Nr 08 2009

Kultur

En länge saknad bok om patienträttigheter

Lars-Åke Johnsson har lång erfarenhet som domare och som ställföreträdande generaldirektör och ordförande i Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd. I denna bok, som tar sin utgångspunkt i patientens perspektiv, har Lars-Åke Johnsson samlat ett stort antal fall, som belyser den nuvarande medicinaljuridiska lagstiftningen och dess tolkning. I texten och fotnoter beskrivs kortfattat på vilka legala grunder […](0 kommentar)

Välkommen lärobok i basal rättsmedicin

Hur utfördes identifieringarna av tsunamioffren i Thailand? Vilken är den optimala proceduren vid undersökning av dödsfall som misstänks ha orsakats av felbehandling i vården? Dessa frågor och mycket mer tas upp i läroboken »Rättsmedicin«, som är en bearbetad översättning av »Retsmedicin – nordisk lærebog«, först utkommen i Danmark 2004. Den nu utkomna svenska versionen har […](0 kommentar)

Sokrates samtalsterapi – ekot av en gudomlig röst

Psykoterapins framväxt är av sent datum. I allt väsentligt tillhör den 1900-talet. Men det är kanske just därför som många psykoterapeutiska skolor har sökt rötter och ikoner i det förflutna, och här finns Sokrates som en portalgestalt. Enligt den romerske filosofen och statsmannen Cicero var Sokrates den förste som förde ner filosofin från att syssla […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Medicinsk kommentar

Operera endast då medicinen inte biter

Frågeställningen om medicinsk eller kirurgisk behandling vid gastroesofageal refluxsjukdom är ett kärt återkommande ämne och ett, åtminstone tidigare, vanligt kliniskt problem för kirurger specialiserade på gastroesofageal sjukdom. Frågeställningen rymmer flera dimensioner, som måste beaktas beroende på att kirurgisk och medicinsk behandling är så i grunden olika och inte alltid jämförbara. Det finns situationer där fortsatta […](0 kommentar)

Nya Rön

Äta snabbt och bli ordentligt mätt typiskt vid övervikt

Ätbeteendet är givetvis centralt för våra försök att bättre förstå och finna åtgärder för överviktiga. Snabb äthastighet har ibland förknippats med större födointag och övervikt. Att inte avsluta måltiden förrän man är rejält mätt i stället för bara lagom mätt är också en variation av intresse. Maruyama med kolleger vid Osakauniversitetet har i en studie […](0 kommentar)

Ökad mortalitet av antipsykotika

Äldre patienter med Alzheimers sjukdom som behandlas med antipsykotika löper ökad risk att avlida. Det visar en studie som presenteras i tidskriften Lancet Neurology. Antipsykotika brukar ha relativt god effekt mot neuropsykiatriska symtom hos alzheimerpatienter. Många drabbas dock av biverkningar. På kort sikt ses ofta parkinsonism och trötthet. Långtidseffekterna av behandlingen har studerats endast i […](0 kommentar)

Trauma i barndomen kopplat till kroniskt trötthetssyndrom

Amerikanska forskare tror att trauma i barndomen ökar risken för sk kroniskt trötthetssyndrom. Rönen presenteras i tidskriften Archives of General Psychiatry. Kroniskt trötthetssyndrom (chronic fatigue syndrome, nedan kallat CFS), kännetecknas av trötthet sedan minst sex månader utan känd orsak. Ofta förekommer muskel- och ledvärk samt infektionskänsla samtidigt. Orsaken är okänd. Författarna har utgått från 113 […](0 kommentar)

Tvåkomponentgel ger bäst effekt vid psoriasis i hårbotten

I septembernumret av Journal of the American Academy of Dermatology publicerades resultatet av den i särklass största kontrollerade studien hittills av behandling av psoriasis i hårbotten. I en 8-veckors studie kontrollerades klinisk effekt och säkerhet vid behandling av hårbottenpsoriasis en gång om dagen. Studien jämförde Xamiol, en ny lipidbaserad tvåkomponentgel bestående av kalcipotriol och betametasondipropionat, […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Medicinsk behandling effektiv vid kronisk reflux

Visserligen drabbar gastroesofageal refluxsjukdom en stor del av befolkningen, men långt ifrån alla behöver livslång behandling [1]. Långtidsbehandlingen har utvecklats successivt, vilket gäller för såväl det medicinska som det kirurgiska alternativet. Effektiviteten och säkerheten av modern protonpumpshämmarbehandling (PPI) är betryggande, och behandlingsresultaten har förbättrats ytterligare något genom utvecklandet av andra generationens PPI (tex esomeprazol) [2, […](0 kommentar)

Patienters delaktighet i beslut kräver kunskap och pedagogiskt beslutsstöd

Den evidensbaserade kunskapen är i dag en självklar grund i sjukvården och uttrycks tydligt i Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Men i den klassiska definitionen av evidensbaserad vård ingår inte bara den medicinska kunskapen, utan den ska också integreras med patientens egna värderingar [1]. I hälso- och sjukvårdslagen uttrycks att vården och behandlingen så långt det är […](0 kommentar)

Elektiv ventilation ger fler donerade organ

Den begränsande faktorn för transplantationsverksamheten är tillgången på organ. Principiellt finns fyra olika vägar som kan leda till ökad organtillgång: • Identifiera nya grupper av organdonatorer • Tillse att samtliga möjliga organdonatorer identifieras och att donationsfrågan utreds • I ökande utsträckning utnyttja organ som inte har fullgod funktion • Påverka samtyckesfrågan så att fler lämnar […](0 kommentar)

Missbruk av fenazepam – ny företeelse i Sverige

Under våren 2008 har det förekommit frekventa rapporter om fenazepam i medierna. I bla Örebroområdet har flera fall med överdosering av fenazepam som krävt sjukhusvård uppmärksammats. Fenazepam är en bensodiazepin [1]. Substansen tillverkas i Ryssland och Ukraina och kan enkelt inhandlas via svenskspråkiga Internetsidor. Fenazepam säljs som pulver i mängder om ett gram, vilket motsvarar […](0 kommentar)

Humanistisk medicin ger träning i att förmedla tröst och hopp

En stor del av allmänhetens klagomål på sjukvården gäller dåligt bemötande, bristande information och upplevd nonchalans. Den snabba tekniska utvecklingen har också inneburit att professionalitet och kvalitet i det medmänskliga mötet inte alltid ges samma värde som det borde ha. Vi tror att ett utvecklingsprogram för personalen som betonar humanistiska värden i vården kan motverka […](0 kommentar)

Läkemedelsfrågan

Utsättningssymtom efter behandling med tramadol

Tramadol är ett centralt verkande opio-idanalgetikum som är en icke-selektiv ren agonist till my-, delta- och kappa-opioidreceptorer, med högst affinitet till my-receptorn [1]. Potensen av tramadols effekt på opioida receptorer jämfört med morfin uppges vara 1/10 till 1/6. Tramadol hämmar också neuronalt återupptag av noradrenalin och serotonin. Den rekommenderade dosen av tramadol är 50 mg […](0 kommentar)

Förbundsnytt

Information från Sveriges läkarförbund

(0 kommentar)

LT debatt

Vi borde ha råd med »slow medicine«

I takt med att allt går snabbare och snabbare, eller kanske snarare upplevs gå snabbare och snabbare, blir det långsamma en lyx. Att stanna upp och tänka efter. Att få en stund för sig själv med sina egna tankar. Att tillsammans med en patient reflektera över något som för oss närmare varandra. Något som skapar […](0 kommentar)

Obama tillåter bistånd till kvinnors reproduktiva hälsa

Tre dagar efter installationen tillkännagav president Obama en rad beslut för att uppfylla vallöften och direkt sätta igång en process för förändring. Efter väntade uttalanden om Guantanamo, tortyr och trupper i Irak förklarade han att det var dags att bryta med Mexico City-politiken från Reagans dagar [1]. Han upphävde därför »the gag rule« med omedelbar […](0 kommentar)

Patientsäkerhet

Riktlinjer räcker inte alltid – handledningen av oerfarna utbildningsläkare bör ses över

En kvinna i 60-årsåldern med Bechterews sjukdom ramlade inne på en toalett och slog huvudet i väggen. Hon fick hjälp att ta sig till universitetssjukhusets akutmottagning där hon undersöktes av en ST-läkare i akutsjukvård och internmedicin. Patientens nacke var kraftigt framåtböjd men ST-läkaren fick uppfattningen att det berodde på Bechterews sjukdom och inte var något […](0 kommentar)

Rektala blödningar bör utredas grundligt

En 64-årig kvinna sökte sin familjeläkare för en blödning från ändtarmen. Ingen närmare undersökning gjordes eftersom patienten uppgav att blödningen avtagit. Ett par dagar senare hade kvinnan en kraftigare rektal blödning, något som framkom i telefonkontakt med familjeläkaren ett par veckor senare. Familjeläkaren drog slutsatsen att det rörde sig om en hemorrojdblödning eftersom kvinnan några […](0 kommentar)

»Minst var femte patient läggs in på fel avdelning«

Kampanjen pågår under årets första tre månader och har fokus på Universitetssjukhuset i Linköping. Det är på de stora universitetssjukhusen som problemet med »gråzonspatienterna« är tydligast, säger Rani Toll, styrelseledamot i Östergötlands läkarförening och initiativtagare till kampanjen: – Verkligheten i dag är att minst 20 procent av patienterna läggs in på fel avdelning. De hamnar […](0 kommentar)

Debatt och brev

Vi bygger Nya Karolinska för framtidens sjukvård

När Stockholms läns landsting under våren 2008 beslutade att bygga ett nytt universitetssjukhus i Solna hade det föregåtts av sex–sju års utredningar och överläggningar. Under 2001 hade vi som då hade den politiska ledningen av landstinget kommit fram till att det inte längre höll att lappa och laga. Det besannades så småningom att ett nytt […](0 kommentar)

Insiktsfulla studenter

Tre insiktsfulla och modiga läkarstudenter delger sina synpunkter på den nya utformningen av termin 9 så som den bedrivs på KI sedan något år tillbaka (LT 4/2009, sidorna 223-4). De är speciellt missnöjda med den nedskurna undervisningen i neurologi, ögon samt öron-, näs- och halssjukdomar. Endast 14 dagars neurologi och vardera sju dagar för ögon- […](0 kommentar)

Vart ska jag skicka remisserna?

I arbetet som husläkare i Stockholmsområdet blir jag allt mer frustrerad över att inte veta vart jag ska skicka mina remisser för att få en specalistbedömning inom rimlig tid. Var gör man arbetsprov, opererar ljumskbråck, bedömer svår psoriasis, fryser vårtor, gör fertilitetsutredningar, opererar diskbråck eller spinalstenos, åtgärdar fula tänder eller i princip vad som helst? […](0 kommentar)

Rehabiliteringsmedicin en integrerad del

De tre studenter som skrivit debattartikeln (LT 4/2009, sidorna 223-4) har nu hunnit gå sin valbara fördjupningskurs (LT 6/2009, sidan 375) och upplevt de mervärden som vi eftersträvar. De skattar kursen mycket högt, liksom flertalet av studenterna, och understryker vikten av det »småskaliga formatet«, att kursen ger möjlighet »att nå den nivå inom ett ämnesområde […](0 kommentar)

Måste visa att utbildningen blir bättre

Läkarstudenter på Karolinska institutet har nyligen riktat kritik mot det nya läkarprogrammet (LT 4/2009, sidorna 223-4; SvD 24/1 2009). Studenterna har uppmärksammat att det ökade utrymmet för ledarskap och primärvård (SVK) fått till följd att grundkurserna får ta stryk. Läkarutbildningarna i Sverige görs ständigt om för att anpassas till den nya verkligheten inom vården och […](0 kommentar)

Rehabiliteringsmedicin har nästan försvunnit från KIs läkarutbildning

I en debattartikel i Läkartidningen [1], som tar upp utformningen av den nya läkarutbildningen vid Karolinska institutet (KI), framför studenter oro för att de minskade tiderna för basämnena leder till brister i kunskaper i viktiga kliniska ämnesområden. Som exempel lyftes termin 9 fram där ämnena psykiatri, neurologi och ögon/öron fått reducerad tid. Av replik av […](0 kommentar)

Gör bättre nästa gång

Landstingsdirektör Sofie Edberg har i allmänna ordalag kommenterat behovet av att göra prioriteringar i sjukvården och att både verksamhet och politisk ledning ska vara inblandade i detta (LT 5/2009, sidan 296). Vi har på intet sätt ifrågasatt att prioriteringar behöver göras både i sjukvården och i landstingsvärlden och i samhället i stort, och att politisk […](0 kommentar)

»Låt inte några patienter med t ex ADHD gömmas i en beteckning som vår kultur kallar en kultursjukdom«

Anders Lundin, med dr och överläkare, knuten till FoUU-sektionen, Psykiatri Nordöst, Stockholm, skriver i Läkartidningen om sk kultursjukdomar, vilka kännetecknas av att de »uppstår bland medicinskt oförklarade tillstånd – funktionella somatiska syndrom – och kännetecknas av subjektivt formulerade besvärsbilder, upplevd funktionsnedsättning och ofta attribuering till yttre, somatiska orsaksfaktorer. De kan inte diagnostiseras med hjälp av […](0 kommentar)

Ser inte »dramatisk ökning«

I studien av Bridge och medarbetare [1] framgår enligt artikelns första diagram att siffrorna för fullbordat självmord per år i åldersgruppen 10–19 år mellan 1996 och 2005 är 11, 11, 10 och sedan 9 hela vägen framåt. Förutom 2002 då det var 8. Jag kan inte finna en av Isacsson och Bejerot påtalad »dramatisk ökning« […](0 kommentar)

Fortsatt restriktivitet är motiverad

Göran Isacsson och Susanne Bejerot har i Läkartidningen hävdat att det utifrån erfarenheter från USA och Kanada finns ett samband mellan varningar för antidepressiva till barn och unga och ökat antal suicid [1]. Detta påstående använder de för att argumentera för SSRI-medicinering till deprimerade barn och unga. De skriver att det i USA år 2004, […](0 kommentar)

Suicid hos unga – för allvarligt för tom retorik

Med anledning av FDAs varningar för »suicidalitet« hos barn och unga som förskrivits SSRI påpekade Brent i New England Journal of Medicine 2004 att depression var den främsta riskfaktorn för suicid hos barn och unga, och att: »Today, we are able to identify young people who are at high risk for suicide and to offer […](0 kommentar)

Ledare

Dags för bättre vårdval

Allmänläkarna i Stockholm, Västmanland och Halland har kritiska synpunkter på de nya vårdvalssystemen, visar Läkarförbundets medlemsenkät. Särskilt systemen i Stockholm och Västmanland får kritik. Det är anledningen till att Läkarförbundet presenterar 24 riktlinjer för en bra vårdvalsmodell i den nya programskriften Vårdval i primärvården – hur bör det utformas? Ett program som till stor del […](0 kommentar)

Operera eller inte?

I veckans nummer diskuteras hur man kan behandla gastroesofageal reflux; med operation eller medicinskt. För 24 år sedan slet jag av min hälsena under tennisspel. På akutmottagningen omhändertogs jag av kirurgjouren, som berättade att man nu hade slutat sy ihop hälsenor och i stället behandlade med gips i 8 veckor. Mina kollegor på medicinkliniken ifrågasatte […](0 kommentar)

Aktuellt

Utan prioritering kan onkologin
bli vårdens förlorare

Nu spår Riksbanken att Sveriges BNP för första gången på länge kommer att minska under 2009. Det betyder lägre skatteintäkter för landstingen och en stramare ekonomi för sjukvården i ett läge där vården redan har problem med ökande kostnader. På läkemedelsområdet sker det dessutom en förflyttning av kostnaderna, eftersom många av de patent som går […](0 kommentar)

»Alla kommer inte att kunna få den bästa behandlingen«

Det säger Carl-Gustaf Elinder, chef för njurkliniken på Karolinska Universitetssjukhuset och ordförande i sjukhusets läkemedelsråd. Samtliga universitetssjukhus i Sverige åläggs nu besparingar och värst ute är Karolinska. – Vi ska minska personalen med 900 personer. Det kan komma att resultera i färre vårdplatser och flera avdelningar som är stängda under längre tid i sommar. Jag […](0 kommentar)

Brett uppdrag utan detaljstyrning

Rätt utformat kan vårdval, som landstingen måste införa nästa år, göra allmänläkaruppdraget mer attraktivt och bidra till att komma till rätta med dagens brist på allmänläkare, anser Läkarförbundet. Men avgörande är att nya resurser tillförs primärvården, annars finns risk att reformen leder till försämrad kvalitet. – Det är oerhört viktigt att man får tillräckligt med […](0 kommentar)

Få svenska läkare ansökte spontant till hjälparbete i Gaza

Gazaremsan har gott om välutbildade men arbetslösa läkare, vilket innebär att humanitära hjälporganisationer under Gazakrisen kunde rekrytera läkare på plats. – Ett 170-tal läkare väntade i närheten av gränsövergången Rafah mellan Egypten och Gazaremsan. De flesta hade kommit från Kairo och Alexandria och väntade på att få tillträde, berättar Dan Sermand, generalsekretare för Läkare utan […](0 kommentar)

Endast på webben

Läkemedelsförsäljningen upp med 5,2 procent 2008

Ett av få undantag från den uppåtgående trenden är antibiotika, där försäljningen under 2008 sjunkit på riksnivå med 2,4 procent jämfört med 2007. Men skillnaderna mellan landstingen är fortfarande stora. Förskrivningen av antibiotika var störst i Stockholm och Skåne, 7 000 respektive knappt 6 700 definierade dygnsdoser (DDD) per tusen invånare, och lägst i Västerbotten, […](0 kommentar)

Notiser

Högskoleverket utreder möjlighet att neka brottslig student utbildning

Det skulle exempelvis kunna gälla en läkarstudent som på grund av sitt brott inte kan beviljas läkarlegitimation av Socialstyrelsen. Frågan har aktualiserats sedan en man som dömts för ett uppmärksammat mord 1999 i vår kommit in på läkarprogrammet i Uppsala. 2007 kom mannen in på läkarlinjen på Karolinska institutet, men fick då lämna utbildningen eftersom […](0 kommentar)