Nr 45 2008

Kultur

Skolläkarens besök i en vardag efter krigen

Det brinner i Rosengård. Igen. Ett antal containers och soprum har tänts på. När brandmännen kommer för att släcka möts de av stenkastning. Polis får inväntas. Glåporden haglar. Också mot polisbilarna kastas det sten. Det hela får stor uppmärksamhet i medierna. Dagen därpå befinner jag mig på annan ort för att föreläsa om elevhälsa. »Så […](0 kommentar)

God handledning i akut ortopedi

Sven-Anders Sölveborn har skrivit en lång rad böcker med ortopedisk och idrottsmedicinsk anknytning. Denna gång har han gett sig i kast med den akuta ortopedin i boken »Ortopedi på akuten« som utkom på Norstedts akademiska förlag 2007. I förordet till boken nämner man att den är tänkt för AT-läkare, ST-läkare i ortopedi, allmänläkare, sjuksköterskor och […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Medicinsk kommentar

Paracetamol och astma hos barn – möjligt samband oroar

I Lancet rapporterades nyligen att användande av paracetamol under spädbarnsåret är kopplat till ökad risk för astma vid 6–7 års ålder [1]. Även risken för rinokonjunktivit och eksem var förhöjd. Artikeln väckte stor uppmärksamhet både inom den medicinska professionen och i massmedier [2]. Fyndet är inte helt nytt, men det har tidigare inte rönt någon […](0 kommentar)

Nya Rön

Vanligare med beteendestörningar hos för tidigt födda

Barn som föds rejält prematurt utvecklar i större utsträckning beteenderelaterade problem i unga år. Det visar en studie från Storbritannien och Irland som presenteras i Pediatrics. Författarna har studerat 241 barn födda i graviditetsvecka 25 under 1995. När dessa var i 5-årsåldern (levnadsmånaderna 62–87) gjordes en undersökning vid vilken föräldrar och lärare fick svara på […](0 kommentar)

Orsakar paracetamol verkligen astma hos barn?

Många olika miljöfaktorer har studerats för att förstå ökningen av astma och allergisk sjukdom hos barn. Från den stora ISAAC-studien (International Study of Asthma and Allergies in Childhood) rapporterar man nu om sambandet mellan användning av paracetamol och utveckling av astma hos 6–7-åringar. ISAAC är en tvärsnittsstudie från 73 centra i 31 länder. Frågeformulär om […](0 kommentar)

HIV-pandemin startade för hundra år sedan

En grupp forskare från bla USA, Frankrike, Danmark och Belgien tror att HIV började spridas mellan människor för 100 år sedan och att spridningen följde i kölvattnet av den urbanisering som skedde i områden i Afrika under 1900-talets första decennier. Författarna presenterar sina rön i Nature. Upptäckten av HIV tilldelades som bekant årets Nobelpris i […](0 kommentar)

Regelbundet byte av perifer venkateter – ett fortsatt nödvändigt ont

Tromboflebit och svullnad är de dominerande komplikationerna till bruket av perifera venkatetrar (PVK) och anses förekomma i en frekvens som varierar mellan 2 och 67 procent. En mycket mer ovanlig komplikation är kateterrelaterad infektion, som anges till 0,1–0,3 procent. För att undvika dessa komplikationer rekommenderas att PVK regelbundet byts ut. Tidsintervallet varierar mellan olika länder […](0 kommentar)

Endast på webben

Tumult kring läkemedel mot fetma påverkar behandlingsstrategierna

Oktober månad har präglats av tumult vad avser läkemedel mot fetma. Den europeiska registreringsmyndigheten EMEAs beslut att begränsa förskrivningen av rimonabant har lett till att Sanofi-Aventis har dragit in preparatet. Fortsatt förskrivning är därmed inte längre möjlig [1, 2]. Merck, som har haft en likartad kannabinoidreceptor-blockerare (taranabant), bestämde sig omgående för att lägga ner utvecklingsarbetet […](0 kommentar)

ABC om Diagnostisk lumbalpunktion ifrågasätts

LP på medvetandesänkt patient med bakteriell meningit – vinsterna uppväger inte riskerna DebattLägg aseptikribban högre Debatt Replik: Kliniskt verksamma doktorer bör uppmuntras att utföra LP vid misstänkt bakteriell meningit Debatt Läs även ABC om Diagnostisk lumbalpunktion Klinik och vetenskap(0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Släng inte ut observationsstudier med badvattnet

Randomiserade kontrollerade studier (RCT) har metodologiska fördelar, eftersom eventuella systematiska fel mellan försöks- och kontrollgrupperna görs om till ett slumpfel där osäkerheten hanteras med statistisk metodik. Icke-experimentella studier där försöksledaren inte har kunnat kontrollera för vilka som hamnat i försöks- respektive kontrollgruppen kallas för observationsstudier. Observationsstudierna kan ha som mål att identifiera riskfaktorer för en […](0 kommentar)

Hög risk att insjukna
i tyreotoxikos i norra Sverige

Tyreotoxikos är en allvarlig sjukdom som starkt påverkar individen både kroppsligt och mentalt. Trots att det är den vanligaste diagnosen på en endokrinologmottagning, näst efter diabetes, är kunskapen om dess epidemiologi bristfällig. Endast en handfull internationella incidensstudier om tyreotoxikos är publicerade och ingen senare än 1996. Från Sverige har tre studier publicerats, varav den senaste […](0 kommentar)

Internationella behandlingsriktlinjer för rinosinuit ger bra vägledning

Rinosinuit är ett omfattande och ökande hälsoproblem. Ökande förekomst av allergier och hög förekomst av infektioner gör rinosinuit till ett stort problem sett till volym och hälsoekonomi. Incidensen av övre luftvägsinfektioner är hos barn 4–8 per år och hos vuxna 0–4. De flesta av dessa är virusorsakade, och cirka 1–2 procent av dessa insjuknanden kompliceras […](0 kommentar)

Vårdprogram för avnavling av nyfödda barn

Rutiner för avnavling av nyfödda barn har diskuterats i flera decennier och varierar kraftigt mellan olika kliniker. Vid ett symposium anordnat av Svensk förening för perinatalmedicin hösten 2007 gjordes en kritisk genomlysning av evidensläget. Efter mötet fick en arbetsgrupp med representanter för barnmorskor, obstetriker och barnläkare uppdraget att utarbeta förslag till nationella riktlinjer. Rapportens innehåll […](0 kommentar)

Patientsäkerhet

Endokardit upptäcktes inte på sjukhuset

En 27-årig man fick i maj 2007 halsont och feber. Han återhämtade sig inte de följande månaderna utan kände sig trött, hade ledvärk och magrade 8–10 kg. Vid besök hos sin mor uppsökte han akutmottagningen där den 5 augusti, på grund av buksmärtor och diarré, och blev inlagd på kirurgkliniken. Undersökning med bland annat skiktröntgen […](0 kommentar)

Diafragmabråck fick dödlig utgång

En fyraårig flicka insjuknade i oktober förra året med bland annat buksmärtor. Vid undersökning med lungröntgen och datortomografi på hemortens sjukhus såg man en defekt i mellangärdet där tunntarmar trängt upp i bröstkorgen. Det fanns också vätska i vänster lungsäck. Flickan överfördes akut till barnkirurgisk klinik på ett universitetssjukhus, där hon undersöktes av överläkare A […](0 kommentar)

Debatt och brev

Kan man bli »berusad« efter sin död?

Den österrikiske, ofta omstridde, politikern Jörg Haider dog i en singelolycka någon timma efter midnatt den 11oktober. Rapporter i medierna talade om en hastighet över 140 km/h på en 70-sträcka i dimma och att han hade en alkoholhalt i blodet på 1,8 promille (i Österrike är gränsen för rattonykterhet 0,5 promille). Han stötte efter en […](0 kommentar)

Avskaffa allmän värnplikt
och inför allmän samhällsplikt

Sverige står inför en befolkningsexplosion. Inte för att det föds så många fler barn än tidigare, snarare tvärtom, utan därför att den äldre delen av befolkningen – mycket tack vare oss i den medicinska professionen – blir större och just äldre. I mänsklighetens historia har det alltid varit tradition att de yngre tar hand om […](0 kommentar)

Kliniskt verksamma doktorer bör uppmuntras att utföra LP vid misstänkt bakteriell meningit

Vi vill klargöra några detaljer i vår publicerade artikel [1] och bemöta kritiken i inläggen härintill. Följande fakta bör ligga till grund för en diskussion kring LP vid bakteriell meningit: 1. Akut bakteriell meningit har en betydande mortalitet (10–30 procent). 2. Inklämning är en dominerande dödsorsak. 3. Den kliniska bilden är ofta oklar i akutskedet. […](0 kommentar)

Lägg aseptikribban högre

Hyllienmark och Zachau har skrivit en trevlig och informationsrik artikel om lumbalpunktioner, »ABC om dia-gnostisk lumbalpunktion«. Även om artikeln är skriven utifrån ett neurologiskt perspektiv har den information att ge till alla som genomför lumbalpunktioner. Anestesiologer är säkerligen den grupp läkare som oftast genomför proceduren, vanligen för att anlägga en s k spinalbedövning. Mindre ofta […](0 kommentar)

LP på medvetandesänkt patient med bakteriell meningit – vinsterna uppväger inte riskerna

Den i Läkartidningen 41/2008 (sidorna 2844-9) nyligen publicerade artikeln om diagnostik genom lumbalpunktion (LP) av Hyllienmark och Zachau ger genom sin titel »ABC om diagnostisk LP« sken av att representera etablerad »konsensus« inom detta område. Artikeln är välskriven och täcker ämnet, men vi vänder oss starkt emot avsnittet om LP vid misstänkt bakteriell meningit. I […](0 kommentar)

Varje misstag räknas när allmänläkare rapporterar på webben

Rapporteringssystem om skador eller hotande skador har varit sparsamma i primärvården trots det stora patientflödet där. Kunskaperna om risksituationer och läkares riskbeteende är små. Även om inte så många tekniska apparater används på vårdcentraler som på sjukhus är diagnostiken i första linjen ofta så mycket svårare och osäkerhetsfaktorn så mycket större än när sjukdomsprocessen fortskrider […](0 kommentar)

Kognitiv medicin har hög relevans också för pediatriken

I Läkartidningen 26–27/ 2008 (sidorna 1956-7) skriver professor Anders Wallin, överläkare vid neuropsykiatriska kliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Mölndal, och kollegor om ett stort kunskapsfält: kognitiv medicin. De lyfter fram den stora grupp av tillstånd som har en kognitiv nedsättning som grundläggande – men i otillräcklig grad identifierad – faktor. Som pediatrer/neuropedia-trer vill vi instämma i att […](0 kommentar)

Amiodaron kan visst sättas in utanför sjukhus

I Läkartidningen 43/2008 (sidan 3052) refereras ett HSAN-beslut, där en läkare på vårdcentral varnas bla för att ha satt in amiodaron (Cordarone) polikliniskt. Ansvarsnämnden (HSAN 1377/08) anser »att behandlingen bör inledas på sjukhus under EKG-övervakning«. Detta är nog högst diskutabelt, och eftersom Ansvarsnämndens beslut ofta är normbildande vill jag klargöra vad Europeiska kardiologföreningen skrivit om […](0 kommentar)

Patienten helt utan integritet i all offentligt finansierad vård

Jag fick följande frågor från Anna Seremak, som går första terminen på Hälso- och sjukvårdsadministration på Lernia i Malmö. Hennes frågor är relevanta och angelägna för oss som arbetar inom sjukvården. 1. Vilken rätt till integritet har patienten? Enligt min mening har patienten ingen som helst rätt till integritet när han eller hon söker offentligt […](0 kommentar)

Ledare

Register över läkararvoden – del 2

Uppdragsersättningar från läkemedelsföretag till läkare som besitter expertkunskaper och stort anseende är en laddad och kontroversiell fråga. Å ena sidan är deras medverkan och expertis nödvändiga för att ta fram, utvärdera och informera om nya läkemedel. Å andra sidan – om flertalet experter har omfattande uppdrag och generösa arvoden från industrin kommer läkarkårens trovärdighet som […](0 kommentar)

Människovärde och integritet bör få ökat skydd

Socialdepartementet har föreslagit att Hälso- och sjukvårdslagen kompletteras med att landsting och kommuner ska etikgranska nya metoder för diagnos eller behandling innan de tas i bruk, när människovärde och integritet berörs. Detta är viktigt för allmänhetens förtroende för vården. Läkarförbundet tillstyrker förslaget, men pekar på att detta förutsätter kunskap om etiska bedömningar hos huvudmännen och […](0 kommentar)

Tillsammans är vi starkare

De svenska fackförbunden arbetar i motvind och har de senaste åren tappat i antal medlemmar. Framför allt svalnar intresset för fackligt medlemskap bland yngre arbetstagare, enligt en rapport från SOM-institutet vid Göteborgs universitet (Samhälle–opinion– medier). Institutet har i drygt 20 år mätt allmänhetens förtroende för olika samhällsfunktioner, där sjukvården ligger i topp medan facken och […](0 kommentar)

LT debatt

Krav på säkra datasystem för läkemedelsstöd

I Östergötland avled en kvinnlig patient efter felaktig medicinering på grund av brister i journalsystemet. Ärendet anmäldes enligt Lex Maria (Socialstyrelsen Dnr 41-5717/08) och är ett tragiskt exempel på de risker som finns i elektroniska system som används inom hälso- och sjukvården. I det aktuella fallet rörde det sig om en elektronisk läkemedelsordination. Inom sjukvården […](0 kommentar)

Generika är likvärdiga

Tord Bergmark ifrågasätter om man kan lita på att generika är likvärdiga med sk originalpreparat avseende effekt och biverkningar (LT 40/ 2008, sidan 2789). Utgångspunkten tycks vara att godkännande av generika i de flesta fall baseras på bioekvivalensstudier med friska försökspersoner och inte kliniska studier på patienter. Vidare refereras till ett antal ospecifikt redovisade observationer […](0 kommentar)

Aktuellt

Ny prioriteringsmodell
ger läkarna större ansvar

Som första landsting i landet beslutade Östergötland 2003 att en rad specificerade behandlingar inte längre skulle omfattas av den allmänna sjukvården. Bakom den radikala åtgärden låg bland annat sparkrav. Reaktionerna på beslutet blev starka. Socialministern var skeptisk och den lokala läkarföreningen misstänkte att vissa delar kunde strida mot lagen. Den borgerliga koalition som tog över […](0 kommentar)

Formulering kring etik splittrar delföreningar

Sedan 2002 finns en skrivning i Läkarförbundets etiska regler som säger att läkare aldrig får medverka till att aktivt påskynda döden. Någon motsvarande skrivning finns inte i ICME, WMAs läkarkod. Inför årets fullmäktige har Läkarförbundets etik- och ansvarsråd (EAR) därför diskuterat möjligheten att stryka den aktuella skrivningen ur de svenska reglerna. – Det är både […](0 kommentar)

Notiser

SFAM vill ha miniminivå i värdighetsgarantin

Svensk förening för allmänmedicin, SFAM, tycker att en värdighetsgaranti för äldreomsorgen bör innehålla en väl definierad servicenivå som inte får underskridas. Därmed går man emot Värdighetsutredningen, som ansåg miniminivåer vara ett kommunalt ansvar. En sådan lägstanivå skulle utgå från fundamentala behov, snarare än att formuleras i timantal eller stödformer. Därmed skulle individen veta vad man […](0 kommentar)

Nya diagnos- och behandlingsmetoder bör etikprövas

Läkarförbundet är positivt till att nya diagnos- eller behandlingsmetoder som kan påverka respekten för människovärdet eller den personliga integriteten ska bedömas ur etisk synvinkel innan de omsätts i praktisk sjukvård. I en promemoria föreslår Socialdepartementet att en sådan prövning blir obligatorisk genom att man inför en ny bestämmelse i Hälso- och sjukvårdslagen. Bakgrunden är den […](0 kommentar)