Nr 06 2009

Kultur

Näringslära via webben gav mersmak på kliniken

Att få ihop ett undervisningsprogram till klinikens läkare för kommande termin är alltid en spännande och ibland ganska stor utmaning. Programmet förväntas vara fullmatat av både nyheter och matnyttigheter. Varje förslag på ämne brukar därför välkomnas varmt av den kollega som är programansvarig. I ljuset av detta kan Svenska Läkaresällskapets tisdagssammankomster vara ett lysande fint […](0 kommentar)

Observationsstudier från Stockholm i kolerans tid

På omslaget till Läkartidningen nr 45/2008 läser vi: »Släng inte ut observationsstudier med badvattnet«. Bakgrunden till den uppmaningen är att det finns en spridd uppfattning att observationsstudier generellt är mindre tillförlitliga än randomiserade kliniska studier (RCT) [1]. Det finns skäl att ägna eftertanke åt de betingelser under vilka läkare arbetade innan begreppet RCT var uppfunnet […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Medicinsk kommentar

God läkarkontinuitet kan ge bättre vårdresultat

En 91-årig kvinna har sedan några år svårt att röra sig. Minnet har sviktat betänkligt, och hon blir lätt andfådd vid små ansträngningar. Hon har hemhjälp två gånger i veckan och får ofta hjälp av närboende son. Dessutom står hon under regelbunden uppsikt av läkare för hjärtsvikt, högt blodtryck och artros i höftlederna. Den senaste […](0 kommentar)

Nya Rön

192 dödsfall på Mount Everest

Under perioden 1921 till 2006 avled 192 personer på Mount Everest. Det konstaterar en grupp forskare från bla USA, Kanada och Storbritannien som gjort en genomgång av samtliga expeditioner till berget under de senaste 85 åren. Sammanställningen presenteras i BMJ. Totalt rör det sig om 8030 klättrare och 6108 sherpas (lokala bärare) som gett sig […](0 kommentar)

Sömnbrist ökar risken för förkylning

För lite sömn ökar risken att drabbas av vanlig förkylning. Det visar en studie som presenteras i Archives of Internal Medicine. Studien bygger på 153 friska frivilliga män och kvinnor i åldrarna 21– 55 år. Dessa följdes under en 14-dagarsperiod och fick dagligen uppge hur länge de sov per natt, om de kände sig utvilade […](0 kommentar)

Nack- och skallskador av »headbanging«

Att »headbanga« innebär, för den som händelsevis missat detta, att slänga huvudet fram och tillbaka i takt med musik, företrädesvis hårdrock. Australiska forskare har tittat på hälsoeffekter av detta. Rönen presenteras i en artikel i BMJ, som onekligen skulle gjort många, undertecknad inräknad, en aning skeptiska om den publicerats den första april. Så är dock […](0 kommentar)

Statiner revolutionerade preventiv kardiologi

Daniel Steinberg, professor emeritus i endokrinologi och metabolism, Department of Medicine, University of California-San Diego, USA, har skrivit en »Perspective« i New England Journal of Medicine [1] om statinernas roll i preventiv kardiologi. Artikeln ska ses mot bakgrund av Steinbergs betydelsefulla roll i USA för utvecklingen av klinisk lipidologi från dess början. Ett amerikanskt läkartriumvirat […](0 kommentar)

Vad kan föräldrar bestämma om sitt barn?

En brittisk multidisciplinär etikkommitté presenterar ett problem: En barnläkare har en patient, Natalie, 7 år gammal, som inte kan gå men som sitter med stöd. Hon beskrivs som ett gladlynt barn, som kan leda mammans hand till en favoritleksak hon vill ha upplockad. Hon har grav hörselnedsättning men tycker om att se på TV. Natalies […](0 kommentar)

Högre dödlighet bland kvinnor med ST-höjningsinfarkt

Dödligheten för patienter som inkommer till sjukhus efter att ha drabbats av ST-höjningsinfarkt på EKG (sk STEMI, ST-elevation myocardial infarction) är högre för kvinnor än för män. Det uppseendeväckande rönet presenteras av amerikanska forskare i Circulation. Författarna har tittat på 78000 infarktpatienter, både män och kvinnor, som inkom till 420 olika sjukhus/centra under perioden 2001–2006. […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Orbitafrakturer hos barn
kräver snabb handläggning

Orbitan (Figur 1) är ett pyramidformat hålrum i kraniet med basen riktad framåt. Där återfinns ögonbulben omgiven av fett och muskulatur. Inferiort gränsar orbitan mot maxillarsinus, medialt mot lakrimalbenet (med fossa lacrimalis) och etmoidalsinus, lateralt mot mellersta skallgropen och fossa infratemporalis och superiort mot frontalsinus och främre skallgropen. Optikuskanalen, genom vilken synnerven och arteria ophthalmica […](0 kommentar)

Nya implantat möjliggör rekonstruktion av orbita med hög precision

Frakturer som engagerar ögonhålan (orbita) kan uppkomma efter olika typer av våld mot ansiktet eller skallen. Lågenergivåld, som slag mot ansiktet i samband med lek, sport eller vid misshandel, ger ofta rena orbitaväggsskador. Det högenergetiska våld som ofta ses vid trafik- och arbetsplatsolyckor kan däremot ge omfattande skador i ansiktets skelett, där ögonhålefrakturen är en […](0 kommentar)

Psykopati och hjärnavbildning – en litteraturgenomgång

Medialt uppmärksammade våldsbrott i Sverige under de senaste åren har aktualiserat frågor om psykisk störning och våldsamt beteende. Moderna hjärnavbildningstekniker erbjuder ett angreppssätt för att bättre förstå de mekanismer som kan öka risken för att en individ ska bli våldsam. Med dagens tekniker kan vi inte bara avbilda hjärnans struktur och anatomi, utan även visualisera […](0 kommentar)

Fungerar mot alla odds

»Mellanöstern är den mest försummade hälsoarenan i dagens värld.« Man säger inte emot ledaren i Lancet [1] när man som svensk läkare skumpar fram på gropiga vägar ner mot byn Jiftlik i Jordandalen. Vi har stämt möte med Josef Sadeh, byns ende läkare. Han bor och arbetar i sin hemby, som har cirka 6000 invånare. […](0 kommentar)

Även heterosexuella män kan få urinvägsinfektion av analsex

Det är välkänt att urinvägsinfektion är betydligt vanligare bland kvinnor än bland män. I de fall urinvägsinfektion förekommer bland män drabbar det framför allt äldre och mycket mer sällan yngre individer [1]. Bland de äldre männen är avflödeshinder på grund av prostataförstoring den viktigaste orsaken till urinvägsinfektion. Bland yngre män med normala urinvägar, och utan […](0 kommentar)

Datortomografi av kranskärlen – dags för eftertanke

Att avbilda kranskärlen med datortomografisk teknik har blivit en allt vanligare metod de senaste tio åren, fram för allt utanför Sveriges gränser. Sedan några år finns metoden i bruk även här. Multislice computed tomography coronary angiography (CTCA) har av förespråkarna föreslagits som ett alternativ till konventionell invasiv koronarangiografi (KA). En massiv reklamkampanj, kombinerad med ett […](0 kommentar)

Patientsäkerhet

När status och anamnes pekar på dissektion i aorta bör skiktröntgen utföras akut

En kvinna i femtioårsåldern kom i ambulans till sjukhuset eftersom hon under ett halvt dygn har de haft återkommande smärtor i vänster sida av bröstkorgen och upp mot käkarna. Hon lades in på intensivvårdsavdelning för utredning och övervakning. EKG visade inga tecken på myokardischemi. Vid morgonronden dagen därpå noterade överläkaren ett systoliskt blåsljud på hjärtat. […](0 kommentar)

Protesinfektioner ska minskas till hälften

Att sätta in knä- eller höftledsproteser är mycket vanliga operationer vid svenska ortopedkliniker. De allra flesta av dessa operationer går bra, men efter 1–2 procent av knäledsplastikerna och cirka 0,5 procent av höftledsplastikerna drabbas patienterna av djupa sårinfektioner. – När en sådan infektion inträffar får den stora konsekvenser, förklarar professor Olle Svensson, ordförande i Svensk […](0 kommentar)

Så bör kattbett behandlas

I Läkartidningen nr 3/2009 refererades ett HSAN-beslut där en distriktsläkare fick en varning för felaktigt antibiotikaval vid behandling av kattbett (HSAN 3174/08). Patienten hade blivit biten i handen, och distriktsläkaren hade ordinerat flukloxacillin (Heracillin). Den vanligaste bakterien vid kattbett är Pasteurella, och mot en infektion med denna bakterie är flukloxacillin overksamt och direkt olämpligt, skriver […](0 kommentar)

Förbundsnytt

Information från Sveriges läkarförbund

(0 kommentar)

Debatt och brev

Återstår att bevisa om »lean thinking« är till nytta i hälso- och sjukvården

»Lean« är ett av de senaste tillskotten bland lednings- och styrningsverktyg inom hälso- och sjukvården. Intresset för »lean« har med säkerhet sin grund i växande krav på att tillmötesgå patienternas efterfrågan av allt effektivare vård inom begränsade ekonomiska ramar. Metoden kommer, som de flesta tidigare, från industrin, närmare bestämt den japanska bilindustrin, och bygger på […](0 kommentar)

Decentraliserad, professionsstyrd vård kan leda oss på rätt kurs

I Läkartidningens reportage med den spektakulära rubriken »Modell från bilindustri ska rädda sjukvården« [1, 2] finner man flera väsentliga synpunkter i frågan. I reportaget redogörs för sjukhusledningarnas på S:t Görans sjukhus och på Lunds universitetssjukhus tämligen ovanliga beslut rörande den medicinska professionens roll i den dagliga sjukvården. Situationen på S:t Görans sjukhus sammanfattas: »Läget var […](0 kommentar)

Efterlyses: Halometer

Goda råd om salter i kosten är väl etablerade; Livsmedelsverket förbereder till exempel för närvarande en svensk utformning av aktuella EU-riktlinjer om koksaltintag. Men hur ska en intresserad person kunna uppskatta sitt eget saltintag då största delen, ofta utan närmare saltdeklaration, kommer via bearbetade produkter från butiken? Ja – en möjlighet är att utarbeta vad […](0 kommentar)

»Vårdval Halland skapades för hallänningen«

I Läkartidningen 5/2009 (sidorna 266-7)återges under rubriken »Hallandsläkarna underkänner vårdvalsmodell« resultatet av en enkätundersökning om hur läkare ser på vårdvalssystem som införts, däribland Vårdval Halland. Vi känner oss mycket frågande inför rubriksättningen och en del av de analyser tidningen gör av resultatet. Först vill vi vara mycket tydliga på en punkt: Vi skapade Vårdval Halland […](0 kommentar)

Bäst i klassen – men räcker det?

Nöjdare patienter är självklart utmärkt – vilket också uppmärksammats av Läkartidningen, till exempel i samband med Gert Paulssons redovisning av Ekonomihögskolans delrapport i april 2008, lakartidningen.se, och från Almedalen i juli 2008 ( LT 30–31/2008, sidorna 2801-3). Det finns dock sidor av vårdens kvalitet som patienter inte så lätt kan bedöma. Här representerar läkare – […](0 kommentar)

Valfrihet kan inte ersätta klinisk baskunskap

Vi tackar programdirektor Gunnar Nilsson för att han tagit sig tid att replikera på vår artikel om den nya läkarutbildningen vid Karolinska institutet, »Bristande baskunskaper hos läkarstudenter från Karolinska institutet?«, (Läkartidningen 4/2009, sidorna 223-5). Vi önskar dock citera en läsarkommentar på lakartidningen.se gällande programdirektorns text: »Upplever du Gunnar att du har besvarat studenternas inlägg på […](0 kommentar)

Poäng för fortbildning behövs inte

Under riksstämman i december var Janet Grant, professor i medicinsk pedagogik från Storbritannien, och Hans-Asbjørn Holm från Legeforeningen i Norge inbjudna att tala på Läkarförbundets och Läkaresällskapets gemensamma symposium om fortbildning. De är läkarkårens stora internationella auktoriteter inom området med mångårig erfarenhet av pedagogiskt stöd till läkarnas professionella utveckling. Janet Grant menade att läkare tillgodogör […](0 kommentar)

Klee äntligen hemma

I Läkartidningen 48–49/ 2008 presenterar Rolf Nilzén konstnären Paul Klee som »målare, musiker, poet, tänkare« i en utförlig artikel med reproduktioner av sju av hans målningar [1] och avslutar: »Man kan bara rekommendera den intresserade att se så många som möjligt av hans tavlor.« Här nedan följer ett konkret förslag på hur denna rekommendation bäst […](0 kommentar)

Oklokt avstå från benmärgsbiopsins information

Vi har med intresse läst kommentaren från Richter och medarbetare till vår artikel om diagnostiken av polycytemia vera (PV). Vi beklagar om vi givit intrycket att en benmärgsbiopsi är obligat för att ställa diagnosen PV, vilket det inte är förutsatt att man har en säkerställd hemoglo-binstegring hos en JAK2-positiv individ. Frågan om benmärgsbiopsi har diskuterats […](0 kommentar)

Benmärgsbiopsi inte nödvändig för diagnosen PV

Vi läste med intresse Jan Samuelssons och medarbetares artikel om polycytemia vera (PV) i LT 3/2009 (sidorna 104-9). Det är en gedigen och strukturerad uppdatering av riktlinjer för dia-gnostik och behandling. Vi har dock en kommentar till diagnostiken av PV såsom den framställs i artikeln. I Figur 1 visas en diagnostisk algoritm där patienter med […](0 kommentar)

Testresultatens innebörd bör alltid begrundas

Peter Horal och Örjan Strannegård skriver att mitt exempel avseende HIV-testning inte har någon motsvarighet i verkligheten. Jag är medveten om att just HIV-testningen i Sverige väl uppfyller de krav man kan ställa på testning. Exemplet är helt fiktivt, vilket är anledningen till att jag valt att förlägga exemplet till Albert Engströms fantasistad. Emellertid ställs […](0 kommentar)

Korrekt men delvis missvisande om laboratorietest

I LT 3/2009 (sidorna 122-3) påpekar Attila Frigyesi att man aldrig bör lita på resultatet av ett enstaka laboratorietest, i synnerhet inte när det gäller sjukdomar med låg prevalens i befolkningen. För att visa detta kan man använda sig av en statistisk metod benämnd »Bayes´ sats«, som beskrivs i artikeln. Denna sats används dock i […](0 kommentar)

Ledare

Svårt nå Försäkringskassan

Få har väl missat den senaste tidens kritik av Försäkringskassans ärendehantering. Justitieombudsmannen, JO, har instämt i kritiken. JO konstaterar att Försäkringskassan har åsidosatt de förvaltningsrättsliga kraven vid sin omorganisation, kraven som ställs på myndigheten bland annat i frågor som rör snabbhet, service och tillgänglighet. Vi läkare har också drabbats av dessa problem. Försäkringskassans tillgänglighet är […](0 kommentar)

Dags införa vårdplatsgaranti

Bristen på vårdplatser är en fråga som de senaste åren återkommit på Läkarförbundets fullmäktigemöte. Problemet är alltså inte nytt, men situationen har ytterligare förvärrats. De senaste veckorna har media över hela landet rapporterat om överbeläggningar och utlokaliserade patienter. Redan för drygt ett år sedan anmäldes Universitetssjukhuset MAS i Malmö av Malmö läkarförening. Efter anmälan har […](0 kommentar)

USA-trend möjlig att förebygga

Bördan av kroniska sjukdomar ökar kraftigt i USA enligt januari/februari-utgåvan av »Health Affairs«. Situationen diskuteras i en ledare i Lancet (2009;373:185). Fyrtiofyra procent av alla amerikaner har åtminstone ett kroniskt sjukdomstillstånd, och 13 procent har tre eller fler. År 2020 räknar man med att 157 miljoner amerikaner har mer än en kronisk sjukdom. De vanligaste […](0 kommentar)

Aktuellt

Markant ökning av Clostridium difficile – en av de vanligaste sjukhusbakterierna

En enkätundersökning som Smittskyddsinstitutet nyligen genomfört i samarbete med landets mikrobiologiska laboratorier visar på en markant ökning av antalet diagnostiserade fall av Clostridium difficile-infektion. Bakterien har inte bara ökat med 60 procent de senaste tio åren. Enligt en gemensam studie, utförd av Smittskyddsinstitutet och Socialstyrelsen, påvisas att antalet dödsfall där Clostridium difficile nämns som huvudorsak […](0 kommentar)

20-tal olika vårdvalssystem kan bli verklighet

Socialutskottet höll på tisdagen i förra veckan en utfrågning om vårdvalet, med anledning av regeringens proposition »Vårdval i primärvården«, som ligger på Socialutskottets bord. Företrädare från hälso- och sjukvårdsprofessionerna, forskare, företagare och regeringsrepresentanter samt folkvalda samlades för att ventilera sina åsikter. Knappt hälften av landstingen och regionerna har i dag antingen infört eller fattat beslut […](0 kommentar)

Maria Dalemar lämnar ordförandeskapet i DLF

Det berättar Maria Dalemar för Läkartidningen på telefon från konferensanläggningen Hjortviken i Hindås utanför Göteborg, där Läkarförbundets centralstyrelse, CS, har internat den 28–30 januari. – Jag har informerat CS att jag kommer att lämna ordförandeskapet i DLF på fullmäktigemötet den 8 maj. Jag har fått erbjudande om att börja som biträdande sjukhusdirektör på Södra Älvsborgs […](0 kommentar)

LT debatt

Är besparingar den bästa medicinen för den sjuka vården?

Höstens riksstämma fokuserade på ett föredömligt sätt hälsan i ett globalt perspektiv. Tyngdpunkten kom att ligga på situationen i de fattiga länderna. Professor Hans Rosling visade med sin mästerliga pedagogik hur hälsan utvecklats i en rad länder, inklusive Sverige, under långa tidsperioder. Han belyste sambanden mellan ett lands totala ekonomiska resurser (mätt som BNP) och […](0 kommentar)