Nr 51 2008

Kultur

Läkaren Lukas och hans diagnoser i Nya testamentet

I varje tidsålder har människans primära angelägenhet alltid varit hälsan. Människan har strävat efter att bibehålla sin hälsa eller bekämpa sina sjukdomar. Samtidigt har människan alltid försökt att finna meningen med sjukdom och lidande för att kunna förstå dessa bättre och för att kunna begripa hur dessa allmänna erfarenheter av sårbarhet kan infogas i en […](0 kommentar)

»Tummen upp« för Läkartidningen

Läkartidningen har av Nätverket Språkförsvaret tilldelats ett diplom för att Läkartidningen som »vetenskaplig tidskrift inom medicin … medvetet publicerar forskning och information«. Utmärkelsen delar Läkartidningen med 46 andra nordiska tidskrifter, bland annat Tandläkartidningen, som också ges ett erkännande för »ett medvetet språkarbete« och för sitt »adekvata språkval«. Nätverket Språkförsvaret http://www.sprakforsvaret.se/sf/ är en ideell, partipolitiskt obunden […](0 kommentar)

Talar ni bra latin? (och grekiska?)

Denna artikel börjar med obligatorisk högläsning. Varsågoda: mellitus, prostata, retina. Föll tonvikten på första eller andra stavelsen? Det kan jag förstås inte veta. Men ett vet jag ganska säkert: alla åtta möjliga kombinationer har nog hörts. Åsikterna om betoningen är alltså delade. Har detta någon betydelse för vården? Knappast, försåvitt patienten inte råkar vara en […](0 kommentar)

En fin liten bok att umgås med i små doser

Läkaryrket har av tradition varit nära förbundet med ett starkt humanistiskt intresse. När läkarutbildningen vid 1900-talets början skulle genomgå den helt nödvändiga omorienteringen mot en större tyngdpunkt på naturvetenskaplig förståelse av kroppen varnade Osler för att gå för långt i denna riktning: »Medicine is the most humanistic of the sciences and the most scientific of […](0 kommentar)

En liten uppslagsbok för klinisk vardag

En lättillgänglig mindre bok med ett koncentrat av det nödvändigaste i en stressig klinisk vardag har varit en basutrustning sedan decennier för läkaren. Bokens format har varit anpassad för fickorna på den vita rocken, i vilka den för invärtesmedicinaren haft en självklar plats tillsammans med stetoskop och reflexhammare. Nu är den vita rocken på avveckling […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Medicinsk kommentar

Dags för nationell samsyn kring kraven för läkarlegitimation

Läkaryrket förutsätter livslångt lärande. Grundutbildningen fram till legitimation ska därför inte bara förmedla faktakunskaper utan också bibringa förståelse för hur människan fungerar biologiskt och socialt samt reagerar på sjukliga processer och omgivande stressfaktorer. Utbildningen ska lära studenterna att kommunicera och samverka, förbereda dem för rollen som ledare och chef samt ge dem ett vetenskapligt förhållningssätt […](0 kommentar)

Nya Rön

Många omedvetna om sin hypertoni

Hälften av alla hypertoniker kan vara omedvetna om sin åkomma. Det visar en studie som presenteras i Journal of Hypertension. Studien bygger på drygt 1600 friska vuxna män och kvinnor från sydvästra London, Limburg i Belgien och Abruzzo i Italien. Studiedeltagarna fick svara på frågor kring livsstil, hälsa och sjukdomar och undersöktes därefter med bla […](0 kommentar)

Bukfetma kopplad till ökad mortalitet

Bukfetma är en oberoende riskfaktor för ökad mortalitet. Det fastslår en grupp forskare från ett flertal länder, däribland Storbritannien, Spanien, Tyskland och Sverige. Rönen presenteras i New England Journal of Medicine. Det rör sig onekligen om ett omfattande material. Författarna har inkluderat data från närmare 360000 individer från nio länder. Genomsnittsåldern var 51 år, och […](0 kommentar)

Ska profit eller vårdbehov driva sjukvården?

Två jurister diskuterar i en aktuell artikel hur läkare ska förhålla sig till betalning för patientarbete. De säger: »Om läkare inte tar betalt kan de inte överleva, men om patienterna inte kan betala kan de i värsta fall inte heller överleva.« De särskiljer två kontrasterande modeller för medicinsk verksamhet, transaktions- respektive relationsmodellen. I transaktionsmodellen ses […](0 kommentar)

Koppling mellan tyreoideasjukdom och glaukom

Individer med sjukdom i tyreoidea löper ökad risk att drabbas av glaukom. Det visar en amerikansk studie presenterad i tidskriften British Journal of Ophthalmology. Författarna har utgått från data från drygt 12000 individer som själva fått uppge i vilken utsträckning de var drabbade av någon/några sjukdomar. Sammantaget uppgav 4,6 procent av studiedeltagarna att de var […](0 kommentar)

Kort sömntid ökar risken för hjärt-kärlsjukdom

Hinner du inte sova tillräckligt på grund av alla »måsten«? Nu finns det ännu ett skäl att prioritera en god nattsömn högre, i alla fall för dem som lider av hypertoni. Forskare från Japan och USA presenterar nämligen rönet att individer med hypertoni som sover mindre än 7,5 timmar per natt löper ökad risk att […](0 kommentar)

Hög utbildning kan bromsa alzheimer

Högutbildade individer med amyloida plack i hjärnan presterar betydligt bättre på kognitiva test än lågutbildade med samma tillstånd. Det är det huvudsakliga rönet i en artikel som presenteras i tidskriften Archives of Neurology. Under senare år har det presenterats forskning kring hur en individs kognitiva kapacitet är kopplad till sjukdomsutvecklingen vid alzheimer. En grundläggande tes […](0 kommentar)

Total genetisk kartläggninga av nya AML-gener

Amerikanska forskare har kartlagt hela genomet hos en kvinna som avled av akut myeloisk leukemi (AML). Samtliga 3 miljarder baspar har sekvenserats i ett flertal celler, och forskarna har identifierat ett antal gener som tros ligga bakom sjukdomen. Flera av dessa var inte kända tidigare. Rönen presenteras i tidskriften Nature. AML är den vanligaste leukemiformen […](0 kommentar)

Endast på webben

Läkarförbundet välkomnar förslag till ny patientsäkerhetslag

I sitt betänkande, Patientsäkerhet. Vad har gjorts? Vad behöver göras? (SOU 2008:117), som Patientsäkerhetsutredningen överlämnade den 17 december lägger utredningen fram en lång rad förslag. Här är några av dem: * En ny patientsäkerhetslag ersätter lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (LYHS). Vårdgivare blir skyldiga att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. All hälso- och […](0 kommentar)

Hägglund öppnar för ökade statsbidrag

Socialminister Göran Hägglund ville som inbjuden talare vid Läkarförbundets fullmäktigemöte i början av december inte göra några utfästelser om ökade generella statsunderstöd till vården. Fler varsel, ett stimulanspaket och ett bilindustristöd senare öppnar dock Göran Hägglund dörren för att ett statligt extrastöd kan komma att tillföras hälso- och sjukvården från och med 2010, eventuellt tidigare: […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Den nya läkarutbildningen i Uppsala

Uppsalas läkarutbildning har varit en klassisk »traditionell« utbildning med tydlig uppdelning mellan preklinik och klinik, ämnesbundna kurser och en lärarcentrerad, föreläsningsbaserad pedagogik fram till början av 1990-talet då vissa reformer genomfördes. En strimma i läkare–patientrelation infördes på terminerna 3–5 som komplement till internatkursen i samtalskonst som funnits sedan 1980. Ett samlat cellbiologiskt block om 38 […](0 kommentar)

Langerhans´ cellhistiocytos: nytt ljus över patogenesen

Paul Langerhans publicerade för snart 140 år sedan, som 21-årig medicinstudent under handledning av professor Rudolf Virchow i Berlin, ett arbete i vilket han beskrev förekomsten av dendritiska celler i huden [1]. Han antog från början att dessa celler var en del av nervsystemet men insåg senare att detta var en feltolkning. I dag vet […](0 kommentar)

Amerikanska vårdgivare skapar uppslutning för vård utan skador

Hösten 2007 besökte representanter för landstingsledningen i Stockholms län ett antal sjukvårdsorganisationer i USA: Vanderbilt University Medical Center (VUMC) i Nashville, Tennessee, National Center for Patient Safety och Veterans Affairs Hospital inom Veterans Health Administration (VHA) och University of Michigan Health System (UMHS). De två sistnämnda finns i Ann Arbor, Michigan (Fakta 1). I studieresan […](0 kommentar)

Framsteg om lysosomala sjukdomar ger hopp om bot och bättring

Lysosomer är små enheter eller organeller, som finns i kroppens alla celler utom i erytrocyter. De beskrevs första gången i slutet av 1950-talet av Christian de Duve, som 1974 erhöll Nobelpriset i fysiologi eller medicin för sin upptäckt. Han beskrev också lysosomernas funktion; huvuduppgiften är att bryta ner kroppens makromolekyler till lågmolekylära föreningar som metaboliseras […](0 kommentar)

Läkemedelsfrågan

Riskfyllt att använda loperamid (Immodium m fl) till barn under tre år

Frågan gäller ett spädbarn som opererats för esofagus- atresi. Postoperativt uppstod en clostridieinfektion som framgångsrikt behandlats. Barnet har dock kvar mycket besvärliga diarréer och man överväger därför att behandla dessa med loperamid. Behandling med loperamid anges för vissa loperamidprodukter godkända i Sverige som kontraindicerat hos barn(0 kommentar)

Patientsäkerhet

Aud Sjökvist ny chef för HSAN

Aud Sjökvist, som är 57 år, är domare och vice ordförande vid Kammarrätten i Stockholm. Tidigare har hon bland annat arbetat som konsulent i läkemedelsbranschen. Hon utsågs nyligen till »Årets domstolschef 2008« av fackförbundet ST. Aud Sjökvist tillträder som generaldirektör för HSAN den 1 februari 2009. Hon efterträder Annika Marcus, vars förordnande löper ut.(0 kommentar)

Var lyhörd mot förståndshandikappad patient!

En förståndshandikappad kvinna i femtioårsåldern blev under ett halvårs tid vid flera tillfällen undersökt av olika läkare vid vårdcentralen då hon hade ont i höften efter att ha ramlat i början av året. I februari ställer läkare A diagnosen trokanterit och läkemedelsbehandling mot detta sätts in. Fortfarande en månad senare kvarstår besvären och läkemedelsbehandlingen fortsätter. […](0 kommentar)

Täta mätningar minskade andelen infektioner på ortopeden i Piteå

– Det absolut viktigaste är att vi har fått alla att följa basala hygienrutiner och klädregler. Det säger Tomas Isaksson, överläkare och sektionschef på ortopedkliniken vid Piteå älvdals sjukhus, när han ska förklara det goda resultatet. – I början tyckte jag det verkade löjligt att vi skulle behöva påminna om detta. Precis som alla andra […](0 kommentar)

Debatt och brev

Kan forskningen återfå skaparkraften?

Efter att ha följt den biomedicinska forskningsdebatten under ett drygt halvsekel tog jag med stort intresse och viss förväntan del av det i mars 2008 utkomna delbetänkandet om den svenska sjukvårdsforskningen och dess framtid (SOU 2008:7). Utredare har varit Olle Stendahl, sekreterare i dåvarande Medicinska forskningsrådet och professor i bakteriologi vid Linköpings universitet. Huruvida huvudtiteln […](0 kommentar)

Måttligt nedsatt prestationsförmåga kan tyda på allvarliga hjärtproblem

Johan, 73 år, har alltsedan ungdomen regelbundet tränat och tävlat iskidåkning, löpning och cykling i stort veckans alla dagar året runt. Han har följt olika vetenskapliga råd, ätit en balanserad kost, behållit vikten, aldrig rökt, varit måttlig med alkohol – och så händer det vi tror inte ska hända. Johan har fört träningsdagbok där han […](0 kommentar)

Visst kan åldersdiskussionen smyga sig in

Det är bra att Björn Öjerskog i sin kliniska vardag inte ser några konflikter mellan gällande etikplattform och terapibeslut avseende kronologisk ålder. Vi menar dock att den beskrivna åldersproblematiken är tillräckligt vanlig i rutinsjukvård vid cancer för att motivera den diskussion vi för i artikeln om hur vårdpersonals intuitiva inställning till kronologisk ålder som terapipåverkande […](0 kommentar)

Ogrundade påståenden om ålder som grund för prioritering vid cancer

I LT 48–49/2008 (sidorna 3526-8) skriver Peter Nygren, professor och överläkare vid onkologkliniken, Akademiska sjukhuset i Uppsala, och Lars Sandman, lektor i filosofi vid Högskolan i Borås, »Om ålderns betydelse för terapival och prioriteringar vid cancer«. Artikeln uppges vara referentgranskad men eftersom det rör sig om ett diskussionsinlägg som saknar varje form av vetenskaplig karaktär […](0 kommentar)

Lite hederlighet vore klädsamt

Ordföranden för Karolinska institutets styrelse för utbildning, professor Jan-Olov Höög, besvarar docent David Clintons inlägg om psykoterapeututbildningen vid KI (LT 48–49/2008, sidorna 3566-7) genom att kortfattat framhålla att det inte längre är försvarbart att ha två inriktningar vid psykoterapeututbildningen av »… organisatoriska, ekonomiska och praktiska skäl« och att »… det råder brist på terapeuter med […](0 kommentar)

JUPITER-studien ger ny viktig information

Under de senaste 10–15 åren har ett stort antal såväl sekundär- som primärpreventiva statinstudier publicerats. Resultaten talar entydigt för att ett förhöjt LDL-kolesterol- värde ökar risken för hjärtinfarkt; ju lägre LDL-kolesterol under behandling, desto färre kardiovaskulära komplikationer [1]. Welin och Peterson ifrågasätter varför man ska behandla subjektivt »friska« individer med »normalt LDL-kole-sterol« under 3,4 mmol/l. […](0 kommentar)

KI stärker evidensbasen i psykoterapiutbildningen

Psykoterapiområdet är för närvarande under stark utveckling och förändring. Många moment inom psykoterapin saknar tillräcklig evidens, särskilt när det gäller skillnader mellan olika former av psykoterapi. Psykodynamisk psykoterapi kommer i det perspektivet fortsatt att vara föremål för forskning och utveckling. I ett sådant läge kan vi inte låta utbildningsprogram avgränsas av olika skolbildningar, utan det […](0 kommentar)

Vid JUPITER! Sjukdomsmångleri!

AstraZeneca har i sitt letande efter indikationer för behandling med rosuvastatin (Crestor) hittat några områden där man kan jämföra med placebo i en randomiserad, stor resultatmåttsstudie. Risken är ju annars att man »förlorar« om man måste jämföra med etablerad statinbehandling i stället för placebo. Ett tidigare försök var att jämföra rosuvastatin med placebo på patienter […](0 kommentar)

Oförtjänta snålvindar kring Vidarkliniken

Kollegor! Jag upplever nu en intressant tid i mitt yrkesliv. Jag gör, som ST-läkare i onkologi sedan 4 år, en randning på Vidarkliniken i Järna. För er som inte känner till Vidarkliniken är det det enda antroposofiska sjukhuset i Norden. Man behandlar runt 800 patienter om året under diagnoser som cancer (rehabilitering och palliativ vård), […](0 kommentar)

En sjuk historia som väcker frågor

Om inte det högra ögat hade irriterat och skavt så mycket hade Stockholmsresan varit fantastisk. Hela familjen var denna varma sommardag på utflykt på Djurgården. Anders och de större barnen sparkade boll. Själv satt hon i halvskuggan med den minsta sovande i vagnen intill. Biografin över Sara Lidman skulle hon gärna ha läst i en […](0 kommentar)

Aktuellt

Ambitiös ST-utbildning lockar läkare till Sverige

EU-läkarna kommer framför allt från Grekland, Danmark och Ungern. Majoriteten av de nya läkarna de senaste två åren har sin examen från annat land, 63 procent. Ioannis Pantziaras kom till Sverige för sin ST-tjänstgöring. I Grekland är väntetiden på en ST-tjänst minst sju år. – Jag ville göra min ST i psykiatri och visste att […](0 kommentar)

»Vårdgivare verkar inte känna till sitt ansvar«

Carin Furuseth ansvarar för legitimering av de så kallade EU-läkarna, läkare med läkarexamen från något av de 26 EU-länderna utöver Sverige. Hon är ensam handläggare. Frågor kommer från såväl EU-läkare som arbetsgivare. – Landstingen har inte förstått att när det gäller läkare från EU-länder så är det arbetsgivarens skyldighet att se till att man behärskar […](0 kommentar)

Kurs i svensk kultur ska underlätta för utländska läkare

Har ni fått en bra introduktion? Hälften av de runt 40 läkarna räcker upp handen. Övriga sitter tysta och begrundar. Ingrid Eckerman, pensionerad distriktsläkare, pejlar erfarenheter från deltagarna som kommit till premiären av »Svensk sjukvårdskultur, en kurs för dig med utländsk läkarutbildning«. Deltagarna är främst från Baltikum, Polen, Tyskland och Grekland, från Mellanöstern och från […](0 kommentar)

Könsbaserat urval bröt kvinnotrenden

Under en period i början av 2000-talet dominerade kvinnliga studenter kraftigt antagningen till läkarlinjen. Det började på sina håll talas om läkare som ett framtida kvinnoyrke, med allt vad det befarades kunna föra med sig av förlorad status och eftersläpande löneutveckling. De senaste åren har dock trenden vänt. Mer exakt skedde omslaget våren 2006, då […](0 kommentar)

Vårdgarantin föreslås skärpas

Skärpt vårdgaranti, individuellt anpassad information till patienter och en fast vårdkontakt vid behov samt en lagändring med innebörden att »hälso- och sjukvården ska tillvarata patientens möjligheter att råda över valet av vårdgivare«. Enmansutredaren Toivo Heinsoo överlämnade på måndagen ytterligare ett delbetänkande i vårdvalsutredningen »Patientens rätt«. Vårdgarantin skärps enligt lagförslaget. Bedömning av vård ska göras inom […](0 kommentar)

Vårdrelaterade infektioner varierar stort mellan landets sjukhus

Mätningen, som genomfördes i november, är den första heltäckande inventering som gjorts av vårdrelaterade infektioner på svenska sjukhus. SKL samlade in uppgifter om hur många av de inlagda patienterna vid alla somatiska sjukhus i landet som hade någon vårdrelaterad infektion en viss dag. Redan i maj försökte SKL göra en motsvarande mätning, men på grund […](0 kommentar)

Villkoren för kömiljarden klara

Utgångspunkten är vårdgarantins regler om att patienter ska behöva vänta max 90 dagar på att träffa en specialist och därefter max 90 dagar på behandling. Alla landsting som i minst 80 procent av fallen klarar att leva upp till den första regeln får dela på 450 miljoner kronor. De landsting som klarar den andra 90-dagarsregeln […](0 kommentar)

LT debatt

Gulfkrigssyndromet och kultursjukdomshypotesen

Överläkare Anders Lundin och professorn i idé- och lärdomshistoria Karin Johannisson redovisade nyligen i var sin artikel [1, 2] sin syn på innebörden i begreppet kultursjukdom. En kultursjukdom sägs uppstå bland medicinskt oförklarade tillstånd vilka kännetecknas av subjektiva symtom och som inte kan diagnostiseras med hjälp av objektiva undersökningsmetoder eller avvikelser i laboratorietest. Lundin visar […](0 kommentar)

ST-reformen måste nå full effekt innan översyn av indelningen görs

Under de senaste decennierna har det skett en snabb ökning av antalet läkarspecialiteter, och från många håll ansågs denna utveckling vara problematisk på grund av en alltför stark subspecialisering med åtföljande urholkning av generalistkompetensen hos läkarkåren. En genomgripande översyn ledde fram till den reform som trädde i kraft 1 juli 2006. Beslutet innebar en minskning […](0 kommentar)

Ledare

Tvåhundratrettioåttonde gången gillt

I veckotidningar är ledarskribenten oftast bättre insatt i tidskriftens ämnesområde än läsekretsen. I Läkartidningen och andra medicinska tidskrifter är kunskapsbalansen annorlunda. När jag tar upp medicinska frågor i denna ledarkommentar, finns alltid grupper av läsare med djupare inblick i ämnet och välgrundade åsikter. Det kan alltså vara en grannlaga uppgift att redovisa sin uppfattning för […](0 kommentar)

Angelägna förbättringar av vården

Denna vecka presenteras två statliga utredningar för socialminister Göran Hägglund. Båda betänkandena är mycket angelägna för hälso- och sjukvården. Den första är Utredningen om patientens rätt, som presenterar sitt andra delbetänkande. Det första, »Vårdval i Sverige«, kom i våras. Utredningen har fått ytterligare tillläggsdirektiv och kommer nästa år att lämna förslag till förbättringar av rehabiliteringsgarantins […](0 kommentar)

Rättelse

Fel i figuren

(0 kommentar)