Nr 38 2008

Kultur

Doktorn som älskade opera och bjöd kejsaren på middag

Doktor Louis-Désiré Véron (1798–1867) var en remarkabel läkare, vars liv var fantastiskt mångskiftande. Hans medicinska gärning har dock kommit helt i skymundan, eftersom han helst sysslade med litteratur, politik, gastronomi, opera och balett. Då Parisoperan var ekonomiskt och konstnärligt konkursmässig trädde Véron in och återupprättade denna ärevördiga institution till att bli ett av de mest […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Medicinsk kommentar

Inte självklart att vi ska screena för kolorektal cancer

Många anser att hälsokontroller i allmänhet och screening för tidig upptäckt av cancer i synnerhet är värdefulla. När det gäller kolorektal cancer vet vi att prognosen för vad vi kallar »tidig« cancer är avsevärt bättre än för tumörer i mer avancerade stadier. Hela konceptet med screening synes både logiskt och attraktivt. Låg beviskraft i screeningstudier […](0 kommentar)

Nya Rön

Kort sömntid kopplad till fetma hos barn

Barn som sover kort tid och som har en låg andel REM-sömn av den totala sömnen är i ökad utsträckning överviktiga jämfört med barn som sover normalt. Det visar en amerikansk studie presenterad i tidskriften Archives of General Psychiatry. Författarna har undersökt 335 amerikanska barn och ungdomar i åldern 7–17 år. Studiedeltagarnas sömnkvalitet följdes under […](0 kommentar)

Tre stora studier av sambandet mellan kost och typ 2-diabetes

Kopplingen mellan kosthållning och risk för typ 2-diabetes är välkänd. Tre studier publicerade i tidskriften Archives of Internal Medicine belyser sambandet. I en av studierna har forskare från Boston undersökt närmare 44000 kvinnor av afroamerikanskt ursprung som inte hade diabetes vid studiens början. Studiedeltagarna fick löpande svara på frågor om kostvanor. De uppgav bland annat […](0 kommentar)

Ökad risk för alkoholmissbruk bland militärer

Militär personal som deltagit i strid löper ökad risk att överkonsumera alkohol och drabbas av alkoholrelaterad problematik. Det är de huvudsakliga rönen i en amerikansk studie som presenteras i tidskriften Journal of the American Medical Association (JAMA). Studien omfattar närmare 50000 amerikanska militärer från olika vapenslag som deltog i eller fanns i en reserv för […](0 kommentar)

Lipidspecifikt IgM i likvor associerat med sämre MS-prognos

För tre år sedan rapporterade en spansk forskargrupp att närvaro av IgM-antikroppar riktade mot lipider i myelinskidan i ryggmärgsvätskan hos patienter med multipel skleros (MS) förutsäger ett mer aggressivt förlopp under sjukdomens tidigaste stadier. I samarbete med denna grupp undersökte vi om lipidspecifikt IgM i likvor också utgör en markör för den långsiktiga handikapputvecklingen vid […](0 kommentar)

Frekvensreglering viktigast vid förmaksflimmer och hjärtsvikt

Förmaksflimmer kan leda till hjärtsvikt och är en oberoende riskfaktor för död. Vinsten med att bibehålla sinusrytm är kanske störst för patienter med samtidigt nedsatt vänsterkammarfunktion. Roy och medarbetare har därför jämfört rytmreglering med frekvensreglering vid förmaksflimmer och hjärtsvikt (NYHA II–IV och EF 35 procent). Studien var av multicentertyp, prospektiv och randomiserad, och totalt 1376 […](0 kommentar)

Familjehem av hög kvalitet förebygger problem hos unga

Begreppet »barn som far illa« syftar på barn som utsätts för misshandel eller sexuella övergrepp, försummas eller växer upp med föräldrar som har svåra sociala eller psykiatriska problem. För dessa barn finns det väl belagda risker för psykiatriska symtom under såväl barndom som vuxenår [Psychoneuroendocrin. 2005;30:939-46]. Deras erfarenheter tycks kunna sänka tröskeln för att negativa […](0 kommentar)

Systoliskt blodtryck – det enda
som betyder något

I en artikel i Lancet föreslår författarna ett förenklat sätt att se på hypertoni i en dimension: det systoliska blodtrycket. Artikeln publicerades snabbt (fast-track), eftersom den hade potential att revolutionera omhändertagandet av patienter med hypertoni. Behandlingen av de individer med hypertoni som är värst drabbade är fortfarande otillräcklig. Systolisk hypertoni (systoliskt blodtryck ≥140 mm Hg) […](0 kommentar)

Endast på webben

Ökade anslag till läkare
med utländsk examen

Det är »glädjande och en början«. Så kommenterar Läkarförbundet förslaget om ökade fortbildningsanslag på förbundets webbplats, slf.se. Läkare med utländsk utbildning kom i kläm då resurserna till de arbetsmarknadspolitiska programmen för språkutbildning och förberedande utbildning inför kunskapsprovet skars ner för några år sedan, enligt Läkarförbundet, som dock påpekar att ytterligare medel behövs. Vägen till legitimation […](0 kommentar)

Dålig kommunikation
bakom många misstag

Det visar en genomgång av Lex Maria-ärenden i landstinget inom Östergötland som presenterades vid den fjärde nationella konferensen om patientsäkerhet. Camilla Sturnegk på landstingets enhet för patientsäkerhet är en av dem som ligger bakom genomgången. – Det som bland annat förvånade oss var att misstag var lika vanliga över hela året. Och inte heller tycks […](0 kommentar)

Många geriatriker
får ingen internutbildning

Enligt Läkarförbundets policy ska varje läkare ha minst 10 dagars extern fortbildning per år. I snitt får en läkare 8,8 dagar, enligt enkäten. Geriatrikerna får 5,6 och allmänläkarna 6,3 dagar. Att dessa grupper missgynnas är inget nytt. Allmänläkare och geriatriker har under en rad år haft mindre fortbildning än läkare i genomsnitt. Privat anställda sjukhusläkare […](0 kommentar)

Ändrad design på läkemedel kan minska antalet misstag

Vid en av 130 anestesier blir det fel i läkemedelsanvändningen, visar internationella studier. Det berättade Anne Kierkegaard, anestesiolog på Södersjukhuset, på ett seminarium vid den fjärde nationella konferensen om patientsäkerhet i Älvsjö den 17 september. En vanlig orsak till felen är förväxlingar av läkemedel. – En anledning är att alla läkemedel vid anestesi ska vara […](0 kommentar)

Patientsäkerhetsutredningen sätter press på vårdgivarna

Det berättade den pågående Patientsäkerhetsutredningens huvudsekreterare, Per-Anders Sunesson, för åhörarna på den fjärde nationella patientsäkerhetskonferensen i Älvsjö, onsdagen den 17 september. Patientsäkerhetsutredningen vill ge vårdgivarna ett tydligare ansvar för patientsäkerhetsarbetet, bland annat genom ett nytt kapitel i LYHS, lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område. – Vi har tittat mycket på hur arbetsmiljölagstiftningen är […](0 kommentar)

Spanska läkare säger »nej tack« till läkemedelsindustrin

»Läkemedelsindustrins intrång i den spanska hälso- och sjukvården har skapat komplexa intressekonflikter som påverkar hela sjukvårdssektorn. Sjukvården öppnar sina dörrar för företagens konsulenter som, med sina gåvor av större eller mindre värde (presenterade som »utbildningsmöjligheter«), skapar en kultur av sponsring som skadar läkarnas autonomi och påverkar rationaliteten bakom förskrivningen.« Så beskriver den nystartade rörelsen »No […](0 kommentar)

Ytterligare stöd för screening för pulsåderbråck

Det finns ett starkt vetenskapligt underlag för att införa ultraljudsundersökning av alla 65-åriga män, omkring 50 000 om året, enligt rapporten från Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU. Alert-rapporten är en uppdatering och styrker slutsatserna i en tidigare rapport från 2003. – Underlaget har blivit starkare och etiken har diskuterats utförligare och bättre, säger Ingemar […](0 kommentar)

Screening för kolorektal
cancer inte självklart

Inte självklart att vi ska screena för kolorektal cancer Screening för kolorektal cancer bör utvärderas i svenska studier(0 kommentar)

MSD, LIF och Bågenholm om marknadsföring och kliniska studier

MSD och LIF om marknadsföringsstudier: Alla kliniska prövningar kan användas i marknadsföring Replik: Försökspersoner i kliniska studier måste kunna lita på läkemedelsföretagen(0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Screening för kolorektal cancer bör utvärderas i svenska studier

Det har snart gått fem år sedan screening för kolorektal cancer debatterades i Läkartidningen [1-5]. Denna översiktsartikel uppdaterar kunskapsläget genom att redovisa nationella och internationella erfarenheter och ger en överblick över tillgängliga screeningtest, men den berör också variabler av vikt för att kunna utvärdera ett screeningprogram. Kolorektal cancer är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige […](0 kommentar)

Patientens medverkan i klinisk
undervisning av läkarstudenter

Det övergripande syftet med undervisningen i medicinsk etik är att läkarstuderande ska utveckla ett etiskt förhållningssätt till sina patienter, närstående, kolleger och andra berörda [1]. Undervisning som kan underlätta detta kan förmedlas dels som kunskap genom föreläsningar och relevant litteratur, dels som färdigheter som gruppövningar, träning i analys av etiska problem och reflektion men också […](0 kommentar)

KBT-metod för fetmabehandling i primärvården

Andelen feta personer i vårt land har fördubblats sedan 1990-talet och är enligt Statistiska centralbyråns senaste siffror 10,7 procent för män och 11,1 procent för kvinnor. Andelen överviktiga och feta är för män 44,0 procent och för kvinnor 51,8 procent [1]. Långsiktiga behandlingsresultat vid fetma är, förutom kirurgi, nedslående; majoriteten av deltagare i olika program […](0 kommentar)

Homocystein – markör för kärlsjukdom hos äldre med psykisk sjukdom

En signifikant ökning av totalt plasmahomocystein (plasma-tHcy) hos äldre patienter med psykisk sjukdom med eller utan kognitiv svikt har påvisats i ett stort antal undersökningar [1-7]. Ett samband mellan förhöjt plasma-tHcy och reducerade kognitiva funktioner har även påvisats vid normalt åldrande [8-10]. Det faktum att plasma-tHcy visar samband med kognition vid såväl patologiska tillstånd som […](0 kommentar)

AT-skrivningar får gott omdöme av AT-läkarna

Empati, ansvarstagande, samarbetsförmåga, klokhet, människokännedom, energi, kreativitet, problemlösningsförmåga, förmåga att lyssna … och mycket annat förväntar sig samhället av färdiga läkare men också gott omdöme, kunskap, kompetens, yrkesskicklighet för att kunna ta hand om människor som inte alltid har de allra mest vanliga åkommorna utan ibland allvarliga och ovanliga tillstånd. Man förväntar sig också att […](0 kommentar)

Handläggning av samhällsförvärvad pneumoni hos vuxna

Samhällsförvärvad pneumoni är en vanlig diagnos med varierande svårighetsgrad från lindrig till livshotande sjukdom [1]. Hos de svårast sjuka patienterna har valet av vårdnivå och antibiotikabehandling betydelse för utgången. Valet av antibiotika har även betydelse för biverkningsrisken och den totala sjukvårdskostnaden, och sannolikt också för bakteriernas utveckling av resistens mot antibiotika. Riktlinjer för handläggning av […](0 kommentar)

Aktuellt

Eksjö och Kungälv i topp

Höglandssjukhuset i Eksjö fick i år 5,53 poäng på den numera sexgradiga skalan, se tabell 2 nedan. Sjukhuset har under flera år fått höga betyg från AT-läkarna och blev bästa sjukhus i 2005 och 2006 års rankning. Förra året fick sjukhuset tredjeplatsen. Det återkommande goda resultatet tyder enligt Sylf på att flera block håller jämn […](0 kommentar)

Årets etikpris till Maria Kock-Redfors

– Jag känner mig väldigt hedrad och smickrad över priset, säger narkosläkaren Maria Kock-Redfors, på väg till Uppsala och årsmötet för Svensk Förening för Anestesi- och Intensivvård. Den formella motiveringen till Maria Kock-Redfors utmärkelse är lång och mångordig. Men det är framför allt hennes fokus på relationer i det kliniska arbetet samt hennes arbete med […](0 kommentar)

Niels Lynöe: Bemötandet inom vården en förbisedd faktor

– Man kan lära sig av mycket av kollegor, och genom improvisation hitta nya vägar till tillsynes olösliga problem, säger NielsLynöe, och tar fram begreppet »etiskt kreativitet«. Det handlar om att respektfullt möta en patients behov och önskemål i hans eller hennes belägenhet. Nils Lynöe förklarar genom att återge en scen mellan en läkare och […](0 kommentar)

»Det behövs fler unga chefer i vården«

Jonas Ekström är ST-läkare och samtidigt verksamhetschef för Sala närsjukhus. Han blev mer eller mindre inkastad på sitt chefsjobb vid en omorganisation i Västmanlands läns landsting. Utan någon ekonomisk utbildning eller ledarskapsträning fick han vid 28 års ålder överta chef­- s­kapet på närsjukhuset. Under det första året blev det också mycket »trial and error«. – […](0 kommentar)

»Nu ljusnar det för forskningen«

– Förr fanns det luft i sjukvårdssystemet. ST-läkarna kunde forska inom klinikens ramar, säger Karin Prellner, professor och ledamot i vetenskapsrådets styrelse. Men nu har nedskärningar och ekonomiska åtstramningar under de senaste decennierna resulterat i så effektiva organisationer att de fors­kande ST-läkarna inte riktigt får plats. Regeringen har nu insett att de måste satsa på […](0 kommentar)

»Gråten är ett slags förtroende«

Trots att läkaryrket primärt handlar om att bota, lindra och hjälpa så kommer förr eller senare alltid en situation där något negativt måste berättas för en patient eller en anhörig. Det är »Det svåra samtalet«. Det kan till exempel handla om ett negativt diagnosbesked, att en patient har fått ett återfall, att berätta för en […](0 kommentar)

Oetisk omfördelning i Vårdval Stockholm

– Man betalar den så kallade satsningen i invandrartäta områden genom att samtidigt sänka ersättningen för vård till äldre, vilket är närmast oetiskt, säger Thomas Flodin, Stockholms läkarförening, efter förhandlingar med Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning på fredagen. Ersättningen för patientgruppen 75 år och äldre skärs ned, samtidigt som ersättningar för utökade kostnader inte ersätts, till […](0 kommentar)

Läkemedelsgenomgångar bör göras inom sjukvården

En departementspromemoria »Ändringar i lagen (2005:258) om läkemedelsförteckningar m.m.« (Ds 2008:58) föreslår att det ska bli möjligt för farmaceuter att göra läkemedelsgenomgångar med tillgång till läkemedelsförteckningen, i syfte att minska risken för ofördelaktiga läkemedelsinteraktioner och dubbelförskrivning. Läkarförbundet är dock av annan mening. Läkemedelsgenomgångar bör göras inom ramen för sjukvården, inte på apotek utan tillgång till […](0 kommentar)

Bara var fjärde AT-läkare förhandlar om lönen

En negativ trend syns, allt färre AT-läkare löneförhandlar. I år är andelen läkare som löneförhandlat innan de påbörjat sin allmäntjänstgöring 22,8 procent, vilket kan jämföras med 23,1 procent 2007 och 26,7 procent 2006. Ett nedslående resultat, anser Sylf som står bakom rapporten med AT-rankningen. Extra fokus har i år lagts på frågor om lön till […](0 kommentar)

… och Borås kämpar
i botten i år igen

Södra Älvsborgs sjukhus, Borås, får betyget 3,31, där handledningen på medicinblocket drar ned betyget. Även i 2007 och 2006 års listor hamnade sjukhuset på sämsta placering. Trots tidigare löften om bättring från sjukhusets utvecklingschef Marianne Segenstedt har AT-blocken fortfarande problem. Förändringsarbete pågår, men det tar enligt henne mer än ett par år att »ratta om […](0 kommentar)

Patientsäkerhet

Upplyste inte patienten om MS-diagnos

En 18-årig kvinna kom till neurologen A den 21 januari 2005 på remiss, på grund av besvär med domningar i händer och fotsulor samt sömnsvårigheter. Läkaren ordinerade amitriptylin och remitterade patienten till undersökning med magnetkamera av hjärna och halsrygg. Där framkom fynd förenliga med multipel skleros, MS. En lumbalpunktion utfördes och tecken på immunologisk sjukdom […](0 kommentar)

Missade båtbensfraktur i skadad handled

En kvinna hade skadat en handled och sökte hjälp på akutvårdscentralen, där hon undersöktes av en allmänmedicinare. En akut röntgenundersökning visade inte någon fraktur. Läkaren skickade hem patienten med informationen att hon skulle röra handen så mycket det gick, och att smärtan skulle vara över på en vecka. Sju veckor senare fick patienten diagnosen båtbensfraktur. […](0 kommentar)

»Läkarkåren har hörts för lite i patientsäkerhetsfrågor«

Varför startar ni en kampanj om patientsäkerhet just nu? – Som det ser ut i vården är det verkligen dags. Patientsäkerhet är en av vårdens viktigaste frågor, och det är ett ämne som förenar både fackliga och professionella frågor – arbetsmiljö är ett exempel på det. – Hittills har läkarkåren hörts för lite i patientsäkerhetsfrågor. […](0 kommentar)

Förbundsnytt

Information från Sveriges läkarförbund

(0 kommentar)

LT debatt

Rusta upp den kliniska handledningen!

Det är lätt att tänka att läkaryrket är uppbyggt av två fundament: klinisk verksamhet och forskning. Som synes finns emellertid ytterligare en grundsten, omhuldad redan av Hippokrates, men idag närapå bortglömd: undervisning! Här brister i dag svensk läkarutbildning, åtminstone när det gäller den kliniska handledningen. Det är inte sällan man som läkarstudent på klinisk placering […](0 kommentar)

Slutenvården behövs inom barn- och ungdomspsykiatrin

I alla tider, men särskilt under senare år, har negativa, ifrågasättande och kritiska omdömen om slutenvården inom såväl VUP (vuxenpsykiatrin) som BUP (barn- och ungdomspsykiatrin) allt som oftast stått att läsa i tidningar och tidskrifter samt hörts i olika TV-program. Inom VUP anses slutenvård så nödvändig att dess existens inte ifrågasatts, men inom BUP förekommer […](0 kommentar)

Debatt och brev

Oroande att extremkost marknadsförs i sjukvården

I två artiklar [1, 2] bemöter Sundberg och medförfattare respektive Eenfeldt våra tidigare artiklar [3, 4] om extrem lågkolhydratkost som vi här kortfattat kommenterar. Debatten i Läkartidningen om kostråden har för vår del nu nått vägs ände. Uppenbart är att de olika aktörerna i debatten väljer att tolka data olika. Vi mäktar inte med att […](0 kommentar)

Kostnaderna för läkemedel mot högt blodtryck kan och bör begränsas

Läkemedelsförmånsnämnden (LFN), numera TLV, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, har hittills gjort genomgångar av läkemedel inom fyra sjukdomsområden. Genomgångarna ingår i det prioriteringsarbete som pågår inom hälso- och sjukvården och som har till syfte att få ut så mycket hälsa som möjligt för de resurser som läggs på detta område. Dessa fyra genomgångar omfattar läkemedel som tillsammans […](0 kommentar)

Alla kliniska prövningar kan användas i marknadsföring

Kommentar till artikeln »Kommersiella syften i kliniska studier bör redovisas« i LT 35/2008 (sidan 2319). Att läkemedelsföretag – liksom alla andra företag – behöver marknadsföra sina produkter och tjäna pengar borde inte vara en nyhet för någon. Det är dagens intäkter som finansierar morgondagens forskning. Läkemedelsföretagen utvecklar läkemedel. Om läkemedlet tillför nytta – vilket vi […](0 kommentar)

Blodtrycksexperter utan bindningar (?) kritiserar LFN

Fem blodtrycksspecialister förfasar sig i LT 35/ 2008 (sidorna 2345-6) över Läkemedelsförmånsnämndens (LFN) beslut om begränsningar i subventionen av vissa blodtrycksmedel. Som allmänläkare med speciellt intresse för kardiovaskulära sjukdomar deltog jag i en expertgrupp som biträdde LFN med underlag för nämndens beslut. Som expert har man ingen beslutande roll men bidrar med sina kunskaper och […](0 kommentar)

Försökspersoner i kliniska studier måste kunna lita på läkemedelsföretagen

Självklart måste läkemedelsföretagen tjäna pengar, men man kan tjäna pengar på många olika sätt, varav några är etiskt tvivelaktiga. Artik-larna i Läkartidningen beskrev ett exempel på hur det inte bör gå till; människor utsattes för livsfara för att de kommersiella intressena tog överhand. Läkemedelsföretagens syfte är att människor ska kunna erbjudas läkemedel som antingen botar […](0 kommentar)

Annonskampanj urholkar Försäkringskassans trovärdighet

Försäkringskassans trovärdighet urholkas steg för steg. Den senaste annonseringen som mötte mig i Läkartidningen 34/2008, sidan 2249, fick mig att tappa hakan. Man deklarerar att »För att förklara den nya sjukförsäkringen så enkelt som möjligt har vi gjort den obegriplig för de flesta«. Och därefter meddelas att eftersom det inte är så roligt att läsa […](0 kommentar)

Betydelsen av medicinska experter i domstolar

I september 2006 redogjorde jag i Läkartidningen [1] för det inkompetenta sätt som den engelska motsvarigheten till Ansvarsnämnden, General Medical Council (GMC), hade handlagt klagomål mot DP Southall och medarbetare. Ärendet gällde deras forskning rörande CNEP, Continouos Negative Extrathoracic Pressure. Jag slutade med att konstatera: »Southall och Samuels och deras medarbetare kan sålunda med gott […](0 kommentar)

Ledare

PS som i patientsäkerhet

PS. är namnet på Läkarförbundets nya satsning på patientsäkerhet. Patientsäkerhet är en av vårdens allra viktigaste frågor, men den är också ett territorium med högst varierad topografi. Säker vård är något som de flesta invånare i Sverige tar för givet, men tyvärr brister det ibland. Vi läkare måste vara med och påverka de så viktiga […](0 kommentar)

Om etnisk kvotering till medicinstudier

Får patienten bättre hjälp om den läkare man konsulterar har samma etniska och kulturella bakgrund? Många anser det, och internationellt finns flera program som ska underlätta för studenter från minoritetsgrupper att läsa medicin. Underförstått förutsätts att läkare kommer från etniskt och ekonomiskt privilegierade ­miljöer i kontrast mot de mest behövande ­patienterna som tillhör socialt, etniskt […](0 kommentar)