Nr 09 2009

Kultur

»Jag tar alltid patienten i hand«

En muslimsk kvinna, med täckande sjal som endast låter ansiktet framträda och som ber fem gånger per dag, kan mycket väl arbeta som läkare i Sverige. Det anser Dalia Kassem, en av huvudpersonerna i ett av 2008 års mest omdebatterade tv-program: Halal-tv. När Dalia Kassem var sex månader flydde familjen krigets Libanon och hamnade så […](0 kommentar)

Lömska virus mot kroppens ridande poliser

I boken »Piller och baciller – en liten bok om läkemedel« tar lömska virus med elak uppsyn upp kampen med kroppens ridande poliser: vaccinerna. Med fantasifulla illustrationer och enkla texter vill Läkemedelsverket nu väcka intresse för läkemedel bland yngre barn. Det ligger i tiden att tala om barn då läkemedel diskuteras. EUs barnförordning, som antogs […](0 kommentar)

Läkaren som del av lokalsamhället

Hur är det att vara primärvårdsläkare i ett mindre samhälle? Att se ett lokalsamhälles ofta blankpolerade yta, och samtidigt känna till en ocean av hemligheter om människorna som läkaren både träffar i jobbet och kan stöta på privat är en konst. Var går gränsen mellan en läkares professionella och privata liv i ett mindre samhälle? […](0 kommentar)

Att behandla äldre som har Parkinsons sjukdom

Den äldre parkinsonpatienten är en behändig liten bok som tar upp ett angeläget men ofta förbisett ämne. Mycket av tillgängliga behandlingsanvisningar för Parkinsons sjukdom fokuserar på patienter med insjuknandeålder mellan 50 och 60 år. Incidensen av Parkinsons sjukdom ökar dock med åldern, vilket gör att faktorer som komorbiditet, tolerans för läkemedel och normala åldrandefaktorer får […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Medicinsk kommentar

When left is right, right is wrong

Socialstyrelsen har sedan 1980 utfärdat föreskrifter om åtgärder för att förhindra förväxlingar inom hälso- och sjukvården. Den senaste är från 1989, med vissa förändringar 1994 och 1996 [1]. Ändå inträffar förväxlingar i samband med olika vårdåtgärder. Fel i samband med operationer är sannolikt sällsynta, men det finns få studier om detta. Ingrepp på fel kroppsdel […](0 kommentar)

Nya Rön

Yngre vuxna är ofta tuberkulinnegativa – ska de vaccineras?

Tuberkulos (tbc) har minskat dramatiskt i Sverige såväl som i övriga västvärlden men utgör ändå ett omfattande medicinskt problem i vår del av världen. Sedan 1975 rekommenderas BCG-vaccin i Sverige endast till särskilda riskgrupper, varför majoriteten av yngre vuxna numera inte är BCG-vaccinerade. Därmed har tuberkulinreaktiviteten i befolkningen minskat, men det är okänt hur vanlig […](0 kommentar)

Var tredje kinesisk man riskerar att dö av rökning

Kina är världens mest tobaksrökande land i totalt antal rökare räknat. 350 miljoner kineser beräknas vara tobaksrökare, vilket innebär att en tredjedel av världens rökare finns i Kina. I storleksordningen 60–70 procent av kinesiska män mellan 30 och 60 års ålder röker. Nu kommer flera larmrapporter om konsekvenserna av detta. Tidskriften CVD Prevention and Control […](0 kommentar)

Ny förståelse av sårläkning i ögats hornhinna

Hornhinnesjukdomar som keratokonus, bullös keratopati och hornhinneärr kan orsaka stort lidande med nedsatt synskärpa och värk. Tillgängliga medicinska behandlingar är otillräckliga, och i de svåraste fallen görs hornhinnetransplantation. Ett stort problem är bristen på transplantat. Behovet av andra behandlingsmetoder är med andra ord stort. Hornhinnan består till största delen av extracellulär matrix, som omger cellerna. […](0 kommentar)

Begränsat ultraljud plus D-dimer säker metod vid misstänkt DVT

Den aktuella prospektiva studien jämförde två strategier för användning av ultraljud vid diagnostik av djup ventrombos (DVT). Patienterna randomiserades till antingen fullständig ultraljudsundersökning av hela benet (WL = whole leg) eller begränsad undersökning av proximala vener i ljumske och knäveck (2P = two-point). De patienter som randomiserats till 2P utan proximal DVT och med normal […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Vattkoppor inte alltid
en harmlös barnsjukdom

Under de senaste 10–15 åren har flertalet länder i västvärlden kartlagt befolkningens sjuklighet till följd av vattkoppor [1-6]. Man har även genom serologiska undersökningar fått en klar bild av vid vilken ålder majoriteten insjuknar. I länder där barn börjar i förskola i låg ålder har man tidigt en hög seroprevalens, tex 75 procent i Holland […](0 kommentar)

Kateter blir kvar både ofta och länge

Inneliggande kateter ger ofta bekymmer och komplikationer, som flödesavbrott och/eller infektioner, och bör användas endast på strikta indikationer [1, 2]. Risken för bakteriuri ökar initialt med upp till 10 procent för varje dygn, och efter tre veckor har över 90 procent bakteriuri [3]. I en undersökning från 1975 på långvårdskliniker i Mälardalen hade 24 procent […](0 kommentar)

Tidig nervreparation ger bättre kliniskt slutresultat

Orsakerna till skador på armens nervfläta (plexus brachialis) hos vuxna är ofta högenergetiskt våld, som ger en kraftig traktion mot arm och nervplexus. Detta gör att trafikolyckor, framför allt mc-olyckor, är den vanligaste orsaken till en sluten skada, där traumat medför att skuldran dras nedåt och bakåt, medan nacken går åt motsatt håll (vidgning av […](0 kommentar)

ABC om Divertikulit

Divertikulos är en mycket vanlig benign sjukdom. Sjukdomen ansågs som kuriosa under 1900-talets början, men sedan dess har incidensen stigit markant, framför allt i industrialiserade länder. Cirka 30 procent av befolkningen över 60 år har divertiklar. Majoriteten av individerna är symtomfria, men en fjärdedel drabbas av divertikulit. I denna grupp behöver en liten del av […](0 kommentar)

Fallgropar vid mätning av smärta

Går det att mäta smärta? Vilka problem ställs man inför när man ska mäta ett subjektivt fenomen som smärta? Är VAS, den vanligast använda metoden, den bästa? Det vanligaste instrumentet inom smärtforskning är VAS, visuell analogskala. VAS introducerades i slutet av 1960-talet och används för att mäta ett stort antal fenomen förutom smärta. Metoden har […](0 kommentar)

Läkemedelsfrågan

Långtidsbiverkningar av SSRI

Det finns ett mindre antal publicerade rapporter om misstänkta SSRI-biverkningar som debuterat efter flera års behandling. En av dessa beskriver två kvinnor som efter sex respektive tio års kontinuerlig depressionsbehandling med fluoxetin i dosen 20 mg/dag drabbades av uttalad rastlöshet, oro och sömnstörningar. I båda fallen försvann besvären inom några veckor efter att fluoxetin satts […](0 kommentar)

Patientsäkerhet

Fortsatte operationen trots att patienten svimmat

En 46-årig kvinna hade besvär med »skinnbitar« som hängde utanför slidmynningen. Distriktsläkaren remitterade till gynekolog som bokade in henne för operation. Patienten led sedan tidigare av panikångestattacker som behandlades med alprazolam. När ingreppet skulle utföras lades lokalbedövning kring ärrvävnaden. Patienten blev rädd och bad om sina tabletter. När gynekologen sedan lade snitt kring ärrvävnaden förlorade […](0 kommentar)

Chefsöverläkare polisanmäld

Opiatmottagningen i Skellefteå, som tillhör den psykiatriska kliniken vid lasarettet, ger läkemedelsassisterad behandling mot heroinberoende. 70 patienter är inskrivna i programmet, och de behandlas bland annat med metadon eller buprenorfin (Subutex, Suboxone) för att kunna bryta sitt missbruk. Målsägande i polisanmälan är två kvinnliga patienter vid mottagningen. Enligt anmälan har både de och andra patienter […](0 kommentar)

LT debatt

Sjukvården kan »trolla bort« döden, men inte trösta

Nu var det 1971. Sedan några veckor vikarierade jag som yngste underläkare på den kirurgiska kliniken i Värnamo, och nu darrade jag inför mitt första utskrivnings- och informationssamtal med en dödsdömd. Vad skulle jag säga, och hur skulle det formuleras? Hur skulle jag kunna trösta och ge hopp när inget hopp fanns? Patienten var en […](0 kommentar)

Samma kod för alla Apotekets tjänster

Svar till Ingegerd Wahl, angående PIN-kod till Apoteket (Läkartidningen 5/2009, sidan 297). Förskrivare med svensk behörighet kan via en central mottagning, Nationella telefonrecepturen, ringa in telefonrecept till alla apotek i Apoteket AB via ett enda telefonnummer och ett enda samtal. Genom att använda en sjusiffrig kod verifierar förskrivaren sin identitet. Koden är personlig, och samma […](0 kommentar)

Debatt och brev

Fördubblad dos av paracetamol
– fel och farligt

Så här står det om Alvedon i Patient-Fass: »Högre doser än de rekommenderade innebär risk för mycket allvarlig leverskada« står det. Det låter klokt. Doserna är desamma som i vår vanliga Fass. Men huvudnyheten i SVT1 Rapport den 13 november 2008 var ett reportage som rekommenderade föräldrar att fördubbla dosen av paracetamol (Alvedon, Panodil, med […](0 kommentar)

Kan neuropatisk smärta
handläggas på tio minuter?

I november 2008 publicerade Läkartidningen en serie artiklar om neuropatisk smärta (NPS). I LT 4/2009 redovisar Löfvander m fl resultatet av ett grupparbete om snabbdiagnostik, på 10 minuter, av neuropatisk smärta [1]. NPS anses vara svårt både att diagnostisera och behandla, och enkla riktlinjer med hög diagnostisk träffsäkerhet skulle vara välkomna, särskilt i primärvården. Därför […](0 kommentar)

Målet är säker handläggning

Kanske det vore optimalt att alla patienter med misstänkt neuropatisk smärta skulle kunna bedömas av en neurolog specialiserad på smärta. I praktiken är detta självfallet inte möjligt. Syftet med den aktuella workshopen var att sammanställa litteraturen på området, tidigare riktlinjer och klinisk praxis. Utifrån denna kunskap utformades våra riktlinjer med det övergripande syftet att förenkla […](0 kommentar)

Alltför många varningar får mottagaren att stänga av informationen

Olika informationskällor i sjukvården kan absolut bidra till mångfald, men kan också innebära ett onödigt merarbete för redan stressade kliniker. Man måste se till var och hur informationen ska användas i organisationen och sjukvårdsflödet. I ett kliniskt sammanhang, där man i lugn och ro utreder olika behandlingsmöjligheter eller orsaker till oväntade behandlingsutfall, är mångfalden av […](0 kommentar)

God vård kräver flera informationstjänster

Hälso- och sjukvården behöver informations- och kunskapsstöd till rimliga kostnader. För att patienterna ska få den goda vård som man från centralt håll så gärna talar om krävs att det finns ett urval av kvalitativa tjänster att hämta information ifrån. Det finns inget enskilt system som fixar allt. I perspektivet av att ge god och […](0 kommentar)

ACCOMPLISH nådde inte sitt mål

Debatten med Peter Nilsson gäller ACCOMPLISH. Det borde vara klart för alla att en jämförelse av en ACE-hämmare + amlodipin i fulldos med samma ACE-hämmare + ett diuretikum i halv dos är vetenskapligt ointressant och kliniskt betydelselös. Så en rättelse: jag har inte hävdat att man borde ha använt klortalidon i ACCOMPLISH-studien; det jag hävdat […](0 kommentar)

Kultursjukdom och kunskapbrist

Läser med tillfredsställelse Robert Olins inlägg [1] om kultursjukdomsbegreppet och kan bara hålla med hans slutsats: det är fråga om en kunskapsbrist som ger så stort utrymme för spekulationerna kring kultursjukdomsbegreppet. Det finns flera anledningar att kommentera de bägge artiklarna i LT 44/2008. Faktarutan i Anders Lundins artikel [2] är ju bedrägligt framställd: det är […](0 kommentar)

Kalciumantagonisterna – hur ser Furberg på dem nu?

I sitt debattinlägg om ACCOMPLISH-studien (LT 7/2009, sidan 450) tar Curt Furberg upp mer allmänna resonemang om publiceringsbias av kliniska studier och att industrin har påverkat och snedvridit tolkningen av en rad läkemedelsprövningar. Dessutom misstänkliggör han ACCOMPLISH-studien och hävdar att man skulle använt klortalidon i stället för hydroklortiazid i studiedesignen, trots att klortalidon i många […](0 kommentar)

Meddelanden

Meddelanden, Disputationer, Kalendarium mm

(0 kommentar)

Förbundsnytt

Information från Sveriges läkarförbund

(0 kommentar)

Aktuellt

Medicinstudenter i Umeå utlokaliseras till andra sjukhus

Läkarprogrammet i Umeå är inne i en kraftig expansionsfas. 20 nya platser tillkom i fjol och ytterligare 17 platser i år. Från och med i år tar man in 100 studenter varje termin på landets nordligaste läkarutbildning. Baksidan är att det börjar bli trångt inne på Norrlands universitetssjukhus i Umeå, där studenterna gör merparten av […](0 kommentar)

Så gick det för EWA-mottagningens patienter

Dödligheten hos kvinnor med alkoholberoende är 2,4 gånger så hög som hos matchade kontroller ur normalbefolkningen. Det visar den första delstudien från 25-årsuppföljningen av kvinnor som sökt hjälp för alkoholproblem på den svenska EWA-mottagningen. Artikeln publiceras i marsnumret av den vetenskapliga tidskriften Addiction. Denna dödlighetssiffra är lägre än vad tidigare studier av alkoholberoende kvinnor har […](0 kommentar)

Vårdcentraler sålda för 4 miljoner styck

Det var i höstas som Stockholms läns landsting beslöt att auktionera ut tre vårdcentraler, som under en längre tid dragits med verksamhetsproblem (se LT 37/2008 sidorna 2468-70. En av vårdcentralerna, Akalla, kommer att drivas vidare i landstingets egen regi, eftersom inget bud lämnats på denna. De övriga två har alltså sålts till Carema AB för […](0 kommentar)

Försäkringskassan ska bli lättare att nå

Kommunikationen mellan läkare och Försäkringskassan ska bli bättre vad gäller sjukskrivningsärenden. Olika former av kompletteringar, till exempel avseende det medicinska underlaget, medför i dag att sjukskrivningsärenden försenas med i snitt 22 dagar i handläggningen på Försäkringskassan, bedömer programdirektör Siwert Gårdestig, Försäkringskassan. För att effektivisera och för att öka tillgängligheten för läkarkåren, ändrar Försäkringskassan sina rutiner. […](0 kommentar)

Särskilda läkare bör bedöma arbetsförmåga

Att Riksrevisionen anser att uppgifterna bör skiljas åt ska inte tolkas som att Riksrevisionen anser att läkarkåren bör fråntas uppgiften att bedöma arbetsförmågan. – Nej, det ska man inte läsa in, säger projektledare Anders Viklund. Det handlar snarare om att samma läkare inte ska göra båda saker med samma patient, förtydligar Anders Viklund. – En […](0 kommentar)

Utredning vill ha regionala cancercentrum

En nationell cancerstrategi för framtiden (SOU 2009:11) presenterades fredagen den 20 februari av den särskilde utredaren Kerstin Wigzell. Regionala cancercentrum kopplade till universitetssjukhusen föreslås inrättas. Utredningen preciserar inte antal eller placering av dessa centrum, som tänks få ansvar för avancerad cancerdiagno­stik och -behandling, och i viss mån vård och forskning. De bör vidare tilldelas ett […](0 kommentar)

Att tysta landstingsanställd ska kunna ge fängelse

Enligt grundlagen är det straffbart för en myndighetsperson att efterforska vem som lämnat ett tips till ett grundlagsskyddat medium. Det sägs också att den som utnyttjar sin meddelarfrihet inte ska riskera repressalier. Chefer inom statliga myndigheter som bryter mot detta och bestraffar en anställd som läckt till medier kan dömas för tjänstefel. Det kan dock […](0 kommentar)

Även SMER kritiserar förslag till nya vårdprioriteringar

Enligt den nu gällande plattformen, som antogs av riksdagen 1997, är den så kallade behovsprincipen överordnad kostnadseffektivitetsprincipen. Det betyder att patienter med stort behov alltid går före patienter med mindre behov, oavsett hur dyr den behandling som kan erbjudas är eller hur liten effekt den har. Prioriteringscentrum, med säte i Linköping, föreslog 2007 i en […](0 kommentar)

Ledare

Modern läkarutbildning – också på KI

Under de senaste veckorna har jag med intresse följt debatten om den nya läkarutbildningen vid Karolinska institutet (LT nr 4, 6 och 8/2009). Att KI behövde göra något åt sin utbildning torde vara ställt utom allt tvivel. I Högskoleverkets senaste utvärdering bedömdes genomförandet vara mindre gott inom fyra av sex utvalda dimensioner, och Stockholm och […](0 kommentar)

Meddelarfrihet bör även gälla privatanställda

I förra veckan lämnade Yttrandefrihetskommittén ett delbetänkande som innehåller ett avsnitt om meddelarfrihet i den offentliga vården. Läkarförbundet välkomnar den utvidgning som förslaget innebär men ser samtidigt att det krävs ytterligare förbättringar. Disciplinansvar för kommunanställda regleras numera i kollektivavtal. Det innebär att disciplinåtgärder mot kommunanställda inte är myndighetsutövning. Effekten blir att repressalier mot kommunalt anställda […](0 kommentar)

Jämställt specialitetsval

Den manliga normens primat – så har Yvonne Hirdman kallat det faktum att vad män gör, värderas högre än vad kvinnor gör. I genussystemet är mannen norm, och mot männen jämförs kvinnorna. Läkare är män – om de inte är kvinnliga läkare. Kirurger är män – om de inte är kvinnliga kirurger. Hur påverkar genussystemet […](0 kommentar)