Nr 35 2008

Kultur

Rabelais och Céline – Läkare, författare och språkrevoltörer med 400 års mellanrum

Stundom kan man upptäcka historiska personer, vars yttre liv har beskrivit så likartade förlopp att man kan frestas att tro på själavandring. Två sådana personer var François Rabelais (1494–1553) och Louis-Ferdinand Destouches (1894–1961), den senare mer känd som Céline, det nya namnet taget efter sin farmors flicknamn. Inte nog med att de delade samma födelseår […](0 kommentar)

Ny kunskap för erfarna kliniker

Svensk vuxenpsykiatri gör intensiva satsningar för att öka mängden utvecklingsrelaterade neuropsykiatriska utredningar. Inom psykiatrin verksamma personer har under den senaste 10-årsperioden utbildats för att kunna arbeta med evidensbaserad terapeutisk behandling. Tiden är mogen för att erbjuda psykoterapi även till vuxna med Aspergers syndrom (AS) och komplex psykiatrisk samsjuklighet. Valerie L Gaus’ aktuella bok om kognitiv […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Medicinsk kommentar

Brist på TBE-vaccin ställer till problem

I Sverige, liksom i många länder i Europa med endemisk förekomst av fästingburen hjärninflammation (TBE), har antalet givna doser vaccin mot TBE ökat markant. Bara i Sverige har efterfrågan fördubblats på fyra år från 200 000 till cirka 400 000 givna doser 2007. Ökad uppmärksamhet på TBE hos allmänheten, tillkomst av nya endemiska områden i södra Sverige […](0 kommentar)

Nya Rön

Fler fall av melanom hos kvinnor

Antalet fall av melanom ökar bland unga kvinnor i USA. Det visar en epidemiologisk studie som presenteras i Journal of Investigative Dermatology. Författarna har tittat på data från perioden 1973 till 2004 och inkluderat amerikanska vita män och kvinnor i åldrarna 15–39 år. Incidensen av melanom ökade kraftigt under perioden 1973–2004. År 1973 var den […](0 kommentar)

Vanligt med angina ett år efter infarkt

Det är vanligt att patienter som haft hjärtinfarkt besväras av angina pectoris ett år efter infarkten. Det visar en amerikansk studie i Archives of Internal Medicine. Författarna har tittat på närmare 2000 patienter som behandlats för hjärtinfarkt vid 19 olika amerikanska sjukhus. En uppföljning av dessa gjordes ett år efter infarkten, då individerna fick uppge […](0 kommentar)

Erektil dysfunktion – varning för framtida hjärtsjukdom

Preparat mot erektil dysfunktion har som bekant blivit enorma försäljningsframgångar under senare år. Tillståndet är, vid sidan av de rent samlevnadsmässiga konsekvenser som följer av det, också en kraftfull varning för framtida kardiovaskulär sjukdom. Det påståendet kommer från forskare i Hongkong och Italien, som presenterar sina rön i två separata studier i tidskriften Journal of […](0 kommentar)

Strikta indikationer för gallstenskirurgi ger bättre resultat

Gallstenssjukdomen med dess komplikationer är vanligt förekommande i Sverige liksom i övriga västvärlden. Skillnader i frekvens av gallstenskirurgi finns mellan och inom länder. Dessa skillnader kan inte förklaras av skillnader i prevalens utan snarare av kirurgens attityd till patientens symtom, framför allt till dem med lindriga till måttliga besvär. Det vanligaste skälet till operation är […](0 kommentar)

Diabetes kan ge hörselnedsättning

För att undersöka om diabetes kan förorsaka sensorineural hörselnedsättning analyserades data från National Health and Nutrition Examination Survey (NHANES) 1999–2004. Bland 5140 personer som genomgått tonaudiometri, 20–69 år gamla, varav 399 personer med självrapporterad diabetes, var lätt till måttlig hörselnedsättning signifikant vanligare bland vuxna med självrapporterad diabetes än hos dem utan diabetes (justerad oddskvot 2,2–2,4). […](0 kommentar)

Ökar risken för oetiskt förfarande om staten betalar njurdonatorer?

Donation av mänskliga organ sker huvudsakligen från patienter som vårdas på intensivvårdsavdelningar och som avlider i total hjärninfarkt. Det antal patienter som avlider under sådana omständigheter täcker emellertid inte behovet av nya organ. Njurar, som utgör majoriteten av donerade organ, kan även doneras från levande givare, något som i dag är rutiningrepp. Trots detta föreligger […](0 kommentar)

Risk för kejsarsnitt hos förstföderskor med lång cervix

Det är tidigare visat att en kort cervix (15 mm) mätt i vecka 23 ökar risken för förtidsbörd. Betyder då en lång cervix motsatsen, dvs ökad risk för överburenhet och ökad risk för kejsarsnitt på indikationen värksvaghet? I en nyligen publicerad studie av 30452 förstföderskor mättes cervix med vaginalt ultraljud i vecka 23. De med […](0 kommentar)

Vanligt med depression vid typ 2-diabetes

Individer med typ 2-diabetes löper ökad risk att drabbas av depression. Det visar en studie som presenteras i JAMA. Kopplingen mellan diabetes och depression är välkänd, men kring kausalsambandet finns frågetecken. Är det så att diabetiker löper ökad risk för depression, tex på grund av de komplikationer sjukdomen innebär, såsom krav på medicinering, livsstil och […](0 kommentar)

Enkelt vårdprogram för hjärt-kärlprevention

Avståndet mellan riktlinjer och praxis för kardiovaskulär prevention är alltför stort [Eur Heart J. 2004;6(suppl J):J17-26; Eur J Cardiovasc Prev Rehabil. 2007; 28:2375-414]. Syftet med EUROACTION är att skapa ett enkelt vårdprogram, lett av en sjuksköterska i ett team med sjukgymnast, dietist och med tillsyn av ansvarig läkare. Det 16 veckor långa programmet består av […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Tuberkulosutbrott på fritidshem:
14 barn smittade

Tuberkulosincidensen har i Sverige länge varit i sjunkande. Sedan mitten av 1990-talet har dock incidensen varierat mellan 400 och 500 nya fall per år [1]. Det finns sedan gammalt i folkmedvetandet en djupt rotad rädsla för sjukdomen. Tuberkulosskräcken och sjukdomens relativa sällsynthet har gett underlag för medierna att vid mer spektakulära utbrott av tuberkulos göra […](0 kommentar)

Läkemedelsbiverkan vanlig orsak
till sjukhusvård av äldre

Biverkningar är ofta oundvikliga även vid rationell läkemedelsbehandling. Hur man hanterar dessa är en viktig del i kvalitetsarbetet med läkemedel. Epidemiologiska studier av läkemedelsbiverkningar visar att majoriteten orsakas av kända farmakologiska reaktioner (typ A) [1-8], dvs förväntade effekter av en för hög dos i förhållande till patientens förmåga att göra sig av med läkemedlet via […](0 kommentar)

Fibromyalgi internationellt accepterat begrepp

Som regel när någon drabbas av fibromyalgi ställer sig patienten – och anhöriga, arbetskamrater etc – följande typ av frågor: • Vad är fibromyalgi för sjukdom? (Eller: Är det en sjukdom?) • Är fibromyalgi vanligt? • Vad beror fibromyalgi på? • Vad kan man göra åt fibromyalgi? • Hur kommer min fibromyalgi och mina besvär […](0 kommentar)

Debatt och brev

Etnisk-kulturella riktlinjer efterlyses

D-vitamin är avgörande för skelettuppbyggnad, men en rad studier tyder på att låga D-vitaminnivåer även är relaterade till bla hjärt- och kärlsjukdom, diabetes, MS, kolon- och bröstcancer samt depression hos äldre [1-3]. För foster har D-vitamin-brist relaterats till lägre födelsevikt, kortare rörben, kortare graviditetslängd samt ökad risk för preeklampsi [4-6]. Djurstudier har entydigt visat att […](0 kommentar)

Slopande av subventioner för viss hypertonibehandling ej genomtänkt

Läkemedelsförmånsnämnden, LFN, har gått igenom preparat som används vid hypertoni och beslutat att läkemedelssubventionen för vissa preparat tas bort eller modifieras. På så sätt tror man att 400 miljoner kronor kan sparas per år. LFNs beslut kommer att gälla från 1 september 2008 men kan överklagas till domstol. LFN vill ta bort subventionen för ARB […](0 kommentar)

Modern smärtbehandling – inget alternativ för artrospatienter med svår smärta?

Med denna artikel vill vi belysa hur behandlingen av patienter med icke-cancerrelaterad svår, långvarig smärta som vid ar-tros eller annan ledsmärta, ser ut i dagens primär- och specialistvård. Vi vill också väcka frågan om varför effektiv smärtbehandling så sällan erbjuds denna patientkategori. Behandling av långvariga smärttillstånd upptar en allt större del av sjukvårdens resurser. Var […](0 kommentar)

Läkemedelsverket kan bara granska reklam i efterhand

Reklamen för Gardasil riktad till allmänheten har väckt stort intresse. I Läkartidningen nr 30–31/2008 (sidan 2121) ifrågasätter Lars Linnersten om den Gardasilreklam som skickats ut från Sanofi Pasteur MSD direkt till föräldrar med döttrar i åldrarna 16–17 år är förenlig med lagstiftarens intentioner. Läkemedelsverket (LV) har i brev till Sanofi Pasteur MSD framfört att det […](0 kommentar)

Glöm inte traumapatienterna

Det är med stor tillfredsställelse jag i LT 26–27/2008 (sidorna 1956-7) läser om satsningen på kognitiv medicin och om planerade utbildningsinsatser. Det är viktigt och riktigt att någon läkargrupp står upp och tydligt säger: »Det här är vårt bord!« Efter att i många år sett traumapatienter ur ett smärtlindringsperspektiv har jag blivit varse hur pass […](0 kommentar)

Medicinskt farlig reklam för Treo

I en helsidesannons på sidan 3 i Dagens Nyheter onsdagen 23 juli 2008, fanns följande att läsa om Treo: »Huvudvärk kan komma plöstligt. Treo lindrar snabbt och effektivt.« Enligt min mening, och enligt vad som undervisas inom medicinutbildningen, är plöstlig huvudvärk lika med subaraknoidal blödning tills motsatsen är bevisad. Hur som helst är plötslig huvudvärk […](0 kommentar)

Mortalitet osäkert mått vid kvalitetsjämförelser

Professor Johan Herlitz och medarbetare beskriver i LT nr 17–18/2008, sidorna 1289-94, att den verkliga mortaliteten efter sjukhusvårdade hjärtinfarkter är långt högre än vad man ofta tror. Vi har tidigare påtalat att dödlighet i hjärtinfarkt är avsevärt högre än vad som framgår av Riks-HIA (Dagens Medicin, 7 november 2007). Riks-HIA har i de senaste årsrapporterna […](0 kommentar)

Bäst behandling vid fetma och obstruktivt sömnapnésyndrom är viktnedgång

Under rubriken »Obstruktivt sömnapnésyndrom – diagnostik och behandling« [1] refererar författarna en, enligt metodbeskrivningen, »systematisk litteratursökning avseende det vetenskapliga kunskapsläget kring diagnostik och behandling av obstruktivt sömnapnésyndrom«. Genomgången har gjorts gemensamt nordiskt av SBU och dess systerorganisationer. Det fullständiga resultatet finns publicerat på engelska, och det är ingen tvekan om att SBU önskar att resultaten […](0 kommentar)

Ledare

På jakt efter sjukvårdens kvalitetsmått

Kvalitet har blivit sjukvårdspolitikens favoritadjektiv – när ny organisations- eller vårdvalsmodell ska införas är det kvaliteten som ska styra. Dessa goda intentioner är dock behäftade med ett problem: praktiskt användbara och rättvisande kvalitetsindikatorer saknas. Om de hade funnits skulle de för länge sedan kommit i allmänt bruk. En anledning till att kvalitetsmåtten ofta är trubbiga […](0 kommentar)

Sjukvård – en mänsklig rättighet

En lagstiftning som särbehandlar och utestänger vissa människor från hälso- och sjukvård är inte förenlig med grundläggande mänskliga rättigheter. Regeringen bör därför snarast ta sitt ansvar för papperslösa och gömda flyktingars rätt till vård. För bara någon vecka sedan presenterade Svenska FN-förbundet en rapport om diskriminering i Sverige. I rapporten kritiseras situationen för papperslösa och […](0 kommentar)

Nyklippt

Martina – kan det vara rättvist?

Öppnandet av barnsjukhuset Martina i Stockholm kommenteras av Barometern (m): »De familjer som vill lägga resurser på en särskild sjukförsäkring kan få den för sina barn. Och den vanliga barnsjukvården avlastas, så att köer och väntan blir kortare där, åtminstone marginellt. Men debatten kokar. Det finns till och med en speciell blogg för upproret mot […](0 kommentar)

Aktuellt

Tio år av kollegialt stöd

Den vanligaste anledningen till kontakt med en lyssnande kollega är olika arbetsrelaterade problem. – Det kan vara att man känner sig illa behandlad av arbetskamrater eller chefer. Det kan också vara chefer som känner sig motarbetade eller missförstådda, säger förbundets personalchef Inger Löfvander, som är ansvarig för samordning av nätverket och stöd, utveckling och utbildning […](0 kommentar)

För distriktsläkaren Johan blev kontakten med en lyssnande kollega vändpunkten

Det gav mig den styrka som jag behövde i ett känsligt läge. Och det utvecklade sig till något fantastiskt som jag aldrig hade fått uppleva annars, säger han. Det här är hans berättelse. Det hela utspelade sig för ungefär tio år sedan. Johan arbetade då på en liten vårdcentral med tre läkare. Där hade han […](0 kommentar)

Läkarförbundet kräver sanktioner

I ett remissvar på delbetänkandet »Vårdval i Sverige« (SOU 2008:37), skriver Läkarförbundet att man saknar förslag om sanktioner mot de landsting som inte inför etableringsfrihet inom ramen för ett vårdvalssystem. »Om tillsynsmyndigheten inte har tillgång till effektiva sanktionsmedel vid allvarliga regelöverträdelser finns inte en godtagbar garanti för att den föreslagna vårdvalsreformen får önskat genomslag.« Frågan […](0 kommentar)

Sajter betygsätter mediers medicinska nyheter

Bakom de nya mediekritiska sajterna står akademiska organisationer, stiftelser, medicinska organisationer eller fristående experter. De flesta har etablerats i den anglosaxiska världen (Storbritannien, Australien, USA och Kanada). Media Doctor-konceptet bygger på att experter snabbt kvalitetsbedömer och rankar medieinslag med hjälp av ett av sex besläktade instrument, beroende på artikelns fokus. Andra sajter bygger i stället […](0 kommentar)

LOV ska underlätta för fler aktörer att etablera sig

Lagen om valfrihetssystem, LOV, är ett alternativ till upphandling enligt LOU, lagen om offentlig upphandling. Den föreslagna nya lagen reglerar vad som ska gälla för de kommuner och lands­- ting som vill konkurrenspröva kommunala och landstingskommunala verksamheter, och omfattar äldre, personer med funktionssnedsättning samt hälso- och sjukvårdstjänster. – Den enskilde ska ges möjlighet att själv välja […](0 kommentar)

»Kommersiella syften i kliniska studier bör redovisas«

Läkartidningens webb rapporterade nyligen om dokument som visar att en klinisk studie av läkemedlet Vioxx hade som primärt syfte att marknadsföra medlet till allmänläkare i USA och Sverige. Nyheten ställer en viktig etisk princip på sin spets – den om samtycke. Enligt Helsingforsdeklarationen ska försökspersoner få ”tillräcklig information om syftet, metoderna, finansieringen och eventuella intressekonflikter” […](0 kommentar)

Notiser

Politiker kritiserar privat barnsjukhus

Ett läkarbesök vid det privata barnsjukhuset Martina, som öppnar i september i Stockholm, kommer att kosta 1 400 kronor, alternativt 2 500 kronor om året om en privat försäkring tecknas. Även borgerliga politiker har reagerat: – Stockholmarna ska inte behöva betala två gånger för vård, först via landstingsskatten och sedan via en privat försäkring, säger […](0 kommentar)

Ohälsotalet fortsätter att minska

Ohälsotalet har minskat med 5,6 procent det senaste året och är nu i augusti 36,9 dagar, enligt Försäkringskassan. Så lågt har det aldrig tidigare varit under 2000-talet. Sjuk- och aktivitetsersättning står för större delen av ohälstalet, men det är främst sjukskrivningarna som står för minskningen. Högst ohälsotal har Jämtland (46,2) och lägst har Stockholm (31,3).(0 kommentar)

Nya målbeskrivningar för ST träder i kraft

Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd med målbeskrivningar för alla specialiteter träder i kraft den 1 september. En skillnad mot tidigare är att ST-läkarna själva får ansvar för att uppnådd kompetens dokumenteras. Nytt är också uttryckliga krav på ledarskap, kommunikation och vetenskapligt arbete i delmålen. Extern granskning av utbildningen, till exempel i form av så […](0 kommentar)

Ny vårdchef inom SKL

Göran Stiernstedt, biträdande landstingsdirektör i Stockholms läns landsting, blir ny chef för avdelningen Vård och omsorg inom Sveriges Kommuner och Landsting från den 1 oktober. Han efterträder Ellen Hyttsten, som blir biträdande chef för avdelningen tillsammans med Roger Molin.(0 kommentar)

Förbundsnytt

Information från Sveriges läkarförbund

(0 kommentar)

Endast på webben

»Vanligt symtom kan vara dold svår sjukdom«

Enligt en B-uppsats vid JMK (institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Stockholms universitet) förekom följande symtom på löpsedlar i Aftonbladet och Expressen: rethosta, svullen mage, sömnbrist, viktminskning, huvudvärk, eksem, halsbränna och förkylning. Med denna larmjournalistik tycks kvällspressen sätta fokus på redan välkända – och dessutom ovanliga – samband. Läkarens differentialdiagnostik bygger i stället på […](0 kommentar)

LT debatt

Rangordning i vården leder till felaktiga slutsatser

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Socialstyrelsen publicerar årligen rapporten »Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet« [1] för att ge »en heltäckande bild av verksamheternas kvalitet och effektivitet« [2]. Jämförelserna har hittills bestått i rangordning av landstingsverksamhet, men strategin är att rapportera även på sjukhus- och kliniknivå [3]. Rangordningsjämförelser förekommer också i […](0 kommentar)