Nr 11 2009

Kultur

Nostradamus siade om död men räddade liv under pesten

Döden kom så plötsligt att papporna inte brydde sig om sina barn. Pestsmittade kastade sig i kloakerna, andra kastade sig ut från sina fönster. Andra blödde dygnet runt ur näsa och mun tills de dog. Situationen var så förtvivlad att en människa kunde dö med händerna fulla av guld och silver, men i avsaknad av […](0 kommentar)

Välmatad och aktuell text om traumatologi

Inom ett år efter den svenska boken »Traumatologi« (Sten Lennquist) utgivits, har nu kommit en dansk motsvarighet med samma titel och till stor del samma omfattning. På samma sätt som Lennquist tycks författarna Claus och Jörgen Falck Larsen samt Jakob Roed välbehövligt fylla en vakant plats i klinikens bokhylla med ett modernt verk inom området […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Medicinsk kommentar

Kommersiella »ta själv«-gentest
allt hetare – men värdet är osäkert

Intresset för hur vår arvsmassa fungerar har ökat lavinartat den senaste tiden. Time har (10 november 2008) korat DNA-test med tasjälv-prov till 2008 års uppfinning. Man sänder ett salivprov till en firma, tex 23andMe (men det finns flera andra), och för 399 amerikanska dollar (hos 23andMe) får man efter analys av 600000 genetiska markörer svar […](0 kommentar)

Nya Rön

Djup hjärnstimulering effektiv vid Parkinsons sjukdom

Djup hjärnstimulering är en effektiv behandling för patienter med Parkinsons sjukdom. Det visar en grupp forskare från USA i en studie som presenteras i JAMA. Författarna har utgått från 255 patienter med Parkinsons sjukdom från 13 amerikanska sjukhus och centra. Ingen av patienterna fick farmakologisk behandling vid studiens början. Dessa lottades till behandling med djup […](0 kommentar)

Högdos inte bättre än standarddos av protonpumpshämmare för att förhindra återkommande ulkusblödning

I decembernumret av American Journal of Gastroenterology beskrivs en av läkemedelsindustrin oberoende studie där man har jämfört två strategier för intravenös behandling med protonpumpshämmare för att förhindra reblödning, kirurgi och död hos högriskpatienter med blödande sår sedan man lyckats få homeostasen under kontroll via endoskopisk behandling. Standarddos (40 mg bolusdos dagligen i tre dygn) jämfördes […](0 kommentar)

Barn som äter vitamintillskott behöver dem inte

De barn som äter vitamintillskott behöver inte dessa, medan barn som faktiskt har ett behov av tillskotten inte äter dem. Så kan man sammanfatta en amerikansk studie som presenteras i tidskriften Archives of Pediatrics and Adolescent Medicine. Författarna har utgått från data från 10828 barn och ungdomar i åldern 2–17 år. Dessa deltog under perioden […](0 kommentar)

Diagonal öronlobsfåra – en kromosomskada

Diagonal öronlobsfåra anses vara en bra markör för aterosklerotisk kardiovaskulär sjukdom. En översikt har publicerats i Läkartidningen [1994;91:2959-62]. En aktuell japansk studie visar att patienter med metabola syndromet och diagonal öronlobsfåra har kortare telomerer än de utan diagonal öronlobsfåra. Telomerer är slutstycket på kromosomalt DNA med sekvensen TTAGGG. Telomerer förkortas under replikationsfasens slut hos celler, […](0 kommentar)

Klinik och vetenskap

Prehospital triage enligt METTS-T ger mer effektiv traumasjukvård

De flesta svenska akutsjukhus har under de senaste 15 åren infört »traumalarm«. Detta betyder att ambulanspersonalen med vissa i förväg bestämda kriterier aktiverar ett »traumateam« som står berett på akutmottagningen när den skadade patienten kommer in. Systemet är infört efter amerikansk förebild, och larmkriterierna på de flesta sjukhus är i allmänhet direkt kopierade från ATLS-manualen […](0 kommentar)

Det respektfulla tvånget

Det exakta antal patienter som för närvarande vårdas enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) i Sverige är inte känt. En rimlig bedömning på basis av data som Socialstyrelsen samlat in om tillståndet i Sverige den 6 maj 2008 skulle dock vara att det rör sig om cirka 0,01 procent av Sveriges befolkning, eller cirka 10/100000 […](0 kommentar)

Rapportering till Cancerregistret kan förbättras

Cancerregistret startades 1958 och är med sina 50 år det äldsta hälsodataregistret i Sverige. Sedan starten har det använts för övervakning av cancerförekomst och canceröverlevnad samt för forskning. Cancerregistret lyder under lagen om hälsodataregister (1998:543). I den tillhörande förordningen (2001:709) framgår att personuppgifter får registreras och hanteras för framställning av statistik, uppföljning och utvärdering samt […](0 kommentar)

Tema Spinalskador

Stora framsteg men ännu ingen »BOT«

De senaste decenniernas utveckling inom området ryggmärgsskador har präglats av ömsom vin, ömsom vatten. De optimistiska tongångarna under 1980-talet om nära förestående genombrott i att finna bot har ersatts av mer försiktiga utsagor. Samtidigt har förutsättningarna för effektiv forskning och optimerad vård förbättrats. Skadeprevention har lyfts fram, och incidensen av traumatiska skador har kunnat minskas […](0 kommentar)

Behandling av akut ryggmärgsskada

Behandlingen av akut ryggmärgsskadade patienter har, utöver den primära livräddande målsättningen, tre huvudmål: att minimera det neurologiska bortfallet, att påbörja mobiliseringen så snart som möjligt och att genomföra adekvat rehabilitering. Kliniska studier har visat att upp till var fjärde individ som ådragit sig en ryggmärgsskada kan drabbas av ytterligare neurologiska bortfall före ankomsten till sjukhus, […](0 kommentar)

Allmänna följdtillstånd och komplikationer

Även »rena« ryggmärgsskador, utan skador på andra organ, leder till betydande och omfattande störningar i funktionen i de flesta av kroppens organsystem. Det uppträder även en bestående, ofta tilltagande, sårbarhet för komplikationer. Symtom och övriga kliniska manifestationer av dessa sekundära tillstånd avviker ofta från det förväntade, såsom de ter sig i normalbefolkningen. Detta utgör huvudargumentet […](0 kommentar)

Autonom dysfunktion ska dokumenteras enligt standard

Störningar i autonoma nervsystemet är i många fall en del av symtombilden vid neurologisk sjukdom och skada. Vid stroke kan autonom dysfunktion både spela en patogen roll och vara ett resultat av sjukdomen [1]. Vid Guillain–Barrés sjukdom och ALS (amyotrofisk lateralskleros) finns risk för asystoli [2, 3]. Parkinsons sjukdom [4] och MS [5] är ofta […](0 kommentar)

Rehabilitativ neurokirurgi

Funktionsinskränkningen efter en ryggmärgsskada innebär allt från lätta rörelsehandikapp till ett komplett bortfall av motorisk funktion, sensibilitet och autonoma funktioner nedanför skadenivån. Endast en mindre del av de ryggmärgsskadade patienterna är tetraplegiska, men även denna patientgrupp har i regel viss kvarvarande funktion i armarna. Det är enbart ett fåtal individer som drabbas av en så […](0 kommentar)

En intakt nerv kan räcka för lyckad frenikusstimulering

En komplett halsryggmärgsskada vid och ovanför fjärde cervikala segmentet är letal om den skadade inte får andningshjälp direkt vid olycksplatsen, eftersom frenikusnerverna, som utgår från C3 C4-nivå, då förlorar den supraspinala kontakten. Trots detta överlever allt fler med höga halsryggmärgsskador. Om skadan sitter ovanför frenikusnervkärnorna kan nerven vara intakt och möjlig att stimulera med en […](0 kommentar)

Aktuell forskning kring ryggmärgsskador

År 1911 introducerade Reginald Allen den första moderna försöksmodellen för att djurexperimentellt framkalla en skada mot ryggmärgen. Han var, liksom »neurovetenskapens fader« Santiago Ramón y Cajal, redan vid den tidpunkten medveten om att även sekundära skademekanismer bidrog till det slutliga neurologiska bortfallet efter ett trauma mot ryggmärgen. Stora ansträngningar har sedan dess gjorts för att […](0 kommentar)

Ökad kunskap om ryggmärgsskador

Inledning Stora framsteg men ännu ingen »bot« Richard Levi Klinik och vetenskap Behandling av akut ryggmärgsskada Anders Holtz Allmänna följdtillstånd och komplikationer Richard Levi, Sanjay Ahuja Neurologiska följdtillstånd och komplikationer Richard Levi, Sanjay Ahuja Autonom dysfunktion ska dokumeneras enligt standard Ann-Katrin Karlsson Rehabilitativ neurokirurgi Anders Holtz, Mohammad Azizi En intakt nerv kan räcka för lyckad […](0 kommentar)

Ledare

Behovet av att behövas

Vilka faktorer är viktiga för att förbättra vårdkvaliteten? Ämnet aktualiseras i förra numret av Läkartidningen av över­läkare Magnus Lichtenstein, i ett replikskifte med landstingsrådet Stig Nyman. Om svar anhålles, landstingspolitiker! Frågan är alltigenom angelägen. Och svaret kan ge vägledning i andra spörsmål: På vad, på vem, ja rent av varför, rösta i landstingsvalet? Sjukvårdspolitik är […](0 kommentar)

Häktningen väcker många frågor

I förra veckan skakades många läkare av att fyra poliser hämtade en läkare på hennes arbetsplats vid Astrid Lindgrens barnsjukhus. Kvinnan var anhållen i fyra dygn före häktningsförhandlingarna. Under den tiden visste de flesta väldigt lite, och rykten spreds. Kvinnan häktades på fredagen, på sannolika skäl misstänkt för dråp, vilket kan ge fängelse i upp […](0 kommentar)

LT debatt

Två databaser ska hjälpa patienter och vårdgivare

I LT 8/2009 (sidan 527) tar Jesper Zetterkvist, specialist i allmänmedicin, upp ett problem när det gäller remisshantering i Stockholms läns landsting, nämligen att det ofta är tidsödande att hitta specialister som kan ta emot remisser för bedömning. På beställarfunktionen, HSN-förvaltningen, är vi väl medvetna om att det, för såväl patienter som vårdgivare, ibland kan […](0 kommentar)

Socioekonomiska faktorer är viktiga när resurser skall fördelas till sjukvården!

De två landsting, Halland och Stockholm, som var först med införandet av vårdvalsmodellen fördelade fasta resurser till vårdcentralerna enbart efter invånarnas ålder. Kritik mot en sådan fördelning har framförts eftersom den inte beaktar de varierande sjukvårdsbehov som finns i olika områden/befolkningsgrupper [1-3]. Det har framhållits att hänsyn även måste tas till socioekonomiska faktorer. Flera författare […](0 kommentar)

Aktuellt

Kulturformulering blev en vändpunkt

Ali Feyli var bara 15 år när han tillsammans med sina kamrater greps och fängslades av polisen i Irak. Deras brott var att de hade klottrat »Leve kurderna« och »Död åt Saddam och Baathpartiet« på en husvägg i Bagdad. I 35 dagar misshandlades och förnedrades Ali Feyli. Han utsattes för skenavrättning och poliserna hotade att […](0 kommentar)

Kulturell erfarenhet präglar
mötet med psykiatrin

Själsligt lidande som ångest, depression och psykos drabbar människor över hela jorden. Men hur man upplever och tolkar besvären skiftar beroende på faktorer som kultur, klassbakgrund, kön och ålder. Att upplevelsen av psykisk ohälsa alltid filtreras genom den kulturella erfarenheten är utgångspunkten för den transkulturella psykiatrin. – Det finns förstås en exakt akademisk definition, men […](0 kommentar)

Narkosläkare häktad misstänkt för dråp

Barnet dog i september i fjol på Astrid Lindgrens barnsjukhus. En obduktion visar enligt åklagaren Elisabeth Brandt att hon har fått en dödlig dos av tiopental och morfin. Åklagaren säger att doserna är så höga att det inte kan ha varit fråga om ett misstag. – I obduktionsprotokollet från rättsmedicin i Solna framgår att det […](0 kommentar)

Tidigare felbehandling av flickan Lex Maria- och HSAN-anmäld

Flickan i fallet med den häktade läkaren föddes på försommaren i fjol redan i vecka 25 med svår asfyxi. Ett par dagar efter förlossningen råkade en sköterska under en natt ge flickan Addex-Natriumklorid 4 mmol/ml i stället för natriumklorid 9 mg/ml. Det ledde till mycket höga natriumnivåer och dagen efter kunde man via ultraljud se […](0 kommentar)

Socialstyrelsen startar en egen utredning

Socialstyrelsens generaldirektör, Lars-Erik Holm, är förvånad över att åklagare Elisabeth Brandt inte har tagit kontakt med Socialstyrelsen. – Vår erfarenhet är att åklagare kontaktar Socialstyrelsen innan man agerar, säger han. Nu öppnar Socialstyrelsen ett eget ärande om händelsen. –Vi vill bilda oss en uppfattning om vad som har hänt, om något har avvikit från rutinerna. […](0 kommentar)

»Fruktansvärt att en kollega blivit häktad«

– Jag är förfärad. Det är fruktansvärt att en kollega blivit häktad. Det säger Eva Nilsson Bågenholm (bilden) apropå att en narkosläkare på Astrid Lindgrens barnsjukhus häktats, på sannolika skäl misstänkt för dråp. – Utan att veta vad som har hänt så handlar det här ju om palliativ vård. När det gäller patienter som är […](0 kommentar)

Fem frågor till Christina Berntsson

Fem frågor till Christina Berntsson som slutar efter tio år som ordförande för Göteborgs läkarförening Varför slutar du? – Jag blir 65 i mars, det är den enkla förklaringen. Lämnar du alla dina uppdrag? – Nej, jag kommer att sitta kvar som styrelseledamot ett år till för att underlätta överlämnandet. Det är så mycket i […](0 kommentar)

Privatläkare överklagar Hälsoval Skåne

Skånes privatläkarförenings nytillträdde ordförande Åke Reimer har överklagat Region Skånes beslut om villkor för det skånska vårdvalet: »Hälsoval Skåne – Ekonomisk ersättningsmodell för vårdenheter« hos Länsrätten i Malmö. Han vill ha prövat om underlaget för Skånes vårdval är förenligt med nationella lagar, och kräver samtidigt att regionstyrelsens beslut från den 5 februari upphävs. Krav ställs […](0 kommentar)

Ove Andersson föreslås till ordförande i DLF

Det meddelade Göran Fälthammar, ordförande i valberedningen, fredagen den 6 mars. – Egentligen ett självklart val, Ove är en mycket bra person med stor lokal erfarenhet och han är väl förankrad i DLF runt omkring, säger Göran Fälthammar, ordförande i valberedningen. Men eftersom Ove Andersson i bara två år har varit med i centrala sammanhang […](0 kommentar)

Patientsäkerhet

Betalningsansvar för reoperation ska öka patientsäkerheten

Vid det senaste årsskiftet införde Stockholms läns landsting vårdval för primära höft- och knäprotesoperationer. Ett dussintal vårdgivare i länet – privata såväl som offentliga – är auktoriserade att utföra dessa, och får en enhetlig ersättning per operation från landstinget. I samband med detta introducerade landstinget en ny modell som inte prövats tidigare: som villkor för […](0 kommentar)

Debatt och brev

Vilseledande argumentation från Statens medicinsk-etiska råd

De tre representanternas för Statens medicinsk-etiska råd svar på Jan-Otto Ottosons debattinlägg om läkarassisterat självmord (LT 4/2009, sidorna 169-70, respektive LT 1–2/2009, sidorna 9-10) kräver en kommentar. Jan-Otto Ottossons (J-OO) huvudargument är svårigheten att bedöma svårt sjuka patienters verkliga vilja, eftersom självmord ofta är förenat med ambivalens. Det är också svårt att avgöra om deras […](0 kommentar)

Sluttande planet oundvikligt

Jag uppfattar Daniel Brattgårds, Nils Lynöes och Barbro Westerholms (BLW) inlägg i LT 4/2009 (sidorna 169-70) angående läkarassisterat självmord som förvånande aningslöst när de skriver: »I en fungerande rättsstat bör lagstiftningen kunna sätta gränser för vad vi vill, utan att det innebär en risk för ett sluttande plan.« Man får intrycket av att BLW och […](0 kommentar)

Det är mest de starka och friska som hörs

I den debatt om eutanasi som pågår tas effekten på sjukvården och läkarnas roll sällan upp, förutom att dessa förutsätts genomföra dödshjälpen. Jag vill med den utgångspunkten nämna fyra argument mot eutanasi. 1. De som oftast hörs i debatten är starka och friska – människor med stor självkänsla och verbal förmåga. Inga sjuka, handikapporganisationer, funktionshindrade […](0 kommentar)

Legalisering av den självklara rätten att bestämma över sitt liv

Det massmediala in- tresset för eutanasiproblematiken har ökat för varje år. Positivt, tycker vi som under många år varit delaktiga i debatten. Det svarar uppenbart mot ett allt större engagemang hos det svenska folket. Nu är diskussionen intensifierad. Anledningen är den promemoria som SMER (Statens medicinsk-etiska råd) avsänt till regeringen för ställningstagande. Svenska Dagbladet har […](0 kommentar)

Den lidande och döende människan måste själv få sista ordet

När vi som en mindre arbetsgrupp inom Statens medicinsk-etiska råd publicerade vårt dokument om patientens självbestämmande i livets slutskede var vi medvetna om att detta skulle väcka debatt. Det var också avsikten med dokumentet http://www.smer.se/Uploads/Files/56.pdf . Vi var också medvetna om att frågor om döden i allmänhet och dödshjälp i synnerhet väcker mycket starka känslor. […](0 kommentar)

Inte ovanligt att det medicinska underlaget behöver kompletteras

Björn Öjerskog har i LT 5/2009 (sidan 262) uttryckt hur han tycker att svårt sjuka patienter trakasseras av Försäkringskassan. I det aktuella fallet är det en av Björn Öjerskogs egna patienter där Öjerskog ombetts komplettera sitt medicinska underlag för bedömning av förmåga att arbeta vid sjukdom. Patienten är proktokolektomerad och försedd med ileostomi, vilket Öjerskog […](0 kommentar)

Åtgärdspaket mot hemlöshet

I början av år 2000 skrev jag i Läkartidningen en artikel om hemlösheten ur ett Stockholmsperspektiv [1]. Jag pekade bland annat på behovet av en spe­ciell öppenvårdsmottagning eller vårdcentral för hemlösa. En sådan öppnades på Söder i Stockholm år 2001 och fick namnet Hållpunkt. År 2005 startade Erstabacken – ett medicinskt stödboende för hemlösa med […](0 kommentar)

Förståelse byggs från grunden

Efter läkarutbildningen väntar allmäntjänstgöring eller underläkarvikariat. Så länge det svenska systemet inte radikalt förändras bör inriktningen därmed vara att förbereda studenterna väl inför de uppgifter som väntar närmast. Detta innebär rimligtvis en bred bas med fokus på status och anamnestagan-de för diagnostik och handläggning av vanliga samt farliga men ovanliga tillstånd inom åtskilliga specialiteter. »Curriculum […](0 kommentar)

Morgondagens sjukvård ställer andra krav på läkaren än dagens

Sveriges läkarutbildning med tidig klinisk kontakt är unik och något vi bör värna om. Dock finns rum för förbättring. Morgondagens läkare kommer att stå under andra krav än dagens, och utbildningen måste rimligen leva upp till detta. De föränd-ringar som görs måste utvärderas så att man kan rätta till där de inte har fungerat. Steget […](0 kommentar)

Förbundsnytt

Information från Sveriges läkarförbund

(0 kommentar)

Endast på webben

Tiopental finns inte journalfört

– Morfinet är noterat i journalen, men inte allt det morfin som flickan fått i sig. Och det finns inte alls noterat i journalen att hon fått tiopental. Båda preparaten har var och en för sig givits i dödliga doser. Det säger Peter Claeson, chefsåklagare och kammarchef vid Västerorts åklagarkammare i Stockholm. Han är åklagare […](0 kommentar)

Läkaren häktad misstänkt för dråp

– Jag är förfärad. Det är fruktansvärt att en kollega blivit häktad. Det säger Läkarförbundets ordförande Eva Nilsson Bågenholm apropå att narkosläkaren häktats på sannolika skäl misstänkt för dråp. Förhandlingen, som hölls bakom stängda dörrar, tog över två timmar. Enligt åklagare Elisabeth Brandt har barnet har fått en dödlig dos av tiopental och morfin. Enligt […](0 kommentar)

KBT och primärvård viktigast

Förutom att fokusera på KBT lyfter rekommendationerna fram vikten av ett effektivt omhändertagande inom primärvården. Socialstyrelsen påpekar att man är medveten om att rekommendationerna är resurskrävande och kräver en långsiktig satsning för att kunna följas. KBT ger effekt vid både depressions- och ångesttillstånd hos både barn och vuxna, enligt riktlinjerna. Behandling med läkemedel eller elektrokonvulsiv […](0 kommentar)

Debatt endast på webben

»Den juridiska processen gör alla inblandade till offer«

En tragedi har ägt rum. Ett litet barn har dött. Tragedin har fördjupats genom att någon eller några förmåtts göra en polisanmälan. Tragedin har ytterligare fördjupats och spridit sig genom ett märkligt agerande från en åklagare. Det lilla barnet var extremt tidigt fött. I dagens mediebrus märks ingen reflektion över till vilket slags liv detta […](0 kommentar)