Nr 04 2009

Kultur

Etiska domstolen bedömer
Irmas rätt att vara synlig

Irma Gustafsson, 84, ligger i en fyrbäddssal. Sjuksköterskorna skvallrar över huvudet på henne, ronden svischar förbi, och i dödsögonblicket tvingas hon åhöra ett högljutt födelsedagskalas i personalrummet. Men allt är teater, en »etisk domstol« med sjukhuspersonalen som jury. – Etik måste vara lättsamt. Så här vill vi engagera medlemmarna, berättar sjuksköterskan Karin Eriksdotter, ordförande i […](0 kommentar)

Kretslopp

Förmaka lite på dig Träd in i kammaren Kammargrottan med ornament av bindväv Segelklaffarnas skot står spända Livets kontrakt kontrakt kontrakt kontraktion Håll klaffen tänkte vi och klaffen höll Ut i aorta Hydrologisk orkan virvlande vätska Hals över huvud genom carotis Hjärnans tankevibrerande tak Associationerna Korsande blixtar Fyrverkerier mot pia mater Subclavia Utarmad genomströmning som […](0 kommentar)

Efterlängtad lärobok i radiologi

Denna svenska lärobok i radiologi, utgiven av Studentlitteratur med Peter Aspelin och Holger Pettersson som redaktörer, är mycket välkommen, alldeles särskilt i en tid då den radiologiska disciplinen har genomgått och genomgår närmast revolutionerande förändringar, till följd av en intensiv och framstående teknisk-digital utveckling under de senaste decennierna. Radiologiska metoder har skapat närmast oanade möjligheter […](0 kommentar)

Nytt fokus detsamma som det gamla

Jonas Hartelius, vetenskaplig rådgivare åt Svenska Carnegie Institutet – en stiftelse med syfte att främja forskning om drogmissbruk, kriminalitet och andra betydande nutida samhällsproblem – är författare till boken »Ett nytt fokus på narkotikamissbruket« (2008). Hartelius har i många decennier funnits med i narkotikadebatten. Han hade ett nära samarbete med framlidne professor Nils Bejerot och […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Medicinsk kommentar

Kognitiv svikt efter kirurgi – en multidisciplinär utmaning

Postoperativ kognitiv dysfunktion (POCD) är ett viktigt och ibland underskattat kliniskt problem. Utgångspunkten i min forskning är det närliggande och ibland associerade tillståndet postoperativt delirium [1]. Patientens symtom kan vara svårvärderade och ibland vaga, men för patienten är det en skrämmande upplevelse [2]. I värsta fall är försämrad kognitiv förmåga det som patienten lider av […](0 kommentar)

Nya Rön

Svagt vetenskapligt underlag för behandling med oseltamivir vid influensa

Oseltamivir är ett läkemedel som hämmar förökningen av influensavirus hos en infekterad patient. Användningen av oseltamivir ökade dramatiskt under 2009 i samband med den nya influensan A/H1N1 och grundades till stor del på en metaanalys från Cochrane-institutet. Denna visade att behandlingen minskade risken för nedre luftvägskomplikationer (såsom lunginflammation) hos i övrigt friska vuxna. Metaanalysen har […](0 kommentar)

Universell HIV-testning föreslås

Alla människor över 13 års ålder bör uppmuntras av läkare att göra ett HIV-test. Smittade bör omedelbart ges tillgång till antiviral terapi. Det föreslås av forskare från Världshälsoorganisationen WHO, som presenterar sina argument i tidskriften Lancet. Även organisationen American College of Physicians föreslår en liknande ansats med universell HIV-testning. Argumenten har sammanställts av tidskriften Nature […](0 kommentar)

Symtom relaterade till elektromagnetiska fält skiljer sig mellan olika grupper

Personer med besvär relaterade till mobiltelefonanvändning och personer med mer generell elkänslighet uppvisar skillnader i såväl fysiologiska som psykologiska karakteristika. De påvisade olikheterna bör beaktas vid handläggning och medicinsk utredning. I två provokationsstudier undersöktes effekten av exponering för radiofrekventa fält motsvarande fält från en GSM-mobiltelefon dels på symtom, autonom aktivitet (mätt bla som hjärtfrekvensvariabilitet), arbetsminne […](0 kommentar)

Vitamin C och E skyddar inte mot cancer

Det har föreslagits att C- och E-vitamin skulle skydda mot cancer, särskilt i prostata. Så är dock inte fallet visar en grupp amerikanska forskare, som presenterar sina rön i JAMA. Författarna har utgått från drygt 14 000 manliga läkare över 50 års ålder som i genomsnitt följdes under åtta år under perioden 1997–2007. Studiedeltagarna randomiserades till […](0 kommentar)

IGF-1 har ingen effekt på AlS

Hormonet IGF-1 (insulin like growth factor-1) har ingen effekt på amyotrofisk lateralskleros (ALS). Det nedslående rönet presenteras i tidskriften Neurology. Amerikanska forskare har utgått från 330 ALS-patienter från 20 olika centra. Dessa har lottats till subkutana injektioner av IGF-1 två gånger per dag i doseringen 0,05 mg/kg kroppsvikt. En kontrollgrupp gavs placebo, och studiedeltagarna följdes […](0 kommentar)

B-vitamin förbättrar inte minnet vid alzheimer

Sambandet mellan Alzheimers sjukdom, kognitiv svikt och B-vitamin och folsyra är svårförstått. I SBU: s utredning om demens fastslås att låga halter av B12 och folsyra är associerade med Alzheimers sjukdom och kognitiv svikt. Däremot har man inte kunnat visa att behandling/ supplementering med B-vitamin på något sätt påverkat demensutveckling. I den aktuella studien var […](0 kommentar)

Nya rön om att skräp-DNA inte är skräp

»Skräp-DNA« eller »junk-DNA« är ett populärt namn på stora delar av vår arvsmassa som forskarna hittills trott är verkningslös. Men nu kommer allt fler signaler om att namnet är missvisande. I en studie presenterad i tidskriften Genome Research lyfter forskare från Singapore fram stöd för att skräp-DNA kan spela en avgörande roll för hur olika […](0 kommentar)

Flimmerablation bör övervägas vid förmaksflimmer och hjärtsvikt

Inga läkemedelsbaserade studier har hittills kunnat visa på skillnader i utfall (morbiditet eller mortalitet) vid jämförelse mellan rytm- och frekvensreglering av förmaksflimmer med eller utan nedsatt vänsterkammarfunktion. I föreliggande prospektiva arbete jämfördes effekterna av icke-farmakologisk behandling på patienter med förmaksflimmer och nedsatt vänsterkammarfunktion (ejektionsfraktion, EF, ≤40 procent). I studien randomiserades 41 patienter till flimmerablation och […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Nobelpriset om telomerers skyddsfunktion kan ge stor klinisk nytta

2009 års Nobelpris i fysiologi eller medicin – som tilldelats Elizabeth H Blackburn, Carol W Greider och Jack W Szostak för upptäckten av »hur kromosomerna skyddas av telomerer och enzymet telomeras« – belönar fynd som fått stort genomslag inom skilda biomedicinska forskningsfält. Den belönade upptäckten gjordes på 1980-talet under studier av jästceller och Tetrahymena, en […](0 kommentar)

Nedsatt mental funktion efter operation kan kopplas till 1-årsmortalitet

Nedsatt mental funktion är vanligare än man kan tro efter större operationer, framför allt hos äldre personer [1]. Några rapporter visar att hos vissa individer kan symtomen kvarstå i månader och år och att det inte bara är äldre som drabbas [1-4]. Postoperativ kognitiv dysfunktion (POCD) är en välkänd komplikation till hjärtkirurgi och har förmodats […](0 kommentar)

Anemi vanlig diagnos hos äldre

Anemi är ett relativt vanligt kliniskt fynd på en vårdcentral, och i takt med att vi får fler äldre i befolkningen stiger prevalensen. I en nyligen publicerad systematisk översikt [1] där man undersökt anemiförekomsten hos personer företrädesvis äldre än 65 år fann man en prevalens på totalt 17 procent. Prevalensen var högre hos personer som […](0 kommentar)

Tema Smärta och livskvalitet

Multiprofessio­nellt förhållnings­sätt avgörande

Långvarig icke-tumörrelaterad smärta är ett stort problem i befolkningen. Långvarig smärta genererar en hög sjukvårdskonsumtion och är den vanligaste orsaken till långvarig sjukskrivning och sjukersättning (vilket beskrivs närmare i detta temanummer). Problemen är många. Det är oftast svårt att överblicka komplexiteten och därmed få ett bra förhållningssätt till patienten. En enda behandlingsmetod leder nästan aldrig […](0 kommentar)

Smärtanalys – basen för handläggning av långvarig smärta

Den internationella organisationen för klinik och forskning om smärta, International Association for the Study of Pain (IASP), definierar smärta som »en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse förenad med vävnadsskada eller hotande vävnadsskada eller beskriven i termer av sådan skada«. Alla former av smärta kan urskiljas i två huvudkomponenter: en diskriminativ sensorisk och en affektiv emotionell. […](0 kommentar)

Smärtanalys skapar förtroende patient-läkare

Smärta förknippas vanligen med sjukdom, lidande och död. Uppfattningen av smärtan och smärttröskeln är generell bland människor, men däremot gör kulturella skillnader att människor uttrycker och tolererar smärta olika [1]. Smärta är en subjektiv upplevelse, där det är enbart patienten själv som vet när det gör ont, hur ont det gör och var smärtan upplevs. […](0 kommentar)

Viktigt mäta livskvaliteten vid långvarig smärta

Långvarig icke-tumörrelaterad smärta, definierat som smärta som varat mer än 6 månader, är i dag den vanligaste orsaken till långtidssjukskrivning och sjukbidrag i vårt land [1]. Cirka 7 procent av befolkningen beräknas ha ett stort vårdbehov på grund av långvarig smärta, som ofta innebär både ett fysiskt och socialt handikapp [1]. Långvariga smärttillstånd är dessutom […](0 kommentar)

Sexuell dysfunktion vanligt vid långvarig smärta

Det är väl känt att långvarig icke-malign smärta påverkar olika aspekter av livskvalitet såsom sömn, sinnesstämning, fysisk och social aktivitet samt att patienter inte klarar att vara kvar i arbetslivet. Många får på grund av detta, utöver smärtan, depressionsliknande tillstånd med och utan ångestbesvär [1]. Smärtproblematiken innebär således ett stort lidande för patienten och anhöriga […](0 kommentar)

Neuropatisk smärta kan handläggas på tio minuter

Effektiv smärtlindring och palliativ vård är viktiga uppgifter för läkare inom primärvården. Samtidigt har handläggningen av smärtpatienter blivit alltmer komplex, tidspressen har ökat för alla professioner inom vården och de ekonomiska ramarna har blivit trängre. Vården av patienter med långvariga besvär upplevs i många fall som svår och frustrerande. I synnerhet kan det vara svårt […](0 kommentar)

Neurostimulering har god effekt vid svår angina pectoris

Svår symtomgivande angina pectoris trots optimal konventionell medikamentell och invasiv terapi definieras internationellt som refraktär angina pectoris. Dessa patienter utgör ett stort kliniskt problem. Ett flertal additiva behandlingsmetoder såsom sk enhanced external counter pulsation (EECP) och stamcellsbehandling har utvecklats och visat symtomlindrande effekt i studier av varierande kvalitet. Neurostimulering i form av sk spinal cord […](0 kommentar)

Endast på webben

Långvarig smärta stort problem i befolkningen

Inledning Multiprofessionellt förhållningssätt avgörande Clas Mannheimer Klinik och vetenskap Smärtanalys – basen för handläggning av långvarig smärta Clas Mannheimer Smärtanalys skapar förtroende patient–läkare Johan Hambræus Viktigt mäta livskvaliteten vid långvarig smärta Paulin Andréll, Mats Börjesson, Birgitta Peilot, Kaisa Mannerkorpi, Ylva Sterner, Tore Eliasson, Clas Mannheimer Sexuell dysfunktion vanligt vid långvarig smärta Ann-Charlotte Eliasson, Kerstin Moberg, […](0 kommentar)

Läkemedelsfrågan

Ska ammande mammor slänga mjölken efter narkos?

Det finns generellt sett mycket få studier om påverkan på det diande barnet efter att en ammande kvinna genomgått narkos [1-5]. Den effekt som läkemedlet har på barnet beror på ett flertal faktorer. För det första är plasmakoncentrationen hos mamman beroende av den dos som administreras samt medlets farmakokinetik i hennes kropp. Vid behandling med […](0 kommentar)

Debatt och brev

Bristande baskunskaper hos studenter från Karolinska institutet?

Hösten 2007 introducerade Karolinska institutet (KI) en ny läkarutbildning. Den syftar till ett högre mått av integration mellan ämnen och kurser, en utökad vetenskaplig strimma och större möjligheter till fördjupning [1]. Det övergripande ansvaret för bland annat utveckling, utvärdering och kvalitetssäkring innehas av den sk programnämnden [2]. Höstterminen 2007 började universitetet fasa in läkarstudenter på […](0 kommentar)

KI har valt en balanserad väg

De tre författarna ställer sig frågan om de får tillräcklig kunskap i tre viktiga kliniska områden (neurologi, ögon, och öron–näsa–hals) under läkarprogrammets termin 9. Karolinska institutet (KI) har i sin strävan att utveckla en modern läkarutbildning beaktat riktlinjer från Högskoleverket och bästa tillgängliga evidens inom medicinsk pedagogik. Utvärderingar har bland annat gjort det tydligt att […](0 kommentar)

Återuppväckande av minnen saknar vetenskapligt stöd som behandling

Idén att psykisk ohälsa kan botas genom återuppväckande och bearbetning av minnen av särskilt obehagliga upplevelser, som kommit att lagras oåtkomliga för normal framplockning, är känd åtminstone sedan 1800-talet [1, 2]. Den aktuella fjärde upplagan av det amerikanska psykiatriförbundets diagnostiska och statistiska manual (DSM-IV) använder begreppet »dissociativ amnesi« för den elakartade form av glömska vars […](0 kommentar)

LT debatt

Medicinsk-etiska rådets förslag ingen kapitulation

I Jan-Otto Ottossons (J-OO) kommentar till Statens medicinsk-etiska råds (SMER) brev till regeringen angående patientens ställning vid vård i livets slutskede finns det både några synpunkter och några missförstånd som vi gärna vill kommentera. Läser man enbart SMERs brev till regeringen kan man sannolikt göra den tolkning som J-OO gör angående relationen mellan den palliativa […](0 kommentar)

Ledare

Statsbidraget måste höjas med 5 miljarder kronor

Hårda sparbeting riskerar att ödelägga delar av hälso- och sjukvården. Det visar inte minst beskedet i veckan om en kraftig personalminskning på Karolinska universitetssjukhuset. Större delen av landets hälso- och sjukvård står inför hårda besparingar, och i år tvingas över hälften av landstingen att dra ned på verksamheten eller höja skatten för att nå balans […](0 kommentar)

Värna kvaliteten i läkarutbildningen

Hösten 2008 presenterade Lars Leijonborg en ökning med 600 nya helårsplatser på läkarprogrammet, fördelade på de sex utbildningsorterna. Dessa är utöver de 300 platser som aviserades året innan. Vi är oroade över att denna utökning är för omfattande för att bevara kvaliteten på utbildningen och manar till försiktighet inför framtida utökningar. Medicine studerandes förbund genomför […](0 kommentar)

Blir finanskris sjukvårdskris?

Mitt första jobb i sjukvården var som så kallat extravak på medicinska intensivvårdsavdelningen på Södersjukhuset 1972. Mycket var då annorlunda jämfört med nu. Jag minns att en svårt njursjuk man som passerat 50 år inte ansågs vara aktuell för dialys då han samtidigt hade diabetes och prognosen allmänt ansågs för dålig för att man skulle […](0 kommentar)

Förbundsnytt

Information från Sveriges läkarförbund

(0 kommentar)

Aktuellt

Svårt sia om hur krisen påverkar förbundet

Björn Druse konstaterar att läkare normalt sett inte är en särskilt konjunkturkänslig yrkesgrupp, eftersom basala behov som hälso- och sjukvård inte försvinner för att tiderna blir sämre. Samtidigt försämras landstingens ekonomi i rask takt, och när det aviseras besparingar på hundratals miljoner är förstås ingen personalkategori immun. Ett försämrat arbetsmarknadsläge skulle kunna påverka förbundets ekonomi […](0 kommentar)

Folkhälsan i kläm vid långvarig ekonomisk kris

– Vi vet att det är negativt för folkhälsan med arbetslöshet och dålig ekonomi, även om vi såg under den förra krisen att effekterna inte kom så snabbt som man trodde. I dag har systemen dessutom stramats åt. A-kassan är lägre och reglerna för sjukskrivning har blivit hårdare, säger Marianne Granath, chef för sektionen för […](0 kommentar)

Framförallt sjukhusen måste spara
och beta av budgetunderskotten

Västernorrland, Norrbotten, Sörmland, Uppsala, Värmland och Östergötland är några av de landsting som måste spara i hälso- och sjukvården. Redan i oktober aviserade Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, att cirka hälften av landets landsting planerade att minska sin verksamhet 2009 för att klara ekonomin och det så kallade balanskravet, som innebär att de budgeterade intäkterna […](0 kommentar)

Trauma- och akutkirurgen Louis Riddez ny medicinsk redaktör i Läkartidningen

Han är en doldis, ett spektakulärt yrkesliv till trots. Louis Riddez, 57, har gjort mängder av internationella humanitära uppdrag, huvudsakligen för Internationella rödakorskommittén (ICRC). Han ingår också som medicinsk expert i den nationella stödstyrkan, som vid årsskiftet fick ny huvudman: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) (se LT nr 32/2008, sidorna 2156-9). Till vardags är […](0 kommentar)

Stor risk för repris av 90-talets åtstramningar

En jämförelse mellan dagens kris och den ekonomiska krisen i början av 1990-talet inger både hopp och oro. Gunnar Wetterberg, samhällspolitisk chef på Saco, menar att den goda nyheten är att de offentliga finanserna är i mycket bättre skick i dag än för 15 år sedan. – Vid 90-talskrisen var statens finanser redan i utgångsläget […](0 kommentar)

Patientsäkerhet

Många vårdinfektioner inom urologi – få inom gynekologi

I november förra året genomfördes den första heltäckande inventering som gjorts av vårdrelaterade infektioner på svenska sjukhus. SKL samlade in uppgifter om hur många av de inlagda patienterna vid alla somatiska sjukhus i landet som hade någon vårdrelaterad infektion en viss dag. Man fick in uppgifter om patienter som motsvarar 93 procent av alla disponibla […](0 kommentar)