson skriver tillsammans med bl a Jeffrey […](0 kommentar)

Läkarens samhällsansvar – exemplet kärnvapenhotet

Året var 1981. Relationerna mellan USA och Sovjetunionen präglades av misstänksamhet och fruktan. En kall fred upprätthölls genom MAD, alltså avskräckning genom säkerställd ömsesidig förstörelse. En amerikansk och en sovjetisk kardiolog, Bernard Lown och Jevgenij Tjasov, hade under flera år samarbetat i frågor rörande förebyggande av hjärtinfarkt. De hade funnit att problemen var likartade, oberoende […](0 kommentar)

Förödande globala hälsoeffekter av ett regionalt kärnvapenkrig

Redan en begränsad användning av kärnvapen skulle få globala klimateffekter med allvarliga konsekvenser för människors liv och hälsa. Med nya datasimuleringsmodeller har man kunnat visa fler mekanismer för kärnvapnens ödeläggande förmåga. Om data från dessa beräkningar och simuleringar stämmer, sätts dagens kärnvapensituation och dess möjliga effekter för folkhälsan delvis i nytt ljus. Klimateffekter På åttiotalet […](0 kommentar)

Hiroshimadagen 6 augusti

Läkarens samhällsansvar – exemplet kärnvapenhotet Gunnar Westberg, nyligen avgången president för International Physicians for the Prevention of Nuclear War Förödande globala hälsoeffekter av ett regionalt kärnvapenkrig Frida Sundberg, ordförande Svenska läkare mot kärnvapen(0 kommentar)

LT debatt

Vårdplatsbrist en orsak
till smittspridning i vården

Vårdverklighet 1: Karolinska Universitetssjukhuset veckan efter midsommar 2008. Sedan flera veckor har så gott som alla kliniker skurit ner sin verksamhet för sommaren, och Stockholms permanenta vårdplatsbrist har eskalerat till sitt årliga crescendo. Primärjourer, bakjourer och koordinatorer lägger ner mängder av tröstlösa timmar på att finna vårdplatser och acceptabla ytor för att kunna baxa in […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Pulserande elektromagnetiska fält och placebo gav samma effekt

Alltsedan antiken har behandling med magnetism använts inom läkekonsten som alternativ till konventionell medicin. Denna terapiform har i allmänhet betraktats med skepsis och motarbetats av medicinska och officiella myndigheter [1]. I modern tid har elektromagnetisk terapi (EMT) fått stor utbredning i Östeuropa. Det hävdas att mer än tre miljoner patienter i det gamla Sovjetunionen framgångsrikt […](0 kommentar)

Kan läkarstudenten lära sig
urologi på ett länssjukhus?

Undervisningen i urologi på läkarprogrammet i Uppsala består av två veckors praktisk klinisk tjänstgöring på avdelning, mottagning och operation. En dag i veckan ägnas åt rent teoretisk undervisning. Urologkliniken har en lång tradition av stort undervisningsengagemang, och traditionella studentenkäter rörande undervisningen har givit kliniken ett gott betyg. Studenterna ska tillgodogöra sig en mängd teoretiska och […](0 kommentar)

Artrosskola i primärvården

Artros är en ledsjukdom som tillhör de stora folksjukdomarna och som orsakar lidande hos de drabbade och kostnader för samhället [1]. Kliniskt dominerar smärta och stelhet, men också symtom i form av nedsatt livskvalitet och psykisk stress förekommer [2]. Behandlingen består ofta av läkemedel och i det senare skedet, när leden till stora delar destruerats, […](0 kommentar)

Risk för fördröjd handläggning vid vertebralisdissektion

En tidigare frisk man i 45-årsåldern söker akut på grund av plötslig och kraftig rotatorisk yrsel som debuterat 45 minuter in i en »intensiv« badmintonmatch. Illamående och kräkningar tillkom snabbt med efterföljande huvud- och nackvärk samt kollaps utan att han förlorade medvetandet. Patienten hade vilat en stund, men då symtomen inte avklingade, tillkallades ambulans. Svårbedömd […](0 kommentar)

Analys av HER2
i bröstcancer kvalitetssäkrad

Omkring 7000 svenska kvinnor får årligen diagnosen bröstcancer, och på grund av tidig upptäckt, bla genom hälsokontroll med mammografi, kan två tredjedelar av patienterna botas med lokal behandling (kirurgi och eventuell strålbehandling). Adjuvant systembehandling förhindrar återfall i sjukdomen hos ungefär 15–20 procent av patienterna. Uppskattningsvis får därmed var sjätte kvinna med tidig bröstcancer recidiv inom […](0 kommentar)

Debatt och brev

Dags att sluta leden

Vansinnesdåd har fått regeringen att uppmärksamma den psykiatriska vården och tillsätta en statlig utredning. Slutbetänkandet från Nationell psykiatrisamordning har presenterat en rad förslag för att öka statusen för psykiatrins patienter, personal och kunskapsområde [1, 2]. Det är något av en paradox att när forskningen gett nya möjligheter till behandling så är tillgången på vård ojämn, […](0 kommentar)

Har psykiatrin med psyket att göra?

Vårens debatt i LT om psykiatrins framtid har varit spännande och skrämmande. Den innehåller många element som är giltiga för vården i stort och som i ett allmänmedicinskt perspektiv skulle kunna sammanfattas ungefär så här: Ska vi läkare begränsa vårt uppdrag till att hantera avvikelser i biologiska apparater eller vågar vi se verkligheten i vitögat […](0 kommentar)

Bedriver vi en alltför okritisk utskrivning av fenylpropanolamin?

För några veckor sedan tog jag hand om en patient med misstänkt stroke på akutmottagningen. Patienten, en 45-årig man, hade i ett par års tid haft besvärlig rinit och sinuit. Hans besvär hade aldrig utretts, och han hade inte använt något nasalt kortisonpreparat. Rinexin var hans »drug of choice«. Patienten hade i ett par dagar […](0 kommentar)

Språkvård i sjukvården

Av oklar anledning har perifera institutioner i sjukvården döpts till »centraler«, medan stora centrala enheter traditionellt kallas »hus« (dock numera i byggnader som är större än vad svenskans »hus« brukar beteckna. Varför inte låta dem byta namn med varandra? Då får sjuklingar söka sig till »sjukhus« i periferin (dvs dagens vårdcentraler), och »vårdcentraler« (dagens sjukhus) […](0 kommentar)

Kommentar till ansvarsärende om central pontin myelinolys

I Läkartidningen 22/2008 (sidan 1690) kommenteras ett ansvarsärende om central pontin myelinolys (CPM). Patienten (en 51-årig kvinna med alkoholmissbruk) utvecklade CPM efter korrigering av hyponatremi (från 111 till 129 mmol/l). Av artikeln framgår inte den exakta korrigeringshastigheten, men vi tolkar att det rört sig om knappt 24 timmar. Enligt Ansvarsnämnden var orsaken till den svåra […](0 kommentar)

För tidig utsättning kan medföra allvarliga risker för patienten

Många kirurger avbryter behandling med lågdos av acetylsalicylsyra (ASA) (tex Trombyl 75 mg (gånger) 1), 1–2 veckor eller mera före planerad operation, av rädsla för blödningsproblem i samband med ingreppet [1]. Vi vill emellertid ifrågasätta ett sådant förfarande i de fall ASA används för prevention vid ischemisk hjärtsjukdom (IHD) eller stroke. Att avbryta behandlingen innebär […](0 kommentar)

Ledare

Ersättningsetablering på gång!

Rätten till ersättningsetablering för privatläkare, när de vid pensionering vill avveckla sin verksamhet, har debatterats under flera decennier. Nu förefaller det äntligen som att frågan kan få en tillfredsställande lösning som tillgodoser både vårdens och läkarnas behov och önskemål. I en remiss till Lagrådet har regeringen nu presenterat sitt förslag om möjlighet att överlåta en […](0 kommentar)

Ändrad kroppsuppfattning som orsak till fetma

Det är välkänt att viktstörningar sammanhänger med en diskrepans mellan individens subjektiva kroppsuppfattning och den faktiska fettmassan. Kvinnor anser sig oftare vara överviktiga, trots en normal vikt, under det att män tenderar att underskatta sin vikt. Denna skillnad mellan den objektivt mätbara fetman och den subjektiva uppfattningen om sin kropp tycks öka, enligt en studie […](0 kommentar)