Nr 34 2008

Kultur

Andra går i terapi – men jag skriver

Ansvar, makt och samvete, tre nyckelbegrepp som barnläkaren och författaren Lars H Gustafsson har känt sig manad att förhålla sig till under hela sin yrkeskarriär, såväl i jobbet som doktor som i sina böcker, vid det här laget ett tiotal. Särskilt makten är en obekväm gåva, tycker han, därför att den både förrättar och förpliktar […](0 kommentar)

Är strandapan en förklaring till människans särart?

I slutet av 1950-talet kom molekylärbiologerna på allvar in i utvecklingsläran. De fann med allt känsligare metoder att människa, schimpans och gorilla utgjorde en separat grupp bland primaterna. De kunde så småningom visa att människa och schimpans är olika i bara 1,6 procent av arvsmassan och att de båda hade en gemensam föregångare för 5–10 […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Medicinsk kommentar

Fetmans skadepanorama mer omfattande än tidigare känt

Det är nu väl känt att fetma har multipla kopplingar till en rad olika hälsovådliga tillstånd. Figuren belyser ett stort antal komplikationer till fetma och härtill en rad andra sjukdomstillstånd som är mer eller mindre direkt kopplade till viktökningens problematik. De två ringarna visar en övervägande metabol och en övervägande mekanisk konsekvens av fetma, men […](0 kommentar)

Nya Rön

Oklarheter kring värdet av insulinbehandling under kirurgi

Patienter som genomgår kirurgi utvecklar övergående typ 2-diabetes. Hyperglykemi är därför ett regelmässigt fynd. Ett stort intresse har sedan flera år riktats mot möjliga fördelar av att använda insulin för att motverka denna tillfälliga ökning av blodets glukosnivå. Gandhi och medarbetare [1] studerade överlevnad och komplikationer hos 400 patienter som genomgick öppen hjärtkirurgi. Hos hälften […](0 kommentar)

Läkaren är patientens doktor – inte »advokat«

Den brittiska kvartalstidskriften Clinical Ethics har i varje nummer diskussioner runt vardagliga komplicerade fall som inte är möjliga att lösa med en princip som tex autonomi eller göra gott. I det senaste numret belyses gränserna för läkares möjlighet att stödja kostsamma behandlingar: En endokrinolog redogör för en patient med akromegali. All terapi är utan effekt, […](0 kommentar)

Ökad mortalitet efter kraftig sänkning av glykerat hemoglobin

Typ 2-diabetiker som sänker sitt HbA1c kraftigt löper ökad risk att avlida och drabbas av kardiovaskulära händelser jämfört med typ 2-diabetiker som inte sänker sitt blodsocker lika kraftigt. De något förvånande rönen presenteras i tidskriften New England Journal of Medicine. Det rör sig om en omfattande studie från amerikanska forskare som tittat på data från […](0 kommentar)

Ljusterapi hjälpte mot demens

Ljusterapi har måttlig effekt mot demens. Det visar en holländsk studie som presenteras i JAMA. Forskarna har utgått från 189 människor i tolv olika äldreboenden. Genomsnittsåldern för studiedeltagarna var drygt 85 år. 90 procent var kvinnor, och en klar majoritet, 87 procent, hade diagnostiserats med demens. De följdes under en period på drygt tre år. […](0 kommentar)

Blodkärlsstyvhet och kardiovaskulär mortalitet

Blodkärlens styvhet har i stora studier befunnits vara direkt relaterad till aterosklerosutveckling och kardiovaskulär mortalitet. Bland de metoder som används för att mäta kärlstyvhet märks pulsvågshastighet och »augmentation index«. Det senare är ett enkelt mått som använder sig av tryckkurvan i centrala artärer och betecknar då andelen av den andra systoliska pulsvågen i relation till […](0 kommentar)

Cannabis ökar risken för psykos

Ungdomar som använder den illegala drogen cannabis löper ökad risk att drabbas av sk prodromala psykossymtom, något som i sig visats vara kopplat till ökad risk för att senare drabbas av psykos. Det visar en finländsk studie presenterad i tidskriften British Journal of Psychiatry. Författarna har utgått från drygt 6300 ungdomar mellan 15 och 16 […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Starkt samband övervikt/obesitas och ortopediska åkommor

Det är väl studerat att övervikt (BMI 25–30) och obesitas (BMI >30) är riskfaktorer för en rad internmedicinska tillstånd som metabola och kardiovaskulära sjukdomar liksom vissa cancerformer [1-3]. Övervikt/obesitas är också en väldokumenterad riskfaktor för gonartros [4-6]; det är också väldokumenterat att viktreduktion har en god prognostisk effekt för detta tillstånd [7]. Vad gäller övriga […](0 kommentar)

Mödradödligheten underskattad i Sverige

Enligt WHO definieras maternell mortalitet som dödsfall i samband med graviditet eller inom 42 dagar efter avslutad graviditet, oavsett duration och lokalisation. Dödsfallet ska vara relaterat till eller ha förvärrats av graviditeten. Sålunda inkluderas inte olyckor eller fall som inte är graviditetsrelaterade. Mödradödligheten i världen varierar mellan mindre än 10/ 100000 och över 1000/100000. År […](0 kommentar)

Naturlig immunitet – första linjens försvar

Ofta studeras orsaker till sjukdom, men sällan pratar vi om de faktorer som bidrar till att vi håller oss friska. Med tanke på alla de bakterier som finns i vår omgivning är det egentligen häpnadsväckande hur sällan vi blir sjuka. Uppenbarligen förfogar kroppen över ett effektivt försvarssystem. Kunskapen om detta system, som ofta kallas naturlig […](0 kommentar)

Överraskande etiologi bakom svår huvudvärk och feber

Huvudvärk och feber är mycket vanliga symtom hos patienter som söker sig till läkare. Oftast är det fråga om en banal virusinfektion, men det finns också flera andra sjukdomar som orsakar liknande symtom. En ganska sällsynt sjukdom med dessa symtom är subakut tyreoidit, som också kallas granulomatös eller de Quervains tyreoidit [1-3]. Vi berättar här […](0 kommentar)

Provokation – bästa sättet att starta warfarinbehandling

För att starta warfarinbehandling använder vi på medicinkliniken i Katrineholm sedan länge en rutin som ursprungligen hämtades från Örebro. Den innebär att en förväntad veckodos kan uppskattas redan dag 3, och flertalet av patienterna är då också inom terapeutiskt intervall. Patienten får warfarindoserna 15 mg dag 1 och 7,5 mg dag 2. Dag 3 kontrolleras […](0 kommentar)

Skelettproteinet osteokalcin även endokrint hormon

Osteoblaster betraktas traditionellt som de celler som bildar benmatrix och mineraliserar denna, dvs bildar vårt skelett, men de har flera andra viktiga funktioner. Osteoblaster bildar bla stora mängder av tillväxtfaktorerna insulin-liknande tillväxtfaktor (IGF-1, IGF-2) och transformerande tillväxtfaktor (beta) (TGF-(beta)), som inkorporeras i skelettet och som sedan frisätts under remodellering och då fungerar som autokrina stimulatorer […](0 kommentar)

Läkemedelsfrågan

Vad är nyttan och vilka är riskerna?

Depression förekommer ofta i samband med koronar hjärtsjukdom och hjärtsvikt [1]. En av fem icke hospitaliserade patienter med koronar hjärtsjukdom och en av tre patienter med hjärtsvikt lider av depression. Det finns evidens för att depression är en oberoende riskfaktor för ischemisk hjärtsjukdom [2]. Dessutom uppstår depression ofta sekundärt efter hjärt–kärlsjukdom och visar invers relation […](0 kommentar)

Debatt och brev

Rehabiliteringsmedicinare bör utbildas – men kan också bidra

Vi håller med om att formaliserad specialistutbildning för läkare i kognitiv medicin behövs (»Kognitiv medicin – kunskapsfält för framtida specialistutbildning«; Läkartidningen 26–27/2008, sidorna 1956-7). Kognitiva störningar är ofta den mest betydande funktionsnedsättningen såväl hos patienter med förvärvad hjärnskada som hos dem med kroniska neurologiska sjukdomar. Efter akutfasen omhändertas dessa patienter ofta inom rehabiliteringsmedicin. Således arbetar […](0 kommentar)

Svensk sjukvård kan återta sin tidigare position – om viljan finns

Lars Werkös debattartikel med den något drastiska titeln »Har läkarna förlorat förmågan att tänka?« [1] bjuder på en del tillspetsade reflexioner och inviterar till en bredare diskussion av sjukvården. Vissa sedan ett par decennier enligt min uppfattning avsiktligt inbyggda förändringar i svensk sjukvård börjar nu med skärpa göra sig gällande som allvarliga systemfel, och priset […](0 kommentar)

Hur mycket paracetamol tål det svenska folket?

Utköp av paracetamol på recept och rekvisition i riket har ökat med ca 20 procent inom loppet av tre år. Ökningstakten ligger stabilt på ca 9 procent per år (Figur 1). Genomsnittssvensken, ung som gammal, köper för närvarande ut på recept eller receptfritt 0,042 DDD per dag. (En DDD motsvarar tre gram paracetamol per dygn.) […](0 kommentar)

Privat barnsjukvård kan kapa väntetider

Kjell Tullus har i en intressant artikel i Läkartidningen 30–31/2008 (sidorna 2116-7) jämfört sina erfarenheter av offentlig och privat sjukvård i London. Great Ormond Street Hospital for Children (GOSH) är ett av världens främsta sjukhus för barn, och en jämförelse med vilket annat sjukhus som helst i England utfaller till fördel för GOSH. Man ska […](0 kommentar)

Försiktighetsprincipen ställer krav på rapportering av osäkra risker

I Läkartidningen 48/2007 (sidorna 3674-6) ställer professor Anders Ahlbom frågan om hur säkra forskningsresultat ska vara innan allmänheten får ta del av dem, och han undrar också vem som avgör vilka risker som är stora nog att rapportera. Dessa frågor går att mycket enkelt besvara om man i stället beaktar en annan aspekt än de […](0 kommentar)

Visst har psykiatrin sin tjusning

Med stort intresse tog jag del av Jan-Otto Ottossons artikel i LT nr 32–33/2008 (sidorna 2185-7) och vill med detta inlägg tacka honom. Artikeln präglas av hans långa psykiatriska erfarenhet (som lärare, forskare och kliniker) och uttrycker en pragmatisk, integrerad syn på det psykiat-riska kunskapsområdet, dess utövning och organisation. Det är ett inlägg som förtjänstfullt […](0 kommentar)

EU-rapportens syfte var en riskvärdering

När man läser Dämviks och Johanssons kommentar kan man få uppfattningen att jag i min artikel diskuterar vilka forskningsresultat som ska publiceras. Det gör jag dock inte, utan min artikel handlar uteslutande om medierapportering av forskningsresultat. När det gäller EU-rapporten om hälsorisker och elektromagnetiska fält, där jag medverkat, avsåg den helt övervägande delen av de […](0 kommentar)

Utsatta barn – också utlämnade?

Psykolog Eva Löwstedt tar i Läkartidningen 14/2008 [1] upp ett viktigt problem när hon diskuterar hur den absoluta anmälningsplikten (rörande utsatta barn) ska tolkas. Bakom denna fråga ligger ett stort problemkomplex: Hur ska medicinska och sociala myndigheter samarbeta? – och inte bara myndigheterna utan främst de personer som har ansvaret. När Kungliga Medicinalstyrelsen slogs ihop […](0 kommentar)

LT debatt

Vildmarksmedicin behövs även i Sverige

Människor söker sig alltmer ut i vildmarken för att uppleva mer och mer extrema äventyr, och de vackraste och mest exotiska platserna är oftast belägna långt från avancerad medicinsk vård. Som läkare i Kiruna har vi vildmarks-perspektivet som en alltid närvarande faktor – idrotts- och friluftsrelaterade skador är vanligt förekommande både inom primärvården och på […](0 kommentar)

Ledare

Läkemedel – en integritetsfråga

Apoteksväsendet och läkemedelsförsörjningen i Sverige står sannolikt inför stora förändringar i en inte avlägsen framtid. En rad statliga utredningar har i flera år arbetat med olika delar av projektet att avmonopolisera läkemedelsmarknaden, och man kan nu skönja konturerna av den tänkta nya modellen. Läkarförbundet har noga följt denna spännande process och under resans gång medverkat […](0 kommentar)

Armarna upp, segern är vår

Upplyfta armar, bakåtböjd nacke och en utspänd bröstkorg är bekanta segergester, inte bara hos olympiska medaljörer utan även hos glada småbarn och bergsgorillor som just klått upp en rival. Nedåtböjt huvud, insjunken bröstkorg och sänkta axlar är lika tydliga tecken på ett misslyckande. Att dessa igenkännbara och stereotypa signaler för seger eller skam är ett […](0 kommentar)

Aktuellt

Kosttillskott ändrade genuttrycket hos möss

I sin artikel redovisar Randy Jirtle, som är professor vid Duke-universitetet i North Carolina, resultaten från experiment med möss. Han använde sig av en musstam som bär på en speciell mutation av den så kallade agouti-genen. Mutationen gör att dessa möss blir feta och har gul päls; de löper också kraftigt ökad risk att drabbas […](0 kommentar)

Kan de epigenetiska förändringarna gå i arv?

År 2002 publicerade en grupp Umeåforskare en studie som skakade om invanda föreställningar. Professor Lars Olov Bygren och hans medarbetare hade följt tre årskullar som föddes i Överkalix i Norrbotten åren 1890, 1905 och 1920, och dessutom samlat in uppgifter om dessa personers föräldrar och far- och morföräldrar. Vad de ville undersöka var om näringsförhållanden […](0 kommentar)

Epigenetik hett forskningsområde – länkar samman arv och miljö

Tomas Ekström är en av pionjärerna för epigenetisk forskning i Sverige, och han tvekar inte om forskningsområdets betydelse. – Att både arv och miljö är viktiga för utvecklingen av många sjukdomar har man vetat länge, säger han. Men hur ser samspelet mellan dem ut? Den nya kunskapen om epigenetiska mekanismer har gett oss ett molekylärt […](0 kommentar)

Ny instans ska utreda forskningsfusk

– Det är positivt att man skyndar på det med tanke på att vi lägger ner vår egen verksamhet, säger Jan Stålhammar, administrativ chef vid Vetenskapsrådet och sekreterare i rådets oredlighetsgrupp. Vetenskapsrådets styrelse beslutade i juni att lägga ned Expertgruppen för utredning av misstankar om oredlighet i forskning från den 1 januari 2009. Från och […](0 kommentar)

Inga fler vårdplatser apropå beslutet

– Inte specifikt för det, säger verksamhetschefen för medicinkliniken i Falun, Mikael Köhler. – Egentligen vet jag inte vad de vill. Vi ska visa att den negativa stressen har blivit mindre och den har redan minskat betydligt sedan de gjorde granskningen förra våren. – Vi har fått ett förtydligande från Arbetsmiljöverket att beslutet inte gäller […](0 kommentar)

Första vitesföreläggandet mot vårdplatsbrist

– Landstinget måste vidta åtgärder så att läkarna upplever minskad arbetsbelastning och minskad negativ stress. Det här är ett ovanligt beslut, och därför har vår generaldirektör fattat beslutet, säger Thomas Isaksson, arbetsmiljöinspektör i Falun. – Jag är jätteglad, för det här har vi stångats för. Det är första gången Arbetsmiljöverket ställer krav med anledning av […](0 kommentar)

Notiser

Fler föreslås få ta del av läkemedelslista

Fler ska få ta del av apotekens läkemedelsförteckningar, enligt en departementsskrivelse (Ds 2008:58) i vilken Socialdepartementet föreslår ändringar i lagen om läkemedelsförteckning. En förskrivare föreslås kunna överlåta åt »annan hälso- och sjukvårdspersonal« att efter samtycke ta del av listan för att »bereda den registrerade vård eller behandling« och för att »komplettera den registrerades patientjournal«. I […](0 kommentar)

Ny vd för förbundet dröjer

Läkarförbundets förra vd Catarina Andersson Forsman meddelade i november förra året att hon skulle sluta, och i januari utannonserades tjänsten. I juni såg det ut som att saken var så gott som klar, men något tillstötte och något namn presenterades aldrig då. Förbundets centralstyrelse behövde först sammanträda, och detta skedde först i måndags kväll den […](0 kommentar)

Endast på webben

Merck påstås ha förklätt marknadsföring till forskning

Advantage-studien startade i mars 1999, innan Vioxx (rofecoxib) var godkänt vare sig i USA eller i Sverige. Studien var en 12-veckors multicenterstudie med drygt 5 500 artrospatienter vid 600 allmänmottagningar och vårdcentraler, 581 i USA och 19 i Sverige. Studien undersökte toleransen för rofecoxib och naproxen. Den publicerades 2003 just i Annals of Internal Medicine […](0 kommentar)

Svensk prövare känner sig inte lurad av Merck

Gunnar Johansson är allmänläkare och docent vid Uppsala universitet. 1999 arbetade han som husläkare vid Nyby vårdcentral i Uppsala och var den svenska koordinatorn för Advantage-studien. Han blir förvånad över uppgifterna om att den skulle vara en marknadsföringsstudie. Det var aldrig något som han fick information om eller misstänkte vid tiden för studien. – Nej, […](0 kommentar)

Meddelanden

Meddelanden

Nordiska ministerrådets folkhälsopris 2008 Nordiska folkhälsopriset 2008 har tilldelats Danuta Wasserman, professor i psykiatri och suicidologi vid Karolinska institutet samt chef för Nationell prevention av suicid och psykisk ohälsa (NASP). Hon får priset för sitt djupa engagemang i att förebygga psykisk ohälsa, i synnerhet dess tragiska följder i form av självmord. Motiveringen lyder: »För hennes […](0 kommentar)